För många år sedan skilde man inom idrotten på amatörer och proffs. Att ta betalt för att
delta i en tävling kunde för en amatör resultera i avstängning från allt tävlande i flera år.
Numera tjänar de flesta elitidrottare mycket pengar på sin sport. Dels finns det prispengar
att kämpa om , men de stora pengarna får de ofta från sponsorer, men då krävs också att
han eller hon är beredd ställa upp som reklampelare åt det aktuella företaget. Detta
system fungerar bra inom de stora och populära idrotterna men inte inom alla, till
exempel inte inom orienteringssporten.
Där kan ett segerpris i en tävling möjligen vara en brödrost.
Varför har det blivit så? TV-producenter och
andra skulle mycket väl kunna göra oriente-ringen, sommar som vinter, till en spännande
sport för en bred TV-publik. Med utnyttjande
av GPS-teknik är detta fullt möjligt.
Vad man möjligen får se numera är när
orienterarna spurtar i mål.
Vi har i dag i Sverige en av världens bästa
orienterare på damsidan, Tove Alexander-
sson, med mängder av VM- och EM-guld
på meritlistan. Men här står sannerligen inte sponsorerna på kö. Det är märkligt, hon är
bäst men tjänar sämst bland elitidrottarna.
LAGIDROTTER
Inom lagsporterna, främst hockey och fotboll, handlar det om orimliga spelarlöner för de
bästa. Stora och oftast välfyllda arenor med oförskämt höga biljettpriser möjliggör dessa
löner och den slavhandel av spelare som pågår under större delen av året.
Sedan flera TV-bolag kommit in i bilden och kan konkurrera om sändningsrätterna vid
de större evenemangen har kostnadsnivån blivit astronomisk. Vad TV betalar IOK för
rätten att sända de olympiska spelen i år är inte bekant, för spelen i Mexico 1992 fick IOK
in 3,5 miljarder kronor. TV-tittarna är många vid en sommarolympiad, upp emot
600 - 700 miljoner, och alla, i varje fall de flesta, vill kunna titta utan begränsningar.
Det tycks råda en obalans mellan tillgång och efterfrågan i dagsläget, efterfrågan är större
än den tillgång på sändningsrätter som kan åstadkommas inom någorlunda vettiga
kostnadsramar.
Sannolikt kan inte vi tittare räkna med att kunna titta på ett helt sommar-OS utan av-
brott utan vi får nöja oss att få se utvalda delar, vissa dagar, vissa grenar osv. Sådana
begränsningar torde de flesta av oss kunna bära.
DISKUSKASTNING
Diskuskastningen är en av de mest ursprungliga
idrottsgrenarna vid de olympiska sommarspelen.
Vid OS i Aten 1896 kastade man diskus.
Diskuskastaren avbildades ofta i den grekiska kon-
sten under antikens dagar. Han var en symbol för
ungdomlig styrka och skönhet. I våra dagar är man
uppenbarligen på väg att omvärdera denna sport.
Nu avser man stryka grenen i den populära Diamond
League- turneringen. Detta kan vara ett kraftigt eko-
nomiskt avbräck för dem som satsat på sporten.
En av dem är Daniel Ståhl. Att man av alla idrottsgrenar just väljer diskus kan förefalla något
märkligt. Kulstötningen borde faktiskt ligga närmare till hands.
BACKHOPPNING
Vid backhoppning sitter fem medelålders män i ett väl uppvärmt rum med TV-skärmar och
studerar hopparnas flykt och nedslag. De är backhoppningsdomare och skall ge hopparna
stilpoäng.
Numera tillämpar alla hoppare samma stil, V-stilen,
som lanserades av vår Jan Boklöf en gång i tiden, och som den tidens domare gav honom stora poäng-
avdrag för. Med dagens kamerateknik är det lätt att
följa hopparnas flykt utför branten och man ser
de små korrigeringar han gör under luftfärden för
att hålla balansen. Han skall sedan landa stadigt.
Faller han ger hoppet 0 poäng.
Vid konståkning på skridskor är huvudsaken att genomföra programmet stilfullt och
elegant. Vid backhoppning borde huvudsaken rimligen vara att hoppa långt. Viss
kompensation för rådande vindförhållanden under hoppet bör ges men i övrigt skall
det vara hopplängden som avgör hoppets värde. Detta med stilbedömning är en kvarleva
från förr, innan det fanns breda backhopparskidor och aerodynamiskt utformade dräkter.
Stiljuryn kan avvecklas och deras varma rum kan övertas av några andra funktionärer.
De tidigare domarna får ta plats bland den övriga publiken på en bänk ute i snålblåsten.
Underlag: Egna studier
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar