MARS MÅNAD

I slutet av februari angav SMHI att nu är våren här. Alla klimatologiska kriterier var 
uppfyllda. Våren hade till och med nått ända upp till Mälardalen.
Men de allra sista dagarna av februari slår det om. I Sherwoodskogen, (mitten av Svea-
land ), ligger snön decimetertjock vid månadsskiftet. För första gången under denna så
kallade vinter blir det snöskottning. Men nya lågtryck lär skall vara på väg hitåt, så
våren kommer nog snart tillbaka.
Hur gräsmattorna ser ut när snön är borta återstår att se. Kanske är det dags för löv-
krattning om någon vecka?

SOLENS UPP- OCH NEDGÅNG

LULEÅ                                     STOCKHOLM                                  LUND
                   Opp      Ned                        Opp      Ned                                  Opp        Ned
1 mars       6:44     16:45                      6:46      17:15                               6:59       17:41
30 mars     5:55     19:18                      6:21      19:25                               6:44       19:46


ALMANACKAN
8 mars   Internationella kvinnodagen
9 mars   Fyrtio martyrers dag. Se nedan.
12 mars  Kronprinsessan Victorias namnsdag
               Flaggdag.
20 mars  Vårdagjämningen
25 mars  Våffeldagen
29 mars  Sommartiden börjar 

FYRTIO MARTYRER
Fyrtio martyrer kallas i den gamla svenska almanackan 9 mars till åminnelse av fyrtio
romerska  soldater som år 320 skulle ha
dött martyrdöden i Sebaste (staden Sivas
i dagens Turkiet). För att förmå dem att
avsvära sig sin kristna tro skulle de ha bli-
vit tvingade att stå  nakna på isen på en 
frusen damm och därvid frusit ihjäl hellre
än att förneka sin kristna tro.

Bara en av dem lär ska ha avsvurit sig sin
kristna tro, men en fångvaktare skulle ha
övertygats om kristendomens sanning och
slutit sig till de andra så att fyrtiotalet åter
blev fullt.

Som "Fyrtio martyrers" eller "Fyrtio ridda-
res" dag har i några länder 10 mars firats i
stället för 9 mars.

Martyrernas dag vördas främst inom romersk-
katolska kyrkan, katolska östkyrkor och
Ortodoxa kyrkor.

BONDEPRAKTIKANS VÄDER I MARS

¤  På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
¤   Efter kalla nätter följer våta dagar eller dagar
     med snö och köld, som dock inte blir lång-
     varig.
¤   Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.
¤   Dagarna omkring vårdagjämningen är vanligen
     stormiga.
¤   Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid 
     midsommartid.
¤   Regn i mars ger även regn i juli.
¤   Så mycket dagg som faller i mars, så mycket
     rimfrost blir det efter påsk och i september.
¤   Om göken gal, storken bygger och vildgåsen
     kommer i mars, kan man hoppas på en vacker 
     vår.
¤   Vad  mars inte vill, vill säkert april.
¤   Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra,
     majblom är helbra.
¤    I början och slutet serverar mars sitt gift.

MÄRKESDAGAR
¤   9 mars, Fyrtio martyrers dag. Sådan väderlek denna dag, sådan fortfor den att vara i 
     40 dagar.
¤   13 mars, Gregoriusdagen. Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen
     frost mer kommer på marken.
¤   19 mars,  Josefdagen. Om denna dag är klar och vacker, betyder det ett fruktbart år.
¤   21 mars, Benediktusdagen. Regn denna dag bådar mycket våt vår.
¤   25 mars, Vårfrudagen. Är dagen klar lovar det gott år. Fryser det natten till denna
     dag  blir det frost i 40 nätter.
      

UNDERLAG: Svenska almanackan, SMHI väderinfo, Bondepraktikan, Wikipedia.

   

BONDEPRAKTIKAN

Texter och bilder ur Bondepraktikan förekommer ofta i dessa spalter. Det kan därför
vara på tiden att presentera denna publikation närmare.

Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till en 
sorts handbok med råd och tips för bönder. Den utgavs för första gången år 1508 i
Tyskland.

Bondepraktikan blev genom åren en mycket populär bok, som fram till slutet av 1800-

talet utkom i över 50 upplagor. Många emigranter hade i amerikakofferten packat

ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den

blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen.

Den första tyska utgåvan från 1508 är endast på tolv sidor, den versifierade form

som senare upplagor har, förekommer  första gången 1530. På danska utkom den

för första gången 1597.

År 1662 kom den ut på svenska, och utgivaren var troligtvis Andreas Johannis

Arosiandrinus. Den första svenska utgåvan var i verspartierna en översättning

från den danska utgåvan medan övriga delar översattes från tyskan. 1733 tilla-

des ett avsnitt om vädermärken, en del som sedermera kommit att bli den mest

kända delen.

Märkesdagarnas beskaffenhet ansågs kunna förutsäga framtida förhållanden, och

boken gjorde anspråk på att uppfylla böndernas önskan att spå väder. SMHI på-

pekar att väderspådomar som förekommer i Bondepraktikan ibland kan ha veten-

skapliga orsaker som bakgrund, men att det mesta ska ses som kuriosa.

Texter med liknande innehåll och syften har en lång historia. Från det forntida

Mesopotamien finns bevarat ett verk kallat för "Instruktioner för bönder", i vilket

en far ger råd till sin son och arvtagare om hur denne skall sköta jordbruket på

bästa sätt.

Underlag: Wikipedia

PANDORAS ASK

CORONA-VIRUSET  KAN GE UPPHOV TILL EN PANDEMI, EN FARSOT SOM ÄR PÅ
VÄG ATT BREDA UT SIG ÖVER HELA VÄRLDEN.

I den grekiska mytologin var Pandora en skenbild av en underbart vacker flícka som 
eldens och smidekonstens gud Hefaistos tillverkat och blåst liv i som en gåva 
till sina föräldrar överguden Zeus och hans maka Hera. 
Zeus  skickade ner henne med gåvan till jorden för att hon skulle förinta titanen 
Promotheus samt hela hans  släkt, som Zeus låg i konflikt med.

Pandora fick en ask med sig och befalldes 
ge denna i bröllopsgåva åt sin blivande man.
Hon sökte först upp Promotheus själv, men
han visade inget intresse för den sköna.
Hon begav sig då till hans yngre bror Epi-
metheus. Han föll för den vackra flickan,
han blev  kär i henne och bröllop stundade.
Som Zeus bestämt fick  brudgummen hennes 
ask som bröllopsgåva. Han öppnade den
aningslöst, och ut flög då alla farsoter och
plågor som sedan dess hemsökt mänsklighet-
en. Epimetheus lade kvickt på locket, men det
enda han lyckade hejda och hålla kvar i asken
var den gudomlighet som grekerna kallar
Elpis, "Hoppet".

Ordet Pandemi har alltså sitt ursprung i
sägnen om Pandora.

Av innehållet i Pandoras ask har sålunda
pandemierna sitt ursprung samt coronaviruset 
och andra farsoter som drabbat och kommer att 
drabba mänskligheten.

Underlag: Stora Mytologiska Uppslagsboken av Alf Henrikson, Lars Hansson och
                  Disa Törngren

VÅREN ÄR HÄR

MYCKET VIST INRÄTTAT
När tillvaron är som bittrast och värst
är merendels hjälpen nära.
Ja, när rävarna fryser i vintrig skog
blir de plötsligt och oväntat kära.

Oåtkomliga inomhus
håller sig hönsen och tuppen.
Ack, så vist är allt inrättat att man lätt
kan bli religiös på kuppen.

Rävarna lider av frost och svält
och aldrig tycks vintern försvinna.
Men då känner de inifrån rätt som det är
att hjärtat har börjat brinna.

När dess värmande låga har brunnit ner
som blev upptänd därinne så lägligt,
då är det inte vinter mer
och livet är åter drägligt.


SNOKEN
Snoken vaknar, snuvig och kall.
Då är den långa vintern all.
Ledbruten är han och stel och moloken
och ingen kommer med kaffe till snoken.


VÅRENS PRIS
Ifall jordaxeln inte stod som den står
så skulle det aldrig bli höst eller vår.
Ingen is skulle gå, inga flyttfåglar landa,
utan allt skulle vara enahanda.


VÅRBRUKET
Här skrider måsarnas jägarstam
över åkern i sakta mak.
Vad de berövar jorden där fram
släpper de ut där bak.

Underlag: "Världen enligt Alf" av Alf Henrikson

SVERIGEFINNARNAS DAG

Sverigefinnarnas dag firas på folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag den 24 
februari.

Dagen började firas 2011 och från och med 2013 finns den som en officiell dag i den 
svenska almanackan. Sverigefinnarna utgör den största nationella minoriteten i Sverige 
och dagen ska synliggöra den svenskfinska minoritetens historia, språk och kultur 
som en del av det svenskakulturarvet.
Sedan många år tillbaka har i Finland födda men i Sverige boende och skrivna personer
 varit vår största folkliga minoritet. Räknas enbart antalet invandrare har läget förändrats
 efter krigen i Mellanöstern vid sekelskiftet och därefter. 
Numera är syrienfödda den största invandrargruppen i Sverige.
Enligt SCB statistik från 1 mars 2017 är invandrarläget detta från de större avnämarna:

Från Syrien     158.410
          Finland   152.870
          Irak          136.417 
          Polen        89.321
          Iran           71.269

Främst beroende på invandringen är befolkningsökningen rekordstor i Sverige för när-
varande.
Varannan minut tillkommer en ny svensk medborgare, år 2024 beräknar SCB att Sveriges
befolkning överstiger 11 miljoner invånare.

Många svenskfinnar har blivit kända namn i det svenska samhället, till exempel:
Stina Ekbladh, skådespelerska; Stefan Ingves, riksbankschef; Linda Lampelius, violinist;
Mark Levengood, underhållare; Lill Lindfors, artist; Bo  Strömstedt, professor;
Björn Wahlros, investerare.

För oss i Sherwoodskogen är Finland det land häruppe i Norden som står oss allra
närmast i många avseenden. I  600 år, fram till 1809, var vi ett rike,  vi levde och
krigade tillsammans. Några gränser existerade självklart inte. 
Vinterkriget 1939-1940 fick Finland utkämpa ensamt, dock med betydande 
frivilliga insatser från Sverige. Under fortsättningskriget fick Finland en ny
 bundsförvant i Tyskland fram till de sista krigsåren.

Sverige, Finland och de baltiska staterna gick tidigt med i Europa-samarbetet. Sverige
gick dock inte med i valutaunionen.
Båda våra länder vårdar den tvåspråkighet som fortfarande finns kvar. En innerlig
förhoppning från svensk sida är att den skall bibehållas och helst utökas. Övriga
nordiska länder förstår hjälpligt varandras språk. Med finländare tvingas man ibland
tala engelska.

Alla vi i Sherwoodskogen lyckönskar er på er högtidsdag som också är vår. och sänder er
våra bästa hälsningar på Sverigefinnarnas dag 24 februari,
genom

Robin och Marion

SOCIALDEMOKRATINS KRIS

Socialdemokraterna är i kris. Rosen börjar slokna. Dåliga opinionssiffror och medlems-
raset pekar mot en katastrof. Nu är  också LO på krigsstigen. Karl Petter Thorwaldsson
säger tydligt att det blir allt svårare för honom som ordförande att stödja regeringens 
politik och han kräver förändringar som slår sönder januariöverenskommelsen. Inom
LO har flera förbund redan dragit bort sitt ekonomiska stöd till partiet eftersom de anser
att de själva hanterar pengarna bättre.

Det är socialdemokratins och hela arbetar-
rörelsen politiska grund som håller på att
rasa. LO bildade partiet för att fackförenings-
rörelsen skulle få koncentrera sig på de fack-
liga frågorna. Socialdemokratins uppbyggnad
handlade helt om att skaffa så många röster
som möjligt och att skapa en stark organisation,
det vill säga så många medlemmar som möjligt,
men detta håller inte längre.

Frågan är hur långt är Löfven beredd att gå 
för att få behålla makten? Länge har den socialdemokratiska rörelsen tummat på sia
viktigaste principer för att behålla en stark folkrörelse och värna demokratin. Nu är
frågan om partiets ledning blivit så korrumperad att makten skall behållas till varje
pris. Det brukar kallas obligarki när ledningen styr genom sitt fåtalsvälde och sina an-
ställda ja-sägare. Skall socialdemokratin kunna räddas som en trovärdig politisk rörel-
se är det nog läge nu att lämna ifrån sig regeringsmakten.

Regeringens kräftgång illustreras bra av decemberöverenskommelsen men kanske ännu 
bättre av januariavtalet. De fyra samarbetspartierna slog sig till ro, upprättade 73 punkter 
och var redo att genomföra sina punkter till nästa val. 
Att de saknade majoritet i riksdagen var ingenting de tyckte påverkade deras plan.

Sedan händer det oväntade. Vänsterpartiet lierar sig med M och KD och accepterar
stöd från SD och fäller regeringens förslag. Centerns vice ordförande Anders W 
Jonsson konstaterade med förvåning att detta trodde han inte skulle kunna hända.
Socialdemokraterna löpte amok med V och anklagade dem för samarbete  med höger-
populister.
Man har kunnat se tydligt i den politiska retoriken att januaripartierna ogärna gör
djupare analyser av problem utan hellre sätter sig på moralens höga hästar och
pratar om "vi och dom". Striden har ofta stått mellan de goda demokraterna och
den onda högerpopulismen och dess nya svans.

Löfvens senaste utspel där han i en intervju med Expressen kopplade de förnedrande
ungdomsrånen till alliansregeringens jobbskatteavdrag har verkligen inte förbättrat
läget för Löfven personligen eller för regeringen. Ifrågasättanden kommer från alla
håll, även från de egna leden.  En omedelbar reaktion kunde utläsas i opinions-
mätningarna, SD går förbi sossarna och blir Sveriges största parti.

Förvisso är framtiden osäker. Vad Sverige behöver just nu är en stark  ledare.

Underlag och idé: Lotta Gröning, Expressen





      

PLASTPÅSAR IGEN

Tidigare har vi dessa rader diskuterat skatten på plastpåsar som regeringen avser införa.
Statliga Konjunkturinstitutet  visar nu att den här skatten är lika korkad som de flesta 
andra miljöåtgärder som regeringen har beslutat om. Det finns många att välja mellan: 
Elcyklarna, skatten på egenproducerad el,  flygskatten, stängningen av Ringhals 2, 
planerna på snabbtåg för 400 miljarder osv.
Regeringens handläggare i miljöfrågor har rekryterats från miljöpartiet. Partiets språk-
rör Bolund och Lövin har fått detta ansvar och enligt många bedömare på den 
borgerliga sidan har båda visat sig icke vuxna uppgiften. 
Men båda har uppenbarligen Löfvens förtroende och får fortsätta sitt uppseende-
väckande slöseri med skattemedel.

SKATT PÅ PLASTPÅSAR SÅGAS AV MYNDIGHETEN 
Konjunkturinstitutet har analyserat förslaget och myndighetens uppfattning är att det inte
alls finns skäl att tro att skatten har de avsedda effekterna. "Snarare finns en risk för ökad
resursförbrukning. Inte heller kan skatten ses som ett lämpligt sätt att fylla ett skatte-
växlingsbeting om 15 miljarder", skriver myndigheten i ett remissvar.

De poängterar att produktionen av flergångskassar har en högre miljöpåverkan än pro-
duktionen av engångskassar, och att de därför behöver användas flera gånger för att
väga upp detta, "för vissa typer flera hundra gånger", fortsätter man . " Någon analys 
av vilka typer av flergångskassar som svenska konsumenter kan väntas övergå till
presenteras inte", skriver Konjunkturinstitutet.

"FÖRSKJUTER  ANVÄNDNINGEN MOT OBESKATTADE PÅSAR"
Myndigheten tycker också att man 
bortser från att många hushåll 
återanvänder sina plastbärkassar



 som soppåsar - och att en beskatt-
ning skulle leda till att folk istället 
kommer att köpa andra plastpåsar 
för sin sopsortering:


"Det finns därför risk att beskatt-
ningen inte minskar den totala 
användningen av plastpåsar särskilt 
mycket utan främst förskjuter an-
vändningen mot obeskattade
påsar och samtidigt leder till ökad 
produktion av flergångskassar, det 
vill säga till ökad resursförbrukning".

Expertmyndigheten sågar alltså förslaget om skatt på påsarna. Nå, vad säger miljö-
experterna inom miljöpartiet, vad skall ni nu föreslå statsministern?


Underlag: Expressen/nyheter/klimat

FLERA NYGAMLA...

JOHN BLUND
En läkares son i Trångsund
sa till far: Vem är han som en stund
brukar ligga hos mor
varje natt du har jour?
Kan det möjligen vara John Blund?

GAMLA OSTAR
Gammal ost, sa en köpman i By,
smakar mycket bättre än ny.
I lagret jag har
några bra exemplar
men tyvärr så har en lyckats fly.

ASKKOPPEN
En ursinnig man ifrån Bogen
sa: Tidens moral är åt skogen.
Nyss upptäckte jag
att nån lagt beslag
på den askkopp jag knyckte på krogen.


GULLIGA ELLEN
När gulliga Ellen från Hällen
blev erbjuden åktur på kvällen
till disco i stan
hon sa: Nej fy fan,
då blir man ju bara på smällen.

LOPPORNA
Två små loppor från Östersund
kom ut ifrån Gröna Lund.
Då sa en utav dem:
Hur ska vi ta oss hem?
Ska vi gå eller ska vi ta hund?


VENEDIG
Till en ung gondoljär i Venedig
Sa en kvinnlig turist: Är ni ledig?
Nej, sa han, inte nu
för jag jobbar till sju 
men då följer jag hemskt gärna med dig.


EXPRESSEN
Till en lögnaktig gosse från Essen
hans mamma sa dyster och lessen:
Om du ljuger för mor
så är risken rätt stor
att du blir journalist på Expressen.

SEMESTER
Semester sa Sixten i Skjul,
är den tid mellan nyår och jul
då man utan att grubbla
betalar det dubbla
men bara har hälften så kul.

GORILLAN
I djungeln en man från Manilla
vars fru bortförts av en gorilla
skrev hem till sin bror:
Den var oerhört stor
men troligen såg den rätt illa.


Underlag: Lånat här och där, främst
ur "Stora Limerickboken" av Börje Crona
                   

VARGMJÖLK OCH TROLLSPOTT

Vargmjölk Lycogala epidendrum är en slemsvamp som lever på död ved. Frukt-
kropparnas färg varierar mellan att vara lysande tuggummirosa, gammalrosa
och olika nyanser av grå.
Den gula slemsvampen kallas i folkmun
Trollspott och är alldeles kletig. Det tyder
på att slemsvampen befinner sig i ett plas-
modium-stadium, men håller på att dela 
upp sig för att bilda fruktkroppar. Läs om
deras livscykel nedan.


Slemsvamparna är namnet till trots inte 
alls släkt med svamparna. Det är till och 
med så att djuren är närmare släkt med slemsvampar än vad slemsvampar är 
släkt med svampar. Men av tradition studeras slemsvampar av botaniker och
det är i svampböcker man kan läsa om dessa fascinerande varelser. Zoologernas
klassificering är mer korrekt då de betraktar slemsvamparna som en klass i 
stammen amoebozoa, alltså amöbor.

Amöbornas livscykel har fyra olika stadier.
Slemsvamparnas fruktkroppar är ofta det
stadium vi får se ute i naturen. Fruktkroppar-
nas funktion är att producera sporer som är
det första stadiet i en slemsvamps liv. Ur
sporerna kommer sedan könsceller som kan
röra sig fritt med hjälp av flageller eller genom
att hasa sig fram på amöba-vis.

I detta andra livsstadie söker könscellerna upp andra könsceller och smälter samman
parvis med varandra i en befruktning. Dessa befruktade celler söker sedan upp andra
befruktade cellkärnor och smälter samman med dem.

Till slut har alla förenade kärnor bildat en

amöbaliknande varelse som kallas plasmo-
dium, det tredje stadiet av livscykeln.
Plasmodiets beteende gör det lättare för oss 
att förstå att slemsvamparna är närmare 
släkt med djuren än med växterna.

I brist på föda tillväxer plasmodiet normalt
med en hastighet med en millimeter per tim-
me och har ett tillväxtrekord på två cm per 
timme.

 Genom att omsluta och lösa upp föda som svampar, bakterier och multnande organiskt
material tillgodogör sig plasmodiet näring. Det fjärde stadiet är fruktkroppsstadiet.
Inför detta delar många slemsvampsarer upp sig i mindre delar och varje del bildar
sedan en egen fruktkropp som så småningom kommer att bidra med egna sporer.






Underlag: Artsidan i Wikipedia

STEFAN LÖFVEN HÅRT PRESSAD

Vid sidan av januariavtalet pressas  Stefan hårt i dessa dagar. Det handlar om gängkriminaliteten och inte minst vågen av brutala rån av och mot unga. Nu går han
till motanfall mot kritikerna och kopplar vågen av ungdomsrån till alliansregering-
arnas skattepolitik 2006-2014. Han menar att de borgerligas nerdragningar inom
välfärden är orsaken till denna brottslighet. Att de övriga partiledarna (ej MP) 
hoppar högt när de får höra detta är ju inte att undra på.
----------------------------------------------------------------------------------------.--------------------------
KD-ledaren Ebba Busch Thor skriver på Twitter
 att orsaken till  rånvågor, förnedringsbrott och
 sprängdåd inte handlar om att"det lönar sig 
bättre att jobba än gå på bidrag".
När vi har en statsminister som vägrar ta ansvar 
för den politik han själv har fört, och låtsas som  
han inte har styrt Sverige de senaste 5 åren då 
bidrar det till ett ökande  politikerförakt.

Ulf Kristersson,M, skriver på Facebook: Nu gör han
det igen, Stefan Löfven, men denna gång överträffar
han nästan sig själv. Vad detta i grund och botten 
handlar om är en oansvarig invandringspolitik och
en totalt misslyckad integration, där föräldrar inte tar
ansvar för sina barn och ett samhälle som inte 
omedelbart sätter gränser för vad som gäller. Och 
Stefan Löfven vill  inte kännas vid detta och gör 
ingenting åt det.
Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forsell kallar Stefan Löfvens uttalande 
för "patetiskt"och skriver på Twitter: Rent ut sagt pinsamt av Stefan Löfven att försöka 
koppla ihop förnedringsrånen med Alliansens populära jobbskatteavdrag. Snart har
S och Mp suttit sex år i regeringen. Ta litet jäkla eget ansvar någon gång istället för,
oavsett fråga, skylla ifrån er på precis allt och alla. Patetiskt.

Jimmie Åkesson,SD, är också upprörd och skriver på 
Twitter efter statsministerns ord om att ungdoms
rånarna har en fullständig brist på moral. En full-
ständig brist på handlingskraft också kan tillskrivas
statsministern. Att skylla rånen på Alliansen är faktiskt
sanslöst och episkt uselt. "Inga skattesänkningar" är
Löfvens ständiga universallösning på allt..

Centerns Emil Källström, ekonomisk talesperson, säger i en kommentar:
Ett mycket anmärkningsvärt uttalande av Löfven. Alliansens skattesänkningar var 
ansvarsfulla och skapade hundratusentals nya jobb. Statsministern låtsas också att 
politiken är omlagd. Fakta på bordet är att vi sänker skatten med ytterligare 
13 miljarder i årets budget,samtidigt som vi satsar på Polis och  rättsväsende.

Faktum är att  vi nu är djupt inne i en förtroendekris för Stefan Löfven som stats-
minister och för den förda regeringspolitiken.


Svenska folkets förtroende för partiledarna enligt Sifos senaste mätning: 
Ebba Busch Thor       45 % tycker hen är mest pålitlig
Ulf Kristersson            41     "               "
Jimmie Åkesson          40     "                "
Jonas Sjöstedt              36     "               "
Stefan Löfven               29     "               "
Annie Lööf                    27     "               "
MP- Bolund                  18     "                "
MP- Lövin                     17     "                "
Nyamko Sabuni            15     "                "


Underlag: Expressens ledarsidor, Elin Jönsson, Tomas Nordenskiöld

DEN SMARTA SLEMSVAMPEN

                                   SLEMSVAMP UTAN HJÄRNA BETER SIG SMART

Ny forskning visar att en encellig organism kan bete sig överraskande intelligent.

Slemsvampen kan bland annat gå runt fällor och ta sig igenom labyrinter.

Den encelliga slemsvampen har på senare  år allt mer fascinerat forskare. Det som över-

raskat forskarna mest är hur en organism utan hjärna och nervsystem kan uppföra sig på

ett sätt som verkar intelligent.

Vanligtvis anses enbart mer komplexa livsformer ha det som kallas "strategiskt beteende".

Det gör den unik bland encelliga organismer.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- När man ser vad den kan göra. Den kan ta sig igenom labyrinter, lagra tillräcklig nä-

ring, gå runt fällor och balansera sitt näringsintag,börjar man fundera om den här

organismen har intelligens, säger Audrey Dussutour, etologiforskare på Toulouse

Universitet.

SLEMSVAMPEN ÄR MÅLINRIKTAD

Slemsvampen kan röra sig och tar sig fram till maten på ett obehindrat sätt. När den är

hungrig breder den ut sig i riktningen mot födan med en hastighet upp till 4 centimeter

per timme. Den sträcker ut sitt nätverk av kanaler och kan fördubbla sin storlek med

flera centimeter per dag.

DEN VÄLJER BÄST NÄRING

Det har visat sig att slemsvampen inte rör sig slumpvis utan siktar in sig mot rätt mål.

Forskarna i Frankrike har studerat hur den väljer sin mat och har kunnat se att den

direkt rör sig i riktning mot de näringsämnen som är bäst för den.

- Det här visar att slemsvampen är väldigt smart när det kommer till att få i sig nä-

ring. Den valde den mat som kunde maximera tillväxten, säger Audrey Dussutour.

När den har näringsbrist kan den dessutom gå in i ett viloläge för att spara energi.

DEN ANPASSAR SIG

Forskarna upptäckte även att slemsvampen kan lära sig att vänja sig till en viss näring

som den vanligtvis ogillat. Det är första gången som forskare har visat att en encellig

organism har anpassningsförmåga.

- Några var så klart skeptiska till resultatet eftersom det går mot normen att inlärning

enbart finns hos livsformer med hjärna, säger Audrey Dussutour.

INFORMATION KAN ÖVERFÖRAS

När en slemsvamp som vant sig till salt sedan sammanfördes med en som var obekant 

med salt, överfördes anpassningen till salt till den andra slemsvampen.

Det visade på att slemsvampen, förutom att lära sig att vänja sig till ett ämne, även kan

föra över den vanan.

Den här redovisningen av experiment med den encelliga slemsvampen väcker naturligt-

vis mängder av tankar. Har den här organismen tillkommit i vår jordiska miljö eller

är den utomjordisk? 

Dessutom kan man kanske dra slutsatsen att de riktigt smarta individerna som vi omges 

av till vardags sannolikt också saknar hjärna, något vi har misstänkt länge.

Underlag: SVT Nyheter  

ANNA Q. NILSSON

                                                   AMERIKAS VACKRASTE KVINNA

Anna Q. Nilsson var en av de första stora stjärnorna , och den första svenska, inom
amerikansk film och en av stumfilmens mest anlitade artister. Hon medverkade i samman-
lagt 200 filmer. Hon spelade mot alla storheter på den tiden, Charlie Chaplin, Rudolph
Valentino, Buster Keaton och västernhjälten William Hart. Detta var före Greta Garbos
 och Ingrid Bergmans dagar. Sannolikt är hon den mest okända av alla svenska skönheter
som gjort lycka over there.

BIOGRAFI
Anna Quirentia Nilsson föddes 30 mars 1888 i Ystad, och dog 11 februari 1974 i Sun
City, Riverside County, Kalifornien. Hon blev en av de första och största stjärnorna
inom USA:s filmindustri. 
Anna var dotter till poliskonstapel Per Nilsson.
Familjen flyttade till Hasslarp utanför Helsing-
borg när hon var 8 år gammal. I tonåren drömde
hon om att "finna lyckan" i Amerika och under 
5 år arbetade hon ihop till en biljett på sockerbets-
fälten runt Hasslarp. 1905 tog hon båten till New
York där hon fick arbete som hembiträde.
  En dag upptäcktes hon på en myllrande aveny av den
kände porträttmålaren James Carroll Beckwith och
inom kort var  hon New Yorks högst betalda fotomodell.
1907 utsågs hon till "Amerikas vackraste kvinna" och
blev modell för 1910-talets skönhetsideal: "The Gibson 
Girl Look".

IN I FILMENS VÄRLD
1911 erbjöds hon en roll i filmen "Molly Pitcher" som blev starten på hennes skådespelar-
karriär. Hon kom att medverka i exakt 200 filmer (och en handfull där hon spelade sig
själv). Alla filmer var amerikanska utom en, inspelad i Värmland. Anna kallades ofta
för Hollywoods våghals eftersom hon konsekvent vägrade att ta hjälp av någon stunt-
kvinna.
1926 utsågs hon till "Hollywoods populäraste kvinna" och i den egenskapen höll hon ett
bejublat välkomsttal när den svenske kronprinsen Gustav Adolf (sedermera Kung
Gustav VI Adolf) och hans gemål Louise besökte filmstaden under deras jorden-runt
resa. Hon var även den förste svenska skådespelare som fick en stjärna på "Hollywood
Walk of Fame"

1928 slog hon rekord i beundrarpost, 30 000 brev i
månaden och samma år köpte Joseph Kennedy över
henne till sitt nybildade filmbolag vilket gjorde henne
till den högst betalda stjärnan i Hollywood, 20 000
dollar i veckan.
Året därpå råkade hon ut för en ridolycka, hon föll
av hästen, kastades mot en stenvägg och blev förlamad.
Efter ett års hård träning var hon på benen igen.

SINNE FÖR PENGAR
Hon var synnerligen affärsintresserad och strax efter
ankomsten till Hollywood köpte hon ödemark som sedan 
blev centrum för hela filmindustrin. Det var när hon byggde sig ett weekend-hus på den
då öde strandremsan,som Malibu blev inneplatsen framför andra.

ROLLER I LJUDFILMER
1928 spelade hon in sin första ljudfilm och då, 40 år
gammal firade hon nya triumfer då hon själv flög
det amerikanska flygvapnets plan. Under 1930-, 40-
och 50-talet medverkade hon i 39 ljudfilmer i mindre 
roller mot stjärnor som James Stewart, Ginger Rogers, 
Katharine Hepburn, Errol Flynn, Spencer Tracy, Cary
Grant, Judy Garland och Elizabeth Taylor. I filmen
"Sunset Boulevard"spelar hon sig själv tillsammans
med flera andra före detta stumfilmsstjärnor.  

ÖVRIGT
Under andra världskriget arbetade hon tillsammans med
bland andra Bette Davis och Marlene Dietrich på Holly-
wood Canteen för att få in  pengar till krigskassan; hon
serverade där mat till soldaterna och sålde krigsobligationer.
Efter kriget belönades hon av såväl amerikanska staten,
armén och flottan som Röda Korset.

Under hela sitt liv höll hon kontakten med hemlandet och
när hon var hemma i Sverige 1921 för att spela in
"Värmlänningarna" (hennes enda svenska film) köpte hon
ett hus till sina föräldrar på Tingsgatan i Klippan, döpt till
"Quirentia".

PRIVATLIVET
Anna var gift första gången med skådespelaren Guy Coombs
1916-1916 och andra gången 1923-1925 med den norsk-
amerikanske skohandlaren John Marshall Gunnerson. När
hon skilde sig från honom blev det stora rubriker i tidningarna.

1971 medverkade hon i Hylands Hörna i Hollywood, 83 år
gammal, sedan Signe Hasso tipsat honom.

Anna avled på ett konvalescenthem i Kalifornien, 85 år 
gammal.

KURIOSA
Hennes initial, det hemlighetsfulla "Q" stod enligt de 

amerikanska filmtidningarna för"Quality".
 I själva verket var det så att hon föddes på Qvirinus-
dagen enligt den gamla almanackan. Men fadern

gjorde om det till Quirentia. Anna sade vid en intervju 
1958 att hon hade haft nytta av detta Q-et.. Ameri
kanarna älskar mystiska bokstäver mellan för- och 
efternamnet.

2010 hedrade Skånetrafiken henne genom att ge ett av
de nya Pågatågen namnet Anna Q. Nilsson.
Bilden nedan visar Anna på besök hos föräldrarna
i Klippan. Dessvärre revs huset när kommunen över-
tog området i mitten av 1960-talet










UNDERLAG: Wikipedia och Arne Lapidus, Expressen

Bilden är från Klippans Hembygdsförenings arkiv.

NYGAMLA LIMERICKAR

HÄR KOMMER NÅGRA NYGAMLA LIMERICKAR. FLERA FÖLJER SENARE


Om en tågresenär i Gottröra
som hade ett hål i sitt öra
konduktören sa hett:
Han var utan biljett.
Vad tusan skulle jag göra?


En ung pyroman ifrån Kent
har inför polisen bekänt:
Jag var arg på min mor,
min kusin och min bror,
så där jag har släkt har jag tänt.


En man på stationen i Fur
bad om tågbiljett tur och retur.
Han ombads förklara
vart han ville fara.
Tillbaka hit, snäste han surt.


En slöfock från Storgatan 3
sa dystert: Såvitt jag kan se
är samhället vrångt.
Det är alltför långt
mellan barnbidrag och ATP.


En arg gammal gubbe i Riga
sa: artighet är för de viga.
Bocka mej kan jag ej
för min rygg säger nej
och jag vill tammefan inte niga.


En glömsk servitör ifrån Säter
nog inte på länge förgäter
en skylt på ett bord
med följande ord:
Kommer strax - vi är ute och äter.


Till en fumlig rekryt ifrån Rjukan
furiren röt: Ingenting du kan.
Vilken väg du än tar
när terränglopp vi har
så hamnar du alltid på sjukan. 


Underlag: Lånat, bland annat från Stora Limerickboken av Börje Crona