LANDET LAGOM

Det lär skall ha varit Jonas Gardell som först myntade begreppen Mellanmjölkens land eller
 landet Lagom. Dessa beskrivningar av Sverige och svenskt  samhällsliv är geniala, inte
minst som beskrivning på det politiska livet i Sverige. I landet Lagom är det olämpligt och
rentav stötande att ha en avvikande uppfattning och argumentera för den. Helst skall man
 tycka som majoriteterna. De politiska partierna profilerar sig allt mindre i kontroversiella
 frågor. I invandrarfrågan som exempel tycks det bara vara SD  som har en klar uppfattning
 och går ut med den. Övriga partier tiger. Antingen
 har man ingen uppfattning om denna stora fråga,
 eller så handlar det om monumental feghet av
historiska mått. Dessvärre lutar det mot det senare.

Men även i många andra frågor tycks man vilja
mumifiera sig. Mycket lite kommer ut som skiljer
partierna åt. Sannolikt skulle det räcka med två
partier i det här landet, ett rött och ett blått. Miljö-
partiet borde inte räknas som ett politiskt parti
överhuvudtaget, utan snarare som en sekt för
världsfrånvända miljöfanatiker utan förankring
i den politiska verkligheten.

I landet Lagom får man inte kalla saker och ting
vid deras rätta namn. Man får till exempel inte säga
neger, zigenare, arab eller lapp, fast det på intet
sätt finns någon nedsättande innebörd i dem. Orden
har alltid använts i vårt land.

Begås brott anses det diskriminerande  att tala om att
de begåtts av en turk, serb eller rumän osv. Man bör
inte ens nämna att den misstänkte är en invandrare.
Vad media får rapportera om är till exempel att
"rånet begicks av en man i 20-årsåldern", även om
man vet att rånaren var en 20-åring från Somalia, som
illegalt uppehöll sig i Sverige. Namn får överhuvud-
taget inte uppges.

I landet Lagom får man inte använda gamla vedertagna
namn på yrken. Det anses ojämlikt att kalla en städare
för städare, lokalvårdare eller hygientekniker skall det
heta. En bilreparatör heter numera fordonstekniker och
tjänstefolk av alla de slag kallar sig numera för assistenter,
handledare eller konsulter.

Den svenska alkoholpolitiken är minsann inte lätt att
förstå sig på. Ibland vilar ett löjets skimmer över den.
Eftersom skatteintäkterna av vin-och spritförsäljningen
är betydelsefulla för statsfinanserna, det handlar om
4 till 5 miljarder per år, måste konsumtionen  hållas på
en ganska hög nivå för att det hela skall gå ihop. Men
samtidigt fördöms ju allt alkoholbruk, vilket naturligtvis
är vällovligt. I landet Lagom bör man helst inte ens
använda orden vin och sprit. Därför har man gett alla
försäljningslokaler runt om i landet namnet Systembolag!
Vad är ett systembolag för något? Vi har fått lära oss att
det är där man köper vin, sprit och öl, om man nu inte
köper de varorna utomlands i vin, sprit och ölbutiker.

Vi äldre vet att ordet Systembolag kommer från den tiden
då vi hade motbok och skötsamma personer kunde få köpa
sprit och vin i noggrant fastställda kvantiteter. En man i
20-årsåldern kunde få inhandla en liter per månad. Till-
delningen ökade med tilltagande ålder och max vill jag
minnas var tre liter per månad, med möjligheter till extra-
tilldelning vid högtidsdagar osv. Detta var det så kallade
Bratt-systemet, uppkallat efter upphovsmannen. Ordet
"System" kom sedan att hänga kvar. Därför säger vi
Systembolag ännu i dag.

På det titelsjuka 50-talet var en titel viktig att kunna sätta på visitkortet och annorstädes.
I telefonkatalogerna fanns alla titlar med. Hade man ingen fick det duga med herr,fru
eller fröken . Till och med på gravstenarna brukade titeln hänga med, till exempel
"här vilar grosshandlare si och  så...", eller " här vilar Majoren och Riddaren av Vasaorden"...

I landet Lagom får inga titlar förekomma, där skall alla vara någorlunda jämlika. Strävan
efter jämlikhet märks inte minst på männens klädsel. Slipsarna är på väg att försvinna, utom
i en del konservativa miljöer som banker, vissa ämbetsverk och kanslier. På en teater en
kväll börjar till och med kostymer bli sällsynta.

Författaren till dessa rader har faktiskt en kritstrecksrandig kostym. Dessvärre kan han
inte bära den längre - den har krympt!

Sherwoodskogens presstjänst

KRIGET I SYRIEN

Kriget i Syrien har utvecklats till en fasansfull mänsklig tragedi. I landet pågår sedan 4 år
tillbaka allas krig mot alla, och hela tiden är det civilbefolkningen som drabbas.  Alla
syrier som har råd och kan förflytta sig gående tycks nu fly ut ur landet. Miljontals
flyktingar befinner sig i läger i grannländerna eller är på flykt in i Europa.
I nyhetsmedia får vi dagligen rapporter om
denna fruktansvärda situation och hur samvetslösa 
människosmugglare försöker sko sig på eländet.
Nyligen påträffades en lastbil i Österrike
 med ett sjuttiotal döda flyktingar i lastutrymmet.
 De hade trott att de var på väg till en skyddad
 tillvaro i Europa, i stället avlider de alla, troligen
av syrebrist i den fullastade lastbilen.

.

SYRISKA REGIMEN DÖDAR FLEST SYRIER
Genom dagliga bombningar av bostadsområden som
ännu inte smulats sönder tvingas överlevande att fly.
En av de få rapportörer som finns kvar i området ,
 Emile Hokayem, säger:"Det är viktigt att förstå att de
flesta av flyktingarna som nu kommer till grekiska
stränder gör det för att de flyr från al-Assad och inte
från IS."
Han berättar om den svårt sargade orten Duma, tio
kilometer nordost Damaskus. För ett par veckor
sedan bombades en marknad varvid omkring hundra
människor omkom. Sedan kommer al-Assads plan 
tillbaka och släpper bomber när folk samlats för att
 gräva fram offren från det tidigare anfallet,

IS DOMINERAR NYHETSRAPPORTERINGEN
Det är uppmärksamhet som IS gör sitt yttersta för att
uppmuntra. IS har med sofistikerad propaganda och
en morbid uppfinningsrikedom gång på gång hittat
nya sätt att  tvinga till sig strålkastarljuset. Först med
halshuggningar, korsfästelser och religiösa förföljelser
av alla som inte delar deras extrema världsbild.
Senare med sexslaveri och ödeläggelse av kulturarv.
Under de senaste veckorna har  det varit IS användning
av kemiska vapen, särskilt mot kurderna, som satt
skräck i omvärlden. Enligt brittiska BBC har fram
till nu 350 000 människor dödats i det syriska kriget,
dock bara en bråkdel av kemiska vapen,

MARGOT WALLSTRÖM
När Margot Wallström höll sitt utrikespolitiska tal
8 juni i år nämnde hon flera gånger kriget i Syrien
och särskilt IS brutala härjningar. Men inte någon
gång talade hon om det ansvar presidenten al-Assad
har för konflikten.

KRIGET MOT IS

För många i omvärlden har också det som en gång var
"Kriget i Syrien" övergått till att vara "Kriget mot IS".
Al-Assad känner sig troligen säker på att de som för-
dömer honom och jämför honom med Adolf Hitler
förr eller senare väljer honom framför IS.
Men eftersom IS brott är så hemska växer omvärldens
krav på handling mot jihadisterna. Det finns risk för
att tröskeln för att släppa tillbaka al-Assad in i värmen
blir allt lägre för varje dag som går.

VÄRLDSSAMFUNDET
Efter andra världskriget bildades Förenta Nationerna.
Stora förhoppningar knöts till denna organisation. De
flesta av jordens stater är nu medlemmar. Den vackra
tanken var att jordens stater solidariskt skulle ingripa vid krig och katastrofer och gemensamt
försöka hindra uppkomst och lindra verkningarna om någon nation ändå skulle drabbas.
Dessvärre tycks denna organisation numera ha tappat all handlingskraft. Krig och konflikter
passerar obemärkt och resulterar i bästa fall i att en handlingsförlamad generalsekreterare
går ut i massmedia med ett budskap med fördömanden eller i förekommande fall med böner
om hjälp.
Det vore utomordentligt välgörande om FN i denna gigantiska katastrofsituation som före-
ligger i Mellanöstern kunde enas och göra en insats.
Det kan inte bara vara en fråga för Angela Merkel och Frankrikes president Hollande att
själva utan stöd lösa detta problem.



Källor: Geo-sajten för utrikespolitik
             Tankesmedjan i Sherwoodskogen

VARNING FÖR ISTIDEN

Många tycks anse att Vättern är en ovanligt kall och otrevlig badsjö, även varma somrar.
Kanske beror det på att sjön är så djup. Vattnet hinner aldrig bli uppvärmt under en kort
sommar. Författaren till nedanstående stycke har sannolikt provbadat. Han är uppvuxen i
Huskvarna och badade som barn, men i vuxen ålder tänker han tydligen inte göra om det.

VARNING FÖR ISTIDEN

I Vättern finns istidens djurliv begravet
och har icke försvunnit med isen och snön.
Hornsimpan kommer från Yoldiahavet
och rödingen kommer från Ancylussjön.
Det kan den badande vanligtvis känna
som med skakande smalben och knottrande skinn
vid Jönköping, Motala, Hjo eller Gränna
i den kvarglömda istiden kastar sig in.
Där kan icke en varmblodig varelse skvimpa,
i varje fall inte en tänkande man.
Det är lagom åt Yoldiahavets simpa
och för röding från Ancylussjön går det an.

Ur Motsols av Alf Henrikson

BARTOLOMEUS

Michelangelos fresk "Yttersta domen" visar Sankt Bartolomeus med kniv i handen och flått

skinn. Pietro Aretino utgjorde modell.

                                                           BARTOLOMEUS
Bartolomeus var en av Jesu lärjungar. I dag, 24 augusti, är det Bartolomeus dag. Minns
ni möjligen vad de andra hette? (Petrus, Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Matteus, Tomas,
Jakob, Simon, Judas Taddaios, Judas Iskariot).
I bibeln omnämns Bartolomeus när han missionerade i bland annat Indien och Azerbajdzjan
innan han led martyrdöden i Armenien genom att bli flådd levande med en kniv.
Han helgonförklarades och hans dag är den 24 augusti.
Han är skyddspatron för bokbindare, garvare, handskmakare, läderarbetare, skomakare och
herdar.

                                                   BARTOLOMELINATTEN
eller det parisiska blodsbröllopet, var en fruktansvärd massaker på franska protestanter
(hugenotter) som ägde rum i Paris natten till 24 augusti 1572, aposteln Bartolomaios
helgdag, i samband med bröllopet  mellan Henrik av Navarra och Margareta de  Valois,
syster till kung Karl IX av Frankrike.


Den utlösande faktorn till massakern var attentatet mot en
amiral Gaspard de Coligny, en protestantisk adelsman,
 som var rådgivare åt Karl IX. Attentatet följdes av en
 massaker på amiralens protestantiska anhängare.

Blodbadet inleddes vid tretiden på morgonen den 24
 augusti 1572. Kyrkklockorna började plötsligt ringa
 och det var signalen till den massaker som sedan följde.





Mellan 24 och 29 augusti utspelades fruktansvärde scener
 på gatorna i Paris. Mördandet spreds även till
 landsbygden. 3000 människor lär skall ha mist livet i
 Paris. Det sägs att vattnet i Seine färgades rött av blod.
 Totalt torde 10 000 hugenotter ha dödats.

Källor: Wikipedia

LÖFVÉNS REGERINGAR. INLÄGG

Inför starten av kommande riksdagsår vore det märkligt om statsministern inte insåg vikten
av att se över regeringens sammansättning. Många är de ministrar som inte lämnat något som
helst avtryck efter sig . Ett av undantagen är vice statsminister Åsa Romson, dock i en mycket
negativ bemärkelse. Hon saknar duglighet, erfarenhet och trovärdighet, eller som New York
Times skrev vid ett tillfälle, hon är inte statsmannamässig. Hon är helt olämplig för sitt
 ämbete och borde sålunda snarast entledigas.
Samma betyg kan sättas på hennes vapendragare, Gustav Fridolin.
Genom artiklar i dagspressen, oftast fyllda av truismer och snömos, försöker han  framställa
sig själv som en duktig utbildningsminister. På ingen punkt har han fört den svenska skolan
framåt. Man måste onekligen fråga sig, vilket omdöme har en statsminister som väljer sådana
medarbetare?

Underlag:  Sign "Åke i Solna" och Sherwoodskogens tankesmedja

ELDEN, VÅR VÄN OCH FIENDE.

Från Sherwoodskogens redaktör i Rödeby i Blekinge har nedanstående synpunkter på
brand och brandförsvar inkommit. Han har stor kunskap i dessa frågor eftersom han under
många årtionden i slutet av förra seklet verkat inom brandförsvaret i Karlskrona med omnejd.

Hur och när elden kom i människans tjänst vet ingen, Vad vi vet är att det i alla tider har
brunnit på vår planet, stora och små eldhärdar, åstadkomna av blixtnedslag och vulkan-
utbrott. Problemen för människan i begynnelsen var naturligtvis att kunna hålla liv i en
eld som hon ville använda innan den falnade. Så småningom lärde hon sig att med
stenar och pinnar göra upp eld själv när hon behövde den.

Sedan urminnes tider har människan sökt
 skydd i grottor och hyddor, undan fiender
 och oväder. Vid ett åskväder hade kanske
blixten tänt på i omgivningen och det låg
naturligtvis nära till hands att dra in bränsle
i grottan för värmens skull.
Människan är ju allätare. En del av födan
bestod av  jaktbyten. Även om kött kan ätas
rått lärde man sig naturligtvis ganska fort,
om man hade tillgång till eld, att köttet blev
lättare att äta om det fick hänga en stund över
en öppen eld,

Elden som vän har betytt oerhört  mycket för människans fortbestånd och utveckling.
När så småningom människan började bygga bostäder i brännbart material och dessutom
började flytta samman husen till byar och sedan till större samhällen, då uppstår stora
problem. Om en brand inträffade blev resultatet ofta att all bebyggelse blev lågornas rov.
Elden blev en fiende som var svår att bemästra.

Man vet inte säkert hur länge det funnits ett
ordnat brandväsende. Förmodligen  samtidigt
med att större städer började växa upp. Man
vet att i Rom på Caesars tid, omkring 55 f.Kr.,
satte en företagsam herre vid namn Crassus
upp på en brandkår på åtskilliga tusen man.
Den bestod av hans privatägda slavar. Om
denne Crassus sägs bland annat, att han vid en
uppkommen brand kontaktade ägarna  till de
intilliggande husen och erbjöd sig köpa dessa
för underpris. Accepterades budet lät han sina
slavar ingripa, om inte, uppsöktes nästa fastig-
hetsägare med liknande anbud. Crassus slutade
sina dagar som sin tids rikaste man.

År 22 f.Kr., när Crassus var död, lät kejsar Augustus organisera en stadsvakt i Rom,
 s k vigiles, bestående av 2000 man. Dessa fördelades på sju kohorter, var och en
 indelades i centurier.
I varje centurie ingick sedan en sprutchef, vattenlangare, hornblåsare och bärgningspersonal.
Det kan inte uteslutas att den här organisationen
har funnits också i äldre tider och i andra civilisa-
tioner. I varje fall är det känt att det fanns
kommunala ämbetsmän med uppgift att över-
vaka brandskyddet såväl i Rom som i Greklands,
Egyptens, Assyriens och Babyloniens folkrika
 städer, Kinas ej att förglömma. Troligen är väl
att en så viktig funktion som brandskyddet
ägnades stor uppmärksamhet i de flesta städer.
Äran som upphovsman till ett reguljärt och syste-
matiskt ordnat brandväsende tillkommer kejsar
Augustus. Naturligtvis stod dessa romerska
brandkårers släckningsförmåga på en låg nivå
jämfört med vad vi kan se numera. Men att man
lyckats organisera ett brandförsvar med ansenlig
kapacitet redan i antikens dagar är anmärknings-
värt.
Om brandförsvarets organisation, utrustning och
funktion har vår Rödebyredaktör lovat att berätta
 vid ett senare tillfälle.

Brandväsendets Grand Old Man till höger.

EN ASKUNGESAGA DEL 2

Jenny Linds liv har skildrats av många. Här i Sherwoodskogen har vi hittat en intressant

artikel om hennes liv. Den är hämtad ur  Bonniers tidning Allt om Historia och är skriven

av Sara Griberg. Vi tror att den kan intressera vår läsekrets i redigerat skick.

Den 4 maj 1847 gör Jenny Lind sin Londondebut på Her Majesty´s Theatre. Trots skyhöga  biljettpriser är salongen bräddfylld. När "den svenska näktergalen" gör entré förvandlas

publiken till jublande galningar som kastar hattar och näsdukar i luften.

Vi kan inte erinra oss att vi någonsin sett en sådan syn inom eller utanför någon teaters

väggar, skrev en tidning efter Londondebuten. Drottning Victoria blev så tagen av Linds

sång att hon skänkte henne en dyrbar guldbrosch i form av en näktergal, med näbb av

rubiner och fötter av smaragder.

Storbritannien hade drabbats av Lind-feber, Lind mania, som engelsmännen kallade hysterin-

Folk köade i dygn för operabiljetter och brittiska affärsmän var inte sena att slå mynt av

superstjärnans popularitet. Jenny Lind-dockor och diverse souvenirer sålde  som smör i

solsken. Linds makalösa karriär var verkligen en riktig askungesaga.

Hon föddes  i Stockholm 6 oktober 1820 som ett oönskat
 barn. Mamman Anna Maria Fellborg var frånskild och
 hade en åttaårig dotter från sitt tidigare äktenskap. Det
 framkom senare att fadern hette Niklas Jonas Lind
 och arbetade som bokhållare. Mamman lämnade
 flera gånger bort Jenny till fosterfamiljer och under
de perioder hon bodde hemma blev hon sämre
 behandlad än sin halvsyster.

HON UPPTÄCKTES NÄR HON VAR ÅTTA ÅR
När Jennys begåvning upptäcktes var hon åtta år och
 inhyst hos en familj på Hamngatan ( där NK ligger nu).
Enligt vad hon själv har berättat brukade hon sitta vid ett
öppet fönster och sjunga för sin katt.
Bland de förbipasserande som häpnade över den lilla flickans
sångröst fanns en piga som var i tjänst hos Kungliga Teaterns prima ballerina, mamsell Lundberg. Pigan berättade för sin matmor om flickan med den
 fantastiska rösten, varpå Lundberg ordnade så att Jenny fick provsjunga för teaterns
 sångmästare.

JENNY ANTAS SOM ELEV
År 1830 antas den  då nioåriga Jenny som teaterelev. Enligt kontraktet skulle teatern bekosta
hennes uppehälle och utbildning. Man betalade därför fru Fellborg 250 riksdaler om året
för att hon skulle hålla sin dotter med mat och husrum. Hon skulle också ge sin dotter
lektioner i pianospel och i vanliga skolämnen.
Detta var en lönsam affär för modern, som
erbjöd sig att ta emot ytterligare tre elever från
teatern. Den omvårdnad modern gav flickorna
var emellertid under all kritik. När de andra
flickorna krävde att få flytta, rymde även Jenny
hemifrån och bad teatern rädda henne. Mamman
startade en rättsprocess för att få tillbaka Jenny.
Pappan dyker då upp. Erkänner att han är far till
Jenny. De gifter sig till och med, varför Jenny
tvingas flytta hem igen.
Utbildningen på teatern fortsätter emellertid och
 den 7 mars 1838 får hon göra sin scendebut som
 Agatha i Webers Friskytten.
Succén blev enorm, och kritikerna häpnade över att
en 17-årig flicka kunde ha en så fantastisk röst.

UTNÄMND TILL HOVSÅNGERSKA
De följande åren kantades av framgångar och Jenny var snart Sveriges mest hyllade artist.
1840 utnämndes hon till hovsångerska av Karl IV Johan och valdes samma år in i Kungliga
Musikaliska Akademien. Etablerade kulturpersonligheter som Fredrika Bremer och
Erik Gustaf Geijer tog den unga artisten under sina vingar. Hon hade inte bara charmat
dem med sång utan också med sin anspråkslösa personlighet.
När Jennys kontrakt med Kungliga teatern löpte ut påbörjade hon sin internationella karriär.
Åren 1844-47 firade hon triumfer i Tyskland
och Österrike, där hon utnämndes till Kammer-
sängerin vid det  habsburgska hovet. I
Tyskland träffade hon Felix Mendelsson, och
kärlek uppstod mellan de två. Han var emeller-
tid gift, men med sina religiösa och sedesamma
ideal kunde hon inte tänka sig att splittra hans
familj. Mendelssons plötsliga död 1847 drabbade
henne mycket hårt.

DRÖMDE OM FAMILJ
Jenny drömde om att gifta sig och bilda familj
men insåg att detta inte gick att förena med hennes karriär som sångerska.Hon hade också höga moraliska krav på en blivande make.
Jenny blev med åren alltmer religiös och hade en kluven inställning till scenkonsten.
Samtidigt som hon betraktade sin begåvning som en gudagåva, tog hon avstånd från teaterns
värld, som hon ansåg var präglad av osedlighet och låg moral.
På höjden av sin popularitet. fattade hon 1849 beslutet att lämna operascenen för gott.

Hon fortsatte dock att framträda på  konserter och inledde året därpå sitt segertåg i Amerika.
Turnén arrangerades av P T Barnum, känd för sina lönsamma freakshower där han visade
upp människor med olika fysiska defekter.

Vid ankomsten till  New York togs Jenny emot
av 30 000 jublande amerikaner och efter 93
konserter över hela USA och på Kuba hade hon
tjänat motsvarande 3 miljoner dollar i dagens
penningvärde.

I Boston överraskade Jenny världen genom att vid
32 års ålder gifta sig med sin nio år yngre pianist,
Otto  Goldschmidt, en elev till Mendelsson, som
hon hade lärt känna i Tyskland. Goldschmidt som
var jude, konverterade till kristendomen före
bröllopet.

BLEV 67 ÅR GAMMAL
Paret fick tre barn och bosatte sig 1858 i England. Jenny ägnade sig mycket åt sin familj
men tog också emot sångelever.
 1883 blev hon professor i sång vid Royal College of  Music i London.

Jenny Lind Goldschmidt avled den 2 november 1887 vid 67 års ålder på familjens
lantställe i Herefordshire, där hon också ligger begravd.(Nedan)

Underlag: Wikipedia och Sara Griberg i "Allt om Historia."

HYDROGRAFI

                                                       Vattnet vid vägkanten porlar förbi
                                                       i innersta Kronobergs län.
                                                       och vore man hemma i hydrografi
                                                       så skulle man veta varthän.
                                                      Då skulle man stolt kunna lämna strax
                                                      ett besked om dess avlägsna mål:
                                                     " Det rinner till Em eller Halmstad med lax,
                                                     till Laholm eller Åhus med ål".
                                                     Så kunde man följa till havs med sin blick
                                                     genom grönskande dalar dess färd
                                                     och inse vart diket egentligen gick
                                                     genom Guds vackra värld.


                                                    Ur:   Alf Henriksons Motsols

EN ASKUNGESAGA DEL1

Jenny Lind föddes  6 oktober 1820 i Klara församling, Stockholm, och  avled  2 november 1887
i Worcestershire i England.
Redan vid nio års ålder blev hon elev vid Kungliga
Teatern i Stockholm och uppträdde då i en mängd
talroller. Där uppmärksammades hennes sångröst
och hon fick då sångundervisning av Isaak Berg.
Samtidigt studerade hon drama för  Karolina Bock.
Hon uppmärksammades också för sin skådespelar-
konst.
Jenny hade ett ovanligt bra gehör. Sin första huvud-
roll fick hon som 18-åring som Agate i "Friskytten"
den 7 mars 1838. Det blev en succé.
Efter detta firade hon 7 mars som sin andra födelse-
dag.
1840 utnämndes hon till  hovsångerska av Carl IV Johan
och samma år invaldes hon i Kungliga Musikaliska
Akademin.
1841 for hon till Paris för fortsatta sångstudier, bland
annat för Galcia.
1842 turnerade hon i de skandinaviska länderna.
Överallt där hon framträdde gjorde hon succé.
1847 gästspelade hon i London, Berlin och Wien ,
där hon utnämndes till Kammersängerin vid det
habsburgska hovet.
1849 kontaktades hon av amerikanen P.T. Barnum,
som hade rest till England för att försöka engagera
henne.  Jenny var inledningsvis mycket tveksam, men
accepterade när det garanterade gaget var 150 000
dollar för 150 framträdanden, samt bonus på  all mer-
försäljning. Hon kom till New York 1850 och fick ett
fantastiskt mottagande. Hon lanserades som
 "The swedish nightingale". H C Andersen tillägnade
Jenny sagan om Näktergalen. Han hade för övrigt
tidigare friat till henne men fått avslag.
Jenny turnerade i USA men också i England 1850-52.

1852 gifte hon sig med pianisten Otto Goldschmidt.
Paret bosatte sig i England. Med honom fick hon två
söner och en dotter.

1854-1859 turnerade hon i Tyskland, England, Holland
och på Irland. Därefter drog hon sig tillbaka till sin villa
utanför London och ägnade sig åt familjeliv, välgörenhet
och sång.
1883-86 var hon sånglärare vid Royal College of Music.

Trots att hon var  bosatt utomlands gjorde hon flera
donationer för välgörenhet i Sverige. Jenny Lind var
oerhört frikostig under hela sitt liv.

NÅGRA HEDERSBETYGELSER
-Hovsångerska i Sverige
-Kammersängerin i Wien
-Medlem i Kungliga Musikaliska Akademin
-Porträttmedaljong uppsatt i Westminster Abbey
-Minnestavla uppsatt på födelsehuset Mäster
 Samuelsgatan 40
-Staty av Erik Rådberg på Djurgården
-Hennes bild finns på sedlar och frimärken
-Egen spårvagn i Göteborg
-Gator på flera orter
-Klipperskeppet "Nightgale"hade en galjonsfigur
 av henne

Adam Lindgren skriver i Nordisk Familjebok, band 16:

"...hennes framgång kom ytterst från hennes geniala
personlighet, hennes genomrena karaktär och upphöjda
själstyp. Därför kunde hon trollbinda åhörarna.... som sångerska var hon kanske den största
sångartist som någonsin funnits..."


Källor: Wikipedia och NE

CHRISTINA NILSSON

Christina Nilsson föddes 1843 som yngsta barnet av sex. Föräldrar var lantbrukaren Jonas

 Nilsson och hans hustru Stina-Cajsa Månsdotter. De bodde på gården Snugge, söder om Växjö.

Sedan fadern kommit på obestånd fick hon redan i sexårsåldern bidra till familjens försorjning

som grindvakt.

Genom att sjunga vid tillställningar i bygden sparade

hon ihop till en fiol. När hon blev några år äldre for

hon runt på marknader med sin äldre bror Nils och

sjöng och spelade fiol. Vid den tiden kallade man

henne " Stina på Backen". 

Hennes sångröst uppmärksammades på Ljungby marknad

1857, hon var då 14 år gammal. Häradshövdingen Fredrik

Tornérhielm tog henne under sina vingars skugga och bekosta-

de hennes sångutbildning. Det var fröken Adelaide Valerius

som blev hennes sånglärare. 

Vintern 1859 konfirmerades hon av domprosten Peter

Wieselgren i Göteborgs domkyrka.

Christina debuterade i Göteborg 1859. Hon gjorde stor

succes och fortsattte sin utbildning hos Frantz Berwald i

Stockholm. Genom en mecenat, Rudolf Koch, kunde hon

åka till Paris och fick där en roll i Verdis opera La Traviata.

Hon nådde snart ryktbarhet som en av sin tids stora opera-

sångerskor.

En rad turnéer vidtog,  till Storbritannien 1867, till USA

1870-72 och sedan till Ryssland och Österrike. Till Tyskland

kom hon 1876, 1881 och 1885. detta år också till Skandinavien.

Vid en bejublad konsert i Stockholm, den 23 september 1885, framförde hon från Grand Hotels

 balkong  " 14 år tror jag visst att jag var". Hon hyllades 

 av uppemot 50 000 stockholmare. Efter konserten utbröt
 panik bland åhörarna,varvid 20 personer trampades till 
döds och ett sjuttiotal skadades. Christina anklagade sig själv
för denna olycka och kunde aldrig förlåta sig själv för att hon
uppträdde vid detta tillfälle.

Eftersom  hon ville avsluta sin karriär innan hennes talang avtagit

höll hon vid 45 års ålder en avskedskonsert i Royal Albert Hall

 i London 1888. Enstaka konserter hölls efter denna, den sista

1893. Från 1897 var hon delvis bosatt i Småland.

Christina var gift två gånger, i det senaste äktenskapet med den

spanske adelsmannen don Angel Ramon Maria Vallejo y Miranda,

greve  Casa de Miranda (död 1902). Hon titulerades därefter 

grevinnan de Casa Miranda.

Christina avled på Stadshotellet i Växjö den 21 november
1921.Vid sin död efterlämnade hon en förmögenhet på 3 miljoner kronor, som till en del testamenterades till Musikaliska Akademin som hon tillhört. Hon köpte
1906 en stor villa" Villa Wik" utanför Växjö, att  användas
 när hon besökte sin hembygd.

Christina ligger begravd i ett mausoleum på Tegner-
kyrkogården i Växjö nära Essaias Tegners grav.





Källa: Wikipedia

RÄDDA DEN SVENSKA MJÖLKEN

Sverige har haft en mjölkkris i tjugo år. I dag läggs fem mjölkgårdar ner varje vecka. Vad
beror detta på? Självklart kan förklaringen till en del bero på en naturlig strukturomvandling,
men till mesta delen beror det på den politik som våra svenska regeringar för och har fört.
Vi kan ju jämföra med hur bra det går för
mjölkbönderna i våra grannländer Danmark

och Tyskland. Det skulle kunna gå precis
lika bra för de svenska mjölkbönderna. Så
vad beror då krisen på?
Vid EU-inträdet avskaffades många regleringar
på mjölkmarknaden. Framför allt öppnades
gränserna för import och export. Men sedan
har nya regleringar tillkommit i Sverige, de
kallas för "Svenska mervärden" i debatten.
Men regleringarna kostar långt mer än vad de
smakar och effekten blir att allt flera svenska
mjölkgårdar går omkull.
Politikerna skyller omväxlande på att Arla
betalar bönderna för lite eller att mjölkkonsument-
erna betalar för lite i affären. Men ett högre pris på
mjölken är ingen lösning. För det första har de svenska
bönderna de fjärde högsta ersättningarna i Europa och för det andra spelar det knappast
någon roll vad ditt paket mjölk kostar. Över 70% av all mjölk köps in av företag som
råvara till bröd, kakor och ost. Bara 3 av 10 liter producerad mjölk blir till ett mjölkpaket.
Svenska bönder har inte för lite betalt utan för höga
utgifter. Sverige är det dyraste landet inom EU
att producera mjölk i. Våra politiker har skapat
en lyxfälla.
 Det handlar om vår dieselskatt som är högre än
andra länders, det handlar om Arlas GMO-förbud
som driver upp foderkostnader och det handlar
om beteskravet som kräver högre arbetskostnader.
(GMO= Genetiskt Modifierad Organism)-

Höj för all del priset på svensk mjölk men bli inte
förvånad om andra länders mjölk börjar säljas mera,
även drickmjölk. Sannolikt introducerar våra stora
livsmedelskedjor egna märken på marknaden.
Vill man rädda svenska mjölkbönder, sänk då
kostnaderna. Vi måste ner till andra EU-länders nivå.
Vill man behålla de miljö- och djurskyddsregleringar
som vi har, så får vi också acceptera att det svenska
lantbruket krymper till dockskåpsverksamhet.

För varje vecka som debatten fokuserar på fel saker,
högre ersättningar, statliga lån, fler regleringar, läggs
allt flera mjölkgårdar ner.

Källa: Lydian Wålsten, Timbro

DATASPELANDE

                       

Utvecklingen går så fort
i vår dataålder                      
nya dataspel man gjort
såg jag i en folder.
Spel utav diverse slag,
hjälteroller får du,
välj ett krig efter behag,
fienderna slår du.

Mänskligheten räddar du,
riskfritt är det hela,
går det snett så kan du ju
sluta upp att spela.
Om och om igen du kan
strider repetera,
alla drabbningar du vann
kan man garantera.

Överbefälhavare,
toppenjobb man säljer,
eller jaktplansförare ,
ganska fritt du väljer.
Astronautjobb kostar blott
några hundra bara,
i det priset har du fått
ut i rymden fara.

Om du råkar illa ut,
spelet kan det klara,
om din kraft har ebbat ut,
tryck på knappen bara.
Konstruktören lätt dig ger
nio liv som katten,
han med vapen dig förser
och med mat och vatten.

Inte blott för tidsfördriv
spel man konstruerar,
substitut för verkligt liv
nu man konsumerar.
Nu man köper i kassett
framgång, makt och ära,
vardagsmödan på så sätt
slipper man då bära.  

RB