torsdag 23 januari 2020

VART ÄR VI PÅ VÄG?


Det tycks som att hela vår världsordning och vårt sätt att leva förändras till det sämre för
varje år som går. Och detta gäller överallt, mellan länder, inom länder, mellan människor
och till och med inom familjerna.

Numera premieras egoism, vinstintresse, vassa armbågar och den starkes rätt. Hänsyns-
tagande, empati och solidaritet ser man inte mycket av numera. Känslor för mänsklig
gemenskap mellan folk och mellan människor tolkas som svaghet. Moraliska och etiska
regler för mänsklig samvaro finns numera bara inom kyrkan, i tio Guds bud. Några
profana motsvarigheter finns knappast. Respekten för lag och ordning är låg, i synner-
het bland ungdomen. Numera måste man hota med stränga straff för att inte ungdomar
skall kasta sten på ambulanser, brandkårer och polis.

I synnerhet ungdomars respekt för äldre och
handikappade är mycket låg. När såg någon
en ung person resa sig och lämna 
sin plats i en fullsatt buss eller 
tunnelbanevagn åt en gammal 
dam eller en havande kvinna 
med stor mage?

Vetenskapliga rön skall man inte 
alltid lita på, sanningar är inte 
längre sanning och lögner tillgrips
 allt oftare i umgänget länder och
människor emellan.

De yngre växer upp i en värld där det saknas normer för en normal mänsklig samvaro.
Normlösheten kan naturligtvis ha sin upprinnelse i familjen. I synnerhet är den för-
sämrade respekten för lagar och förordningar allvarlig. Våld, stölder, bedrägerier
och lögnaktighet hör snart till en vanlig umgängesform bland ungdomarna i gängen,
som numera ger det skydd och den samhörighet som familjen gav förr.

Kan det möjligen vara så att dagens ungdom känner en viss uppgivenhet inför en fram-
tid med  krav på hög utbildning och där framfusighet behövs för framgång och där
 det ändå bortom horisonten finns hot som inte kan påverkas, krigsrisker och
risken för klimatförändringar med åtföljande hungerelände och flyktingkatastrofer. 
Till detta kan man så lägga närliggande problem som bostadsbrist och arbetslöshet 
när man är ung och dålig pension när man blir gammal.

Den viktigaste uppgiften för våra blivande ledare, politiker och andra, är att ingjuta
glädje och levnadsmod i kommande generationer.


Underlag: En gammal stofil i Sherwoodskogen



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar