JANUARI

 

I januari håller vi oss med goda föresatser. Kastar ut julgranen, skottar snö om vi bor norrut
och ser dagarna bli längre.
De förlängs med nästan en timme i Skåne, bra mycket mer än en timme i Svealand och
ungefär tre timmar i Lappland.
Tretton respektive tjugo dagar efter jul infaller
de kyrkliga helgerna Trettondagen och
Tjugondedagen, även kallad TjugondagKnut,
,
eftersom Knut råkar ha namnsdag den dagen.
Båda dessa helger är av hävd vikta för kalas
och festligheter, men även för barnkalas, då
julen skall dansas ut.

Inre bryr vi oss om att januari har namn efter
Janus, som de forntida romarna alltid nämnde
först när de anropade sina gudar, ty han var
beskyddaren av all begynnelse och avbildades
med två ansikten av vilka det ena var vänt mot
det förgångna, det andra mot framtiden.

Bondepracticans långtidsprognos för vädret mm under året

  Skiner solen under Nyårs-dag om morgonen klar,
så blifver stor sorg och klagan, oväder och krig.
Skin solen S:t Pauli dag (25/1) klar, det betyder
ett godt och fruktsamt år, rägnar det, då kommer
ett medelmåttigt år, rägnar och snögar det, då
kommer stor sjukdom och död. Sammaledes ock
när det är stor Töcken och Dimba, eller om det är
stor blåst, det ger örlog och krig.
Såsom de tolf dagarne i Julehelgen, skicka sig med
mulit väder, rägn, snö eller klart, så foga ock de
tolf månader med sig hela året igenom.
Höres Thordön i denna månan, det räknas för frukt-
samt år. Örlog och mycken storm, då är det godt
tecken att bygga hus, göra bröllop, taga läkedom
till skenbenen. Då är det ej godt att låta blod.

Underlag: Alf Henrikson, Enok Sarri i Nikaluokta, Bondepractican
                 samt de äldre i Sherwoodskogen