söndag 31 maj 2020

JUNI 2020


I år möter vi den nya månaden med blandade känslor. Som barn kunde man känna att 
årstiden var glädjefylld. Ett långt sommarlov väntade.

I år är ingenting som förut. För många väntar kanske en sommarledighet av något slag,
men långt ifrån för alla, inte för de sjuka och arbetslösa, men framför allt inte för dem
som arbetar inom vården.

Det mörka coronamolnet vilar tungt över landet och tycks fortsätta att göra så under
lång tid.

TANKAR I CORONATIDER
Den nya dagen randas.
Vad gör vi nu med den?
Vi lever väl och andas
tills det blir kväll igen.


Men jorden fortsätter att rotera i sin bana så som den alltid gjort. På våra breddgrader
är jorden ändå en ganska behaglig plats att leva på. Skönheten i naturen lämnar få obe-
rörda.

I Skåne är dagen mer än sjutton timmar lång, drygt aderton i Svealand och hela tjugo-
fyra timmar i Lappland.
I juni ser vi syrenerna blomma, prästkragen slå ut, rågen gå i ax. Svalorna flyger högt
och sommarsolståndet kommer.



BONDEPRACTICAN

JUNIUS. MIDSOMMARMÅNAD
Ju mera det rägnar, säger jag dig,
På S:t Johannisdag (24/6) , tro nu mig,
Dess mindre hasselnötter blifva då till,
Därföre stek lök,  jag dig råda vill,
Eller i deras ställe rofvor äta,
 Och därmed nötterna förgäta.
Är vädret Helge Lekamens dag(7/6) klart,
Det betyder godt år utan fara.





DEN KORTA JUNINATTEN
Knappt skymmer natten, knappt har dagen flytt
så gryr en annan dag på blanka vatten.
Knappt tystnar gökens rop i sena natten
så stämmer fågelkören upp på nytt.
Då fylls vårt bröst av vemod och vi klagar
att tiden aldrig ger sig någon ro.
För snabbt försvinner dessa ljusa dagar
då detta land är lämpligt att bebo.



Underlag: Dikterna skrivna av Alf Henrikson

lördag 30 maj 2020

MORS DAG

Blomsterhandlarna sade, ty deras klokhet är stor:
Sista söndagen då det är maj ska vi alla fira Mor.
Vi skall skicka syrener och rosor och annat som spirar och gror.

Sockerbagarna sade, ty deras förstånd är stort:
Vi förmedlar så gärna krokaner till Mor om hon lever på annan ort.
Vi står även till tjänst med tårta, som vi särskilt för Mor haver gjort.

Vårt skarpsinnes mått är betydligt, vi genomskådade allt.
Vi fattade blomsterhandlarnas list och smålog skeptiskt och kallt.
Vi insåg sockerbagarnas mål, som i kärlek till Mor tog gestalt.

Men livet är icke rationellt, och så går det oss då som det går.
Vi helgade lydigt en söndag åt Mor sedan många, många år.
Och släktled för övrigt har nu vuxit upp som inte bättre förstår.


Alf Henrikson

torsdag 28 maj 2020

VETERANDAGEN


                                   Veterandagen 29 maj är en officiell flaggdag i Sverige.

En årlig ceremoni hålls denna dag till minne av våra krigsveteraner. Den äger rum vid 
veteranminnesmärket i närheten av Sjöhistoriska muséet på Djurgården i Stockholm.
Syftet är att hedra personal som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella
militära eller civila humanitära operationer och högtidlighålla minnet av stupade och 
omkomna.
2011 fick veterandagen statsceremoniell status i Sverige.

TRUMP MÅSTE BORT


                                            USA MÅSTE BLI AV MED LÖGNAREN

Det är svårt att tänka sig en viktigare match än det kommande amerikanska president-
valet. Donald Trump har metodiskt rivit ner fundamenten för den demokratiska världs-
ordning som vi haft sedan andra världskrigets slut.
Och han fortsätter att riva, ljuga och förstöra.

Det senaste exemplet är att Twitter nu fått gripa in mot presidenten för att han ljugit om 
valet i Kalifornien. Den händelsen kommer bara timmar efter att Trump mer eller mindre 
anklagat Joe Scarborough, en av presidentens syrligaste kritiker, för att ha mördat en 
kvinna 2001. Det fick kvinnans änkling att  vädja till presidenten att ta bort påståendet
på Twitter, men han vägrade.
Efter Twitters åtgärd - företaget bifogade länkar som visade att Trump ljög - reagerade
Trump som han brukar. Först hotade han med stängning av sociala medier, sedan kom
en harang om "Obamagate" och sedan ytterligare anklagelser mot Joe Scarborough.



Det borde inte vara svårt att med demokratiska medel bli av med en president som ljuger,
hotar, förolämpar och hetsar sig kvar vid makten. Dessvärre lyckades de amerikanska
Demokraterna hitta och lansera en kandidat som är nästan lika illa omtyckt som Trump
själv, Barack Obamas vicepresident Joe Biden, en man som låter munnen gå utan att
hjärnan är med. Vid en radiointervju häromdagen sa han när han ville avfärda svarta
Trumpanhängare: "Om du inte kan bestämma om du är för mig eller för Trump, då är
du inte svart", som att åsikt och hudfärg bör höra ihop. Detta är långt ifrån första gången 
Biden är i blåsväder.

USA har en president som uppmanar folk att injicera desinfektionsmedel samtidigt som
dödssiffran i covid-19 överstiger 100 000.
Han hånar sina allierade, sluter bisarra avtal med Nordkorea och spelar under täcket
med Ryssland. Han ställer sig på beväpnade högerextremisters sida, dirigerar trollarméer
och hotar stänga misshagliga medier för att de berättar sanningen om hans lögnaktiga
utspel.

Fortfarande leder Joe Biden opinionsmätningarna knappt, men det kan svänga snabbt.

TRUMP MÅSTE BORT!

Underlag: Ledare DN 28 maj

PS  För övrigt anser vi i Sherwoodskogen att den svenska coronastrategin snarare
börjar påminna om en tragedi än en strategi /DS





onsdag 27 maj 2020

I CORONATIDER

STATISTIK
Här i Sherwoodskogen försöker vi hänga med i rapporteringen om pandemins härjningar,
men det är inte alltid lätt. Man serveras en sådan uppsjö av pedagogisk grafik, diagram 
och tabeller, så nu har man gett det ett eget namn: infodemi. Var det trettiotusen belgare 
som blivit testade eller var det så många man planerade testa i Sverige per vecka?

Vi har haft långt fler smittade och döda i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer.
Men enligt Johan Giesecke, professor och tidigare satsepidemiolog, kommer det att 
jämna ut sig mellan länderna i det långa loppet. 
Med hjälp av en matematiker har Folkhälsovårdsmyndigheten räknat ut att förr eller
 senare kommer 80% av vår befolkning ha haft eller kommer att få sjukdomen om några
 år. Är detta verkligen sannolikt? Vi vägrar att tro på det. Vilken effekt kommer vaccinet 
att ha, när det väl blir tillgängligt för alla?

Vi förstår och tar till oss mycket av all denna information, men mycket, kanske rentav det 
mesta, är irrelevant, fel eller bara fullständigt obegripligt. Och det man förstår kan vara
fel i morgon eller om några veckor. Statistik kan lura om man inte är tillräckligt uppmärk-
sam.
Det lär skall ha varit Mark Twain som först formulerade aforismen: Det finns tre slags
lögner: lögn, förbannad dikt och statistik. Statistiken vi får se är säkert inte osann, men
den är inte alltid så tydlig som den kan verka. Ofta är det en fråga om hur trovärdiga de
kan låta som presenterar den.



SNUSETS RENÄSSANS?
Först sades att rökning var en av de svåraste riskfaktorerna vid covid-19 och det an-
vändes som förklaring till att så många flera  män än kvinnor hade dött i covid-19 i
Kina. Sedan kom en fransk forskargrupp och ställde allt på ända.
Det franska teamet hade upptäckt att bara ett fåtal av alla covid-patienter som lades
in på sjukhus i Paris var rökare. I  Frankrike röker 25% av befolkningen men bara
5% av patienterna uppgav att de rökte dagligen. Det verkar som att rökare, skriver
forskarna, inte löper lika stor risk att drabbas av allvarliga komplikationer av viruset.

Man vände då blickarna mot Sverige där en stor del av befolkningen använder snus.
Cecilia Magnusson, professor vid Centrum i epidemiologi har länge forskat om
snusets effekter.
Jo, säger hon, fransmännen hörde av sig och vi har nu börjat titta på de registerdata
som vi har. Om det visar sig att även snus ser ut att skydda så kan man ju dra slut-
satsen att det har något med nikotin att göra.
Om inte våra registerdata räcker så får vi dra igång en fallundersökning som den i
Frankrike och utfråga patienterna om deras snusvanor.
Cecilia Magnusson tror  att det kan finnas ett första resultat om två månader.

Underlag: Peter Letmark, DN



LYSSNA PÅ NEJSÄGARNA


DN:s ledarskribent Sofia Nerbrand tycker att Tegnell lyssnar för lite på nejsägarna. Han
säger nej till många analyser av andra experter. Han säger nej till andra länders mål och 
strategier. Hatten av! Det krävs mod att stå upp för sin övertygelse. Personer som ställer 
besvärliga frågor är ofta avgörande för att ett lag eller ett projekt skall lyckas. De bör där-
för inte negligeras.

Men hur ser Anders Tegnell på sina egna nejsägare. I BBC:s "Hardtalk" (18/5) påstår
han att majoriteten av Sveriges 40 000 forskare backar upp hans linje, liksom hela Folk-
hälsomyndighetens expertgrupp. De 22 forskare som riktat kritik mot Sveriges pandemi-
strategi dömer Tegnell ut som "inte ledande inom vårt fält. De ledande forskarna står 
bakom oss."  Albert Einstein lär ha kommenterat boken "Hundra författare mot Einstein"
som invände mot hans relativitetsteori med orden: "Om jag hade fel hade en (kritiker) varit
tillräckligt".

Världens meste nejsägare borde kosta på sig att omfamna sina kritiker när de bråkar om
den inslagna vägen. Hans företrädare Annika Linde och professor Tove Fall, som dragit
lite andra slutsatser, borde kanske erbjudas en plats i någon referensgrupp.

Underlag: Sofia Nerbrand








tisdag 26 maj 2020

SOJAMÄNNEN TAR ÖVER


MACHOMANNENS SISTA TID ÄR ÄNTLIGEN HÄR. SOJAMÄNNEN ÄR FRAM-
TIDEN.

Denna överskrift på en ledare i  dagens Aftonbladet är formulerad av en av tidningens
ledarskribenter Jenny Wennberg.

Sedan länge är "Soy boy" eller på svenska "sojapojke" ett skällsord inom högerextrema
och konservativa kretsar. Sojapojken är den patriarkala mansrollens absoluta motsats
Han är inte aggressiv, han är ofta feminist, han är dessutom ointresserad av traditionellt
manliga fritidssysslor.


Uttrycket härstammar från en populär teori i högerextrema kretsar om att sojamjölk
innehåller östrogen och därför gör män feminina och påverkar fertiliteten negativt.
Vad det hela handlar om är dock att machomannen, vars främsta förespråkare är
just högerextremister, är på utdöende.

Patriarkatets giftiga machomaskuliner har inte gett oss så mycket mer än skjutningar,
pojkar som underpresterat i skolan, en könsuppdelad arbetsmarknad, män som disk-
riminerar kvinnor och slår.
Den har också gett oss ledare som Vladimir Putin och Donald Trump och rörelser som
incel, det vill säga kvinnohatande män som lever i vad de själva kallar ofrivilligt
celibat.

Till skillnad från pseudovetenskapen om att sojamjölk gör män till kvinnor har man
vid Stockholms universitet studerat brottsdömda mellan 1970 och 2017.
15 miljoner dömda visar på  ett mönster; en förändrad mansnorm i Sverige kan ha
lett till färre brott. Yngre mäns brottslighet har minskat och närmar sig nu kvinnors.

Till SR säger Felipe Estrada, kriminolog vid Stockholms universitet, att en förklaring
kan vara att mäns traditionellt aggressiva och maskulina beteende inte längre be-
traktas som lika rimligt och attraktivt, vilket har lett till att svenska pojkar och män
fått lära sig att kontrollera denna typ av beteende bättre.




Samtidigt har skjutvapenvåldet i Sverige ökat påpekas det i intervjun. Det är dock ett  
våld som sker i en mycket liten krets, konstaterar Felipe Estrada, som också säger att
trenden med skjutvapenvåld därför inte heller motsäger den mer generella trenden
med sjunkande manlig brottslighet. Att jämställdheten i Sverige inte har nått de grupper
där skjutvapenvåldet förekommer är en rimlig tolkning, säger Estrada vidare.
Klart är att den giftiga maskulinitet som per automatik bland annat innebär ett förtryck
av kvinnor och en glorifiering av aggressivitet inte har någon framtid.
Vi har överhuvud taget inte råd med en mansroll som fyller fängelser, skapar fysiskt
och psykiskt lidande och dessutom håller nere kvinnors förvärvsgrad och löneutveck-
ling.
Att högerextremisterna skapat Sojamannen som tankemodell är därför egentligen
alldeles utmärkt. För även om han hatas av högerextremister är det ganska uppen-
bart att sojamannen till skillnad från machomannen har en roll att spela i framtiden.

Underlag: Jenny Wennberg, AB










måndag 25 maj 2020

LIMERICKDAGS



Denna gång blir det några engelska limerickar av den engelske 1800-talsförfattaren
Edward Lear. Han levde 1812-88 och blev mest känd för sin bok "A book of
Nonsens" (1846). Han skrev boken för sina barnbarn och för sin mentor Lord Derby.
Boken blev oerhört populär och gavs ut i 23 upplagor fram till 1888. Men han
tyckte också om att skriva limerickar. Några exempel:

There was an Old Man of Peru,
Who watched his wife making a stew;
But once by mistake,
In a stove did she take,
That unfortunate Man of Peru.

There was an Old Man of Cape Horn,
Who wished he had never been born;
So he sat in a chair,
Till he died of dispair,
That dolorous Man of Cape Horn.

There was an Old man with a beard,
Who said: "It is just as I feared;
Two Owls and a Hen,
Four Larks and a Wren,
Have all built their nest in my beard".

                                                                                                                                                                                                                     
Underlag: Wikipedia

söndag 24 maj 2020

MITTENS RIKE


LÅT INTE MITTENS RIKE BLI VÄRLDENS MEDELPUNKT

Hur världen kommer att se ut under resten av århundradet avgörs av viket inflytande
Kommunistkina. Den ansedde historikern Niall Ferguson hävdar att världen befinner
sig i ett andra kallt krig. Liberala demokratier står emot auktoritära diktaturer, eller
det öppna samhället mot övervakningsstaten.

Maktkampen utkämpas på handelsområdet, i cyberrymden och i internationella orga-
nisationer, som nu i WHO. Även ekonomiska investeringar som en ny sidenväg mellan
Asien och Europa och att den kinesiska staten i veckan köpte 13 % av flygbolaget Nor-
weigan, handlar om vem som ska ha herraväldet över jorden.



Vidare har Kinas försvarsbudget tolvdubblats de senaste 20 åren och uppgår nu till
261 miljarder dollar enligt Sipri. I år ska l6,6 % av BNP läggas på det militära.

Premiärministern Le Keqlang sade vid folkkongressens årliga session i Peking i fredags
att alla aktioner för ett självständigt Taiwan ska slås ner resolut. Hongkong får dock
sägas vara fokuspunkten just nu. Överenskommelsen "ett land, två system" från 1997
har inte respekterats av Peking på många år. Spänningarna har utvecklats till blodig
kamp mellan demokratiaktivister och poliser, inte minst under förra sommaren.

I skydd av coronapandemin har Kinas härskare gått till förnyad attack mot demokrati




och yttrandefrihet i Hongkong under våren, bland annat genom att gripa demonstrant-
er. Det senaste draget från kommunistpartiet är att införa nationella säkerhetslagar
i Hongkong. De innehåller förbud mot självständighetssträvanden och terrorism.

Kina är ett av världens mest ofria länder. Landet är en diktatur där censuren och över-
vakningen ständigt förfinas med ny teknik. Kommunistpartiet eftersträvar ett "perfekt
Kina" och sätter medborgare , som partiet anser ha fel leverne, religiös övertygelse
och politiska idéer, i brutala omskolningsläger.




Regimen har globala ambitioner. Den kan också rida på den antidemokratiska tren-
den i världen. För första gången sedan 2001 utgör autokratier en majoritet av värld-
ens länder. I dessa 92 icke-demokratier lever i dag 54 % av jordens befolkning, enligt
V-deminstitutet vid Göteborgs universitet.
Om Kina skulle bli deras uttalade ledare och USA försvagas ytterligare finns tyvärr
en påtaglig risk att världsordningen Pax Americana, där amerikanerna garanterar
öppenhet, går i graven och ersätts av en betydligt ofriare variant.

Pandemins destruktiva kraft kommer att klinga av. Kinas negativa inflytande avtar
däremot tyvärr inte av sig självt.

Underlag: Ledare i DN 23 maj                                                                                                                                                                 














  

fredag 22 maj 2020

VÅRAN KATT




Här i Sherwoodskogen har vi alltid haft en huskatt. Vår förra katt, Maja, blev överkörd 
av en bil. Chauffören kom in till oss och berättade att han kört på en katt, men han visste 
inte vart den tog vägen efter olyckan. Vi hittade henne senare i ett dike och begrov henne 
på tomten. Vi satte ett litet träkors på graven.
När vi kollade graven några dagar senare var den uppgrävd och tom. Räven eller grävlingen!


Nästa katt blev en liten svart sak med en vit fläck under hakan. Det var en kattflicka. Hon
fick namnet Pricken och fick samma omvårdnad som alla våra katter fått.

När hon var halvtannat år gammal  skulle husse och matte åka till Spanien och bli borta 
några veckor. Sedan Pricken blivit könsmogen fick hon regelbundet preventivpiller in-
stoppade i kattmaten då och då. Före avresedagen lämnade vi Pricken till ett närbeläget
katthotell tillsammans med en ask av dessa piller.
Efter ett par veckor i Spanien kommer det plötsligt ett SMS från katthotellet: "Pricken
har fått ungar, sex stycken och flickor allihop". Detta var minst sagt ett överraskande
meddelande. Pricken hade tydligen överlistat oss och petat bort pillren ur maten. Hon ville
tydligen ha ungar.
Hemkomna fick vi naturligtvis ta hand om kattmodern och hennes ungar. Hur fakturan
från katthotellet kom att se ut när vi hämtade katterna är oklart. Men vi klarade ut det hela
med hotellägarinnan.

Hemkomna med alla katter hade vi hoppats att kattfamiljen skulle hålla till i en stor korg
som vi snabbt gjort i ordning. Men den dög inte. Pricken bar omkring sina ungar till olika
rum i huset innan hon så småningom bestämde sig. Under mattes nattduksbord i sov-
rummet, där skulle hon bo med sina ungar. Och så blev det ju också.

Sedan vidtog en tid i huset där vi hittade kattungar överallt. I köket hade vi en stor köks-
klocka med pendel. Det här blev ett favorittillhåll. Efter den tiden har köksklockan aldrig
fungerat normalt.
Pricken skötte sig perfekt som kattmamma. Hon lärde alla ungarna att göra sina behov
sandlådan. Husse och matte fick byta sand i lådan lite oftare, det var allt.



Inga av ungarna var svarta som sin mor utan hade tydligen fått färgen efter sin okände
far, eller som flickan sa när hon blev med barn: "Jag vet bara att det stod "Algots" på
hans byxor".
Vi kunde naturligtvis inte ha sju katter i huset alltför länge, så vi annonserade och fick
mängder av svar. Pricken hade ingen märkvärdig stamtavla att visa upp, men det hade
ingen betydelse. När folk fick träffa Pricken så insåg de snabbt vad för sorts katt hon var
och vad för sorts ungar det sannolikt handlade om. Tre av kattflickorna försvann snabbt
till olika delar av Sverige, tre blev dock kvar hos släkt och vänner i Sherwoodskogen.



Bilden visar skatan och grannens katt Murre, som är  Prickens kompis och lekkamrat.

Så är läget idag. Pricken är ensam kvar i huset. Hon är lugn, harmonisk och glad och en
duktig råttfångare när tillfälle ges. Hon är speciell i många avseenden. Till exempel sam-
arbetar hon med skatan som bor här på gården. När Pricken fångat en råtta kommer
skatan direkt och sätter sig och avvaktar för att få  del av bytet vilket skatan alltid får.
Pricken äter upp godbitarna, vilka de nu är, och skatan får det som blir över.

Pricken åker med husse och matte på bilresor runt om i landet. I bilen ligger hon i sin bur,
sover mest hela tiden men tycks ha det bra. När vi är framme, ibland efter flera timmars
resa hoppar hon ut, glad och kelen.
Ägarinnan till katthotellet har bett oss, att om vi någon gång skall lämna ifrån oss Pricken 
så vill hon gärna ta hand om henne.

Detta är faktiskt en märkvärdig katt. 4 juni fyller hon 6 år.

Underlag:Eget 








torsdag 21 maj 2020

FLORENCE NIGHTINGALE

I coronatider förtjänar Florence Nightingale att firas extra mycket. Hennes familj
tyckte att hon skulle gifta sig rikt och ta hand om släktens sjuklingar. Men hon
hade större planer: Hon skulle förbättra livet för världens fattiga och sjuka. Denna
vecka skulle hon ha fyllt 200 år.


Hon föddes 1820 i Florens, vars namn hon fick, av brittiska föräldrar, men växte upp på 
familjens gård i England. Hon föddes i en rik, brittisk, väletablerad överklassfamilj på 
godset Villa Colombaia, Florens, i storhertigdömet Toscana.
Fadern var välbärgad och Florence fick ett betydande årligt belopp, som gjorde det möjligt
för henne att leva ett självständigt liv.

Florence intresserade sig tidigt för sjuksköterskefrågan och upplevde att hon fått ett 
kristet kall att bli sjuksköterska vilket ledde till bestörtning inom familjen. En kvinna 
i hennes ställning förväntades bli hustru och mor. På den tiden hade yrket dåligt rykte 
och sköttes främst av fattigare kvinnor.

REFORMARBETE
I december 1844 blev hon en av de ledande förespråkarna för förbättrad vård på sjuk-
stugorna. Detta ledde till att hon aktivt kom att arbeta för reformer både inom sjukvården
som inom fattigvårdslagstiftningen. Hon blev mentor och skickade den sedermera namn-
kunniga Agnes Elizabeth Jones och andra praktikanter till sjukstugan i Liverpool.

                   
År 1850 besökte hon den lutherska församlingen i Kaiserswerth-Rhein. Där träffade hon
prästen och diakoniutbildnings - pionjären Theodor Fliedner och fick se hans diakonis-
sors arbete med sjuka och utslagna. Hon skrev ner sina erfarenheter och skickade dem
till England där de publicerades. Detta var hennes första  skrivna verk.

1853 tog hon tjänsten som föreståndare för Institute for the Care of sick Gentlemomen i
London. Hon arbetade där till 1854. Hennes far uppskattade tydligen hennes arbete och
gav henne årligen 500 £ (ungefär 40 000 £ i dagens penningvärde). Detta gjorde att hon
kunde leva ett bekvämt liv och ägna sig åt sin karriär.

KRIMKRIGET
Florence Nightingale är känd för sina insatser under Krim-kriget. Hon arbetade vid en
sjukstuga i Scutari i den asiatiska delen av dåvarande Konstantinopel. Mot slutet av
kriget hade hon en arbetsledande befattning. Bland annat lyckades hon sänka dödlig-
heten vid militärsjukhuset på Krim från ca 42% till 2%.

Nightingales sjukstuga var mycket välorganiserad, men utgjorde ett begränsat inslag i
ett krig där 10 000-tals män deltog. När Storbritannien efter stora svårigheter vunnit
kriget blev Nightingale en nationell hjälte, vilket gjorde det möjligt för henne att, trots
initialt motstånd, verka  för reformerad sjukvård och kvinnors rättigheter.

SENARE I LIVET
Nightingale återvände till Storbritannien 1857 och blev efterhand krigsministerns
främsta rådgivare i militärhygieniska frågor. Hon ägnade sig åt att utveckla sitt yrke
och 1860 grundade hon Nightingale School of Nursing för sjuksköterskor i London.

Florence gifte sig aldrig trots att friarna var talrika. Mot slutet av sitt liv vann hon
stor berömmelse.Hon var till 1872, med "utomordentlig vördnad", ledare för sjuk-
sköterskeväsendet och kallades "The Lady with the Lamp" för sin vana att besöka


sina patienter även nattetid. Hon är den mest kända representanten för sjuksköterske-
kåren genom alla tider. Hon var också mycket intresserad av och kunnig i statistik.
1858 valdes hon som första kvinna in i Royal Statistical Society.


Florence ägde en  tam och söt uggla som soldaterna gav henne under Krimkriget.
Den ersatte en tidigare uggla med namnet Athena, som hon alltid brukade bära
omkring i en ficka.

Florence Nightingale avled i London 1910, 90 år gammal.

Åsa Moberg skriver i sin bok om Florence Nightingale:
Hon var en rebell, som med stor skicklighet och kunnighet drev folkhälsofrågorna
på nationell och internationell nivå. Hon byggde upp den första skolan för sjuk-
sköterskor och betonade hur viktigt det är med goda löner.
Hon stred för att sjukvården skulle förstå betydelsen av frisk luft, ljus och god och
nyttig mat. Men inte minst var hon en stridbar samhällsdebattör och mycket
skicklig ekonom, statistiker, teolog och kämpe för kvinnans frigörelse. Därtill respekt-
erad av makthavare och politiker. Hon förde fram den världsideologi som skulle 
behövas idag.

Underlag: Åsa Mobergs bok om Florence Nightingale och Wikipedia 







onsdag 20 maj 2020

HAMLET +70


                                                         HAMLET 70+

                                          "Att smittas eller icke smittas det är frågan.
                                          Månn´ säkrare att lida och fördraga en lång och bitter karantän
                                          än att gå ut och ta en öl
                                          och göra slut på allt med ens?"


                                           Insändare från Lars Wengrud

tisdag 19 maj 2020

TRUMPS KONSPIRATIONSNOJA


                            TRUMPS TRO PÅ KONSPIRATIONER HOTAR OSS ALLA.
Coronakrisen blixtbelyser vårt behov av internationellt samarbete och ett upplyst besluts-
fattande. USA:s president motarbetar allt detta.

Dagens Nyheters chefredaktör ägnade söndagsledaren i tidningen åt president Trumps
konspirationsnoja.
USA:s ekonomi som varit Trumps trumfkort inför valet i höst har kraschat under corona-
krisen. 36 miljoner amerikaner är nu arbetslösa, en social och ekonomisk chock för hela
nationen. Det är lika illa nu som under 1930-talskrisen.
Men vad gör då Trump när svårigheterna hopar sig? Visar han empati mot de drabbade? 
Visar han beslutsamhet och ett ledarskap som inger hopp? Nej, USA:s president hem-
faller åt det som tycks vara det naturliga för honom: konspirationstänkande.

I dagarna talar han istället upphetsat om "Obamagate", en befängd anklagelse som går ut
på att Barack Obama skulle ha försökt störta honom med subversiva metoder, ett nytt 


Watergate sålunda. Det finns ju inga som helst belägg för så allvarliga anklagelser, men 
han fortsätter ändå att pumpa ut frasen "Obamagate" gång på gång. Han har kanske 
lärt sig av sin vän Putin. Några bevis behövs inte, det räcker med att repetera slagorden. 

Trumps taktik skall ses som en avledningsmanöver efter hans katastrofala hantering
av det nya coronaviruset. I månadsskiftet februari-mars sade Trump att möjligen ett par
personer skulle räknas som coronasmittade i närtid. Inom några dagar skulle antalet
närma sig noll. I april skulle coronan försvinna helt med värmen. Hur som helst är USA
i mycket bra form, deklarerade han. Nu i veckan rapporterades att 1,4 miljoner amerikan-
er smittats. Mer än 87 000 har dött och antalet avlidna fortsätter att öka. Har en ameri-
kansk presidents prognos någonsin varit så felaktig?

För Trump verkar inte konspirationsteorierna bara vara ett försök att säkra makten, vilket
är illa nog. Det ruskiga är att han, världens mäktigaste man, verkar tro på dessa skruvade
fantasier själv.
Wolodarski tar som exempel Trumps relation till Barack Obama. Innan Trump kandiderade
till presidentämbetet deltog han aktivt i att sprida den rasistiska så kallade "birther"-
kampanjen. Den gjorde lögnaktigt gällande att Obama egentligen var född i Afrika och 
därför inte berättigad till  presidentämbetet. När lögnen fått ordentlig spridning via bland 
annat Internet visade Obama upp sin födelseattest från Hawaii.


Såväl innan som sedan han blivit vald till president har han ägnat sig åt mytbildning om
en internationell sammansvärjning riktad mot amerikaner, och åt spridning av falska
eller lösa teorier om allt ifrån faran med vacciner till vem som ligger bakom coronaviruset.

Chefredaktören Jeffrey Goldberg skriver i tidskriften Atlantic: "Länder har sina dårar,
 extremister. Hälsosamma samhällen utvecklar antikroppar som skyddar mot fanatiskt
tänkande, och det fria USA är ett sådant samhälle". Hans artiklar i Atlantic visar att den
illusionen har brustit, i synnerhet när de galna idéerna eldas på från Vita huset.

Stora digitala kanaler som Youtube, Facebook och TikTok erbjuder plattformar för den
som vill sprida konspirationer och rena lögner. Digitaliseringen har accelererat utveck-
lingen i växelverkan med en president som har förkärlek för idéer som kan vara extremt
farliga.

Coronaepedemin, precis som klimatfrågan visar vårt beroende av fakta och vetenskap
för att kunna fatta beslut under stor osäkerhet.
I en värld där sanningen ersätts av autokraters nycker och fantasier är vi alla illa ute.

Underlag: Peter Wolodarski















måndag 18 maj 2020

SABUNI I BLÅSVÄDER


Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har varit i blåsväder länge beroende på det
dåliga väljarstödet.
Nu har det börja blåsa ännu mer. I en lördagsintervju i Ekot fick hon försvara sig mot
anklagelserna att hon låtit sig påverkas av den tidigare partisekreteraren Johan 
Jacobssons rapport om en kommission för elektrifiering av biltransporter,något som han 
tagit fram på beställning av bilbranschen.

- Det här är inte Johan Jacobssons förslag, jag visste inte att  han skrivit rapporten,
sade hon.

Nyamko Sabunis samarbete med den tidigare partiledaren Lars Lejonborg och förre parti-
sekreteraren Johan Jacobsson, som bägge numera är lobbyister, avslöjades av Svenska
Dagbladet i en serie artiklar, där udden riktas mot att Liberalernas politik utformas efter
lobbyns agendor.



Det skall bland annat ha handlat om ett förslag om att skapa en branschgemensam
kommission för elektrifiering av biltransporter, efter en rapport som Johan Jacobsson
tagit fram och som bekostats av Scania.

Ett sådant förslag presenterades av Sabuni i Almedalen. Sabuni medgav i Lördags-
intervjun att hon träffar tidigare framstående partivänner i egenskap av "partister"
och diskuterar liberal politik och olika förslag, men att det i mötena inte handlar om
lobbying. Lejonborg och Jacobsson skiljer på sina roller som medlemmar i Liberalerna
och uppdragen som lobbyister, hävdade hon.


Enligt Sabuni var det inte heller Jacobssons rapport på uppdrag av bilbranschen som
låg bakom hennes förslag i Almedalen.

- Det här är inte Johan Jacobssons förslag, jag visste inte att han skrivit rapporten.
Däremot vet jag att Scania och resten av bilbranschen vill ha en kommission, säger
hon i Lördagsintervjun.

Hon menade att eftersom hon kom från näringslivet till partiledarposten, från teknik-
konsulten ÅF, så hade hon kunskap om bilbranschens önskemål om en gemensam
plattform för hur elektrifieringen ska gå till.
På frågan om det blivit en stor diskussion om hennes integritet svarade Sabuni att det
är en efterhandskonstruktion att Johan Jacobsson tagit fram en rapport som han
"lobbat mot henne".
Sabuni förnekade också att hennes partiledarkampanj finansierats genom lobbying,
eftersom det inte behövdes några pengar att tala om.

Underlag: DN och Juan Flores







söndag 17 maj 2020

SIA OM FRAMTIDEN


HUR KOMMER FRAMTIDEN ATT SE UT FÖR OSS MÄNNISKOR EFTER CORONAN?

Frågan låter sig formuleras även om vi vet att det är, i likhet med talesättet, svårt att sia,
särskilt om framtiden.

Människan är ju ett flockdjur. Vi trivs bäst tillsammans med andra människor.
Den rådande pandemin tvingar oss till ideliga avståndstaganden. Vi kan inte umgås med
andra människor annat än på säkert avstånd och helst utomhus. Lika illa blir det med um-
gänget med nära och kära. Telefonsamtal blir alltmer det normala. Vi kan träffas, men då 
blir det på behörigt avstånd och helst utomhus. Att krama om varandra så som vi alltid
gjort förr är inte längre att tänka på.
Går man ut för att göra nödvändiga inköp i affären måste man, särskilt om man befinner 
sig i den så kallade riskzonen, passa på vid tider då det normalt är få människor i affären.
När man väl kommer in påminner mängder av skyltar om att det gäller att hålla avstånden.
Detta medför att folk kollar varandra i butikerna, man går undan för andra och letar sig
fram till de hyllor man söker.

Detta har nu pågått ett par månader och även om de flesta tycker sig vara försiktiga får
man dagligen höra om höga dödstal. I landet är vi nu uppe över 3 600 avlidna i pandemin.
Kurvan sägs ha vänt neråt men någon rejäl minskning av dödstalen har ännu inte setts
till.
Man säger att en andra våg är att vänta och att vi sannolikt kan räkna med att coronan
alltid kommer att lura på oss.


Vad som behövs är uppenbarligen ett vaccin som vi kan lita på. Detta kommer nog, men
det tar så lång tid.

Vi äldre kan nog stå ut med läget som det är, men ungdomen? Nybakade studenter kan
inte ens rusa ut och känna den lycka som vi äldre vet att man förnimmer när skola är
slut efter många år och livets alla utmaningar väntar.

Den kroppsnära gemenskap som vi vant oss vid att uppleva gentemot nära och kära och
även gentemot våra medmänniskor har vi nu succesivt börjat vänja oss av med.
Vi frågar oss alla hur kommer samhället och samhällsklimatet att se ut om några år när


pandemin ebbat ut, om den någonsin gör det? Inte blir det väl som förr?

Till detta kommer rekordhög arbetslöshet som det sannolikt kommer att ta år att bli av
med, om vi nu någonsin lyckas.
Sveriges ekonomi är hårt ansträngd. Av det följer att det finns risk för att vårt välstånd 
är i fara. Vad kan då hända med skolan, sjukvården och  barnomsorgen? Vad kan 
hända med våra pensioner? 


Övriga länder har samma problem som Sverige. Vad kan då hända med en industri som
är starkt exportberoende vilket den svenska är?

Och som lök på laxen hotas vi och världen av klimatförändringar av dramatiskt slag med
risk för efterföljande svält- och flyktingkatastrofer.
Riskeras rentav världsfreden när flera länder skall slåss om maten som kanske inte räcker
till alla?

Sannolikt är det så att de människor i västländerna som levt på 1900-talet tillhör de mest 
gynnade generationerna någonsin i mänsklighetens historia, även om krig och annat
elände stundtals förmörkat tillvaron för många.

Enligt de gamla grekerna är vi alla baklänges på väg in i framtiden. Våra ögon är vända
mot det förflutna, medan vi inget vet om framtiden. Vi kan naturligtvis ana och förutse
åtskilligt, men helt oväntade skeenden kan kullkasta alla förutsägelser.

Det finns alltså anledning att försöka bli riktigt gammal så att man får se hur det går.

Underlag: Eget





lördag 16 maj 2020

ETT ANNORLUNDA REPORTAGE


                                           NÄR KRISTINA LUGN SKREV FÖR DN

"Stryp inte våra barn med svångrem", löd rubriken i DN:s förortsbilaga Runt stan.
Texten gällde ett möte i Täby kommunfullmäktige och är kanske det mest originella
politiska referat som någonsin varit infört i DN.
Året var 1983 och redaktionen hade gjort upp med poeten och Täbybon Kristina
Lugn att hon skulle rapportera om de nedskärningar politikerna tänkte klubba
igenom. Det blev en svidande vidräkning med kommunen, skriven med ironi och
humor.
Huvuddelen av artikeln följer nedan.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I ingressen beskrevs det moderata kommunalrådet Göran Elgfelt som en möjlig halvbror
till Georg Rydeberg. Sedan fortsätter det:
"Såvitt jag vet är Göran Elgfelt en stilig och charmerande äldre bildad herre. Och medan
jag rökte upp den cigarr han lämnat merparten av i en askkopp i cafeterian i Täby
bibliotek, innan han gick in i hörsalen för att utöva sitt ämbete där, tyckte jag det är våd-
ligt synd att det inte är det som är det intressanta med honom".
Nej, det intressanta med honom var istället den politik han företrädde, fortsatte hon. En
politik som var farlig och kortsiktig.
"Visst måste vi alla dra åt svångremmen, men får inte använda den med att strypa våra
barn med".
Nu var det väl inte så att alla som röstat på Elgfelt ville strypa sina barn, fortsatte
Kristina Lugn, utan "de har bara helt fredligt tänkt låta bli att ge dem frukost på dagis,
lägga ner deras skola och röva bort ett par av deras SIA-bibliotekarier och med dom
alla dramapedagoger".

Själv trodde hon att kommunen skulle ha råd att inkludera frukosten i daghemstaxan.
"Och om jag har fel ska jag be att dessutom få tro att vi som betalar skatt till Täby 
kommun inte kommer att dö av undernäring, om vi måste betala lite mer skatt 
för att detta skall bli möjligt.
Sedan väcker hon tanken på att det kanske är möjligt att klyftan mellan fattiga och rika
ändå håller på att överbryggas. "I Täby märks det nästan inte alls, för här röstar vi ju
för en politik som håller de sämst lottade utom synhåll för oss".
Hon fortsätter:


"Men klyftan mellan de informerade och de oinformerade, mellan dem som vistas i
vardagsrum med böcker från golv till tak när de inte är på balettlektion och dem som
sitter framför videon tills de överväldigas av lust att sträcka på benen och köpa Veckans
Chock istället, blir större". Ytterst är det ett hot mot demokratin, förklarar hon.

Vid sidan av mötet pågick stora demonstrationer och flygbladsprotester och Kristina
Lugn undrade om politikerna tog intryck? Det kan ju faktiskt vara så att " Minoritetens
krav ligger i majoritetens intresse, om man tänker långsiktigt".
"Kanske satt denna minoritet bakom sina Domusgardiner i sina bostadsrättslägenheter
här i stan och på landet och lyssnade på närradions utsändningar. Kanske spottade dom
 i nävarna. Låt oss hoppas det! Dum får man vara, men så dum får man aldrig vara, att
man låter hoppet fara!"

Kristina Lugn flyttade sedan till en annan kommun. 2006 blev hon invald i Svenska
Akademien. Hon avled 9 maj i år.

Underlag: DN och Jan Falk





fredag 15 maj 2020

SAMARBETET SOM SPRACK


Smittspårning med app var på gång, men samarbetet sprack.

DET NYA VERKTYGET
I samarbete med FHM (Folkhälsomyndigheten) och Socialstyrelsen har MSB (Myndig-
heten för samhällsskydd och beredskap) utvecklat en digital tjänst - en sajt och en app-
som skulle användas för att samla in data från befolkningen och bidra till den nationella
smittspårningen.

I slutet av mars berättade statsepidemiolog Anders Tegnell om det här nya verktyget och
det sades att det skulle kunna vara på plats inom någon vecka. Men sedan dess har proj-
ektet stått still. Såväl SvD som SVT har undersökt varför.

SPRICKOR
Det har rapporterats om meningsskiljaktligheter kring hur verktyget skulle utformas och
lanseras. Den 27 april sattes arbetet på paus och det finns inget beslut om det kommer att
återupptas - trots att den tekniska lösningen var klar.


Vad vi nu är vittne till är tydligen att två generaldirektörer inte kan komma överens -
i ena ringhörnan Johan Carlsson, generaldirektör för FHM och i den andra, inte
särskilt oväntat generaldirektören för MSB Dan Eliasson.

"Jag skall skriva till Johan Carlsson på FHM och göra klart och tydligt var vi ligger
i processen", säger Dan Eliasson och fortsätter: " Det skall inte råda någon tveksamhet
vem som har bollen i sin ringhörna".

Några dagar tidigare hade Johan Carlsson, FHM, flaggat för att verktyget skulle behöva
skjutas upp ytterligare, bland annat eftersom projektet som ju startats av MSB, saknade
stöd hos de regionala smittskyddsläkarna.

I sitt mail till FHM skriver Dan Eliasson bland annat:"Jag tycker det är besvärande att
vi inte fått ihop arbetet med att hantera pandemin i Sverige och att vi inte har mera
digitala lösningar i det arbetet - Vi som land har som ambition att vara världsledande
i att  digitalisera verksamheter. Sedan har vi den viktigaste krisen kanske på hundra
år. Då tycker jag det är bekymmersamt att vi inte fått ihop det. Vems ansvar är det då, är
det ert fel att vi inte har det på plats? I grund och botten är det FHM som har ansvar för
att hantera krisen tillsammans med regionerna och socialstyrelsen.Vi (MSB) försöker
stötta dem om de vill ha ett digitalt verktyg. Om de sedan konstaterar att det inte funkar
då får vi acceptera det. Vi kan inte ge oss in på smittskyddsarenan".

I en uppmärksammad intervju med P1 Morgon 11 maj, sa Dan Eliasson att Sverige
borde ha reagerat snabbare under pandemin. Till DN ger han exempel på vad han menade:
"Man kan konstatera att som samhälle, som land, har skyddsutrustningsfrågan inte  hant-
erats tillräckligt bra och det är ett misslyckande att inte smittan kunde hållas utanför äldre-
boendena", säger han.



För en utomstående framstår det faktiskt som synnerligen anmärkningsvärt att en myndig-
hetschef offentligt recenserar en annan myndighet i direkt fördömande termer, så som Dan
Eliasson nu uttrycker sig.
Att det uppstått en spricka mellan två myndighetschefer är att uttrycka sig milt, det 
handlar om en avgrund.
Enligt mångas uppfattning är det inte alls oväntat att Dan Eliasson är inblandad nu igen.
Många har hans tidigare konfliktsfyllda insatser som chef Migrationsverket, Försäkrings-
kassan och Polisen i gott minne.

Underlag: DN 15 maj, Mikael Delin.
                                                                                                                                            












torsdag 14 maj 2020

MINNS NI STIG BERGLING?


1979 greps Stig Bergling för grovt spioneri. Han hade sålt ut Sverige till Sovjetunionen.
Domen blev livstids fängelse. Han skulle avtjäna straffet på anstalten i Norrköping.
Men under en obevakad permission hösten 1987 försvann han spårlöst. Skandalen var ett
faktum. Polisen och kriminalvården framstod som klåpare av värsta sorten. En livstids-
dömd storspion får inte bara försvinna. Huvuden började rulla.

Ganska snart stod det klart att han måste ha fått hjälp med flykten. Den som hjälpte
 honom var Elisabeth Sandberg, en fullkomligt normal fyrbarnsmor, en gammal 
ungdomskärlek visade det sig.
Elisabeth och Stig hade träffats redan i slutet av 1950-talet. Hon var 17 år och han var en
20-årig stilig kustjägare. Den gången blev det inget varaktigt emellan dem. Elisabeth 
träffade en 18 år äldre man och blev mamma till fyra barn i rask följd. Men äkten-
skapet höll inte någon längre tid.
Elisabeth fick själv uppfostra barnen. Hon var kärleksfull och hjälpte dem med läxorna, har
barnen berättat.
Hon var nyfiken, beläst och musikintresserad.


Efter en tid fick Elisabeth för sig att skriva till sin gamle fästman. Han svarade snabbt.
Korrespondensen blev allt mer intensiv.
Hon åkte ner och besökte honom på anstalten i Norrköping. Den 1 mars 1986 gifte de
sig i fängelset.
1987 började hon låna pengar av banken i Uppsala, 75 000 blev det. Ett par dagar före
den välplanerade flykten hyrde hon tre bilar i sitt eget namn. Och så en dag var Stig
Bergling bara borta.
Spåren ledde till Esbo utanför Helsingfors. Det  krävdes inget geni för att kunna räkna
ut att paret var på väg till Sovjetunionen.

1994 ÅTERVÄNDE PARET TILL SVERIGE
Ett av skälen att Elisabeth engagerade sig i detta tros ha varit att hon hoppades få hjälp
för sin cancer i Sovjet.
I Stockholm fortsatte kallelserna om återbesök komma från Karolinska sjukhuset. Sonen
Mikael reste till Moskva i hopp om att kunna hitta sin mor men utan framgång.

1994 var paret tillbaka i Sverige. Sovjet hade kollapsat och båda var svårt sjuka. Hon hade
kvar sin cancer som spridit sig och han hade Parkinsons sjukdom.

Den 1 mars 1997 avled Elisabeth Sandberg, till råga på allt på bröllopsdagen. Hon blev 56 år.
Stig Bergling avled 2015, 78 år gammal.

Underlag: Peter Thunborg, Expressen och Wikipedia.


TESTMEDDELANDE

Prov med ny datormodell. Verkar fungera ua. Provar vidare.

fredag 8 maj 2020

MEDDELANDE TILL ALLA VÅRA LÄSARE MM



I tider av oro och kris sprids desinformation lättare än annars. Det ser vi dagligen exem-
pel på i dessa coronatider.
Vi skall titta närmare på några av pandemins mest spridda och udda lögner.

Men först något om KONSPIRATIONER.
Den pågående coronapandemin är inte bara ett virus som kostar liv och hälsa. I spåret av viruset finns också en global smitta av felaktig information. Särskilt i tider då många människor är oroliga och kanske uppskrämda blir världen hotfull och lögner får lättare
spridning. Med dagens digitala teknik och sociala medier kan lögnerna färdas snabbt och
spridas över världen, snabbare än någonsin tidigare i historien.

De mest aktiva spridarna av desinformation är Ryssland och Kina. Båda  länderna har
politiska mål. Ryssland vill minska förtroendet för våra institutioner, splittra, förvirra och
försvaga. På kort sikt vill Kreml få bort sanktionerna som följde på annekteringen av 
Krim och på längre sikt vill Ryssland försvaga och splittra EU.
Kina vill flytta fokus från sitt misslyckande vid pandemins utbrott och på  lång sikt vill
Kina vara den dominerande världsmakten.
Men det finns också andra ideologiska aktörer, till exempel en del högerextrema grupper,
som sprider desinformation i syfte att få människor att vända sig bort från demokratin.
Det finns de som gör det för pengar, för att skapa marknader för värdelösa produkter
eller undergörande elixir. I Sverige kunde vi redan i början av april se kinesiska annonser 
med erbjudanden om ansiktsmasker och sjukvårdsutrustningar, allt klassat som oanvänd-
bart av svenska myndigheter.

VIRUSET ÄR SKAPAT AV MÄNNISKOR
Kineserna hävdar att USA ligger bakom viruset och för bakteriologiskt krig mot Kina. Man
säger att amerikanska militärer vid militär-OS i Wuhan spred viruset.
 
President Trump sade nyligen att man hade information om att en olyckshändelse vid ett 
högsäkerhets labb i Wuhan orsakade att viruset speds.
Det hävdas också att att djur från laboratoriet sålts som mat på djurmarknaden i Wuhan.
Däremot är det verkligen ingen lögn när presidenten hävdar att den snabba spridningen
av viruset orsakats av den kinesiska handfallenheten och okunskapen i inledningsskedet.

RUSSIA TO- DAY
Den ryska propagandagiganten Russia to-day har visat gamla filmer från det livliga folk-
livet i Gamla stan i Stockholm och man visar med detta och andra filmklipp att svenskarna
 har kapitulerat mot viruset och lever som vanligt. Även om detta är en fullständig lögn har
filmerna tydligen fått ett stort genomslag, inte bara i Ryssland utan i flera länder. 

MIRAKELMEDEL SKYDDAR
Några exempel:
- Kolloidalt silver, silvervatten, skyddar mot viruset
-Koncentrerad C-vitamin skyddar
-Alkohol och hög värme, bastu, dödar viruset
-Örtmediciner, kokosolja,fiskolja osv osv.

LÄKEMEDELSINDUSTRIN
I den långa raden av mer eller mindre galna påståenden torde läkemedelsindustrins
inblandning ha blivit mest trodd av människor runt om i världen.
Kolossala vinster står att vinna vid massvaccineringar av miljontals människor är
vad man tror att läkemedelsindustrin hoppas på.

UNDERLAG: Patrik Oksanen, kolumnist




 12 maj 2020

MILJARDFLÖDET



Det är inga små summor som staten delar ut i dessa dagar som stöd till företag och
organisationer och som stöd i den ökande arbetslösheten.
Men varifrån kommer alla dessa hundratals miljarder som staten nu betalar ut?
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är knappast någon bra idé att nu höja skatterna, i stället får staten låna av oss
medborgare. Statsskulden kommer att öka, kanske med 10 - 20 % av BNP.

Man skulle kunna tro att staten därmed måste amortera mera i framtiden, och att
det med nödvändighet skulle kräva högra framtida skatter eller lägre utgifter.
Konstigt nog är detta resonemang felaktigt!
Med skaplig tillväxt, normal inflation och någorlunda låga räntor i framtiden kan
staten rulla över skulden i all framtid utan åtstramningar. Med tillväxt och in-
flation kommer statsskulden att krympa som andel av BNP även utan amorteringar.
Faktum är att det var så vi blev av med skuldberget som uppstod under 90-talet,
inte genom att amortera utan genom tillväxt. Med en bra ekonomisk politik kom-
mer det att fungera igen.

Statens krispolitik bör alltså ses som en coronaförsäkring. Det är mycket bra att 
den finns. Det vore ännu bättre om man vet att den kommer att gälla under hela
coronakrisen.

Förhoppningsvis kommer Magdalena Andersson att agera lite i framkant i fort-
sättningen, i stället för att som nu agera i efterhand.


Underlag: John Hassler, fristående kolumnist





MEDDELANDE TILL ALLA VÅRA LÄSARE

Redaktionen meddelar att vi råkat ut för ett datorhaveri. Vår gamla dator
har förtjänstfullt tjänstgjort i närmare tio år, men nu orkade den tydligen
inte längre utan måste nu bytas ut tillsammans med alla tillbehör som är 
knutna till just den datorn.
Detta kommer dessvärre att  ta en viss tid, varför det finns stora risker att
bloggandet kan komma att bli fördröjt.Vi ber om ursäkt för detta men vi
återkommer med bloggandet så fort vi någonsin kan.

Vi ber alla våra trogna läsare under åren, närmare 125 000 är ni nu, att ha
tålamod, något vi har fått lära oss i dessa  coronatider.

Dessa rader är skrivna på en lånad  dator på biblioteket i Höganäs.

Våra allra bästa hälsningar

Robin och Marion