lördag 30 augusti 2014

KRIG I EUROPA

Det går inte att blunda för verkligheten. Det är åter krig i Europa. Om Rysslands ingripande
i Ukraina länge främst tagit formen av till separatister förklädda soldater handlar det nu om
större styrkor som agerar öppet. Ryska flaggor och förbandsbeteckningar är till en del
övermålade för att ge Kreml möjlighet att
ljuga och förneka all inblandning i striderna.
Att det i flera fall handlar om fordon och
vapensystem som bara Ryssland har tillgång
till visar tydligt att det handlar om en invasion.
Nato uppskattar att det nu finns minst 1000
ryska soldater i landet.
Sedan i april har 2200 personer dött och 400 000
beräknas ha flytt striderna i östra Ukraina. FN
räknar med att i genomsnitt 36 personer om
dagen dör i konflikten. Dödandet sker på platser
som alldeles nyligen räknades som en självklar
del av det stabila Europa. För två år sedan möttes
Spanien och Portugal i fotboll, det handlade om
en semifinal i EM i Donetsk. Nu skjuts den
arenan sönder och samman med artilleri.
Av allt att döma kommer nu europeiska sanktioner.
Men även denna gång lär de komma sent och vara
alltför svaga. Att proppen tycks ha gått ur den ryska
börsen och rubeln faller tycks inte bekomma Putin,
sannolikt begriper han inte vad som kan komma att
hända med den ryska ekonomin om han fortsätter
som han har börjat.
Men faktum är att Europa och USA för närvarande
ligger lågt när det gäller ytterligare sanktioner för
att få stopp på denne Putin. Blir det riktigt besvärligt
för honom kan han ju stänga av gasen framemot
vintern när den behövs som bäst.

Underlag: Nyhetsutsändningar och ledarskribenter, främst i Expressen

fredag 29 augusti 2014

LIMERICKDAGS



Det var länge sedan vi presenterade någon limerick i denna blogg. Här kommer nu några stycken
ur Börje Cronas " Stora Limerickboken ". Huruvida han skrivit alla limerickar själv är inte känt.
I den här branschen lånar man friskt av andra, vilket är tillåtet. Helst bör man naturligtvis uppge
varifrån man fått alstret. I Stora Limerickboken finns drygt 200 limerickar. Har Börje Crona
skrivit alla själv är ju det i så fall en ansenlig prestation.

GOTTRÖRA

Om en tågresenär i Gottröra
som hade ett hål i sitt öra
konduktören sa hett:
Han var utan biljett,
vad farao skulle jag göra?

KLARA

Jag knöt, sa en flicka i Klara,
en knut på näsduken bara
för att när jag den såg
genast komma ihåg
någonting, vad det nu kunde vara.

GAMMAL OST

Gammal ost, sa en köpman i By,
smakar mycket bättre än ny.
I lagret jag har
några bra exemplar
men tyvärr så har en lyckats fly.

JEAN FRÅN CANNES

Mamman till Jean från Cannes
sa: Nog är det konstigt, minsann.
Det sägs pojken har
många drag från sin far
men jag tycker han liknar min man.

ELBILEN

En uppfinnare ifrån Sil
har framställt en eldriven bil.
Den går ganska bra
men den sladd den ska ha
kostar 12 000 kronor per mil.

torsdag 28 augusti 2014

SNAPSVISOR


På Spritmuseum på Djurgården anordnas , sedan en del år tillbaka, svenska mästerskap
i nyskrivna snapsvisor. Årets tävling går av stapeln i muséets restaurang den 11oktober.
Det ställs hårda krav på visornas innehåll och form. Det viktigaste kravet är naturligtvis
att visan är garanterat ny och att den är lätt att sjunga.
Några av fjolårets bidrag kommer här.

ÅRETS SNAPSVISA 2013

REGNSKYDD
Melodi: Apladalen i Värnamo

Nu kommer regnet, sa vädergubben
Nu skyfall hotar att dränka nubben
Till paraplydrink får den kläs ut
Men hellre det än att den spä´s ut!

Författare: Bosse Freij, Helsingborg

ANDRA PLATS

MAN KÄMPAR
Melodi: Vi komma från pepparkakeland

Man kämpar med vikten och byter jämt diet-
Fem två, L C H F och inte hjälper det
Men tänk om man vore en nubbe eller fler
För jag går bara upp i vikt men nubbarna går ner

Författare: Anders Byström, Stockholm

TREDJE PLATS

ALZHEIMERGÖKEN
Melodi: Kors på Idas grav

Lite Alzheimer det har väl alla fått
När till mogen ålder äntligen man nått
Men så vitt som jag kan minnas
gör det ej ett enda smack
Så ta mer av va-de-va som nyss vi drack

Författare: Arne Brun, Lund

Många bidrag hade skickats in. Här följer
ytterligare ett.

PIZZABAGAREN I PISA
Melodi: En sockerbagare här bor i staden

En pizzabagare det bor i Pisa
Här finns ett torn som han brukar visa
När han är nykter det lutar svagt
Men när han dricker så blir det rakt

Författare: Jesper Ohlson, Linköping

SM i nyskrivna snapsvisor genomförs i samarbete med Altia Sweden AB






fredag 22 augusti 2014

GRIMETON - ETT VÄRLDSARV

Grimetons radiostation utanför Varberg byggdes på 1920-talet för att möjliggöra trådlös
kommunikation med USA. Den invigdes 1925 genom att Gustaf V skickade ett telegram
till president Calvin Coolidge. Flera liknande stationer byggdes i ett nätverk runt om på
jorden, 18 stycken med mittpunkt på Long Island utanför New York. Telegramtexter
lämnade man in i Göteborg. Texterna kablades sedan till Grimeton varifrån de sändes.
Mottagarstationen låg i Kungsbacka.
Men tekniken stod inte stilla. Efter några
decennier började man utveckla radiorör
med mycket höga effekter. 1920-talets
mästerverk framstod som dinosaurier. Alla
dog ut fullständigt utom Grimeton, som idag
är den enda kvarvarande och driftsdugliga av
sitt slag i världen. Det som gör Grimeton unikt
är Alexanderson-alternatorn, en roterande
elektromagnetisk generator, som gav en sändar-
effekt på 200 kW.(Till höger, ovan). Den blev
uppkallad efter den svensk-amerikanske ingen-
jören Ernst Alexanderson (1878-1945), född i
Stockholm och sedan 1901 bosatt i USA. Han
fick sammanlagt 345 patent och räknas till en
av 1900-talets stora uppfinnare. Men i Sverige
är det få som reagerar när namnet nämns.

Sedan 2005 står Grimeton på Unescos världs-
arvslista. Man kan besöka ett litet museum och
gå en slinga runt det drygt 2 km långa antenn-
systemet, vars master är 127 meter höga. Men
det hela syns också bra från E6:an.Världsarvet
dominerar helt landskapsbilden.

Underlag: Jourhavande historiker Dick Harrison

torsdag 21 augusti 2014

ORD PÅ VÄGEN

Dessa ord på vägen är alla skrivna av Alf Henrikson

SOMMARPSALM
Att vakna en morgon när himlen är blå
och finkarna gnyr som besatta
och öppna sin stugdörr och barfotagå
på vildgräsets daggiga matta
kan låta de saligas fröjd slippa lös
och göra den trögaste själ religiös.

Bit för bit 1970

SVENSKA SOMMAREN
Du trampar så lätt på smultronblom
violer och ärenpris.
Så njuter vi livets rikedom
i kvarblivna paradis
Vågorna vandrar på fjärden
ljum stryker vinden förbi,
och ingen i hela världen
har kortare nätter än vi.

Rim och reson 1995

BLOMMANDE ÄNGAR
Betrakta, begrunda, betänk och bemärk
att naturens ordning är människoverk!
Det vimlar av arter och varieteter,
men inte vet växterna vad de heter.

Rim och reson 1995

HELGDAGARS LÄRDOM
Den vilsamma fritiden, käraste vän
inte är det precis något fel på den.
Men se lyckan, när allting kommer omkring,
består i att uträtta saker och ting.

Rim och reson 1995

tisdag 19 augusti 2014

FÖRBIFART STOCKHOLM - INSÄNDARE

I dag, den 19 augusti 2014, tas det första spadtaget till " Förbifart Stockholm ", den planerade
trafikleden väster om staden. Avsikten är att den nya leden skall avlasta Essingeleden och bli det naturliga vägvalet för de trafikanter som inte är på väg till Stockholm utan enbart vill passera
 förbi staden från norr eller söder.
Motståndarna till projektet, främst miljöpartister,
vill till varje pris stoppa det och för då fram som
 sitt främsta argument att 70% av Stockholms
befolkning i stället vill
 satsa på bättre kollektiv-
trafik. Man har uppenbarligen haft någon form
av opinionsundersökning bland stadens befolk-
ning och kommit fram till det resultatet.
Argumenteringen förefaller sällsynt korkad. Det
är ju självklart att stockholmarna vill ha bättre
kollektivtrafik. För att komma fram till detta krävs
inga opinionsundersökningar alls. Men nu är det
ju inte för stockholmarnas skull som man vill bygga
en förbifart, utan för all trafik som INTE är på väg
till Stockholm utan vill komma förbi staden så
fort som möjligt. Fråga folk ute i landet vad de
tycker. Självklart väljer de en förbifart före en
satsning på kollektivtrafik åt stockholmarna.
Det borde till och med en miljöpartist begripa.

Arg sörmlänning

ALLMÄN RÖSTRÄTT



Valdagen närmar sig. När blev rösträtten verkligen "allmän" och vilka var det som införde
den i Sverige? De flesta riksdagspartier, även Moderaterna, försöker ta åt sig äran när frågan
diskuteras. Och när skedde det? Olika årtal dyker upp i historieböckerna.
  Högern ( Moderaternas föregångare), i synnerhet förstakammarhögern, var minst sagt skeptisk
till införandet av allmän manlig och kvinnlig rösträtt. Om några skall äras mera än andra är
det snarare medlemmar av regeringen Edén 1917-20
( liberaler och socialdemokrater). I bakgrunden låg
 hotet om revolution som i Ryssland, vilket fick mot-
sträviga högermän att ge med sig. Men de tyckte inte
om reträtten. Problemet är dock  större än så. Edén,
Branting och de andra i regeringen införde nämligen
inte allmän rösträtt för män och kvinnor åren 1917-21,
vilket vi kan läsa om i historieböckerna, åtminstone
inte som vi definierar detta i dag. De gjorde stora undan-
tag, eftersom de inte menade att alla som har rösträtt
 i dag var förtjänta att få den. En gräns för rösträtt sattes
vid 23 års ålder. Alla som gjort konkurs fick inte rösta.
Alla som fått straffpåföljd uteslöts, liksom de män som
ej gjort värnplikten. Och viktigaste av allt: de fattigaste
uteslöts. Måste man anlita det sociala var man inte en
fullvärdig medborgare. I praktiken innebar detta att
många gamla uteslöts, fattigdomen var på den tiden ett
ålderdomsproblem till stor del.
Det var alltså fortfarande en lång väg att gå innan vi
nådde fram till dagens läge. Värnpliktsparagrafen för-
svann ganska fort men det skulle dröja till 1937 innan
de bestraffade fick rösträtt. Fattiga och folk med konkurs
i bagaget fick vänta till 1945 innan de fick rösta, då sänktes
dessutom rösträttsåldern till 21. Numera är den som
bekant 18.

Underlag: Jourhavande historikern Dick Harrison

måndag 18 augusti 2014

FRÄLSNINGSARMÉN

Med ljudande mässing och levande tro
kom Frälsningsarmén till Värnamo.
Då glimmade fönstren på stugor och ställen
ur den svarta och disiga vinterkvällen.
Och ungdomen stod framför templet då
och lade in matsnus och tittade på,
och hemma i kökssoffan satt de gamla
och hörde på vägen en oxvagn skramla.
Men i templet vid rykande lampors sken
predikades ordet av Frälsningsarmén.
Där hördes basun och gitarrer tona
och löjtnanten lovade livets krona.

Och luften därinne var kvav och tung
men glad var sången och löjtnanten ung,
och lätt var den engelska valsen att lära,
och enkla var orden till Herrens ära.
Och kvinnorna sjöng den igen och igen
och all själarnas längtan fick röst i den
och det brände som flammor i hungrigt sinne
när tiden för eftermötet var inne.
Och av dansande lycka var själen full,
när mötet var över för frälsningens skull,
och i bröstet dröjde och jublade sången
över hemvägens lera i takt med gången.


Skriven av Alf Henrikson, införd i DN 3/11 1942,  inför sextioårsminnet av Frälsningsarméns
ankomst till Sverige.





lördag 16 augusti 2014

PANDEMIER

En pandemi är en infektionssjukdom som sprider
sig över flera världsdelar. Pandemier i olika former
har drabbat mänskligheten i alla tider. Miljoner och
miljoner har dött men människosläktet har överlevt.

I våra tider har medicinsk forskning fått fram
botemedel mot många svåra sjukdomar men långt
ifrån alla. Risken för nya pandemier finns kvar. Det
senaste orosmolnet heter Ebola, som snabbt breder
ut sig i Afrika och andra kan komma.

De värsta pandemierna som drabbat mänskligheten
fram till våra dagar är:

DIGERDÖDEN
Den härjade på 1300-talet och tros ha krävt 30-40 miljoner liv i Europa, vilket innebär
30 till 40% av befolkningen.

SPANSKA SJUKAN
Enligt nya rön dog mellan 50 och 100 miljoner människor i spanskan världen över 1918-1920. Sjukdomen drabbade främst unga och starka människor med gott immunförsvar.

ASIATEN
Totalt fyra miljoner döda under 1950-talet.
Ryska snuvan härjade 1889-92. Omkring två procent av de drabbade dog, totalt ca
två miljoner människor.

HONGKONGINFLUENSAN
En miljon döda 1968-69.

AIDS
Det finns i dag nära 40 miljoner människor som lever med hiv eller aids. Av dessa
finns tre fjärdedelar i Afrika söder Sahara.
Globalt dör 5500 människor av aids varje dag, per år ca 2 miljoner. Totalt beräknas 30
miljoner ha dött sedan sjukdomen lokaliserats till dåvarande Belgiska Kongo 1959.
I Sverige och andra länder med tillgång till bromsmediciner har dödligheten nästan
upphört.


DEN AMERIKANSKA KATASTROFEN PÅ 1500- och 1600-TALET

Av alla kända pandemier får ändå den som
 drabbade Amerika under 1500- och 1600-talet
 anses vara den allra värsta. Den drabbade
aztekernas, inkafolkets och andra indianers
territorier, när de spanska conquistadorerna
inledde sina erövringskrig i området. Ingen
indian hade till exempel haft smittkoppor,
mässlingen eller någon liknande sjukdom.
Dessa och andra smittor, mot vilka bland
andra vuxna europeer  utvecklat immunitet,
kastade sig över indianerna med förödande
effekt. Exakt hur många som dog är okänt,
eftersom vi inte vet hur många som levde
här före katastrofen. Vissa regioner är dock
lättare att analysera än andra. Hit hör Mexico,
som år 1519 torde ha haft en befolkning på 25 till 26 miljoner människor. Redan 1523
efter den spanska erövringen av aztekerimperiet hade antalet sjunkit till 16.8 miljoner.
1548 återstod 6.3 miljoner, 1568 2.6 miljoner, 1605 en miljon. Så många människor
kan inte en kolonialmakts krigare med värsta vilja piska eller hugga ihjäl själva.

De allra flesta indianerna dog eftersom de blev sjuka. I vissa områden försvann hela
urbefolkningen, hit hör Kuba, Hispanola och flera öar i Karibien.

Epidemierna i Amerika på 1500- och 1600-talet ledde till att västeuropeer tog över
indianernas land och trängde ut alla gamla kulturer. På listan över katastrofer genom
tiderna kommer dessa epidemier med god marginal högst, utan konkurrens från
någon annan av oss känd olycka.

Källa: Dick Harrison i Populär Historia 2006

tisdag 12 augusti 2014

KANALER

Sherwoodskogens utsände i Dalby har tittat lite närmare på några intressanta kanaler i världen,
inklusive vår egen Göta kanal.

PANAMAKANALEN

Den 15 augusti är det hundra år sedan
invigningen av detta gigantiska projekt
som kom att kräva 27500 människors
liv innan arbetet var klart. Kanalen är
75 km lång och förbinder Atlanten med
Stilla havet Den förkortar restiden till
hälften av den tid det skulle ta att segla
runt Cap Horn. Kanalen passeras årligen
av ca 15 000 fartyg. Den har på ett radikalt
sätt påverkat den globala handeln och
sjöfarten.
Redan 1534 framkastade den tysk-
romerske kejsaren och Spaniens konung
en gemensam idé om en kanal som skulle
förkorta resvägen mellan Spanien och
Ecuador och Peru. Det dröjde till 1880
innan ett franskt konsortium satte igång
 med byggandet, som dessvärre avbröts
när företaget gick i konkurs 1893.
Amerikaner,  med president Theodor
Roosvelt i spetsen som pådrivare, köpte
upp maskiner och rättigheter. 1904 åter-
upptogs arbetet och 1914 var kanalen klar.

SUEZKANALEN








Denna för världshandeln så viktiga kanal började faktiskt byggas av faraonen Necha redan på600-talet f. Kr. och slutfördes av den
persisk kungen Dareio på 520-talet f.Kr.
Den slammade till stora delar igen under århundraden och idén
 och pådrivaren till en ny var den franske diplomaten  Ferdinand de Lesseps, för övrigt samme man som låg bakom påbörjandet  av Panamakanalen som slutade med konkurs 1893.
Suezkanalen byggdes 1859-1869. Ca 1.5 miljoner människor var engagerade i arbetet.
Av dessa omkom mer än 12 000.
Suezkanalen har i modern tid visat sig synnerligen värdefull och har varit orsak till flera
konflikter och krig.

GÖTA KANAL

Även lilla Sverige kan ståta med fina kanaler varvid Göta kanal är den främsta. Göta kanal
är Sveriges genom tiderna största byggprojekt. Kanalen är 190.5 km lång varav 87 km
har grävts för hand med plåtskodda träspadar. Kanalen är således längre än både Panama-
kanalen och Suezkanalen. 52 000 indelta soldater från 16 regementen deltog i arbetet som
pågick mellan 1810 och 1832. Kanalen har 58 slussar och nivåskillnaden är 91.8 meter.
Hjärna, ingenjör och arkitekt bakom detta storslagna projekt var Baltzar von Platen.
Engelsmannen Thomas Telford kan även ta åt sig en del av äran av denna stora framgång.
Baltzar von Platen avled dessvärre 3 år innan arbetet var slutfört. Kostnaden för projektet
i dagens penningvärde torde ligga på ca 13 miljarder kronor.
Thomas Telford byggde även the Caledonien Canal i Skottland, en kanal som vår Dalby-
redaktör själv har befarit

Göta kanal fick en oerhörd samhällelig betydelse efter färdigställandet, men betydelsen
mattades av succesivt i och med järnvägarnas intåg. Kanalen påskyndade och under-
lättade bildandet av ett flertal viktiga industrier såsom Motala verkstäder och industrierna
i Trollhättan. Som ett kuriosum kan nämnas att i Trollhättans verkstäder tillverkades de
jättestora bultar som användes för slussarna i Panamakanalen.

















Källor: Wikipedia mm

PS  Bloggen " Göta Kanal" från 28 februari 2012 leder Sherwoodskogens liga vad gäller
       flest antal besökare.






FORTSÄTT










Hej alla vänner av bra filmer.

Har ni sett filmen:

BRON ÖVER FLODEN KWAI?

När fångarna marscherade över bron i filmen visslade de den numera så välbekanta melodin.
Regissören David Lean var nämligen rädd för att orden kunde väcka anstöt, därför
lät han dem vissla den. Om ni undrar hur texten gick skall ni få se den nu.

Hitler has only got one ball
Goering has also one, but small
Himmler has something similar
but poor old Goebbels has no balls at all


Tyckte ni att texten var förfärlig? Jag tror inte det. Filmen spelades in 1957 med
Alec Guinness i huvudrollen. Den anses av många vara en av de bästa filmer som
någonsin spelats in.













FORTSÄTT
































måndag 11 augusti 2014

RYSSLAND PÅ DEKIS?

 
 Putin har gjort fel igen. Han lärde sig under åren i KGB att våld och utpressning är de
säkraste metoderna för att nå framgång. De metoderna tillämpade han på Krim och nu
 i östra Ukraina.
Men nu har han tagit en strid mot EU och USA, en strid som han aldrig kan vinna. Varje upp-
trappning av det ekonomiska krig som inletts innebär för Rysslands del att landet alltmer
närmar sig de ekonomiska stupen.
Putins första svar på EU och USA´s sanktioner var tämligen milda. Visserligen har
Ryssland ett kraftigt överskott på sin bytesbalans som de kan leva på, men den kassan
kan vara tömd snabbare än vad någon rysk bankekonom i dag kalkylerar med.
Kapitalflykten från Ryssland är enorm och om sanktioner riktas mot ytterligare några
ryska banker kommer moskvabörsen att fastna i en nedåtgående spiral. Inte heller rika
ryssar gillar att förlora pengar och kommer nog att försöka rädda det som räddas kan.

Den ryska ekonomin väntas hamna nära
nolltillväxt i år. Världsbanken räknar med att
den krymper med två procent, men det kan
snabbt bli mycket värre.
Skulle Putin begå det allvarliga övergreppet
 och misstaget att sätta in ryska stridskrafter
i östra Ukraina, då kommer säkerligen svaret
från EU och USA som en brevbomb på
posten. Dagens sanktioner skulle då framstå 
som futtiga parkeringsböter i jämförelse.
Ryssland förblir under överblickbar tid beroende
av teknologi, varor, tjänster och know-how från
väst. Ett utökat samarbete med Kina förändrar inte
den situationen.
Har man väl gett sig in i den kapitalistiska leken,  som handlar om en global ekonomisk
integration,  får sanktioner allvarliga ekonomiska konsekvenser. Sanningen är att EU
och USA medvetet har hållit tillbaka de tyngsta sanktionerna. Man inser att om
Ryssland, beväpnat med domedagsbomber, skulle hamna i ett fullständigt ekonomiskt
och socialt kaos, kan det bli ett hot mot världsfreden.
Putin har målat in sig i ett hörn inne i Kreml.


Underlag: Ledarskribenter, främst i Expressen
 

söndag 10 augusti 2014

KRÅKSÅNG OCH STEGAR


KRÅKSÅNGEN

Kråkornas mörka armada
kommer i skymningen blåsande
över furornas dungar här hemma
likt osälla själar på drift.
Ur deras vidöppna strupar
kommer den vilda sången
likt galdrar av hedniska blotmän
från vårat ärkestift .
Högre än mr Armstrong
eller Mbungola Jubilee Singers
prisar de kärlekens allmakt
i öronbedövande kör.
Och jag märker i år med förvåning
att jag sätter dem högre än lärkan,
ja, jag tycker i dag att de sjunger
bättre än taltrasten gör.

KARRIÄRSTEGEN

Låt oss i sexton rader
sjunga en enkel sång
om statens lönegrader
och sköna befordringsgång.

De som med bilder och dikter
plitar på tomma blad
har inga befordringsutsikter
och ingen lönegrad.

Med aktning och blottade ännen
betraktar och skärskådar vi
den stege som statstjänstemännen
allvarsamt klättrar i.

Fulländad som kosmos är den
och en avbild av himmelrik,
och till dyrare brännvin bär den
med obeveklig logik.
,

Ur Alf Henriksons Medan göken tiger

söndag 3 augusti 2014

OM POLARISARNA SMÄLTER

ANTARKTIS

Den antarktiska kontinenten upptar en yta av 14 miljoner kvadratkilometer. Antarktis
är till 98%  inlandsis, som i genomsnitt är 2200 meter tjock, som tjockast 4800 meter.
Denna utgör 90% av all is i världen och 70% av allt sötvatten på jorden. Området antas
ha varit istäckt i 25 miljoner år.
Den geografiska sydpolen ligger på en
vindsvept platå 2835 meter över havet.
Den mer än 2 kilometer tjocka isen har
pressat ner den underliggande marken
till bara ett par hundra meters höjd över
havet.
Den exakta platsen för polen är markerad
med en stålstång nedslagen i isen. Bredvid
står en tavla till åminnelse av Roald Amundsens
och Robert Scotts nästan samtidiga ankomst
hit, Amundsen 14 dec 1911 och Scott 17 jan
1912. Isen rör sig 10 meter årligen i riktning
mot Sydamerika, så man flyttar stången varje
nyårsdag.
Geografiskt är sydpolen en öken med en nederbörd under 4 mm per månad, samma som Sahara.
Årsmedeltemperaturen är minus 50 grader C, på sommaren minus 21 grader C och på vintern
minus 78. Värme-, respektive köldrekorden är minus 13.6 respektive minus 82.8.

NORDPOLEN


Vid nordpolen är isen bara ett par meter tjock och flyter på
 ett hav som är ca 4200 meter djupt.
Inlandsisen på Grönland upptar en yta på ca 1.7 milj
kvadratkilometer. Den är 2-3 kilometer tjock. Medel-
tjockleken är 2150 meter.
En avsmältning av all denna is skulle innebära en
höjning av havsnivån med cirka 7 meter.

DET STORA TÖVÄDRET

Om vi leker med tanken att isen på Antarktis skulle smälta skulle världshavens yta stiga med 67 meter. Eftersom Grönlands is också skulle smälta vid en sådan katastrof  kan ytterligare 7 meter läggas till, dvs 67+7= 74 meter.
En sådan avsmältning är teoretiskt möjlig men ytterst osannolik. Men hur lång tid skulle detta i så fall ta?
 Istider har kommit och gått . Inlandsisar har bildats och försvunnit många gånger i jordens historia. Inom de senaste 400 000 åren har det varit fyra sådana perioder och vi människor har åtminstone varit med halva tiden.
För att få en uppfattning om tidsaxeln kan vi titta på vår senaste istid, den så kallade Weichsel, namngiven efter floden med samma namn. Den isen beräknas ha varit 3-4 kilometer tjock.
Avsmältningen började för 20 000 år sedan och var i stort sett klar för 8000 år sedan. Under tiden steg havsytan med 120 meter, i genomsnitt en meter per hundra år (samma som landhöjningen i Västerbotten nu). På den globalt sett korta tiden 12 000 år,  smälte alltså en ismängd  1.5 gånger så stor som isarna på Grönland och i Antarktis bort. Intressant nog berörde inte detta 12000 år långa tövädret Grönlands och Antarktis gamla isar, som är flera hundratals tusen år gamla. Detta tyder på att dessa områden varit istäckta i mycket lång tid, i Antarktis fall 25 miljoner år.

De globala klimatprocesserna är synnerligen komplexa. Att betrakta jorden som ett stort växthus, där temperaturen stiger på grund av koldioxidutsläppen i atmosfären är en mycket grov förenkling.

Om en klimatologisk regim, om det nu finns en sådan, skulle ge sig på Antarktis och Grönland på samma sätt som den smälte vår senaste inlandsis, tyder historiska och geologiska data på att de sista isarna inte kan försvinna på kortare tid än åttatusen till tolvtusen år.
Att flytta Göteborg och andra kustnära orter undan ett stigande hav brådskar sålunda inte alls.

Vad som möjligen kan oroa det stora flertalet människor, som inte är särskilt insatta i detta,  är frågan: Har det här stora och globala tövädret redan börjat?
Tror man att svaret är ja på denna fråga bör nog kommunfullmäktige i Göteborg och annorstädes ta upp frågan på nästa möte. Inom hundra år kan havet ha stigit med en meter.

Underlag: Dr Max  "Andas Lugnt"


lördag 2 augusti 2014

AUGUSTI


I augusti, skördemånaden,  äter vi kräftor, vädrar surströmmingen, plockar svamp, tittar på
månen, börjar skolan igen.
Dagen är alltjämt fjorton timmar lång i Skåne, femton timmar i Svealand, sexton timmar i
Lappland.
Inte förargas vi över att augusti har namn efter kejsaren  Augustus, som gjorde sig enväldig
genom en rad kallblodiga illdåd och ändå lyckades skaffa sig ett gott rykte inför eftervärlden,
ty han hade sinne för vad vi kallar  PR.
År 8 f. Kr. lät han romerska senaten döpa
om månaden Sextilis till augusti i samband
med att han satte Caesars kalender i kraft  igen,
det hade blivit trassel med den saken under
inbördeskrigen.

BONDEPRACTICAN (tryckt i år)

Om solen skin klar på Mariä Himmelsfärdsdag,
det är den 15 Augusti, betyder det godt Vin-år.
Ifrån den 6 intill den 13 dag i Augusto, är bästa tid
att så Vintersäd, och sedan må man väl så Vintersäd
intill Bartolhomäi tid, denna afton förbjuds bönder
upptaga Hampa och Vin.
I denna månad skall man ingen läkedom bruka, som är
gjord av honung, så akta dig för Mjölk och söt Mat, och varmt mat och för Vin, ät Poleja,
Grodeblad, bitter mat av Kardemomma. Den som låter blod 19, 20, han lever ej det året 
omkring, du må ej låta dig åder på den 15:e dagen, utan du vill dö 5 dagar därefter.
Kommer Thordön, då kommer ock mycken sjukdom öfver Människor och Fä. Solen löper
i Jungfrun. Då är godt afvänja Barn, bygga Ägtenskap eller fästa sig Jungfru, men icke
ligga hos henne.

SVENSKA KRÄFTOR

I Sverige finns två arter sötvattenskräftor: flodkräftan och den introducerade signalkräftan.
Beståndet av flodkräfta har dock minskat kraftigt i landet under 1900-talet, främst på grund
av kräftpest, men också försurning, vattenreglering och konkurrens och smittspridning
från signalkräftan. Man räknar med att så
mycket som 97 % av flodkräftebeståndet
slagits ut. På många håll i landet pågår arbete
med att bevara flodkräftan och förstärka
flodkräftefisket.
Det finns några enkla knep att se skillnaden
mellan arterna. Exempelvis har signalkräftan
en vit vårta vid tumgreppet, något som flod-
kräftan saknar. ( se bild).


Källor: Förutom Bondepractican,  Alf Henriksons "  Om allt möjligt".