SOHEILAS BERÄTTELSE

Föregående blogg (11 december 2017) handlade om " Invandrare som hatar Sverige".
Den var skriven av Sheila Fors Kalhor. Här följer ett kort sammandrag av hennes levnad
så här långt. En spännande och gripande berättelse.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Soheila föddes den 8 februari 1967 i Gilan-Gharb, i den kurdiska delen av västra Iran. Hon är
dotter till Khodrad Davoodian och Forough Rezal. Hennes släkt är framstående och har varit
feodalherrar i västra Iran så långt som den skrivna dokumentationen bakåt i tiden sträcker sig.

Hon är barnbarnsbarn till "Suleyman Shah" som dödades 1923 som en följd av den maktkamp
som utlöstes i Mellanöstern av Lausannefördraget (ett fredsfördrag mellan Turkiet och England
m fl 1923). Sedan dess har släkten Davoodians historia präglats av att man förlorade
maktkampen mot släkten Pahlavi. Mohammad Reza Pahlavi blev senare shah av Persien 1941.
Släkten Davoodians fick efter nederlaget vidkännas förlust av egendomar, de fördrevs från sina
hem och blev sedermera förföljda av den islamska revolutionens ledare Ayatollah Khomeini.

Soheila föddes under shah-tidens sista år och blev tonåring under den islamska revolutionen.
Hennes ungdom har i hög grad präglats av regeringarnas förföljelser av släktingar, upprepade
fängslanden och tortyr av hennes far och inte minst kriget mellan Iran och Irak.
Hon utmärkte sig i unga år som en briljant skribent och vann ett nationellt pris i en litteratur-
tävling som tolvåring. Tidigt i tonåren slöt hon sig till motståndet mot Khomeinis regim i
gerillaorganisationen Shirik Fedayee.

I sin bok "Kärleken blev mitt vapen", Libris, berättar hon om hur hon fick skydda en grupp
kvinnor uppe i bergen som 14-årig soldat. I krigets slutskede gifte hon sig med en iransk man
som hon lärt känna. I ett äktenskap som präglades av kriget och förtryck i hemmet föddes två
barn. 1993 flyttade Sheila och barnen till Sverige. I det nya landet tilltog missförhållandena
inom äktenskapet vilket ledde till en djup depression och flera självmordsförsök. Maken var
hennes tolk och hon fick medel mot epilepsi utan att lida av sjukdomen.Hennes allmäntill-
stånd försämrades så kraftigt att hon sändes av de sociala myndigheterna i Sverige till Iran för
att i bästa fall tillfriskna i hemlandet, i sämsta fall dö hemma.

I sin mors hem hade Sheila en stark andlig upplevelse som lyfte henne ur depressionen och
medicinberoendet och gav henne livslusten åter. Tillbaka i Sverige blev Sobeila åter gravt
misshandlad i Göteborg och togs in på kvinnohus. Där och då fattade hon beslut om att hon en
dag sulle bygga ett eget skyddat boende, det bästa i Sverige. Hon skilde sig från sin man och
1998 gifte sig Soheila med sin nuvarande man, Paret har två barn.

2005 anställdes Sobeila och hennes man av kurdiska lokalregeringen i Irak för arbete med
         Women Empowerment Courses, kurser i egenmakt
2008  Paret tillbaka i Sverige
2010  Öppnades världens första Tehus för kvinnor
2011  Öppnades Saras Hus, Sveriges största skyddade boende för enskilda och familjer som
          lever under hederskulturen
2012  Öppnades Tehuset i Karlstad och året efter i Jönköping
2014  kom hennes biografi "Kärleken blev mitt vapen"
2016  utkom hennes andra bok "Bakom varje fönster bor ett hjärta"

De senaste  åren har Sobeilas varit en flitigt utnyttjad föredragshållare i integrationsfrågor.
Under rubriken "Resan till Väst är en mängd resor" har hon talat om den  svåraste resan
mellan världsbilder och sociala strukturer.
Tehusen har blommat och är en oas  för flera hundra kvinnor.
Soheilas resa har nått långt, men den har knappast ens börjat.

Underlag: Stiftelsen Khatoons hemsida