TRANDANSEN

I dessa dagar pågår Trandansen i Hornborgarsjön i Västergötland. Sherwoodskogens reportrar
är naturligtvis på plats.

Tranan är Västergötlands landskapsfågel och landskapsdjur. Västgöten i gemen är stolt över
tranorna, som just valt Västergötland och kommer i stora mängder både vår och höst.
Frågan är om inte  tranorna vid Hornborgarsjön
numera är en nationell angelägenhet mera än en  lokal,
kanske till och med en internationell.

HUR MÅNGA?
Vi vet inte hur många tranor totalt som rastar vid
Hornborgarsjön under perioden mars-april, men
vi vet hur många som finns på plats- dag för dag.
Det ser tranräknarna vid fältstationen vid sjön till.
När tranorna är som flest kan det röra sig om
15-25 000 fåglar samtidigt på fälten vid Trandansen
i Hornborgarsjöns sydvästra hörn.
Transiffrorna uppdateras dagligen under våren och
varje vecka under hösten då det brukar vara mindre
än hälften så många.

KORTA FAKTA
Namn: Trana(Sv.) Crane(Eng) Kranich(Ty) Grus grus(Latin)
Ålder: Åtminstone 18 år, kanske äldre
Längd: 1.15-1.3 meter
Vikt: 4-7 kg
Vingbredd: 1.8-2.3 meter
Ägg: 2 st
De lever i parförhållande livet ut
De flyttar i flock och flyger då i V-formation
Tranan har ett nasalt, trumpetande läte

UTBREDNING
Tranan häckar och ruvar sina ägg i ett bälte från Skandinavien och österut till norra Kina och
östra Ryssland. De är alla flyttfåglar och övervintrar på ett antal isolerade platser. Våra
sydsvenska tranor övervintrar som regel i Extremadura i Spanien. Våra nordsvenska tranor
övervintrar runt Tunis. Flytten tar ca 3 veckor.


FÖREKOMST I SVERIGE
I Sverige häckar tranan sparsamt i hela landet
med undantag för fjällvärlden och väst- och
sydkusten. De anländer i mars-april, ofta runt
vårdagjämningen och flyttar i sept-okt.
Hornborgarsjön är landets största arena för
tranornas parningsdans. Flertalet drar sedan
norrut till sina häckningsplatser.

HÄCKNING
Vid trandansen finner tranan sin livspartner.
På häckningsplatserna bygger de sina bon direkt
på marken på skyddade platser. Honan lägger som regel 2 ägg som hon ruvar i 30 dygn.
Båda föräldrarna tar hand om sina ungar som är flygklara efter 65 till 70 dygn.

FÖDA
Tranan är allätare, vegetarisk föda dominerar. Under
häckningstiden äter hon även animalisk föda, maskar,
sniglar, grodor, ormar. fisk osv.

STATUS
Den globala populationen uppskattas till 270 000 individer.
I Väst- och Sydeuropa har antalet minskat kraftigt
beroende på utdikningar mm. I Sverige har antalet däremot
ökat kraftigt. Antalet beräknas nu till 20 000-25 000 par.

TRANAN OCH MÄNNISKAN
Tranans regelbundna flyttningar och kraftiga läte har lett
till att fågeln blivit uppmärksammad. Enligt en myt av
Plinius den äldre var tranan en pålitlig fågel som beskrivs
som en soldat. När flocken skulle sova stod en trana på
vakt och höll en sten i näbben. Om hon somnade föll
stenen och hon själv och omgivningen vaknade.
Tranans ankomst har ofta setts som ett vårtecken och
bönderna kunde börja plöja sina åkrar.
I Norden finns många traditioner om tranans ankomst, hon kom med ljuset. På många
platser firades om våren trandagen som också kallades ljusdagen och ibland sammanföll
med vårfrudagen. Trandagen inträffade som regel någon dag runt vårdagjämningen.
Även tranans flytt på hösten uppmärksammades på vissa håll. På Öland kallades tranan
för "marknadsfågeln" eftersom den flyttade samtidigt som höstens frömarknad avhölls
omkring 15 september.

Underlag: Wikipedia och fältstudier vid  Hornborgarsjön

PS 30 mars var antalet tranor 19 400 / DS

EN PÅSE LÖK

.

En man i rånarluva gick in på en  Burger-King restaurang på Götgatan i Stockholm en tidig
morgon. Han viftade med ett pistolliknande föremål och begärde kontanter. Expediten
ursäktade sig med att hon inte kunde öppna kassan utan en beställning. Otåligt viftade
den stackars rånaren med sitt vapen, tittade på menyn och beställde en påse med lök.

- Jag är ledsen , sa expediten, men vi serverar inte lök till frukost. Du måste beställa något
från frukostmenyn.
Rånaren tappade helt fattningen och sprang därifrån.

Berättat av Claes Nordenskiöld

PÅSKRESA TILL SKÅNE

I år hade några av Sherwoodskogens innevånare bestämt sig för att göra en kombinerad
studie- och semesterresa till Skåne över påsken.
 För att begränsa resan till vad som kan  vara
rimligt att hinna med  på några dagar, beslöts
att Kullahalvön skulle bli resmålet den här gången.

Påsken kommer ju tidigt i år. Som väl många
 vet infaller påskdagen första söndagen efter
första  fullmånen efter vårdagjämnigen. Det
innebär att i år inföll påskdagen
den 27 mars, ovanligt tidigt. Vädret så tidigt
på året inbjuder inte alltid, på våra breddgrader,
 till studie- och semesterresor. Men vi tog Gud
 i hågen och for.
Resan började i Helsingborg och slutade i Jonstorp. dvs Kullahalvön i högervarv.

Kullahalvön har alltid mycket att visa upp med Sundet glittrande i bakgrunden.
Den första pärlan efter Helsingborg och starten på vår rundresa
 är Sofiero, strax norr om Helsingborg. Slottet uppfördes
 1864 - 65 åt drottning Sophia, men blev sedermera en
bröllopsgåva åt dåvarande kronprinsen Gustav Adolf 1905.
På vårkanten är slottets stora rhodondenderonplanteringar
fantastiskt vackra, och senare på året bör man besöka
Mönsterträdgården med den berömda Rosengården.
Sommartid hålls ofta konserter i slottsparken.

Några kilometer längre upp ligger Kulla Gunnarstorp
med en borg från 1870 - talet. Vid slottet kan man få se
Skånes största bestånd av grova bok- och kastanjeträd.

Linné lär skall ha haft ett väldigt besvär med att hålla
reda på alla små fiskelägen längs kullakusten, där man
säger att grisarna göddes med torkade torskhuvuden.
Lägena är nu alla välmående, putsade sommartillhåll för
turister från hela landet. De är numera kända som
Domsten, Viken, Höganäs, Mölle och Arild, namn
som är som ädelt portvin på tungan. I Domsten kan man njuta av utsikten över Sundet och
lyssna till alla mullrande fartyg som passerar ute i leden. Viken har en fullt intakt så kallad
holländaremölla och en kyrka  byggd 1826,
med en dopfunt från 1500-talet. Viken är
ålderdomligt och pietetsfullt bevarat.

Höganäs är ett ursprungligt fiskeläge kring vilket
en gruvindustri utvecklades för brytning av kol och
eldfasta leror. Höganäs är känt för sina saltglacerade,
lergodskärl, så kallade Höganäskrukor, som
tillverkats sedan 1835. Längre norrut ligger Nyhamnsläge,

med efterklang av Höganäs. Här finns många krukmakerier
och en omfattande souvenirförsäljning.

Krapperups slott har en överdådigt välhållen park med
vallgravar och ger intryck av en oförstörd idyll och har
ett bibehållet skick sedan slutet av 1700-talet.
Slottet ägs numera av släkten Gyllenstierna. Egendomen
omfattar totalt 2750 hektar.
Linné konstaterar att man här på Krapperup har lärt
sig konsten att ta tillvara på fallfrukten och göra brännevin
av den.

Mölle var på modet som badort en gång i tiden och har nu
kommit på ropet igen.
Till Kullen kommer man på småvägar. Längs vägen ligger vackra golfbanor. Fyren ligger
68 meter över havet och utsikten är grandios. Under branterna finns rader av kända och
spännande grottor. Det är en tradition att man efter ett besök på  Kullen också skall besöka
"Systrarna på Skäret", som tillhandahåller kaffe med dopp. Men, pass opp, det är ganska dyrt.


Arild är ett gammalt fiskeläge, numera en sommaridyll
med välskött träbebyggelse och prunkande trädgårdar.
Här kan man hitta vinrankor, fikon, mullbärsträd och
äkta valnöt.

På Jonstorps kyrkogård vilar Edvard Persson i den lands-
ände han gjort till ett filmbegrepp. Hans stora succé
"Livet på landet" spelades in i kullabygden.


I stället för att återvända direkt till startpunkten
Helsingborg, avslutar vi  vår resa i Ödåkra, ett ortsnamn
som ger angenäma associationer.
Vi är då tillbaka nära E4 och kan anträda återresan hem
till Sherwoodskogen.

Den här resan har inte bara varit en turistresa. Som vi
nämnt tidigare kommer den här bloggen att få en ny-
öppnad redaktion på Kullahalvön, i Höganäs.
Den här resan har därför också varit något av en
rekognoseringstur inför detta nya äventyr.
Mera om detta senare.

Underlag: Sherwoodskogens presstjänst

PS   Mellan Höganäs och Ängelholm ligger den lilla orten Rögle, adress för det duktiga
ishockeylaget som konkurrerar med Malmö om skåningarnas gunst. Döm om vår förvåning
när vi passerar avtagsvägen mot Rögle får vi i närheten se att på andra sidan vägen ligger
en ort med namnet Rögla! Ett skånskt Jing och Jang tydligen!  Detta måste utforskas vidare
vid nästa besök.   DS

VÅRDAGJÄMNINGEN

Den största helgen på året är den
då det ljusnat så  mycket i huset
att man kan äta sin middag igen
utan att tända ljuset,


ja, den stunden då flagande förortskvarter
ekar av trastarnas röster
och kyrktuppens skugga när solen går ner
pekar exakt åt öster.


Alf Henrikson

USA - ÖVERGE OSS INTE

HÅLLER VÄST PÅ ATT GÅ UNDER?
Historikern Anne Appelbaum skriver i Washington Post 4 mars: "jag har aldrig tidigare i mitt liv upplevt ett så dramatiskt skede någonsin. Just nu är vi bara några dåliga val från slutet av Nato,
slutet av EU och kanske slutet på den liberala världsordning som  vi känner  den ".

DEN EUROPEISKA MARDRÖMMEN
Till eurokrisen kan fogas det ena efter det andra
- Flyktingkrisen
- Putins revanschbegär
- De återkommande terrordåden
- Växande populism, bl a i  Ungern och Polen
- Hotet om Brexit (kursras)
- Britternas EU-skepsis
- Marine Le Pen och högerextremisterna i Frankrike
- Angela Merkels svårigheter som sammanhållande kraft

PROBLEMEN I USA
I USA är trenden oroande. I en lång
intervju med Barack Obama lägger han
 ut texten om allierade som åker snålskjuts
 på USA. Han pekar på problemen med
 "free riders" som vägrar att betala för sin
 säkerhet och kallt räknar med att USA
 skall ställa upp om det skorpar till sig.
 Det är uppenbart att USA tröttnat på
 att vara försäkringsbolag för hela
 världen.

Detta som Obama lugnt kan resonera om blir
 till aggressiva trumpetstötar när Donald Trump
sätter i gång.Han föraktar allierade som suger resurser
ur landet. Med Donald Trump som president skulle
säkert alla säkerhetsavtal kunna skrynklas ihop till
pappersbollar. I samma anda skulle han säkert
förklara krig mot frihandeln i världen.
Vidare om Trump:
- han gillar Putin som är en kraftfull ledare
- han vill återinföra skendränkningarna
- han vill porta alla muslimer
- han tänker bygga en mur mot Mexico
- han  vill stoppa klimatarbetet

Hela hans världsbild är en krigsförklaring
mot rådande världsordning.
Vi skulle hamna i en värld av isolationism,
handelskrig, värdenihilism, och auktoritära
ledare som delar upp världen i intressesfärer.


MOT DENNA ELÄNDIGA BILD TALAR
- Hillary Clinton vinner valet
- Britterna lämnar sannolikt inte EU
- Löser EU flyktingkrisen kan EU bli starkare
- Rysslands ekonomi är i gungning
- Le Pens opinionssiffror är svaga

VI BEHÖVER USA
Mer än någonsin behöver vi USA som motvikt
mot Putin och som handelspartner. Vi vill inte
bli lämnade ensamma i Östersjöregionen.
Tack och lov har USA lovat att öka sin militära
närvaro i Europa som följd av Ukrainakriget.

Det vore synnerligen lämpligt om den svenska regeringen erkände detta beroende öppet och utan
omsvep i stället för att smussla med vårt beroende av och vår kärlek till USA.
Sverige borde verkligen inte förbli en "free rider". Något att tänka på vid eventuella kommande
förhandlingar om svenskt medlemskap i Nato.

Underlag: Anna Dahlberg, Expressen
               Sherwoodskogens tankesmedja


-

MOUNT RUSHMORE

Mount Rushmore National Memorial är ett 5 kvadratkilometer stort område i Keystone, South
Dakota, USA, som skapats till minnet av de första 150 åren i USA:s historia.

Mount Rushmore är mest känt för de 18  meter
höga granitbysterna föreställande de amerikanska
presidenterna George Washington (1732-1799),
Thomas Jefferson (1743-1826), Theodore
Roosevelt (1858-1919) och Abraham Lincoln
(1809-1865).
Dessa enorma granitbyster skapades av skulptören
Gutzon Borglum tillsammans med 400 arbetare.
Arbetet med konstverket påbörjades 1927 på
initiativ av president Calvin Coolidge och avslutades
i förtid den 31 oktober 1941 på grund av penningbrist.
USA:s finanser gick åt för upprustning inför andra
världskriget.
I dag är Mount Rushmore en mycket populär turistattraktion som lockar drygt 2 miljoner
besökare årligen.
Graniten som ansiktena är skulpterade ur är mycket hård och de kommer därför att finnas
kvar i många tusen år.

Underlag: Wikipedia

EN ANNORLUNDA MELODIFESTIVAL

I Sherwoodskogen har vi nyligen genomfört en egen melodifestival. Tävlingsbidragen
behövde inte vara nyskrivna men skulle vara begripliga och skulle kunna uppskattas av både
 barn och vuxna. Det blev en spännande tävling som började efter frukosten. Det var en
familjetävling och den blev inte klar förrän sent på eftermiddagen.
Det segrande bidraget hade titeln " Kungens lilla piga" och skrevs av Anna-Lisa Frykman
i början av 1940-talet. Hon dog 1960.
För barn kan visan tolkas bokstavligt, det är
en saga helt enkelt. Vuxna får tolka visan
allegoriskt eller symboliskt, där innebörden beror
på de livserfarenheter man har. Slottet kan ju vara
den egna bostaden eller någon annans. Kungen
kan ju vara chefen på jobbet och den leda
drottningen kan ju vara svärmor  eller den egna
hustrun i förekommande fall. Pigan jobbar sanno-
likt på Rut-basis. Det bör ifrågasättas om inte kungen
borde polisanmälas. Det tycks ju handla om minderårig arbetskraft som utnyttjas långt mer än
vad gällande lagar tillåter. Men för att ni vuxna också skall få något utbyte av visan föreslår
 vi att ni glömmer allt detta med allegorier. Låt visan vara en saga blott. Vi hoppas att ni
kan melodin. Den här visan har sannolikt sjungits i varenda hem där det funnits barn.

KUNGENS LILLA PIGA
I kungens granna slotts stora, stora kök
det finns en liten, liten piga.
Hon alltid har så brått för där är så mycket stök,
och jämt skall hon för alla vackert niga.
Och bannor utav alla hon måste ta emot,
för jämt är lilla näsan så rysligt svart av sot.
Och tidigast av alla hon stiger ur sin säng,
och sen går hela dagen lång uti ett enda  fläng.

För först skall kungens krona hon göra riktigt fin,
hon putsar den med medlet "Blanka lätta",
och sen på huvudknoppen av drottning Suramin
ska lockperuken riktigt rätt hon sätta.
Och sen går hon och väcker prinsessan Ädelknopp
och tittar noga efter att snällt hon stigit opp.
Och sedan under dagen hon har ett fasligt sjå
att lära allra, allra minsta lilla prinsen gå.

Och hon skall sopa trappan och hon skall skura golv,
och hon skall bära slask och ved och vatten.
Hon kommer ej i säng förrän klockan slagit tolv,
och då så får hon ligga bredvid katten.
Men hon är aldrig ledsen, fast det är mycket knog,
hur än det går i livet så klarar hon sig nog.
För se hon går och sjunger så glatt vad än hon gör
ty kungens lilla piga har ett strålande humör.

Underlag: Nu skall vi sjunga, utgiven av Annie Petersson
               Sherwoodskogens festivalkommitté
 

CARL BOBERG

Många frågar sig naturligtvis vem är Carl Boberg?

Han föddes 16 augusti 1859 i Mönsterås i Småland och dog
7 januari 1940 i Kalmar. Han var predikant, riksdagsman,
lärare och författare.

Han försörjde sig som slöjdlärare, var redaktör för tidningen
Sanningsvittnet, var predikant i Florakyrkan och Immanuels-
kyrkan i Stockholm och ledamot i Svenska Missionsförbundets
styrelse. Från 1921 var han också stadsrevisor.

Utanför Småland och Missionsförbundet är han sannolikt helt
okänd för de flesta, men egentligen borde han vara något av en
världskändis för alla. Det var nämligen Carl Boberg
 som skrev världens sannolikt mest spridda andliga sång
" O store Gud  ". Texten skrev han 1885. Melodin var en gammal
svensk folkmelodi av okänt ursprung.
Den trycktes första gången i Mönsterås-Tidningen den 13 mars 1886. Han skrev texten sedan
han varit med om ett väldigt åskväder på Oknö vid Kalmarsund.
Sången trycktes i Sanningsvittnet 1891, översattes
till tyska 1907, till ryska omkring 1914 och till
engelska 1927 med titeln "How great Thou Art".
I den formen sjöngs den i England under andra
världskriget.
Den är mycket känd i USA. Den blev populär under
Billy Grahams korståg i New York på 50-talet. Först
då slog den igenom på allvar i Sverige. Men alla var
övertygade om att det var en amerikansk sång.

1966 spelades den in av Elvis Presley. Han fick två
Grammy för sina insjungningar, 1967 och 1974.
Förutom Elvis sjöng bland andra Johnny Cash och
Whitney Houston in sången.

Melodin finns publicerad i snart sagt varenda kristen
sångbok som man kan finna. I 1986 års psalmbok är
den psalm nummer 11.
I Mönsterås håller man hans minne levande, bland annat
med ett musikrum i biblioteket där man kan höra sången
i upptagningar från jordens alla hörn.

Det var detta som dolde sig bakom namnet Carl Boberg.

Underlag: Sherwoodskogens centralredaktion

KVINNLIGA SNILLEBLIXTAR. DEL 2

NINNI GAV SIG INTE

Ninni Kronberg (1874-1949) var societetsfrun från Gävle
som uppfann torrmjölkspulvret och la grunden för
företaget Semper.
Under 1920-talet kom hon till Rydsgårds gods i Skåne
där man utan framgång försökt hitta ett sätt att ta till vara
mjölköverskottet genom konservering  . Drömmen var att
kunna förvandla mjölken till ett pulver där alla
näringsämnen fanns kvar. Visserligen fanns redan torrmjölk
som produkt men Ninnis tillverkningsmetod kom att
bli enklare och effektivare än föregångarnas.

I slutet av 1930-talet var intresset för den svenska torrmjölken
stort från Frankrike och Storbritannien, men andra världskriget
kom emellan. Först 1943 avgick första båten med mjölkpulver
till krigsdrabbade. Sedan dess har den näringsrika torrmjölken
varit en självklar del av hjälpen till världens fattiga.







                                         
DEN GRÖNA KNAPPEN PÅ MOBILEN

Har du tänkt på att du slår telefonnummer annorlunda
i en fast telefon än i en mobil?
När du använder en fast telefon lyfter du på luren,får
en kopplingston och slår sedan ett nummer. När du
använder en mobiltelefon gör du tvärtom, slår först
ett nummer och trycker sedan på en grön knapp. Då
sker kopplingen och siffrorna i telefonnumret slås
automatiskt, mycket snabbare än om du skulle slå
 siffrorna själv. I mobilernas ungdom var nätet så
dåligt utbyggt att de ofta tappade kopplingen innan man hann slå hela numret. Funktionen
med den gröna knappen minskade antalet felkopplingar och revolutionerade mobil-
användningen. Bakom uppfinningen låg ingenjören
Laila Ohlgren (1937 - 2014) som arbetade på
Televerket. Än i dag är den gröna knappen standard
i mobiler och trådlösa telefoner över hela världen.
2009 fick Laila det prestigefulla Polhemspriset för
sina insatser inom mobiltelefonin.


DEN MODERNA BYSTHÅLLAREN

Mary Phelps Jacob ( 1891-1970) tröttnade
på att tvingas bära en obekväm och stel
korsett som hindrade hennes rörelsefrihet.
Hon tog två näsdukar och lite sidenband
och sydde ihop till den första moderna bh:n.
1914 fick hon patent på sin uppfinning.


Underlag: Kristina Nilsson, Åsa Svemar  Bilder ur Gävle stadsarkiv

KVINNLIGA SNILLEBLIXTAR

POLKAGRISEN RÄDDADE MOR OCH DOTTER


Amalia Eriksson (1824-1923) var kvinnan som satte
Gränna på världskartan med sina polkagrisar.
Hon var en driftig kvinna som vid 34 års ålder blev änka
och ensamstående mor. För att försörja sig och dottern Ida
ansökte hon hos borgmästaren om tillstånd att tillverka och
sälja bröllops - och begravningskonfekt, bland annat de
första polkagrisarna som hade formen av små kulor.
Under dottern Idas ledning utvecklades tillverkningen och i
dag, 150 år senare, görs Grännas rödvita godsaker på i
stort sett samma sätt.
En äkta polkagris innehåller socker, vatten, ättika och pepparmyntolja. Att bli polkagris-
bagare kräver lång träning. Man får börja som lärling och lära sig hantverket steg för steg.
Precis som på Amalias tid!


GREVINNANS  LYCKADE EXPERIMENT

På 1700-talet då potatisen var en nymodighet i Sverige,
 experimenterade grevinnan Eva Ekeblad De la Gardie
 för att få fram olika sätt att använda den nya grödan.
 På familjens gods i Västergötland lyckades hon få
 fram både stärkelse  och puder
av knölarna. Det sista var extra populärt bland 1700-talets
nobless som då slapp pudra peruker och ansikten med
 arsenik.
Allra mest känt blev dock grevinnans lyckade försök att göra brännvin av mosad potatis.
 Det var uppskattat eftersom man då kunde använda spannmålen till att baka bröd i stället
 för att göra sprit av den.
Den 3 december 1748 blev Eva Ekeblad , De la Gardie den första kvinnan att väljas in i
Vetenskapsakademien. Hon var då endast 24 år gammal.

SOLEN RENAR VATTEN

Konstnären och designern Petra Wadström, 63, började
 med en idé som skulle ta till vara solens energi på ett
 bra sätt. Resultatet blev Solvatten.
Det ser ut som en vanlig tioliters plastdunk, men kan rädda
livet på miljontals människor. Utan hjälp av kemikalier
eller andra energikällor än solens strålar omvandlas föro-
renat vatten till drickbart. Processen där UV-strålar dödar
giftiga mikroorganismer tar mellan tre och sex timmar
och en indikator visar när vattnet kan användas. I dag hjälper uppfinningen 80 000 fattiga i 20 länder att få tillgång till rent vatten.
Solvatten har bland annat ställts ut Smithsonian Institution i USA som " ett av hundra
föremål för framtiden".

Källor: Kristina Nilsson, Åsa Svemar  Bilder ur Gävle Stadsarkiv.

KVINNOR SOM FÖRÄNDRAT VÄRLDEN

ADA LOVELACE
Hon föddes 10 december 1815 i London och dog i
samma stad 27 november 1852

Datorer och algoritmer är något vi förknippar med
nutiden. Men grunden lades för snart 200 år sedan
av Ada Lovelace. Mamman uppmuntrade dottern till
att studera matematik. Och det visade sig att dottern
var en sällsynt talang. Men det är mötet med mati-
matikern Charles Babbage som gör att hon kom att
kallas historiens första datorprogrammerare. Han
hade tagit fram den analytiska maskinen, men Ada
tog sig för att förklara hur maskinen fungerade, vilket
inte var någon lätt uppgift. Det är dessa förklaringar
som gör henne till "historiens första datorprogrammerare".
Även om maskinen bara var en pappersprodukt anses Lovelace beskrivning av hur den fungerade
vara den första koden för en programvara. Ada Lovelace dog i livmodercancer bara 36 år gammal.


HEDY LAMARR
Hon föddes i Wien 9 november 1914 och dog i Florida
19 januari 2000.

Hedy Lamarr föddes som Hedwik Eva Maria Kiesler i
Österrike. Hon hade en stark skådespelartalang. Hon tog
sig till Hollywood där hon snabbt fick tunga roller mot
några av drömfabrikens största manliga stjärnor.
Men det är inte bara Lamarr som skådespelerska som gett
henne ett kapitel i historieböckerna.
Tillsammans med sin make, kompositören George Antheil,
utvecklade hon mitt under kriget "Secret Communication
System", en apparat som skulle göra det möjligt att mani-
pulera radiofrekvenser och försvåra för nazister och japaner
att skicka och ta emot signaler sinsemellan. Tekniken
användes dock först under Kubakrisen 1962. I dag anses
Hedy Lamarr  vara en föregångare när det gäller trådlös
kommunikation.
För några år sedan slog den ansedda vetenskapliga tidskriften Scientific American fast i en
rubrik: "Not just a pretty face".

 MARIE CURIE
Hon föddes 7 november 1867 i Warzawa. Polen och dog 4 juli 1934
i Passy, Haute-Savoie. Frankrike.

Kemisten och fysikern Marie Curie var på många sätt en banbrytare
Hon var både den första kvinnan som tilldelades Nobelpriset - och
också en av två som fått  Nobelpriset i två olika kategorier.
Men historien om den framgångsrika Curie tar sin början långt
tidigare.
Marie Curie föddes som Maria Sklodowska i Warzawa, som då tillhörde
Ryssland. Hennes far var lärare i matematik och fysik och  bredvid den
allmänna skolgången undervisades hon av sin far. 1891 började hon
studera matematik och fysik på Sorbonne i Paris. Det var också på
 universitetet som hon träffade sin make, den fysikaliske kemisten
Pierre Curie. Paret gifte sig ett år efter det att de träffats 1895.
Marie och Pierre arbetade tätt tillsammans och började forska kring radioaktivitet.
För sina upptäckter fick paret, tillsammans med Becquerel, Nobelpriset i fysik 1903. Marie
Curie tilldelades ytterligare ett Nobelpris 1911, den här gången för att ha upptäckt grund-
ämnena radium och polonium.
Marie dog 4juli 1934 vid 66 års ålder av aplastisk anemi. Med stor sannolikhet var det ett
resultat  av all den joniska strålning hon utsatts för under sitt arbete.

Underlag: Internationella kvinnodagen/Expressen

VARNING

                                             VARNING
WHO:s varning för överanvändning av antibiotika förutsågs av
 Alf Henrikson för ett halvt sekel sedan.

Apotekarens pulver och piller
är ingalunda få
men atmosfärens baciller
är vida fler ändå.

Utmana icke desamma
och gör dem ej arga som bin
genom att förhandsanamma
onödig medicin!

Dagens Nyheter 4. 11. 1964

DAGSMEJA

DAGSMEJA

Nu kommer lärkan tillbaka snart
och  dagsmejan glittrar underbart
i husväggens sneda sol.
Morgonljuset har återvänt
precis som om ingenting särskilt hänt
sen samma tid i fjol.

Alf Henrikson

SOLDATERNA

Vår lokalredaktör i Rödeby är militärhistoriskt intresserad. Han har bland annat en ansenlig
samling vapen från svunna tider. Han har flera specialintressen med anknytning till militär-
historia. Ett sådant är Indelningsverket.
Karl XI anses ha organiserat Indelningsverket. Han står staty i Karlskrona, en stad som
han dessutom har grundat.
Vår Rödebyredaktör har sänt oss nedanstående kväde, som han inleder med några funderingar
över vad kungen möjligen kan tänka på när han står där på sin sockel.

                                            SOLDATERNA
När han står där på torget med värjan i hand och  blickar ut över  hav och strand
han tänker tillbaka på männen som en gång värnat vårt land.
De marscherade och slogs med musköten i hand.
De hade så  lustiga namn
det var Hurtig och Rask, Glader och Fyr och
 korpralen Strand.
De marscherar och slåss med musköten i hand.
I fredliga dar de sköter sitt torp
och tog sig en tår för tand.
Men när ofreden kom de marscherar mot fiendens land,
i förband som bar hembygdens namn,
och de marscherar och slåss med musköten i hand.
De kommer till främmande länder och drabbningar står,
på platser med välkända namn
som Klissov och Narva, Poltava och Wilmansstrand
och de marscherar och slåss med musköten i hand.
I striden står de sida vid sida
och mot fiendens eld ger musköterna fyr
och fienden vacklar, vänder och flyr
och efter går Hurtig och Rask, Glader och Fyr
och korpralen Strand.
Men fienden svarar med eld från kanon
och de skjuter med kedjade lod.
Och leden de glesnar,de faller,
de gjuter sitt  blod för kung och sitt land
och dom dör med musköten fast i sin hand.
När striden är över och morgonen gryr,
bland de döda är Hurtig och Rask, Glader och Fyr
och korpralen Strand.
Dom slogs och dom dog för sin kung och sitt land
med musköten i hand.
Men några kom hem igen till sitt land
och mötte sin kära vid grind, rosig och grann,
och jag tror att dom älska med musköten i hand.

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN

Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar ojämställdhet och.
och kvinnors situation över hela världen.

Dagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra Internationalen på
initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin

 ( till höger med Rosa Luxemburg).

Man sade då att i varje land skulle man på
samma dag fira en kvinnodag under parollen:
 Rösträtt för kvinnan.

Vid Förenta Nationernas första internationella
kvinnokonferens i Mexico 1975 togs initiativ
till att införa en gemensam kvinnodag.
FN.s generalförsamling beslutade sedan om detta
i en resolution 1977. Sedan 1978 finns 8 mars med
som internationell kvinnodag på FN:s lista över
högtidsdagar. I  och med FN:s" erkännande" kan man
säga att dagen ändrade  karaktär från att ha varit en
socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag,
men hur man firar den varierar mycket i olika länder.
.
I flera länder har den mist sin politiska innebörd
och i stället blivit en dag då män uppmärksammar
kvinnan, i samma anda som vid mors dag eller
alla hjärtans dag.


Underlag: Wikipedia