FRÖKEN SNUSK I FARTEN

 

 

Fröken Snusk, enligt redaktören för den  här bloggen, en av de otrevligaste figurer man sett på länge på den så kallade nöjesmarknaden, ska ut och röra på sig. Hon ska tydligen inleda Gröna Lunds sommarkonserter. DN´s Saga Cavallin var där och ger oss här en del syn- och ljudintryck från konserten.  

Ingen är mer lämpad att inleda Grönans konsertsommar än Fröken Snusk. Den rånarhuveklädda epadunkdrottningen, som mot alla odds blivit en smula folklig, förkroppsligar en särskild sorts sorglös, svennig eller svettig dekadans som är Grönans själva själ. Det är inga publikrekord som slås då den anonyma mellosångerskan intar nöjesparkens stora scen. Men Fröken , som enligt egen utsago genomförde 140 gig (!) förra året, är ett proffs. Hon vet precis vad som krävs när man är verksam inom genren "hämningslös underhållning".

Kvällens huvudperson kommer utskuttande på scen rakt in i en rosa konfettibomb, utklädd i sin sedvanliga skära balaklava och en paljettklänning i miniformat, river av cirka 10 sekunder av låten "Fröken Snusk" innan hon raskt går över till den osannolika hiten "Strypsex i ditt garage". Alla reglage är inställda på max. Känslan blir att i kategorin "Fucka ur", blir det inte mycket bättre än så här. Det håller i sig i en timme.

Fröken flankeras av två "dansare". Man kan inte undgå att bli lite beklämd av dessa nedklädda killar som mumlar om avsugningar intill showens uppenbara, glittrande och konstant studsande stjärna. Det är också förlåtligt att drabbas av moralpanik när den minderåriga publiken entusiastiskt skriker med i varenda ord på snusk- klassikern "Gynekologen". Fröken märker till och med detta själv och lovar byta ut en del ord mot godis och glass.

Under det givna finalnumret "Rid mig som en dalahäst" skuttar Fröken Snusk och hennes partners runt på var sin käpphäst, eldkanorna sprutar och de små framför scenen håller på att förgås i glädjeyra.

Hur ska man kunna värja sig från detta?

 

 

 

DE HÖR INTE HEMMA PÅ LÄKARLINJEN

 Det är helt okej att inte vilja medverka vid aborter, dissekera djur eller delta i vaccinationer. Men då är läkarutbildningen ingenting för dig.

Det borde inte vara svårare än så. Men det tycker inte den växande skara av läkarstudenter som kräver anpassningar utifrån moraliska, religiösa eller andra personliga övertygelser, enligt läkare vid läkarprogrammet. En vegan vägrar dissekera lamm. En troende vill inte undersöka patienter av motsatt kön. En vaccinationsskeptiker kräver att få avstå från moment.

Öppnar man för att en grupp ska få så kallad samvetsfrihet --på utbildningen och i yrkeslivet--är alltså bollen i rullning. Varför ska det tas hänsyn till religiös övertygelse men inte till vegansk? Dessutom  uppstår gränsdragningsproblem. Ska en vårdanställd som vägrar medverka vid aborter även kunna säga nej till att remittera patienten vidare? Kan narkosläkaren dra samvetsfrihetskortet om kvinnan först behöver sövas ner? Båda medverkar ju indirekt till ingreppet.

Men framför allt vittnar de orimliga kraven om att många läkarstudenter inte har begripit grunden i läkaryrket. Det går ut på att tillgodose patienternas behov -- inte sina egna. Och precis som en del andra yrkesgrupper kan läkare behöva bygga upp en professionell identitet.

Behovet bottnar både i att det är svårare att säkerställa att alla har tillgodogjort sig samma kunskaper om examinationerna skiljer sig åt och om det finns en gräns för vad utbildningarna klarar av. Med tanke på att studenternas övertygelser är av skiftande slag skulle i princip vilka anpassningar som helst kunna efterfrågas, som lärarna skriver.

Därför vore det välkommet om det upprättades tydliga direktiv för alla som vill jobba inom sjukvården.

Omgivningen kommer inte att rätta  sig efter dig - det är du som får  rätta dig efter omgivningen.

Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN.

MISSHANDELN KOSTAR MILJARDER

 

För några veckor sedan kom en nyhet som inte blev mycket mer än någon enstaka notis: På grund av kapacitetsbrist på järnvägen drar statliga LKAB ned på malmproduktionen med en miljoner ton per år. Det motsvarar en minskning av intäkterna med omkring 1 miljard kronor. Om det inte går att få upp antalet malmtåg från dagens nivåer kommer företaget behöva dra ned ännu mera och stänga ett helt pelletsverk. Då måste man varsla personal och minska intäkterna med 5 miljarder om året, eller 30 miljarder fram till 2030.

Eftersom LKAB är ett statligt företag riskerar det här att medföra rätt rejäla bortfall från statskassan. Som jämförelse ligger den ökning av försvarsbudgeten som regeringen drivit igenom på 27 miljarder. Man hade kunnat tro att produktionsminskningen därför skulle bli en politisk bomb. Men den politiska responsen har låtit vänta på sig.

m 

 

Nu är problemen på malmbanan, en av världens äldsta järnvägar, ingen nyhet. LKAB har tjatat i 20 års tid om både det bristande underhållet och behovet av dubbelspår. Situationen blev akut i vintras då två olika tåg spårade ur vid nästan samma ställe. Tågen stod då stilla i sammanlagt 72 dygn, till en kostnad av 7,2 miljarder. Haverikommissionen är inte klar, men tidigare urspårningar har orsakats av sprickor i rälsen.

Regeringen har redan tidigare gett Trafikverket i uppdrag att påskynda alla satsningar som kan öka kapaciteten på malmbanan. Man har dock inte skjutit till några pengar. Och pengar behövs. De kommande åren står banan inför ett omfattande underhållsarbete, men på grund av enkelspåret kommer det att ytterligare begränsa kapaciteten. De tidigare urspårningarna visar att takten i arbeten på malmbanan kan ökas avsevärt om resurser tillförs.

Det är förstås inte bara malmbanan och järnmalmsexporten som drabbas av Sveriges brister i infrastrukturen. Den så kallad underhållsskulden, kostnader för underhåll som redan borde vara klara, ligger i dag på 35 miljarder för vägarna och 96 miljarder för järnvägen.

Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv uppger närmare en tredjedel av  egenföretagen att brister i transportsystemet hindrar deras tillväxt. De regionala skillnaderna är dock stora. I norra Sverige handlar det om uppemot 50 procent. I vintras larmade dessutom Riksrevisionen om allvarliga brister i Sveriges långsiktiga infrastrukturplanering. Både Trafikverkets egen kostnadskontroll och regeringens styrning av Trafikverket skåpades ut helt. En specifik sak som pekades ut var de bristande anslagen till ett nytt signalsystem för järnvägen. De stora produktionsminskningarna för LKAB borde vara en varningsklocka, men ändå halverade regeringen anslagen till ett nytt signalsystem i årets budget och till förbättrad spårkapacitet.

I december framstod det att ignorerandet nu drabbat vinstmaskinen i Kiruna. En produktion som skulle kunna öka kraftigt minskar nu i stället allt mer.

LKAB framstår alltmer som en symbol för statens misskötsel av sin egen kärnverksamhet.

Underlag: Ledare DN, oberoende liberal.

FARORNA I FJÄLLEN

  32 DÖDA I FJÄLLEN PÅ SEX ÅR  --- SKOTERN ÄR FARLIGAST.

Vintersäsongen i fjällvärlden är över för den här gången och vi kan summera hur vi skött oss. Snöskoteråkningen sticker ut som den klart farligaste aktiviteten i  fjällen.  21 personer har omkommit och 61 har skadats svårt i skoterolyckor de senaste sex åren. Inspiration från sociala medier kan locka till farligare körning.

-- Man söker utmaningar och spänning, säger Per- Olov Wikberg, samordnare i Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Vårvintersolen får fjällandskapet att gnistra och under påskhelgen är det högsäsong i de svenska fjällen. Samtidigt pekar fjällsäkerhetsrådet på farorna.

Under åren 2008 - 2023 omkom 32 personer i samband med friluftsaktiviteter i svenska fjällkommuner.

Näst efter snöskoterolyckor skördar offpiståkning på skidor flest liv. Fem personer har omkommit i sådana olyckor de senaste sex åren, varav en var lavinrelaterad.

-- De som omkommer och skadas i offpistskidolyckor och snöskoterolyckor är oftast ganska vana åkare. De söker upp en terräng som kan vara farlig, till exempel höga klippor för uthopp, säger Per-Olov Wikberg. Han pekar på två motsatta trender. Bland snöskoteråkarna ses en striktare attityd till alkohol och samtidigt har  hjälmkrav införts och fler har fått förarbevisutbildning. Den långsiktiga trenden är att  färre omkommer i snöskoterolyckor. Å andra sidan är det fler som söker sig till friåkning i brant terräng.

Att åka i en ospårad brant sluttning är det många som drömmer om och det speglas i sociala medier att det är fantastiskt. säger Per-Olof Wikberg.

Den vanligaste olyckstypen med snöskoter är påkörning av träd eller stenar. Då är hastigheten avgörande för hur illa det går. I friåkning är risken att man välter med skotern och får den över sig.

I 13 procent av dödsolyckorna med snöskoter den senaste 10-årsperioden var drunkning det som orsakade förarens död.

 En propellerdriven flytande räddningsfarkost för skoterolyckor visas överst i denna blogg.

Underlag: Cecilia Klintö /TT

FÄSTINGSÄSONGEN ÄR HÄR

DET ÄR INTE FÖR SENT MED VACCIN.

Förra året rapporterades rekordmånga fall ned TBE-- och den kalla vintern behöver inte vara ett hinder för fästingarnas framfart.

När dagstemperaturen når fem plusgrader vaknar fästingarna till liv. Och den kalla vintern behöver inte innebära ett hinder---Det är inte så att en kall vinter leder till färre fästingar, de gömmer sig bara under snön, säger Patrick Dinnétz, lektor i biologi vid Södertörns högskola, som forskar på fästingar och fästingspridda sjukdomar.

Fästingsäsongen brukar räknas från mars till november. Fallen av fästingburen hjärninflammation, TBE, är som högst under högsommaren.  --Det är aldrig dumt att börja vaccinera sig, även om man inte får ett fullgott skydd för denna säsong får man det för kommande, säger Eva Lindgren, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen. 

Grundvaccinationen består av tre doser för dem som är under 50 år och immunfriska. För dem över 50 år eller med nedsatt immunförsvar behövs fyra doser och därefter en påfyllnadsdos efter tre år och sedan vart femte år. Den som tagit någon av doserna i grundvaccinationen och glömt hur många, kan kontakta mottagningen där man vaccinerade sig för att få svar, tipsar Lindgren. ---Om man inte är färdig med grundvaccinationen, om man till exempel har tagit två sprutor och det har gått längre tid, kan den som är immunfrisk och under 50 fortsätta med den tredje.

Den över 50 , eller med nedsatt immunförsvar, bör diskutera med sin läkare huruvida man ska fortsätta eller börja om.

TBE kan yttra sig som en hjärn- eller hjärnhinnemusson  med hög feber, svår huvudvärk, nackstyvhet och förlamningssymtom. De flesta som insjuknar blir helt återställda. Dödsfall förekommer men är sällsynta.

Fakta: Hanna Rasmusson / TT

VAD ÄR ETT NATURALIEKABINETT?

 Några av de absolut vackraste rummen i Sverige finns på Drottningholms slott.

Det här är Drottning Lovisa Ulrikas bibliotek och naturaliekabinett  ritat av dåtidens designgeni Jean Erik Rehn, som formade många av epokens byggnader, inredningar, möbler, kläder  och vackra föremål. Alla upplysta personer under 1700-talet var tvungna att äga en naturaliesamling. Lovisa Ulrikas samling var naturligtvis den största och mest magnifika. Carl von Linné kallades in för att katalogisera samlingen och det blev ett verk på över 700 sidor. Allt skulle, med Linnés ord, bilda "ett fyrverkeri som upplyste världen."

En riktig naturaliesamling var ett slags kuriosasamling av märkliga uppstoppade djur, stenar, snäckor, torkade växter och mineraler från hela världen inköpta i Egypten, Nordamerika och Holland. I drottningens samling fanns också mycket makabert som exempelvis fostret av Lovisa Ulrikas eget första och dödfödda barn. Det låg i sprit, dolt bakom ett skynke för att inte gravida kvinnor som råkade passera skulle bli chockade och själva få missfall.

Där fanns också ett handavtryck i gips av en jätte, samt en vaxdocka föreställande den polske kungen Stanislaw Leszczynskis dvärg Bébé i naturlig storlek I samma länga i slottet förvarades drottningens förnäma mynt- och mineralogiska samlingar i specialgjorda eleganta skåp ritade av Carl Hårleman. 

Drottningens samlingar är numera dessvärre splittrade på många olika håll. Men inredningarna finns kvar som konstens tempel.

 

Lovisa Ulrika, som med tiden, i kamp mot sonen Gustaf III, blev världens grymmaste svärmor, var innan dess hyllad som en av Sveriges mest lärda kvinnor. Hon talade fyra språk och lärde sig dessutom engelska bara för att kunna läsa nyutkommen engelsk litteratur. Hon studerade matematik och kommenterade böcker och världspolitiken i brevväxling med filosofen Voltaire. 

Dessutom kunde hon spela clavecin vid slottets konsertkvällar.

Hon grundade den första akademien, Vitterhetsakademien, och kallade in utländska teater- och operasällskap. Ingen svensk drottning gjorde så mycket för svensk kultur som hon.

En femtedel av  alla hennes inkomster lades på kulturen.

Underlag: Herman Lindqvist

NYCKELN TILL ETT LÅNGT LIV?

BRA GENER ELLER EN BRA LIVSSTIL?

Vissa har gener som gör att de lever ett kortare liv än andra.  Men hur man lever sitt liv har också betydelse.

I vilken mån kan en hälsosam livsstil väga upp för en arvsmassa som gör att du riskerar att dö i förtid?

Vår livsstil har stor  betydelse för hur gamla vi blir. Det är bevisat bortom allt rimligt tvivel. Ändå finns det människor som av och till tycks trotsa naturlagarna och bli betydligt äldre än vad som rimligtvis borde vara möjligt. Ett klassiskt exempel är den brittiske premiärministern Winston Churchill (1874-1965).

Trots att karln rökte och drack som en borstbindare, blev han 90 år gammal. Hur är detta möjligt?

En förklaring är ren och skär tur. Exempelvis vad gäller de slumpvisa förändringar som sker i våra gener, så kallade mutationer, något som -- om vi har otur -- kan resultera i cancer.

En annan förklaring är att vissa personer har en fördelaktig genuppsättning. De är, som forskarna säger, genetiskt predisponerade till ett längre liv än andra.

Då uppstår frågan hur mycket våra gener respektive vår livsstil bidrar till hur gamla vi blir. Med andra ord : kan ett hälsosamt leverne väga upp för en mindre fördelaktig genuppsättning och, i så fall, i vilken omfattning?

, 

I ett försök att ta reda på det utgick forskare vid Zhejiang University School of Medicin i Hangzhou i Kina, från 353 742 personer vars detaljerade hälsouppgifter finns i UK Biobank, en av världens mest omfattande biobankbaser. Deltagarna rekryterades mellan 2006 och 2010 och deras hälsa följdes i snitt 13 år, fram till 2021. Under uppföljningstiden dog 24 239 av deltagarna. Därefter "poängsatte" forskarna varje deltagare utifrån två olika profiler. Dels en genetisk riskprofil, dels en livsstilsprofil. Den genetiska profilen baserades på tidigare studier som visar hur olika genvarianter vars genuppsättning förutsade ett kortare liv visade hur 19 olika genvarianter kan förutsäga ett långt, medellångt respektive kort liv, medan livsstilsprofilen baserades på olika livsstilsfaktorer, som berättar om någon kan ha en gynnsam, medelmåttig eller  rentav en dålig livsstil. Tanken var att se hur våra gener respektive vår livsstil påverkar risken att dö i förtid.

 Resultatet som nyligen publicerades i BMJ  Based Medicine, visar bland att en person vars genuppsättning förutsade ett kortare liv hade en 21 procents ökad risk att dö under uppföljningstiden, oavsett livsstil, jämfört med någon med en genuppsättning som tydde på ett  långt liv.

Men en person med en sämre livsstil hade mycket större påverkan. 78 procents högre risk att dö i förtid, oavsett vilken genuppsättning han hade, jämfört med personer vars livsstil bedömdes som gynnsam. Personer som hade hög genetisk risk att dö i förtid i kombination med en sämre livsstil hade dubbelt så hög risk att dö i förtid, jämfört med personer med låg genetisk risk i kombination med bra livsstil.

Forskarnas sammanfattande slutsats är att livsstilen vida överskuggar eventuell genetisk risk för möjligheterna till ett långt liv. Sara Hägg som forskar om detta på Karolinska Institutet är inte alls förvånad.  -- Man vet sedan tidigare att livsstilen har en mycket större påverkan än vad generna har. 

Det intressanta med den här studien är att man lagt samman gener och livsstil i samma studie.

En mycket intressant iakttagelse är att de är oberoende av varandra och att vi alla i princip verkar ha lika mycket att vinna på en gynnsam livsstil, oavsett vilken genetisk uppsättning man har.

 

Forskarna pekar särskilt på fyra livsstilsfaktorer:

-- att inte röka

-- fysisk aktivitet

-- tillräckligt med sömn

-- hälsosam kost.

Underlag: Sara Häggs forskning om biologiskt åldrande.

 

VILKEN ÄR FARLIGAST?

 FRÅGAN OM MANNEN OCH BJÖRNEN ÄR EN AVSLÖJANDE SÄLLSKAPSLEK.

Kvinnor! Vad skulle ni helst vilja möta ute i skogen: en man eller en björn? Den frågan har snurrat runt i sociala medier ett tag.

De flesta svarar björn med förklaringar i stil med:  Tipset är ju att spela död -- men det funkar inte alltid med män. Det värsta en björn gör är att döda en, inget annat. Och överlever man blir man trodd, inte skuldbelagd.

Många hänvisar till fakta: Björnar är skygga. De anfaller nästan aldrig. Och visst. Vanligen är det bara en fråga om ett par attacker om året i de svenska skogarna, och nästan alltid är offret en man, ofta en jägare.

Samtidigt var det, enligt Brottsförebyggande rådet, 11 662 män som misstänktes för misshandel av en flicka eller kvinna år 2022.

Men egentligen är frågan förstås mer komplex. För om man nu ska envisas med att dra in statistik så borde man så klart räkna på hur många kvinnor som skadas av män respektive björnar, utan hur många möten öga mot öga med män respektive björnar som resulterat i attacker.

Dessutom så är väl den sorts man som brukar vistas i skogen -- ni vet, typen med Fjällrävenjacka, svampkorg och fågelkikare. -- det absolut finaste vi har?

Det finns egentligen bara en art som män såväl som kvinnor har anledning att frukta mer än en björn ute i skogen, och det är den manstyp som som nu upprört lägger sig i diskussionen, förolämpar folk och våldsfantisrar om hur kvinnor formligen kommer att be dem om att bli räddade medan björnen sliter dem i stycken.

De tror sig argumentera för att de minsann  är trygga och goda och förtjänar uppskattning, när de i själva verket visar exakt varför frågan om mannen och björnen är mer  än en bara en kul sällskapslek: den har en avslöjande udd, riktad mot dem som rasande kastar sig fram mot den.

Det finns egentligen bara en art som män såväl som kvinnor har anledning att frukta mer än en björn: lättkränkta, aggressiva män. Det absolut farligaste djur som finns.

Underlag: Lisa Magnusson, ledarskribent DN.

FILMEN OM NAPOLEON

Napoleon Bonaparte -- en av historiens mest mytomspunna figurer.

Många såg säkert den kritiserade amerikanska filmen om Napoleon. Det var dessvärre mycket som inte fick plats i filmen, bland annat den unge Bonapartes lysande tid som förste konsul och reformator av Frankrike. En av de större luckorna var också kejsarens polska älskarinna, Maria Walewska, med vilken han fick sonen Alexandre Walewski. Maria var bara tjugoett år då Napoleon  stormade in i det av ryssar, preussare och österrikare ockuperade Polen. Det blev stor passion mellan kejsaren och den unga polskan. Napoleon var mycket förtjust i sonen och gav honom en fransk grevetitel och pension.

                                                               Maria Walewska

Den blonde gossen och hans blonda mor hälsade på Napoleon i hans husarrest på Elba. Ögonvittnen berättar hur Napoleon bar sin son på sina axlar och lekte med honom i flera dagar. Kejsaren passade upp på sin älskarinna och sonen. Han skar upp deras mat och bröt deras bröd. Alexander, som kallade sin far "Papa-Empereur", växte sedan upp i Polen, där han deltog i den polska frihetskampen.

Alexander Walewski (ovan) var fransk ambassadör i flera länder, bland annat i  Argentina och Storbritannien. Han avancerade till utrikesminister, blev talman i Nationalförsamlingen och statsråd. Han spelade en central roll i fredsförhandlingarna efter Krim-kriget och tvingade ryssarna till en förödmjukande fred. En hämnd för sin far Napoleon och för det av Ryssland  ockuperade Polen. Walewskis ättlingar lever och verkar i Frankrike och Polen än i dag. En av de franska ättlingarna, affärsmannen Nicolas André Walewski, ser ut som en avbild av sin berömde anfader.

Maria Walewska ville helst av allt att få bosätta sig hos Napoleon, som satt i fångenskap på Sankta Helena, men förvägrades det av engelsmännen. Hon slog sig ner i Bryssel och gifte sig med en avlägsen släkting till Napoleon,  marskalken Philippe d´ Ornano. Marie avled olyckligtvis i barnsäng bara ett år efter bröllopet, trettioett år gammal.

Men eftervärlden kommer ihåg Maria Walewska. En berömd maträtt har tillägnats henne:  "Sjötunga Walewska."  Det finns dock anledning att varna för namnförväxling  här. Det finns två Maria Walewska i den släkten.

1937 spelade Hollywood in en film  med kärleken mellan Napoleon och Maria som huvudtema.

Den gick länge för fulla hus.

                                                                 Garbo/Boyer                                  

Underlag: Herman Lindqvist .

MAJ MÅNAD

SKÖNA MAJ VÄLKOMMEN TILL  VÅR BYGD IGEN...

Sommaren är här. I dessa tider av sannolika klimatförändringar är det inte alltid så lätt att veta vilket väder vi har att vänta på våra breddgrader. Däremot kan vi ju se hur det har varit förr. Det finns ju statistik att tillgå. Sommar anser man ha rått vid dessa tidpunkter:

-- Stockholm, 16 maj till 29 september, 136 dagar.

-- Skåne, 10 maj till 8 oktober, 151 dagar.

--- Piteå, 4 juni till 9 september, 97 dagar.

-- Karesuando, 15 juni till 26 augusti, 72 dagar.

-- Riksgränsen, 2 juli till 15 augusti, 42 dagar.

Särskilt torde våra norrlänningar se fram emot klimatförändringar som ger längre somrar och mera värme i norr.

DE STORA EKSKOGARNAS TID

Ekevirket har genom alla tider varit eftertraktat och har haft många olika användningsområden men framför allt som skeppsvirke.

Först på 700-talet började segel förekomma på skepp från Skandinavien. Vikingaskeppen började ta form. Men skeppsbyggeriet på den tiden gjorde ingen större skada på ekbeståndet. Det var först när de stora segelfartygen, linjeskeppen, började byggas  som ekbeståndet påverkades. Till ett stort linjeskepp gick det åt cirka 2000 stora ekar, till en fregatt omkring 1200. Ekskogarna började då skövlas i hela Skandinavien och de kvarvarande ekarna fick inte röras av allmogen.

VÅRFÅGLARNA

I början av maj kommer de första vårfåglarna från Afrika. En av dessa är lövsångaren, som kommer innan lövträden blivit helt gröna.

Den slår sig ner över precis hela landet. Den här lilla gröngrå fågeln ser man sällan men hör den desto oftare. Om lövsångaren skulle försvinna från vårt land  skulle vi få ganska tysta vårar. Fågeln utgör en tredjedel av alla fåglar som finns  i Sverige. 15 miljoner brukar häcka i Sverige. Lyckade häckningsår kan bortåt 60 miljoner lövsångare lämna oss på hösten. De lämnar oss i augusti, flyger på hög höjd under natten på höjder där vindarna är gynnsamma.

Göken, den store förföraren, brukar höras i Mälardalen omkring 10 maj, i Skåne omkring 7 maj och i Norrbotten omkring 25 maj.

Honan bygger inget eget bo utan lägger ett ägg i taget i ett fågelrede liknande det hon själv vuxit upp i. Sammanlagt läger hon cirka 10 ägg. Hon äter upp eller kastar ut ett av boets ägg och lägger dit ett eget i stället. Gökungen är som regel den förste som kläcks. Föräldrarna är präglade att först mata den största ungen alltmedan deras egna svälter och dör.

Gökottans tid är i mitten av maj. Skrockfulla människor , och även alla andra, lyssnar noga från vilket håll man hör den första göken:

Nodre gök är sorgegök,

Södergök är dödergök,

Östergök är tröstegök, men

Västergök är bästegök.

MAT OCH DRYCK

Maskrosvin bör man pröva på att göra. Det kräver en del arbete. 3 liter maskrosblommor ska plockas, inget grönt får finnas med. 4 liter kokande vatten och 1,7 kg socker behövs till 3 liter maskrosblommor. Blommorna kokas, skall stå och svalna i en öppen bytta i 12 timmar. Sockret och några citronskivor tillförs. Detta får stå i rumstemp 2 och en halv vecka, tills det slutat bubbla. Risken för anfall från ättiksbakterier är stor, därför krävs hög hygien i arbetet. Experter menar att vinet blir fylligare och godare om det fåt stå några år och mogna. Hur många amatörtillverkare kan vänta med att smaka på sin vinskvätt i ett par år? Inte särskilt många.

Maskrotsrötter rekommenderas att kokas tillsammans med andra rotfrukter men måste saltas.

Spröda vårnässlor är en delikatess tillsammans med buljong till vårsoppan. Nässlorna innehåller mängder av vitaminer, B, C och även D-vitaminer.

BJÖRKEN

Björkens lövsprickning sker i maj. De klibbiga nyutspuckna bladen har man förstått att utnyttja sedan urminnes tider. Den dryck som den norske kungen Sverre (1150-1202) och hans män uppehöll livet med i ödemarken var framställd av späda  björkknoppar.

Vikingarna använde unga björklöv och groblad på de småsår de fick under striderna.

Björklöv är en av de bästa vitaminkällor man känner till.

PINGSTEN

Pingst ska firas precis 50 dagar efter påskdagen och kan alltså hamna i antingen maj eller juni. I år infaller pingst 18-19 maj.

Ursprungligen var pingst en judisk skördefest men har numera anknytning till  vårt vår- och majfirande.

I Bohuslän gick ungdomen på "äggagille". De for ut till holmarna för att leta måsägg. De hade musik, mat och dryck med sig och dansade.

En pingstlek gick ut på att välja ett pingstbrudpar. Det var en stor ära att väljas till "pingstbrud". Alla byns flickor var   valbara. Bruden kläddes i vita kläder och försågs med en krona. Titeln fick behållas året ut.

Underlag: "Årspraktika" av Britt-Marie Hallbert

GUBBÄNGEN.

 TA VÅLDET I GUBBÄNGEN PÅ ALLVAR.

I SD-sfären och andra delar av den yttre högern har det länge funnits en tendens att relativisera och mildra det högerextrema våldet. Nazistiska demonstrationer och dåd har ofta mötts av en sömnig halvreflex: "Det handlar om några förvirrade unga män med hakkorsflaggor. Det verkliga hotet kommer från islamismen." Som om inte demokratin och människors säkerhet inte skulle kunna hotas från två håll samtidigt.

Onsdagskvällens attack mot ett möte i Gubbängen i södra Stockholm visar för eventuelle tvivlare att det högerextrema hotet är värt att ta på största allvar. Just så här fungerar fascismen. Maskerade män stormar in och tystar andras åsikter med sparkar och slag.

Dådet i Gubbängen skedde bara några kilometer ifrån den stora nazistiska attacken mot en antirasistisk demonstration i Kärrtorp för drygt tio år sedan. Och lite mer än en vecka efter att nazistiska NMR tog på sig skulden för en våldsam attack mot EU-migranter i en skog i norra Stockholm.

Det är hög tid för tvivlarna att ta det nazistiska hotet på största allvar. Så sent som i februari konstaterade Säpo i sin lägesrapport för 2023/2024: "Attentatshotet mot Sverige kommer i första hand från våldsbejakande islamistisk extremism och våldsbejakande högerextremism."

Alltså från båda sidor. Inte från den ena eller den andra. Den som relativiserar nazistiskt våld med att det islamistiska är värre är som en som bara tittar åt ena hållet när han går över gatan och tror att allt är lugnt.

Bland andra statsminister Ulf Kristersson reagerade starkt på det nazistiska våldet i Gubbängen. Utmärkt. Hela det politiska spektrumet måste stå starkt mot alla attacker på demokratin. Då duger det inte att huka bakom fega fraser om att "de andra" minsann är värre.

Underlag: Erik Helmersson, ledarskribent DN.

NYA FÖRBUD I KRÅNGELSVERIGE

 Inte heller denna regering lyckas med sitt uppdrag att göra tillvaron enklare och friare för landets medborgare.

Kravet på danstillstånd avskaffades förra året, men regeringen smög in ett krav på obligatorisk anmälan som visade sig vara både krångligare och skapa mer pappersarbete. En krögare i Karlskrona fick besök av åtta poliser, när han oavsiktligt missat  att anmäla en alkoholfri ungdomsdans.

Annat är det med nya förbud och restriktioner.

Innan den avgick tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning fullproppad med de mest perifera omsorger om tillvarons små njutningar och risker. Den skulle räkna portionsförpackningar i snusdosor, nagelfara varningstexter i vinreklam och bedöma farligheten med lustgas.

En borgerlig regering fokuserad på brottsbekämpning borde förstås ha lagt ner den.

Jakob Forssmed (KD) valde att i stället mata den med ytterligare förbuds- och restriktionsförslag för att försvåra privatpersoners alkoholimport, en nischmarknad dominerad av vinklubbar som inte orsakat problem för någon. Den kristdemokratiske hälsoministern tycks leda departementet för överflödiga restriktioner och förbud.

I så fall tycks han ha fått det han önskade. I veckan kom den 460 sidor tjocka bibban "En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas."

I utredningen föreslås att lustgas totalförbjuds " i berusningssyfte" inte bara för minderåriga utan även för vuxna. Trots att den är en relativt "mild" drog, som i en vetenskaplig drogutvärdering från 2022 i den vetenskapliga tidskriften Drog Science, Policy and Law fick värdet 6 av 100. Det kan jämföras med att alkohol får 72, tobak 26 och cannabis 20.

Det finns risker för förgiftning vid frekvent användning av lustgas.  Med förbud följer å andra sidan en hel kontrollapparat för andra näringsidkare, som försäljare av patroner till exempelvis gräddsifoner. Och användning vid Drag Racing förbjuds.

Utredningen hyser en enorm tilltro till signalvärdet av ett statligt förbud.

Men i den mån partybruket inte låter sig förbjudas bort lär den organiserade brottsligheten tacka för ännu en inkomstkälla, och för att delar av rättsväsendet blir upptagna av oväsentligheter.

Polisen ska framöver inte bara jaga lustgas, utan därtill ungdomar som "langar" snusdosor till sina minderåriga vänner. Även skolan ska få i uppgift att upprätthålla ett snusförbud bland eleverna, även utanför skolgården.

Som om inte lärarna hade nog med resurskrävande sidouppdrag, som stjäl tid från undervisningen. Utredningen förutsätter dessutom att lärare och annan skolpersonal också avstår från att snusa i skolan.

De prilliga förslagen bara fortsätter. En dosa nikotinportioner, så kallat vitt snus, måste i fortsättningen innehålla minst 20 portioner. Snus ska även få en godtyckligt vald styrkegräns på 12 milligram narkotika per gram. Tre varningstexter plockas bort från från alkoholreklamen eftersom de anses för milda och varningstext görs obligatorisk även i digitala annonser. Tilltron till de hälsobringande effekterna av förbud och regleringar verkar vara obegränsad. Utredningen yppar däremot inte ett ord om snusets roll för att drastiskt minska den betydligt farligare cigarettrökningen.

Tack och lov avråder utredaren Inga-Lill Askersjö åtminstone från Jakob Forssmeds adderade alkoholförslag. Men att ministern velat gå ännu längre än utredningen är illavarslande.

Hur kan en kristdemokrat så fullständigt glömma bort familjens roll i samhället? Och att ungdomar har föräldrar, som faktiskt har huvudansvaret för deras uppfostran. Särskilt i en tid med stigande brottslighet och sjunkande skolresultat kan inte polis och skola lastas med allehanda perifera uppfostringsuppdrag. Allt som på något sätt är riskfyllt kan inte vara statens ansvar.

Underlag: Mattias Svensson. ledarskribent SvD.

VINNER PUTIN VÄNTAR EN STÖRRE KONFLIKT

                                                                        Ukrainsk soldat

Regeringen bör skyndsamt hitta formerna för att mångfalt öka det militära biståndet till Ukraina. Europas länder står inför en avgörande situation, skriver ett flertal chefer och debattörer.

Inför den ryska aggressionen befinner sig de västliga demokratierna som de befann sig inför Hitler, någonstans emellan 1936 och 1939. Vi kommer att tvingas möta en mycket större konflikt, om vi inte ökar det militära biståndet till Ukraina på ett avgörande sätt.

Kriget kommer inte att sluta så länge Putin sitter vd makten.

Det kan ske om han lider ett så svidande nederlag att den traditionella delen av Ryssland, som i dag passivt stödjer kriget, i stället betraktar honom som en falsk tsar.

VÅRT TOTALA  UKRAINABISTÅND SEDAN KRIGET BÖRJADE MOTSVARAR 0,5 PROCENT AV BNP ,  JÄMFÖRT MED NORGES 2,4 OCH  DANMARKS 1,7 PROCENT. 

Putins avlägsnande är bara ett nödvändigt men långtifrån tillräckligt villkor för en utveckling bort från fascismen i Ryssland. Men vägen till ett framtida, möjligen avlägset, fredligt och demokratiskt Ryssland går genom ett kännbart ryskt nederlag i Ukraina.

Ett sådant nederlag har den västliga demokratiska alliansen i sina händer. Hos den finns de vapen och de resurser med vilka Ukraina kan vända kriget och tillfoga Ryssland ett nederlag.

Ändå har för lite och för sent hittills blivit svaret. Hjälpen kommer inte i tid och med de vapen som behövs, trots att insikten om hotet växer och att lägesbilden delas av allt fler. Men mottot är fortfarande Ukraina får inte förlora och Ryssland får inte segra. Det borde tvärtom vara att  Ukraina måste segra och Ryssland måste förlora.

Hur har vi hamnat här? Det finns två rimliga förklaringar. Den ena är rädsla. Rädsla för rysk eskalering till kärnvapen. Hotet om upptrappning och odlande av rädsla har blivit en hörnsten i den ryska psykologiska krigföringen. Ingen ansvarskännande politiker kan vifta bort kärnvapenhotet. Skräcken för att överskrida påstådda ryska röda linjer har dock hittills visat sig överdriven under den långsamma upptrappningen som skett. En annan form av rädsla gäller Rysslands sönderfall efter ett nederlag -- kaos, upplösning, miljoner i massflykt till Europa och herrelösa kärnvapen på drift.

Ifråga av båda former av rädsla har den ryska hybriskrigföringen haft framgångar vad gäller demokratiernas självavskräckning. Men den bygger på en logik som för alltid kommer att göra västliga demokratier till gisslan hos aggressiva diktaturer. Kanske är det den logiken som den franske presidenten Macrons senaste uttalande  nu försöker bryta.

Den andra förklaringen till handlingsförlamningen är bristen på omedelbart tillgängliga finansiella resurser i enskilda länder. Även politiker i ett land som Sverige, vilka i huvudsak håller med om analysen ovan, finner att pengarna inte räcker till för att skala upp det nödvändiga biståndet till Ukraina. Försvarsmakten saknar pengar för långsiktiga beställningar som behövs för att industrin ska kunna öka kapaciteten genom att bygga nya produktionsanläggningar. Sveriges militära bistånd om 30 miljarder kronor till Ukraina sedan kriget började är aktningsvärt men knappast imponerande i jämförelse med Danmarks 85 miljarder och Norges 40 miljarder (enligt Kielinstitutet). Mycket mer krävs. Också det svenska försvaret måste rustas upp med stora belopp. Men i jämförelse därmed är Ukrainabiståndets krav beskedliga.

I en för oss och hela Europas historiskt unik och avgörande situation ställs kravet på regeringen att visa nytänkande och handlingskraft. Lyckas inte Europas länder samla sig till ett bistånd som verkligen räcker till för att besegra den ryska aggressionen, kommer ett mångdubbelt större hot och en mer krävande uppgift -- i pengar och i människoliv -- att tvinga sig på oss. Det är nu det gäller.

Vi vädjar till regeringen att tänka utanför  den ärvda boxen -- det gäller att skyndsamt hitta formerna för att mångfalt öka det militära biståndet till Ukraina.

Undertecknare: En lång rad generaler och överstar, ambassadörer och chefer på hög nivå.

DAGENS NAMN 23 APRIL-- GEORG/GÖRAN

 Sankt Georg, i  Sverige kallad Sankt Göran eller Sankt Örjan, är ett av den kristna världens populäraste helgon. Det beror inte på hans martyrdöd, om vilken man inte vet mycket, utan på den legend som knöts till honom på 1200-talet. I legenden är Sankt Georg/Göran en riddare som befriar en prinsessa genom att döda draken. Ett urgammalt sagotema. I  den kyrkliga konsten blev Sankt Georg/Göran och draken ett omtyckt motiv.  Under medeltiden räknades Sankt Georg/Göran som en av de fjorton nödhjälparna som antogs komma människor till undsättning vid nödlägen.

                                                       Skulptur från Historiska muséet

Den latinska formen av namnet, Georgius, är känt sedan 1540-talet. Den svenska skaldekonstens fader, Georg Stiernhielm, 1598-1672, använde hela namnet. Vid millennieskiftet hetta omkring 30 000 svenskar Georg eller George. Först in på 1900-talet blev Göran populärt, Göran Persson med flera. I dag bärs namnet av fler än 95 0000 svenskar, vilket gör det till det cirka 20-e vanligaste namnet.

Sankt Georg är scoutrörelsens skyddshelgon och firas av scouter världen över den 23 april.

I Sverige finns omkring 70 000 scouter i 1100 scoutkårer. Ledare och beskyddare av den svenska scoutrörelsen är kungen, Carl XVI Gustav, som också sedan 1977 är hedersordförande i World Scout Foundation.

Underlag: Namnen i almanackan av Bengt af Klintberg

DÖDSHJÄLP ALLT VANLIGARE

Dödshjälp är inte tillåtet i Sverige. Att döda en annan person är brottsligt, mord eller dråp, även om det sker med  personens samtycke.

Dödshjälp kan bli tillåtet i Frankrike redan i vår. Popstjärnan Francoise Hardy är en av många kändisar och debattörer som kräver en legalisering -- och president Emmanuel Macron har sagt att han själv vill bestämma hur och när han ska dö.

En lag om att tillåta dödshjälp i Frankrike ska läggas fram för omröstning i nationalförsamlingen i Paris i maj i år. Det sade president Emmanuel Macron i en känslosam intervju i helgen.

" Det finns situationer som man inte på ett humant sätt kan acceptera. Med den här lagen ser vi döden i ansiktet," sade presidenten till tidningarna La Croix och Libération.

Presidenten berättar att han tagit stort intryck av ett brev från Francoise Hardy, som under 60-talet var en av Frankrikes och Europas största popartister. Sedan många år lider Hardy av obotlig cancer i svalget och hon har talat öppet om sina svåra smärtor och önskan att få dö.

                                                               Francoise Hard

Enligt lagförslaget som franska lagstiftare snart ska ta ställning till ska bara vuxna som är vid sina sinnes fulla bruk och lider av en obotlig och livshotande sjukdom, och vars smärta inte kan lindras, kunna "be om att få hjälp att dö". Minderåriga och patienter som lider av psykiatriska eller neurogenerativa tillstånd, som djupa depressioner eller Alzheimers, kommer däremot inte att kunna göra det, sade presidenten -- en passning till kritiker på hemmaplan som med fasa pekat på exempelvis grannlandet Belgien, där detta är möjligt.

Om medicinsk personal ger sitt samtycke kommer ett dödligt ämne att ordineras till patienten, som kan välja mellan att ta det själv eller med hjälp av en tredje part, som en läkare eller sjuksköterska. Den dödliga substansen ska kunna tas i patientens hem, om denne så vill.

Dödshjälp har blivit ett stort ämne i Frankrike på senare år. Inte minst för att flera kända debattörer påpekat hyckleriet i att fransmännen enkelt kan resa över gränsen till Belgien, Schweiz eller Luxemburg, till exempel, för att ansöka om dödshjälp. År 2022  fick 70 fransmän hjälp att dö i Belgien. Debatten har varit hård. Frankrikes nationella läkarråd, l´Ordre des Médecins, är till  exempel helt emot att dess medlemmar hjälper människor att avsluta sina liv. Däremot är gemene man i landet positivt inställd.

Förra våren inrättade presidenten ett särskilt konvent med 184 personer som fick i uppdrag att vrida och vända  på alla tekniska, juridiska, filosofiska och moraliska aspekter i frågan, och sedan meddela Elyséepalatset sin inställning till eutanasi. Hela 76 procent av medlemmarna i konventet röstade för någon form av laglig dödshjälp. Samtidigt visade flera opinionsundersökningar, bland annat en som gjorts på beställning av tidningen Journal du Dimanche, att omkring 70 procent av fransmännen stöder någon form av aktiv dödshjälp.

Emmanuel  Macron har också flera gånger sagt att  han är för dödshjälp.

I Europa är det i dag sju länder som tillåter assisterad dödshjälp av olika skäl: Schweiz, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Luxemburg och, sedan något år, Spanien och Portugal.

Olika länder har också olika lagar. Till skillnad från exempelvis Schweiz, Kanada och Colombia måste en patient i Belgien inte vara terminalt sjuk, alltså döende, för att kunna ansöka om att avsluta sitt liv på sjukhus. Det räcker att sjukdomen orsakar "outhärdligt lidande".

Belgien är ett av de två länder i världen -- tillsammans med Nederländerna --   där psykiskt lidande är en grund för dödshjälp. alltså inte bara fysiskt lidande.

För 2 år sedan fick en 23-årig kvinna som led av ett outhärdligt psykiskt trauma efter att ha överlevt terrorattentatet på Bryssels flygplats 2016, och lite senare en våldtäkt, läkarhjälp med att somna in.

I både Nederländerna och Belgien kan även minderåriga, under mycket särskilda omständigheter, medges eutanasi.

Underlag. Teresa Küchler, SvD.

 

KARL XII I BENDER

 I 4 år vistades Karl XII och hans 1500 karoliner i den turkiska staden Bender.

Många minns Bender från historieboken, den lilla, på den tiden turkiska, staden, där Karl XII och hans karoliner bodde i närmare 5 år. De hamnade där efter katastrofen i Poltava i dagens Ukraina. Karolinernas lilla samhälle utanför Bender kallades Karlopolis (Karlstad). Allt slutade med "Kalabaliken i Bender", då turkarna försökte handgripligen kasta ut karolinerna. I tumulten brann huvudbyggnaden upp och med den kungens gåvor från sultaner och shejker samt ovärderligt  vetenskapligt material, som karolinerna samlat i Orienten.

I dag ligger Bender i en utbrytarrepublik som heter Transnistrien, lika stort som Närke och med en halv miljon invånare, mellan Ukraina och Moldavien. Det lär ska finnas stora ammunitionsförråd i området, så det dröjer nog inte så länge förrän Putin är där.

Sommaren 1992 var ett team från SVT-Göteborg där. Man gjorde historien om Karl XII och var naturligtvis då också i Bender. Det pågick skottlossning och oroligheter i provinsen. I Karlopolis fanns husruiner, tunnlar och annat intressant att se på. Plötsligt kom borgmästaren från närmaste stad på besök. Efter en stund erbjöd han sig att sälja Karlopolis till oss för 1000 dollar. Billigt för ett så stort och intressant område, kan man tycka. Nu blev det ingen affär, för ägarförhållandena var ju minst sagt ganska oklara. Men en rolig tanke var det att få äga Karl XII:s Karlopolis. Nu är allt för sent.

I Karlopolis fanns fortfarande en väg som hette "Carlo XII"

Putins folk kommer att rycka in när som helst för att ta  alltihopa. Då kan hans soldater läsa den plakett som vi satte upp på flera ställen och på flera språk: "Här hade kung Karl XII av Sverige sitt högkvarter under åren 1709 -1713." Vem Karl XII var fick de ta reda på själva. Och vad gjorde han där kräver lite större utrymme än en plakett.

Under ceremonin hördes skottlossning nere vid floden Dnestr. Snart utbryter den garanterat sista kalabaliken i Bender.

Underlag: Herman Lindqvist

MODERATERNA OCH LANDSHÖVDINGEN

 RÖTAN GÅR MYCKET DJUPARE ÄN TILL ANNA KINBERG BATRA.

En gång i tiden var det moderater som röt till när makthavare skaffade sig privilegier. Men vem ska göra det nu?

När de som leder landet gick med i Moderaternas ungdomsförbund var det till stor del för att stoppa socialdemokraterna. Partiet hade efter decennier av makt blivit mätt och maktfullkomligt.

Staten och partiet, makten och socialdemokratin hade tillåtits växa ihop på ett osunt sätt. Och S inflytande  måste begränsas, det var politiker som Gunnar Strömmer, Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson överens om när de gav sig ut i debatten på 90-talet.

Det var nog också med det i bakhuvudet som Muf-ordföranden Ulf Kristersson avfärdade de oroliga reaktionerna efter skolvalet 1991. Att upp till var tionde elev hade röstat på främlingsfientliga partier var inte något att oroa sig för, förklarade han i Expressen. Det var bara en protest mot etablissemanget:" De unga straffar det parti som är mest komprometterat - Socialdemokraterna."

Och så har hans parti fortsatt att resonera: Socialdemokraterna bryr sig bara om makt. Huvuduppgiften är att stoppa dom.

30 år senare har samma generation vuxit upp till ministrar och landshövdingar. Och nu vet vi att deras analys haltade: Det var visst inte bara S som glömde att staten var till för människorna, och inte tvärt om. Och det var aldrig Socialdemokratin som korrumperade, det var makten.

Se bara på det som framkommit om Anna Kinberg Batra, som regeringen gav det flärdfulla uppdraget att flytta in i Tessinska palatset för att bli landshövding i Stockholm. Aftonbladet kan visa att hon anställt sin goda vän - som är gift med Moderaternas vice partisekreterare och mamma till barnet som Anna Kinberg Batra är gudmor till.

Jobbet utannonserades på en lapp i receptionen på myndigheten,  vännen var den enda som hade tur nog att upptäcka den, och belönas nu för det med nästan 90 000 kronor i månadslön. " Det är nog inga tvivel om att kompetensen avgjorde", säger Kinberg Batra i Tv4.

Detsamma ska tydlige gälla den managementkonsult som hon skrivit en bok ihop med. Han har nu fått en tjänst som tillsattes genom att strunta i  de vanliga rutinerna. Även han får 90 000 i månaden - en lön som anda anställda hos landshövdingen inte kommer i närheten av, säger Aftonbladet.

Det finns väl egentligen ett enda skäl till att Anna Kinberg Batra inte redan har förlorat sitt jobb. Och det är att hon inte är ensam. För vem ska ryta ifrån?  Justitieminister Gunnar Strömmer, som blev avslöjad när han hjälpte "Kalla fakta" till att runda av reglerna för partibidrag? Enda anledningen till att han kom undan så lätt var att reportrarna kunde visa att fyra andra partier betedde sig minst lika illa.

På samma sätt kan finansminister Elisabeth Svantesson tala om hur man gör upp med bidragsfusk - efter att själv ha avslöjats med att ha skrivit sig på en annan adress och på så sätt få bidrag från riksdagen för dubbelt boende. Även hon kom undan lindrigt, det var så många i riksdagen som gjort samma sak.

"Den som är helt fri kan kasta den första stenen", sade den annars så brottsbekymrade statsministern, när kritiken rasade mot hans statssekreterare, som tjuvfiskat ål och ljugit för polisen. Och hans attityd kan illustrera problemet: Vem ska säga ifrån när så många är mer eller mindre insyltade själva?

Om moderater - ännu en gång - ska tvinga bort Anna Kinbeerg Batra skapar det följdrågor hur de kunde hitta en sten och kasta just den här gången?

För i praktiken liknar Moderaternas förhållningssätt till staten alltmer det förhållningssätt som de avskydde Socialdemokraterna för. De har bara inte förstått det riktigt än. För de kan fortfarande utbrista att "Socialdemokraterna gör vad som helst för att få makt", samtidigt som de tvättar ren SD för att säkerställa sina egna ministerposter.

Men väljarna ser desto klarare på situationen. Och deras tillit behandlas just nu på ett sätt som inte går att försvara. Det är fortfarande deras skattepengar som makthavare leker med när de delar ut fördelar till kompisar. Och det är de som aldrig får chansen att söka jobben de är lämpade för, för de saknar mäktiga vänner.

Men vem säger det högt? För de unga 90-talsmoderaterna hade helt rätt: Staten får aldrig bli  politikernas lekstuga. Det gäller även nu.

Underlag: Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN.