FEBRUARI 2020

Månadens namn, Februari, är uppkallat efter den etruskiske kungen Februus, som levde
omkring 1000 år f. Kr. Vad denne kung ägnade sig åt vet ingen.

Förr kallades februari för Göje månad. Ordet Göj kommer från isländskan och betyder
"tunn snö" eller "spårsnö". I nordisk mytologi var Göi  dotter till Kung Torre, kungen
över snön. Danskarna kallar februari för "Blidemånad".

I februari ägnade man sig förr åt snöskottning långt ner i landet. I år och även i fjol
har vintermånaderna blivit höstmånader enligt meteorologernas definitioner. Och nu
lär det ju ska bli ännu varmare. Hur skall detta sluta?
Men vår pålitliga sol fortsätter att lysa och vår jord roterar som vanligt, så i februari
förlängs dagen med två timmar i Skåne, två och en halv timme i Svealand och med
fyra timmar i Lappland.

MÅNADENS CITAT
¤  Förutom våra egna tankar finns det inget som vi  har full kontroll på.
    René Descartes
¤  Äktenskapet är en underbar institution, men jag är inte redo för någon institution
    ännu.
    Mae West
¤  Om du alltid säger "vi får se", händer det aldrig något.
    Nalle Puh
¤  Nationalekonomi är den enda vetenskap där  nya svar på samma fråga alltid är
    dom rätta år efter år.
    Danny Kaye


    

VAD HÄNDER I FEBRUARI
¤  6  febr  Samernas nationaldag
¤  14  "     Alla hjärtans dag
¤  24  "     Sverigefinnarnas dag
¤  25  "     Fettisdagen

¤  26  "     Askonsdagen
¤  29  "     Skottdagen
¤  Lördagar Melodifestival

IDROTT
V8 Sportlov i Skåne, V7  -- V9 resten av landet
2   febr  SM i fiskehistorier. Samordnat med Båtmässan i Göteborg (Mässan)
16  "      Skandinaviska mästerskapen i vintersimning, Skellefteå
28  "       VeteranSM, Malmö. Pågår till 1 mars 
Alla dagar (nästan) Skidåkning, hockey, bandy, handboll, basket och pingis osv

VÄDER
Söder om Mälardalen:
Höstväder hela månaden
Norr om Mälardalen:
Vinter hela månaden

BONDEPRACTICAN, tryckt i  år

FEBRUARIS, Göje månad
Jag fruktar nu kalv-sjukan med magt,
Ved att hugga,och på gödning gifver jag akt,
en varm Skinnkjortel kan jag väl lida,
Jag låter mitt blod, och månd´ kölden förbida.

I denna månad skall man hålla sig varm, på det att man kan behålla sin sundhet.
Förty denna månans köld förorsakar mycken ond vätska i människan. Och
skall man akta sig för frosseri, din drink skall vara Agrimonia, på din hand och
tummelfinger skall du låta din åder slå.

UNDERLAG: Enok Nitti och hustrun Cirka Nitti i Nikkaluokta
                         De äldste i Sherwoodskogen


 

DROTTNINGEN AV GLOBEN

Det kan knappast ha undgått någon att årets idrottsgala avhölls på Globen i går kväll.
Det var 2019-års idrottsprestationer som skulle belönas. En höjdpunkt var omröstningen
och utdelningen av Jerringpriset.

Efter fjolårets idrottsgala ondgjorde vi oss i dessa spalter över orienteringssportens 
undanskymda position i media och som en följd av detta det svaga allmänintresset för 
orientering och dess utövare. Att vår lilla lobbyverksamhet har haft någon påverkan 
på den allmänna opinionen är föga troligt, men vid årets idrottsgala skedde en 
markant omsvängning och sportens duktigaste företrädare blev hyllad.

Efter att ha tagit emot Svenska Dagbladets 
bragdmedalj och blivit vald till årets bästa
kvinnliga idrottare kunde Tove Alexander-
sson kröna kvällens framgångar med att ta
emot Radiosportens Jerringpris.
Hon blev drottning av Globen för en kväll
och fick stående ovationer, så det dröjde 
länge innan hon kunde få fram sitt tacktal
på scenen.

Tove fick sin bragdmedalj för hennes in-
satser i samband med de tre VM-gulden
 i orientering och de två VM-gulden i 
skidorientering under året. Enligt SVT:s Jacob Hård och många andra
 bedömare gjorde hon under  långdistansgrenen det bästa lopp som någonsin genomförts.
Hon vann med över 6 minuter och höll en fart som fick de mest luttrade kännarna att
häpna. 

I omröstningen om Jerringpriset stod i slutet

av finalen de två dalkullorna Tove Alexander-
sson och Stina Nilsson i skidlandslaget emot
varandra. Båda är 27 år. Tove kommer från
Borlänge och Stina från Malung. När röst-
ningen var klar och rösterna räknade visade 
det sig att Tove vunnit stort. Av 502 000 av-
givna röster fick hon 215 000 röster mot
 Stinas 158 000. Daniel Ståhl kom trea med 
74 000. Det rådda alltså ingen tvekan om vem som var svenska folkets favorit vid den här
omröstningen. Vid omröstningen om Jerringpriset i fjol blev Tova Alexandersson slagen
av skidskytten Hanna Öberg med 3 000 röster!

Förbundskaptenen för orienteringslandslaget Håkan Carlsson hyllar Tove och menar att
hon har en oerhört stor betydelse för att lyfta fram orienteringssporten i rampljuset. För-
hoppningen är att sponsorerna skall börja
 höra av sig.
Hennes insatser ökar också allmänintresset
för orienteringssporten vilket påverkar in-
tresset  från massmedias sida och deras rap-
portering från tävlingarna.
Han påminner om Toves enastående resultat-
lista: 
I orientering: 10 VM-guld, 4 EM-guld, 6 total-
segrar och 32 delsegrar i världscupen.
 I skidorientering 10 VM-guld, 10 EM-guld, 2 totalsegrar och 21 delsegrar
 i världscupen. Härutöver har hon ett VM-guld i skyrunning, en idrott som hon
börjat med nyligen.


Underlag: Expressen och Aftonbladet

 

SKÅNES SLOTT OCH BORGAR

Eftersom bloggredaktionen för närvarande befinner sig i Höganäs i Skåne är det kanske
 inte så förvånande om vi ägnar särskild uppmärkamhet åt just det här landskapet. 
För något år sedan inledde vi en serie presentationer av slott och borgar här i Skåne. 
Vi hann med åtskilliga då, men det finns många kvar att presentera. 
Här kommer det några stycken.

ÖVEDKLOSTERS SLOTT 
Slottet ligger i Sjöbotrakten,
Övedklosters slott uppfördes 1765-1776 av Hans 
Ramel i fransk rokokostil efter ritningar av Carl 
Hårleman.
Än i dag är det släkten Ramel som äger slottet. Öveds-
kloster har funnits i olika former i 900 år.
De ursprungliga byggnaderna var ett kloster vid 1100-
talets mitt. Klostret upplöstes 1536 och Övedskloster blev en kungsgård. 
Hans Ramel lät riva de befintliga byggnaderna när han tog över gården.
 Han lät också anlägga en trädgård. 
Borggården och trädgården är öppna för allmänheten alla dagar.

HEGESTADS GODS
Godset ligger norr Ystad.
Hegestads gods huvudbyggnad uppfördes 1635 av 
danske riksrådet Palle Rosenkrantz. Hegestad var
under medeltiden i Lunds ärkebiskops ägor, men 
kom i dansk ägo vid reformationen 1536. 1632 kom
Hegestads gods under Svenska kronan efter Skånska
kriget. I början av 1700-talet såldes godset av
Karl XII till greve Carl Piper och det har tillhört 
släkten Piper sedan dess.

Nuvarande ägaren greve Carl Piper blev såväl rånad som misshandlad för någon vecka sedan (29/1). 
En rånarliga har härjat på Österlen sedan 13/1 och nu var det tydligen 
Hegestads tur. Greven lyckades emellertid så småningom slita sig loss och
utlösa larmet som började tjuta på gården och hos polisen. Rånarna, två man och en 
kvinna, försvann snabbt från platsen.

SÄBYHOLMS GODS
Godset ligger nära Landskrona.

Säbyholms gods var tidigare en kungsladugård under
Landskrona slott. Godset såldes till översten Corlitz
Cook av staten 1791. Det har också bland annat till-
hört friherre Adolf Coyet. Den nuvarande huvud-
byggnaden uppfördes efter att generalen Bror Ceder-
ström köpt godset år 1818. Godset köptes sedan av 
Skånska sockerfabriken. Idag är här både skola och 
förskola.

ÖJA SLOTT
Slottet ligger nära Ystad.
Öja slott uppfördes 1847-1848 i italiensk renässansstil
av lagman Tage Ludvig Sylvan efter ritningar av den 
då mycket unge arkitekten Ferdinand Meldahl. Det har 
visat sig att slottet var dåligt byggt och en renovering
 i slutet av 1800-talet bättrade inte på detta faktum.
Öja slott revs 2002 efter att ha förfallit under 1900-talet.
Idag finns en slottsruin kvar på platsen. Här hålls 
emellanåt konserter och andra arrangemang.

VANNARÖDS SLOTT
Slottet ligger vid Sösdala.
Vannaröds slott uppföres av friherre Christian Barne-
kow i slutet av 1880-talet och stod färdigt 1890. 
Det uppfördes i Tudor-stil som en kopia av hustrus 
föräldrahem i Skottland. 
Idag inhyser slottet en restaurang som kan hyras för 
arrangemang och en fin park är belägen öster om 
slottet.

TUNBYHOLMS SLOTT
Slottet ligger nordväst Simrishamn.
Tunbyholms slott uppfördes i klassisk Christian IV:-
renässansstil mellan 1610 och 1640 av Erik Axelsen
Rosenkrantz och dennes svåger Henrik Huitfeldt.
Slottet förföll dock under slutet av 1600-talet och
1707 revs den östra längan. Men 1732 gjorde Gustav
Abraham Piper, arkitekt och ägare, en stor ombygg-
nad av Tunbyholm.Tinnar och torn revs och slottet
bytte stil från renässans till sitt nuvarande utseende
som en uppsvensk 1700-talsherrgård. Slottet är idag 
inte tillgängligt för allmänheten men omgivningarna 
är öppna för visningar efter överenskommelse.

TULLESBO SLOTT

Slottet  ligger nära Sjöbo.
Hans Ramel köpte Tullesbo eller Thulesbo sätesgård
1753. Gården har rötter från 1300-talet. Den äldste 
kände ägaren var Jacob Joensen Bing på 1500-talet.
Efter köpet lät Hans Ramel uppföra Tullesbo slott i
rokokostil efter ritningar av Jean Eric Rehn, Slottet
stod klart 1780. Tullesbo är idag ett säteri och är inte
öppet för allmänheten.

TOPPELADUGÅRDS SLOTT






.

MEDELTIDENS TURKIET

ERDOGAN ÄR PÅ VÄG ATT FÖRA TURKIET TILLBAKA TILL MEDELTIDEN.
NY LAG SKA LÅTA TURKISKA VÅLDTÄKTSMÄN GÅ FRIA.

Män som anklagas för våldtäkt mot barn  kan slippa straff - om de gifter sig med sina
offer. Allt för hederns skull.

Detta är innebörden av en ny lag som skall läggas fram i det turkiska parlamentet i veckan.

Kvinnorättsgrupperna varnar för att lagförslaget inte bara legitimerar barnäktenskap,
utan också ökar risken för att flickor 
skall våldtas eller utnyttjas.

Att tvingas gifta sig med sin våld-
täktsman är ett moraliskt moras.
Förövaren går fri, offret straffas 
i en hel livstid.

All världens regeringar och kvinno-
rättsorganisationer borde protestera.

Detta land vill bli medlem i EU!

Underlag: Linda Jerneck

STATENS STRÅLANDE AFFÄRER

Maud Olofsson, avgången centerpartiledare och näringsminister 2006-2011 i Fredrik
Reinfeldts regering, lyckades med statens pengar göra de mest usla affärer någonsin
i svensk historia, holländska Nuon-affären och Postnord. Den enda affär i svensk
historia som möjligen kan konkurrera torde vara Älvsborgs lösen på 1500-talet.

NUON-AFFÄREN
I februari 2009 köpte statliga Vattenfall det holländska energiföretaget Nuon för 89 
miljarder netto, den hittills största kontantaffären i Sverige.
Sedan dess har värdet på Nuon skrivits ner kraftigt, vilket bidrog att Vattenfall gjorde
en förlust på 15 miljarder 2011 och slopade utdelningen till ägaren staten. År 2010
var utdelningen till staten 6,9 miljarder kronor.

Riksdagens konstitutionsutskott, dit förra näringssminister Maud Olofsson (C) an-
mälts för sin hantering av affären, inledde sina utfrågningar den 1 april 2012
och då utfrågades Olofssons statssekreterare Ola Alterå och finansminister Anders
Borg. Senare, 17 april , utfrågades statsminister Reinfeldt.
Maud Olofsson sade nej till att bli utfrågad.

POSTNORD 2009
Danskarna lurade skjortan av Maud Olofsson när den
svenska och danska posten slogs samman till Postnord.
Efteråt kunde danskarna gapskratta ända ner till
Ströget. Dom"glömde"nämligen bort att berätta för Maud
att postmarknaden i Danmark skulle störtdyka när alla myndigheter avskaffade snigel-
posten. De glömde också att berätta att 3000 danska brevbärare gick sysslolösa och att
en dansk brevbärare har rätt till tre årslöner om han sägs upp.
Nu fattas miljarder i Postens kassa och svenska skattebetalare skall stå för det mesta.

När man bli lurad av bondfångare vill de flesta av oss skämmas och slippa prata om
saken. Nu är postväsendet på väg att haverera helt bara för att Maud Olofsson var så
lättlurad.

ÄLVSBORGS LÖSEN

Fästningen som ligger i infarten till Göteborg med vår enda hamn ut mot Västerhavet.
Fästningen erövrades av danskarna 1563 under Det nordiska 7-årskriget. För att vi
skulle få Älvsborg tillbaka efter freden krävde danskarna 150 000 riksdaler i silver-
mynt som lösen. För första gången i Sveriges historia tvingades man då ta ut skatt
baserad på var och ens tillgångar. Varje bonde fick betala 1/10 på sin egendom och
1/10 av sina ägodelar som metaller, oxar, stutar och annan boskap. Sverige betalade
 allt och fick Älvsborg tillbaka.

Älvsborg erövrades ånyo av danskarna 1613 under Kalmarkriget. Den gången fick
vi köpa tillbaka fästningen för 1 miljon riksdaler silvermynt. Bland annat med hjälp
av koppar från Falu koppargruva hade vi 1619 betalat också denna lösen. Det hand-
lade om kolossalt mycket pengar den gången. Till exempel var Sveriges hela årsbudget
1620 1,4 miljoner daler silvermynt. Vi fick alltså betala 70% av en hel årsbudget i
lösen den gången. Men Älvsborgs fästning var mycket värdefull då.

Men allt detta hände långt före Maud Olofssons dagar.

Underlag: Uppslagsböcker
                  Arga skattebetalare i Sherwoodskogen

VART ÄR VI PÅ VÄG?

Det tycks som att hela vår världsordning och vårt sätt att leva förändras till det sämre för
varje år som går. Och detta gäller överallt, mellan länder, inom länder, mellan människor
och till och med inom familjerna.

Numera premieras egoism, vinstintresse, vassa armbågar och den starkes rätt. Hänsyns-
tagande, empati och solidaritet ser man inte mycket av numera. Känslor för mänsklig
gemenskap mellan folk och mellan människor tolkas som svaghet. Moraliska och etiska
regler för mänsklig samvaro finns numera bara inom kyrkan, i tio Guds bud. Några
profana motsvarigheter finns knappast. Respekten för lag och ordning är låg, i synner-
het bland ungdomen. Numera måste man hota med stränga straff för att inte ungdomar
skall kasta sten på ambulanser, brandkårer och polis.

I synnerhet ungdomars respekt för äldre och
handikappade är mycket låg. När såg någon
en ung person resa sig och lämna 
sin plats i en fullsatt buss eller 
tunnelbanevagn åt en gammal 
dam eller en havande kvinna 
med stor mage?

Vetenskapliga rön skall man inte 
alltid lita på, sanningar är inte 
längre sanning och lögner tillgrips
 allt oftare i umgänget länder och
människor emellan.

De yngre växer upp i en värld där det saknas normer för en normal mänsklig samvaro.
Normlösheten kan naturligtvis ha sin upprinnelse i familjen. I synnerhet är den för-
sämrade respekten för lagar och förordningar allvarlig. Våld, stölder, bedrägerier
och lögnaktighet hör snart till en vanlig umgängesform bland ungdomarna i gängen,
som numera ger det skydd och den samhörighet som familjen gav förr.

Kan det möjligen vara så att dagens ungdom känner en viss uppgivenhet inför en fram-
tid med  krav på hög utbildning och där framfusighet behövs för framgång och där
 det ändå bortom horisonten finns hot som inte kan påverkas, krigsrisker och
risken för klimatförändringar med åtföljande hungerelände och flyktingkatastrofer. 
Till detta kan man så lägga närliggande problem som bostadsbrist och arbetslöshet 
när man är ung och dålig pension när man blir gammal.

Den viktigaste uppgiften för våra blivande ledare, politiker och andra, är att ingjuta
glädje och levnadsmod i kommande generationer.


Underlag: En gammal stofil i Sherwoodskogen

RAKT PÅ SAK

¤  Fast det saknas miljarder i kommunernas kassor för välfärden fortsätter en del 
    korkade politiker att prata om höghastighetståg för 400 miljarder.

¤  Det krävs flera sjuksköterskor för att få bort köerna i vården. Men då krävs det högre
     löner åt sköterskorna så att yrket blir mera attraktivt. Så enkelt är det faktiskt.

¤  Vad tar pengarna till landstingen vägen? Tydligen inte till sjukvården. En alltför stor
    andel hamnar i fickorna på högavlönade och onyttiga byråkrater med märkvärdiga 
    titlar som landstingsråd, oppositionslandstingsråd och rader av landstingsdirektörer.

¤  En normalt duktig spelare i hockeyns högsta liga, SHL, tjänar lika mycket i månaden 
    som ett helt damlag i högsta ligan, ca 125 000 kronor. Vad tänker herrarna i Ishockey-
    förbundet om detta?

¤  Skall politiker utan erfarenhet av upphandlingar och affärer ges ansvar för att leda 
    jätteprojekt som nya Karolinska? Många tycks vara så komplett odugliga att de inte ens 
    förmår skaffa sig kunniga rådgivare. Filippa Reinfeldt,  i egenskap av finansborgarråd, 
    hade tydligen ett alltför stort ansvar för detta  projekt. Hon var sjuksköterska innan hon
    blev politiker.

¤  Många av landets kommuner tycks vara för små för att stå på egna ben. Vi bör slå ihop
     sådana kommuner så slipper vi åtminstone ifrån flerdubbla chefslöner.

¤  Donald Trump försöker lära oss att inte tro på gamla sanningar, allt beror på hur dessa
    skall tolkas. Dessutom är det ingen skam att ljuga litet till husbehov om man har nytta 
    av det. Våra barn skall tydligen inte lita för mycket på vad de vuxna säger, men så länge
    de är små måste pappas och mammas ord  gälla.
    Av 10 anhållna för brott förnekar säkert alla någon delaktighet, även om bevisbördan
     är hur tung som helst.

¤  Rätten att överklaga tingsrätternas domar bör begränsas. Hovrätterna bör bevilja pröv-
    ningstillstånd på samma sätta som Högsta domstolen idag beviljar rätt till överklagan-
   den från hovrätterna. Överklagandeprocesserna har blivit en  guldgruva för många
     advokater och belastar rättsväsendet i onödan.

¤  Det gäller att vara optimist in i det sista, som mannen som blev skjuten i pannan:
    "Det var nära ögat" hann han säga innan han avled.

Underlag: Från Sherwoodskogen

INGRID BERGMAN

MINNS NI INGRID BERGMAN?
Hon var sin tids mest lysande filmstjärna under sin aktiva tid 1939-1975. Hon gjorde en
strålande internationell karriär. Av Amerikanska Filmakademin har hon rankats som
nummer fyra av alla kvinnliga skådespelare någonsin.

Samtidigt hade hon ett stormigt privatliv med uppslitande skilsmässor och vårdnadstvister.
Hon var en älskad men frånvarande mor, berättade dottern Pia Lindström vid ett besök
hos Skavlan, men arbetet gick alltid före, någon bitterhet känner vi inte alls.

INGRID BERGMAN I ETT NÖTSKAL
¤ Hon är känd från svenska filmer som "Munkbrogreven" och "Swedenhielms" (1935).

¤ Upptäcktes av Hollywood och spelade i filmer
   som "Casablanca" (1942) mot Humphrey
   Bogart och "Notorious" (1946) mot Cary Grant.

¤ Fick tre Oscar för bästa huvudroll i "Gasljus"
   (1944), "Anastasia" (1956 och i "Mordet på
   Orientexpressen" (1974).

¤ Gift med Aron Petter Lindström 1937-1950,
   Roberto Rossellini 1950-1957, Lars Schmidt
   1958-1979.

¤ Fyra barn, bland dem skådespelaren och jour-
   nalisten Pia Lindström och skådespelaren
   Isabella Rossellini.  

BIOGRAFI OCH KARRIÄR
Ingrid Bergman föddes i Stockholm 1915 och
drabbades som barn av flera tragedier. Hon blev
tidigt föräldralös och även fastern som hon bodde
hos dog.
Hon hoppade av Dramatens elevskola och fick
direkt stora filmroller i Sverige. . Senare upptäcktes hon av Hollywoodregissören 
David O. Selznick. Det stora genombrottet fick hon i filmen "Casablanca" mot Humphrey
Bogart. Den första av sina tre Oscar fick hon för huvudrollen i "Gasljus" 1944 mot
Charles Boyer.

Hon gjorde stor skandal i det moralistiska USA när
hon i slutet av 1940-talet lämnade sin man Aron
Petter Lindström och inledde en kärlekshistoria
med den italienske regissören Roberto Rossellini
och blev gravid samtidigt som de båda var gifta på
varsitt håll.
Nu fördömdes hon som "osedlig" och en formlig
häxjakt inleddes på den tidigare så hyllade svenskan.
Hon tvingades lämna Hollywood och for till Italien,
hem till Rossellini. 

I slutet  av 1950-talet tog Hollywood henne till
nåder igen. Hon blev på nytt en superstar och
spelade i en rad storfilmer.
"Jag har gått ifrån helgon till hora och tillbaka
till helgon igen, allt på en livstid", sade Ingrid
Bergman.

Hon skilde sig från Rossellini och invecklades på nytt i en flerårig vårdnadstvist. Den
svenske teaterförläggaren och producenten Lars Schmidt blev hennes tredje man.

Ingrid Bergman dog i London 1982 men är begravd med föräldrarna på Norra Begrav-
ningsplatsen i Stockholm. Det mesta av hennes aska är utströdd i havet utanför 
Fjällbacka vid Dannholmen, där hon bodde tillsammans med Lars Schmidt.

Post Nord och amerikanska U S Mailservice
utgav samtidigt 2015  frimärken till 100-års-
minnet av hennes födelse.

Ingrids gravsten intill föräldrarnas grav, till höger.


Underlag: Främst Wikipedia.  

   

MAFFIAFASONER PÅ KINESISKA

Kinas Sverigeambassadör Gui Congyou fortsätter att fördöma svenska media och jour-
nalister. " Kina hotar ingen, vi bara varnar", säger Gui och pekar finger åt intervjuaren.

I svensk TV kom han häromdagen med en liknelse som skulle illustrera de risker våra
media och våra journalister tar om de fortsätter att sprida sina "frekventa, illasinnade
attacker" på Kinas kommunistparti och på den kinesiska regeringen. Han målar så upp
ett scenario där en 48 kg tung boxare framhärdar med att utmana en 86-kilosboxare på
en match - trots att tungviktaren i all välmening råder lättviktaren att backa och sköta
sitt. "Vilket val förväntar du dig att tungviktaren har?", frågar sig ambassadören re-
toriskt.

I november trappade ambassadören upp ton-
läget om Gui Minhai, detta efter att Svenska
Pen beslutat att tilldela Gui Minhai Tuchotsky-
priset, som årligen delas ut till en förföljd, ho-
tad eller landsflyktig publicist. Budskapet från
ambassadören var att prisutdelningen måste
ställas in. Annars skulle Kina "vidta åtgärder",
Bland annat säger han att "en del människor 
i Sverige ska inte förvänta sig att kunna känna
sig lugna". Vad är nu detta, är det inte ett hot mot personer av värsta slag? Senare
hotade han att utestänga vår kulturminister Amanda Lind från Kina. Men hon
delade ut priset i alla fall. Kinas ambassad reagerade blixtsnabbt:" Det allvarliga
misstaget från svensk sida skapar oundvikliga allvarliga svårigheter att upprätt-
hålla vänskapliga utbyten och samarbete mellan Kina och Sverige".

Karin Olsson, kulturchef i Expressen, kommenterar Gui Congyous uttalande:
" Det är absurt och också skrämmande att världens överlägset mäktigaste diktatur
har den här retoriken. Ambassadören sprider också återigen sin lögnaktiga pro-
paganda om Gui Minhai, en person som de kidnappat, fängslat och tvingat till
falska erkännanden".

Ambassadören får i en intervju med SVT frågan varför journalister från Expressen
nekats inresevisum till Kina. Svaret blev: "Vi välkomnar svenska journalister att
besöka Kina för att bevaka landet objektivt, men de måste överge sina fördomar
och sin i förväg uppgjorda agenda och förändra det felaktiga sättet att raportera
om Kina".

Sista ordet i denna ideologiska konflikt är förvisso ännu inte sagt. Men vi vill ge Gui
Conyou några ord att fundera över:

"Den lille 46-kilosboxaren kan vara besvärligare än du kan ana. Kina lär skall vara på
väg att skriva om Bibeln. Innan ni gör det, föreslår redaktören för denna blogg, skall du
  läsa historien om David och Goliat, den står att läsa om i Bibeln . Det kan tänkas 
att den historien kan ge dig något att fundera över inför framtiden."


Underlag: Dagspressen, främst Expressen.

EN UTFLYKT TILL ENESKOGEN

  

Januari har varit mera vår- än vintermånad i Höganäs där vi just nu befinner oss. På

väderkartor har vi kunnat se att vädret varit likartat ända upp till Mälardalen.

För några dagar sedan, när det inte regnade, passade vi på att göra en utflykt till den inte

så välkända Eneskogen vid Anderstorp, inte så långt ifrån Röstånga.

Det här är en skog som många säkert åkt förbi utan att veta att den finns. Det finns

skyltar som pekar ut hur man skall åka.

På vägen dit passerar man igenom Anderstorp, en gammal bondby med samma struktur

som innan storskiftet. Här har husen inte flyttats ut från byn utan ligger samlade som de

gjorde i början av 1800-talet.

Efter en stunds letande hittade vi så småningom en smal grusväg bakom en bom, och

efter en kort promenad var vi där.

Eneskogen är ganska liten, kanske en hektar. Den ligger i utkanten av en större bokskog

som sträcker sig bort mot Röstånga. Skogen är gammal, en del av enarna är upp emot 150 
år och många är över 10 meter höga. Jämfört med ekar och kastanjer är detta kanske

inte så märkvärdigt men för denna mjukbarriga buske är det verkligen extraordinärt.

Träden är självplanterade, men marken är röjd under dem. Utan dessa slyröjningar och 

betande boskap skulle Eneskogen snart växa igen och kvävas av de större lövträden.

Markägarna har bevarat enarna som geom tiderna ansetts vara ett nyttigt träd eller
buske. Virket är hårt och står emot väta, grenarna är spänstiga. Riset kan användas till
rökning av kött och fisk och bären ger krydda åt sprit och svagdricka. 

Att gå omkring i den här skogen kan vara av
intresse från många utgångspunkter, inte
minst för den filmintresserade. I Hasse
Alfredsons film "Ägget är löst" blev flera av
scenerna filmade här. De som sett filmen kom-
mer kanske ihåg hur den elake fadern 
(Max von Sydow) kastade sin son (Gösta Ekman)
i en näckrosdamm strax här i närheten och
lät honom ligga där ett år med bara näsan
ovan vattenytan, fastfrusen under vintern.
På våren spolades han iland och hittades av en luffare (Hasse Alfredson). Denne tog
honom till sin koja och värmde upp honom. Minnet av de knotiga grenarna här i Ene-
skogen kom väl till pass när filmen spelades in. Det var alltså här i  Eneskogen som
sonen i filmen togs omhand av luffaren. Att ställa förhoppningar på den svenska film-
industrin för att Eneskogen skall få leva vidare torde emellertid vara utsiktslöst.
Alla i vår lilla besöksgrupp hade sett den 
här filmen och hade därför ett särskilt stort 
utbyte av det här besöket.

Knytningen till Hasse o Tage blev ännu 
mera påtaglig då vi på eftermiddagen gick in 
på Röstånga Gästgifvaregård för att dricka
en kopp kaffe och smaka på den första 
semlan för året.
Det var nämligen här som Hasse o Tage
checkade in på 1960-talet för att i lugn och 
ro under några veckor skriva manus till sin första film "Svenska bilder". 
Under vistelsen här tog de säkert långa promenader, bland annat till Eneskogen 
och till Odensjön i den intilliggande bokskogen, där sonen i filmen fick tillbringa 
en vinter.

Underlag:  Valle Westessons lilla gula
                    Egna iakttagelser

TILLBAKA TILL NATUREN

Vilka arealer handlar det om?
Sveriges landyta är 407 000 kvadratkilometer. Skogsmarken upptar 70 % av landarealen,
eller 28 miljoner hektar.

Skyddade områden
Våra politiker har en närmast omättlig aptit på mera mark till flera och större skyddade
skogar och markområden. Så här ser det ut idag:

- Nationalparker 30 st
- Naturreservat, ca 5 000 st
- Naturvårdsområden 90 st
- Biotopskyddad skog på flera tusen platser
- Natura 2000,  överlappande områden av flera slag
Länsstyrelserna eller Skogsvårdsstyrelsen skall svara för skötseln av dessa men gör det
dessvärre dåligt.

Formellt är ungefär 9% av skogarna skyddade enligt ovan men enligt beräkningar
från skogsindustrierna är ca 25 % av Sveriges totala 28 miljoner hektar skogsmark
undantagna från skogsbruk.

Hur sköts den skyddade skogen?
I huvudsak sköts de inte alls. Omkullfallna träd, rotvältor, ingen upprensning, ingen
nyplantering. En del områden ser ut som slagfält från kriget. Orsaken till detta är
att skogsägarna stängs ute. Det är alltså människorna som de skyddade områdena
skall skydda från! Argumenten för att människan skall sluta med sitt brukande av
naturen är nästan enbart kopplade till miljö och klimat. Träden skall stå kvar och
 binda koldioxid. Nötkreatur är dåliga för de fiser och rapar och släpper ut skad-
liga växthusgaser.

Tillbaka till naturen 
Naturliga system är komplexa. Om träden i
skogen huggs ner och sedan används till att
 bygga trähus som står ett par decennier
kan koldioxiden lagras där. Råvaran från
skogen kan ersätta plaster. Även nötkrea-
turen är i själva verket miljökämpar. De be-
tande djuren behövs för att hålla naturbetes-
markerna öppna. De skapar en otrolig bio-
logisk mångfald. Betade marker binder ock-
så koldioxid.

Vårt skogsbruk
Skogsbruket är ryggraden i vår svenska ekonomi. Vi är världens näst största exportör
av papper, massa och sågade trävaror. Förra året levererade skogsindustrin ett export-
värde på 145 miljarder kronor.
Den enda anledningen till att den svenska välfärden och välståndet inte har märkt av
att skogsbruk förbjuds i allt större omfattning är att antalet träd ständigt har ökat.
Det är en effekt av att vi i Sverige är bra på att bruka skogen. Men stora ekonomiska
värden ligger orealiserade. Politikerna har bestämt att vi skall skapa stora trollskogar
á la John Bauer.

Historiska perspektiv
Bete av tamboskap har varit oerhört utbrett i Sveriges skogar sedan landet blev befolkat.
Men sedan skogen fick ett värde som en ekonomisk resurs mot slutet av 1800-talet har
vi inte längre våra kor i skogen.
Det är en märklig väg vi slagit in på. För hundra år sedan skaldade författaren Erik
Axel Karlfeldt:
"Den som hejdar växtens fart och lägger jord igen,
   begår en synd av grövre art än den som dräper män".

Vi måste bruka alla stora arealer av skyddade skogar, 9 % av skogsbeståndet. Kom-
mande år behövs en politik för ett hållbart brukande och ägande av mark.
Vi måste uppge föreställningen om att naturen skall skyddas från människan.
I stället skall den brukas av människan.


Underlag: Edvard Hollertz, agronom och politisk redaktör för Svenska Nyhetsbyrån.
                  Toröredaktionen

DAGSVERSER FRÅN KRIGSÅREN

Vi har tidigare grundligt presenterat Alf Henrikson i denna blogg. Under många

år skrev han dagsverser i Dagens Nyheter, inalles upp emot 20 000 stycken. Vi har

plockat ut några som han skrev under världskriget 1939-1945 och presenterar dem

härnedan: 

BÖRJAN
Skrevs vid krigsutbrottet 1 september 1939

Solskenet lekte på tallarna ljust och dagen var vacker och klar
som inte på länge en sensommardag i uppsvenska samhällen var,
och gatan låg tvättad och skinande ren och himlen var alldeles blå
och visslande kom du ur sovrummet ut och skruvade radion på.
Då tystnade visslingen tvärt på din läpp, och tankspritt i fönstret du såg,
hur staden med grönska kring blonda kvarter därute i solskenet låg,
och tigande gick du att sköta din plikt, av allvar och tungsinne full,
och borta var glädjen du skulle ha känt för brittsommarsolskenets skull.

DE PARADISISKA ÖARNA
Skrevs efter Pearl Harbor 9 december 1941

På vänliga stränder låg sanden vit
med hyddor och låga hus,
och vi följde som pojkar Jack London dit
i glittrande morgonljus.
Rosiga grisar prövade rösten
i doftande blomstersnår,
och dit gick vår längtan ofta om hösten
i alla vår barndoms år.

Det stiger ett dån över solvarm sjö,
det går buller ur havets dis,
och i rök ligger oljetrycksdrömmens ö
och revyernas paradis.
Inga gitarrer gungar ur natten
men hest vrålar larmet på,
och dit över blåa, avlägsna vatten
vår längtan har slutat gå.

I DET STORA MÖRKRET
Skrevs efter slaget vid Stalingrad 18 februari 1942

Dag för dag mot fred
tiden vandrar och lider.
En efter en mot bättre tider
mörknar dagarna ned.
Hoppets stjärna glänser.
Stormen är snart förbi.
Bakom befästa gränser 
övervintrar vi.


GRANARNA
Ett uttryck för den gamla svenska "rysskräcken".
 Skrevs 1 april 1943

Från nordost kommer vintern och vildmarksskriet.
Från nordost kommer kölden och barbariet.
Från nordost kommer ulvens och snöstormens tjut.
Från nordost vandrar granskogen söderut.
Den kommer och kväver konvaljer och björkar.
Alla ekbackar kommer den hit och förmörkar.
Alla häggar och gullvivor har den ihjäl.
Svart faller dess skugga i människans själ.
Från sydväst kommer svalan och försommarskuren.
Från sydväst kommer värmen och all kulturen.
Från sydväst har vårt folk sina boplatser nått.
Från sydväst kommer allt som är vackert och gott.
Mot allt detta till strid ser du granarna vandra.
Dess hord är på marsch att ta livet av andra.
Där den står finns ej rosor och lärkor och bin.
Där finns barrhögar bara och frän terpentin.
Den går fram över doftande dungar och lunder.
I dess struptag går lindar och körsbärsträd under.
Alla ljuvliga gräs dukar under däri.
Från nordost är den kommen med mörkt barbari.

VÅRREGNET
Skrevs nära krigsslutet den 14 april 1945

Just som folket i Holland blev dränkt
och mordbrand rasade vilt
och Hamburg blev grusat och blodbestänkt
strilade vårregnet milt. 

Pilarnas grönska var ung och spröd
och jorden doftade vår,
och här av förstöring, förtvivlan och död
syntes inte ett spår.

Upp stack brodden ur fuktiga land,
spädgrön och ljus och fin,
och lent kändes regnets fall mot min hand
medan barnen brann i Berlin.

Sommaren kommer igen till slut
då allt ligger tyst och förbränt,
och i regnet slår björklöven sakta ut
precis som om ingenting hänt.






 

VÄRDELÖS KLIMATPOLITIK

FOLKET HAR UTSETT  KLIMATPOLITIKEN TILL ÅRETS VÄRSTA SLÖSERI MED

SKATTEMEDEL, ENLIGT RESULTATET AV EN TÄVLING SOM GENOMFÖRTS  AV SLÖSERI-OMBUDSMANNEN.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

När Johan Gustafsson i Expressen påtalar detta för miljöminister Isabella Lövin blir han

beskylld för att sprida " alternativa fakta".

Sanningen är att om utsläppen har minskat eller ökat beror helt på hur man mäter.

Klimatministern hänvisar till naturvårdsverkets siffror som i december visade att

utsläppen minskat med 1,8 % under 2018.

Problemet är bara att myndigheten räknar på ett nytt sätt vilket påverkar jämför-

barheten. De preliminära siffrorna som kom ett halvår tidigare visade att utsläppen 

ökade med 0,9 % under samma period. I oktober presenterade myndigheten

statistik för 2019 som visade att utsläppen ökat med 3,4 % under det andra kvartalet

jämfört med samma period året innan. Men det är inte detta som är det viktigaste. 

Regeringens klimatpolitik har kostat många miljarder men har inte haft någon effekt

på utsläppen. Trots att anslagen till klimat och miljö har fördubblats sedan regeringen

tillträdde 2014 minskar inte utsläppen längre som de har gjort under större delen av

2000-talet.

Förklaringen är att regeringens klimatpolitik är ineffektiv. I stort sett varenda satsning

som regeringen gjort på klimatområdet har dömts ut av regeringens egna expert-

myndigheter.

När regeringens så kallade klimatkliv infördes skrev Konjunkturinstitutet att det riske-

rar att bli "ett kostsamt slag i luften".

Förra året konstaterade riksrevisorn Helena Lindberg att "klimatklivets kostnader per 

 kilo växthusgasutsläpp har varit höga."  Riksrevisionen tillägger att närmare hälften av 
de åtgärder som fått pengar hade blivit av även om miljardstödet inte funnits.  

I samma granskning tittade Riksrevisionen även på stödet till elbilar och konstaterade

att kostnaderna för att minska utsläppen med subventionerade miljöbilar är mång-

dubbelt högre än mer effektiva åtgärder som EU:s utsläppssystem ETS. Med dagens

pris får man 35 gånger större effekt med ETS än om man satsar på subventionerade 

bilar. Trots det räknar regeringen med att bara i år betala ut 1,8 miljarder i klimat-

bonus till miljöbilar. Ett annat problem med dessa är att många som fått stöd rullar

i andra länder. Var tredje elbil exporteras nämligen till länder som Norge bara inom 

något år. Det är knappast klok klimatpolitik att exportera subventionerade elbilar

till oljelandet Norge.

Energimyndigheten uppmanade redan 2014 regeringen att upphöra med subvention-

erna av solel, men regeringen valde i stället att mångdubbla stödet. Såväl Konjunk-

turinstitutet som Riksrevisionsverket har avrått regeringen från betala ut detta stöd 

eftersom det inte är kostnadseffektivt. Men regeringen bortser från sina expertmynd-

igheter och fortsätter att betala ut miljarder.

Det finns många flera exempel på regeringens dumhet och oförmåga, elcyklar,

betald klimatångestterapi och de planerade höghastighetstågen är några. 

Man frågar sig hur länge denna ansvarslösa verksamhet skall få fortsätta. Stats-
kassan töms på miljarder till ingen nytta. Nu om någonsin borde oppositions-
partierna ingripa. Men dessvärre är det ganska tyst på den sidan.

Underlag: Johan Gustafsson, Expressen m fl.

VAD ÄR NATURA 2000?

NATURA 2000 ÄR ETT NÄTVERK AV SKYDDADE OMRÅDEN I HELA EU. HÄR
FINNS KORKEKSLUNDAR I SPANIEN, ÖDE HEDAR I ENGLAND, BLOMMANDE
ALPÄNGAR I ÖSTERRIKE, TÄTA BOKSKOGAR OCH FORSANDE ÄLVAR I
SVERIGE.

Varför finns det Natura 2000-områden
Målet med det här EU-direktivet är att främja att den biologiska mångfalden bibehålls,
genom bevarande och förbättring av naturmiljön. För att nå det målet skall alla EU-
länder utse särskilda områden, Natura 2000-områden, som tillsammans skall bilda ett
ekologiskt sammanhängande nätverk. Dessa områden innehåller arter eller naturtyper 
som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv.
De åtgärder som är nödvändiga för att målsättningen skall kunna uppnås bör genom-
föras  inom vart och ett av de utsedda områdena.

Svenska Natura 2000-områden

I Sverige finns drygt 4000 Natura 2000-områden på en sammanlagd yta av mer än sju
miljoner hektar. En del av dessa är också naturreservat eller nationalpark.

Det svenska nätverket omfattar områden som alvarmarker på Öland, bohusländska
fjordar, frodiga rasbranter i Östergötland och ödsliga myrar i Norrbotten. Här finns
även Tivedens urskogar och Sarekmassivets vidder.
Flera områden är utvalda därför att de är viktiga livsmiljöer för hotade arter.
Exempel på hotade arter är Läderbaggen som trivs i Östergötlands ekhagar, nornan
som blommar i norra Sveriges barrskogar och rördrommen som ropar i Skånes sjö-
vassar.

Områdena har valts ut av länsstyrelserna i respektive län. 90 av naturtyperna och
drygt 100 av djur- och växtarterna som nämns i EU-direktivet finns här. Därtill
häckar regelbundet 60 av i direktivet angivna fågelarter i vårt land.

 Hur Natura 2000 utpekas och fastställs
Det är länsstyrelserna som ansvarar för att ta fram förslag på nya Natura 2000-
områden. Det är de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt
bidrar till nätverket som skall bli Natura 2000-områden. Under processen har läns-
styrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar
Naturvårdsverket urvalet och föreslår Natura 2000-områden till regeringen.

Det är därefter regeringen som beslutar att till EU-kommissionen föreslå att det är
dessa områden som skall bli Natura 2000-områden.

Naturvårdsverket utför sedan allt efterarbete som kartor, informationsbroschyrer mm.
Av säkerhetsskäl sprids ej kunskap om hotade arter mm.

Den information som Naturvårdsverket har spridit om Natura 2000 fram till i dag
har uppenbarligen varit otillräcklig att döma av alla frågor som den här redaktionen
har fått om detta.

Underlag: Naturvårdsverkets info

400 MILJARDER KRONOR SENARE

Nej, vi skall inte lägga 400 miljarder på ett tåg som kommer att vara föråldrat redan när 
det  kommer 2045. Det är enorma summor man talar om. Den svenska statsbudgeten 
uppgår årligen till drygt 990 miljarder kronor. Nära 40% av en hel årsbudget skulle alltså 
högfartstågen kosta.
Stockholms Handelskammare har tidigare presenterat beräkningar för vad det tänkta 
snabbtåget skulle kosta, liksom vilka alternativa infrastrukturlösnigar som därmed skulle 
gå om intet. Snabbtågen gynnar främst södra halvan av landet.
De som vill ha igenom det här förslaget anför miljön som huvudargument och kritiker 
drar sig för att ge moteld. Detta gäller även tåg- och rälsrelaterade förslag. Allt som inte 
är bil eller flyg är av godo.
Men det är en statisk syn på den mänskliga förmågan att  utvecklas. Det som är bästa
tänkbara fortskaffningsmedel i dag kommer sanno-
likt att visa sig urtida redan om några år. Man kan
exempelvis anta att bilparken med tiden elektrifieras
och att bilar och bussar utsläppsmässigt blir att jäm-
föra med tåg. Snabbtågens miljöpåverkan skulle en-
ligt beräkningar innebära att projektet blev klimat-
neutralt först år 2070-2080.

Det finns dessutom många intressanta budgetjämför-
elser att göra. Det gamla hederliga begreppet "Hur
många sjuksköterskor motsvarar det?" kan översättas till det för tiden högaktuella om-
rådet brott och straff. Vi finner då att ett års kostnad för rättsväsendet uppgår till  46 
miljarder kronor. Snabbtåget suger i sig drygt åtta och ett halvt års rättväsende med 
poliser, domstolar, fängelser och kriminalvård.

Det är S, MP, V och C som ställer sig bakom detta korkade förslag. Med M, SD, KD och 
L utanför blir det inga snabbtåg.

På det hela taget är snabbtågsidén ett osedvanligt uselt förslag, oavsett från vilket håll 
man granskar idén. Dessutom blir tidsvinsterna med de här tågen ganska obetydliga om 
de skall stanna någon gång efter vägen och ta upp passagerare.


Fakta: Maria Ludvigsson, SvD och Toröredaktionen

TANKAR OM IDROTT

                                             ORIENTERING, SOMMAR SOM VINTER
För många år sedan skilde man inom idrotten på amatörer och proffs. Att ta betalt för att
delta i en tävling kunde för en amatör resultera i avstängning från allt tävlande i flera år.
Numera tjänar de flesta elitidrottare mycket pengar på sin sport. Dels finns det prispengar
att kämpa om , men de stora pengarna får de ofta från sponsorer, men då krävs också att 
han eller hon  är beredd ställa upp som reklampelare åt det aktuella företaget. Detta 
system fungerar bra inom de stora och populära idrotterna men inte inom alla, till 
exempel inte inom orienteringssporten. 
Där kan  ett segerpris i en tävling möjligen vara en brödrost.

Varför har det blivit så? TV-producenter och 
andra skulle mycket väl kunna göra oriente-
ringen, sommar som vinter, till en spännande 
sport för en bred TV-publik. Med utnyttjande
av GPS-teknik är detta fullt möjligt.
Vad man möjligen får se numera är   när
orienterarna spurtar i mål.

Vi har i dag i Sverige en av världens bästa
orienterare på damsidan, Tove Alexander-
sson, med mängder av VM- och EM-guld
på meritlistan. Men här står sannerligen inte sponsorerna på kö. Det är märkligt, hon är
bäst men tjänar sämst bland elitidrottarna.

LAGIDROTTER
Inom lagsporterna, främst hockey och fotboll, handlar det om orimliga spelarlöner för de
bästa. Stora och oftast välfyllda arenor med oförskämt höga biljettpriser möjliggör dessa
löner och den slavhandel av spelare som pågår under större delen av året.

Sedan flera TV-bolag kommit in i bilden och kan konkurrera om sändningsrätterna vid
de större evenemangen har kostnadsnivån blivit astronomisk. Vad TV betalar IOK för 
rätten att sända de olympiska spelen i år är inte bekant, för spelen i Mexico 1992 fick IOK
 in  3,5 miljarder kronor. TV-tittarna är många vid en sommarolympiad, upp emot 
600 - 700 miljoner, och alla, i varje fall de flesta, vill kunna titta utan begränsningar.
Det tycks råda en obalans mellan tillgång och efterfrågan i dagsläget, efterfrågan är större
än den tillgång på sändningsrätter som kan åstadkommas inom någorlunda vettiga 
kostnadsramar. 
Sannolikt kan inte vi tittare räkna med att kunna titta på ett helt sommar-OS utan av-
brott  utan vi får nöja oss att få se utvalda  delar, vissa dagar, vissa grenar osv. Sådana 
begränsningar torde de flesta av oss kunna bära.

DISKUSKASTNING
Diskuskastningen är en av de mest ursprungliga
idrottsgrenarna vid de olympiska sommarspelen.
Vid OS i Aten 1896 kastade man diskus.
Diskuskastaren avbildades ofta i den grekiska kon-
sten under antikens dagar. Han var en symbol för 
ungdomlig styrka och skönhet. I våra dagar är man
uppenbarligen på väg att omvärdera denna sport.
Nu avser man stryka grenen i den populära Diamond
League- turneringen. Detta kan vara ett kraftigt eko-
nomiskt avbräck för dem som satsat på sporten.
En av dem är Daniel Ståhl. Att man av alla idrottsgrenar just väljer diskus kan förefalla något
märkligt. Kulstötningen borde faktiskt ligga närmare till hands.

BACKHOPPNING
Vid backhoppning sitter fem medelålders män i ett väl uppvärmt rum med TV-skärmar och
studerar hopparnas flykt och nedslag. De är backhoppningsdomare och skall ge hopparna
stilpoäng.
Numera tillämpar alla hoppare samma stil, V-stilen,
som lanserades av vår Jan Boklöf en gång i tiden, 
och som den tidens domare gav honom stora poäng-
avdrag för.  Med dagens kamerateknik är det lätt att
följa hopparnas flykt utför branten och man ser 
de små korrigeringar han gör under luftfärden för
att hålla balansen. Han skall sedan landa stadigt.
Faller han ger hoppet 0 poäng.
Vid konståkning på skridskor är huvudsaken att genomföra programmet stilfullt och
elegant. Vid backhoppning borde huvudsaken rimligen vara att hoppa långt. Viss
kompensation för rådande vindförhållanden under hoppet bör ges men i övrigt skall
det vara hopplängden som avgör hoppets värde. Detta med stilbedömning är en kvarleva 
från förr, innan det fanns breda backhopparskidor och aerodynamiskt utformade dräkter.

Stiljuryn kan avvecklas och deras varma rum kan övertas av några andra funktionärer.
De tidigare domarna får ta plats bland den övriga publiken på en bänk ute i snålblåsten.

Underlag: Egna studier