söndag 13 oktober 2024

FREDSPRISET

FREDSPRISET

Med tanke på att det pågår fler konflikter i världen än på länge kunde det kanske bli 20:e gången gillt. Alltså 20:e gången som Nobelkommittén beslutat sig för att inte dela ut något fredspris med hänvisning till världsläget.

Nu valde den norska kommittén att rikta ljuset mot krig och konflikter på ett annat sätt: genom att uppmärksamma den japanska nedrustningsorganisationen Nihon Hidankyo, som är en gräsrotsrörelse som grundades av överlevare från atombombsattackerna i slutet av andra världskriget. Då dödades cirka 120 000 människor i explosionerna och ungefär lika många avled senare av strålnings- och brännskador. Motiveringen: "för att genom vittnesmål ha visat att kärnvapen aldrig får användas igen," känns alltså oerhört träffsäker.


Utmärkelsen är ett bra sätt för Nobelkommittén att blicka framåt och bakåt på samma gång, och väva ihop dåtidens fasor med dagens. För lika sant som att organisationens arbete bedöms ha spelat en stor roll för att kärnvapen inte använts i krig sedan 1945,  är det att kärnvapenhoten i världen ökar. Och att påminnelser om hur krig förstör livet för ett oräkneligt antal civila offer är mer angeläget än på flera decennier.

På så sätt understryker priset hur djupt oansvarigt  och farligt det kärnvapenskrammel är som en del diktatorer ägnar sig åt. Det handlar framför allt om Ryssland, där Vladimir Putin återkommande använder det för att hota dem som bistår Ukraina i kriget, till exempel genom att genomföra kärnvapenövningar eller genom att hota med att förändra den ryska kärnvapendoktrinen. Men priset och dess motiveringar skickar också signaler till Nordkorea och Iran, som skaffat eller vill skaffa kärnvapen och som hotar länder i dess närhet. I ett sådant världsläge är det rätt av Nobelkommittén att göra sitt för att påminna om de fruktansvärda humanitära konsekvenserna i kärnvapnens spår varför det är viktigt att tabut mot att använda kärnvapen består även om det tyvärr inte är särskilt troligt att rätt världsledare lyssnar.


Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN.








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar