EBBA PÅ KRIGSSTIGEN -- IGEN

Ebba Busch har talat ut i DN: Muslimerna i EU måste anpassa sig till europeisk kultur, annars ska de återvända till sina hemländer. -- De som inte är beredda att anpassa sin tillämpning av islam hör inte hemma i Europa eller Sverige, säger hon till DN.

Ebba Busch har drabbats av valfeber. Med sitt utspel om muslimer i Europa hoppas KD-ledaren att få valdebatten att lämna SD och trollkontonas värld och i stället handla om Kristdemokraterna.

Fyraprocentspärren stirrar Ebba Busch i vitögat. Med mindre än två veckor kvar till valdagen brottas Kristdemokraterna med lågt väljarstöd Partiet ser enligt opinionsmätningarna ut att halveras jämfört med EU-valet 2019. Med raset krymper också förväntningarna. KD:s siffror har sjunkit så lågt att partiet nu skulle se det som en framgång att alls klamra sig fast i EU-parlamentet.

I det läget tar Ebba Busch till ett knep hon prövat förr: Ett spetsigt uttalande som balanserar på debattens yttersta kant. Kristdemokraterna har en svårslagen förmåga att göra andra till rekvisita i sina eviga dramer. 

Uttalandet i DN-intervjun är det mest kontroversiella från KD-ledaren sen hon ifrågasatte varför polisen inte sköt skarpt mot människor som deltog i våldsamma protester mot koranbränningar våren 2022. Varför har vi inte 100 skadade islamister, 100 skadade kriminella, 100 skadade upprorsmakare, frågade sig Ebba Busch efter de omtumlande kravallerna.

Efter det blev KD-ledaren det allmänna samtalsämnet en vecka. Återstår att se hur länge det varar den här gången. Högerväljare gillar inte sällan Ebbas sturska stil. De applåderar henne, de försvarar henne i debatten men röstar sedan på andra högerpartier.

Trots all uppmärksamhet går det tungt för KD och för Ebba Busch. Därför handlar EU-valet ytterst om Ebba Busch framtid som partiledare. Faller KD ur EU-parlamentet kan också Busch falla.

Nu demonstrerar Busch att det inte bara handlar om att bejaka mjuka värderingar om barn och äldre utan också om att utesluta andra värderingar än de egna. Med ett särskilt pekfinger mot Islam.

Ebba Busch uttalanden reser frågan om Kristdemokraterna vill inskränka religionsfriheten. Eller om det bara handlar om överord i en valrörelse med syfte att vinna över SD-väljare till KD.

Underlag: Tomas Ramberg, politisk kommentator DN.

STORODLAD NORSK LAX

I veckan skrev DN om hur infekterade laxar dör i förtid i norska laxodlingar -- och hur miljontals så kallade putsarfiskar får sätta livet till. Att sluta köpa norsk lax kändes som ett bra beslut för min del.

På lantstället vi hade i min barndom dök  en laxodling upp en sommardag i sjön, bara 50 meter ut, plötsligt var den bara där. Mamma och pappa galna, odlingen förstörde sjöutsikten, en jävla flytande barack låg därute och sabbade allt. De gjorde några ordentliga försök att stänga ner den, ringde kommunen och engagerade sig hårt en sommar, men de lyckades inte, odlingen blev kvar.

Jag och mina bröder rodde ibland ut med ekan för att titta på den. Det var så mycket fiskar i bassängerna att man såg dem gnida sig mot varandra därnere under vattenytan. Roligast var det när fodret regnade ner, fiskarna fick fnatt, det såg ut som sjön kokade.

 Några år senare hände någon liten olycka på odlingen, en bassäng pajade. en mängd laxar rymde och det förändrade familjefisket. Näten som vi lade ut varje kväll, som vanligtvis  var fyllda av små beniga abborrar och ibland någon gulnad gädda, nu hände det titt och tätt att vi hade lax i näten. Gigantiska bjässar. Vid sidan av sina taniga kompisar. Vi såg dem redan därnere i djupet, glittrande och skimrande när vi drog upp dem mot ytan. Vid sidan av sina taniga kompisar såg de nästan overkliga ut, de lyste som i neonfärger, såg ut som mutationer. Vi blev osäkra -- kunde man äta dom eller var de radioaktiva?

Äta, avgjorde pappa. Han rensade alltid fiskarna nere vid vatten omedelbart,  för han tänkte på fiskarnas väl och ve, de ska inte ligga och lida i en hink. Men där tog pappas omsorg slut, för sen drev han obehindrat en kniv rakt in i huvudet på en efter en, och det knakade och fiskarnas ögon bågnade och de började rycka och kränga innan de dog. "Det är bara reflexer", ropade pappa för att göra oss barn lite mindre ängsliga för brutaliteten i det hela. "De känner ingenting", skrek han samtidigt som han tog fram nästa fisk.

Pappa ska väl inte lastas för den saken, han upprepade bara det som hans pappa i sin tur ropat till honom vid någon karelsk insjö i slutet av 1920-talet

Kanske är det därför jag inte kan blunda när jag nu i veckan läser om de norska laxodlingarna . Var försiktiga, säger de, ät inte odlad lax mer än ett par gånger om året.  Odlandet är inte hållbart. Var sjätte lax i odlingarna dör i förtid. Men ännu värre, tiotals miljoner så kallade putsarfiskar sätts ner i odlingarna. Deras enda funktion är att bekämpa laxlusen. När de gjort sitt  jobb dör de. Förra året sattes 34 miljoner putsarfiskar ner i norska odlingar. Inom kort var alla döda.

Denna industriella masslakt. Det är så äckligt att en ras förbrukas för att producera en ny. Jag kände när jag läste detta att jag aldrig mer skulle äta en odlad norsk lax.

I butiken fanns ett  tiotal laxprodukter, alla av norskt ursprung, från norska odlingar. 

Så i dag fick det bli kyckling! På hemvägen kom jag att tänka på alla dessa arma djur som aldrig får se dagsljuset. Som unga transporteras de till slakt, ofta svårt skadade. En del hängs upp i fötterna, doppas i strömförande vatten, gasas med koldioxid, plockas isär och styckas och hamnar i en färggrann kartong i kassen som jag nu bär på på väg hem.

Alex Schulman, krönikör DN.

SOMMARLOVET OCH JUNI MÅNAD

 SOMMARLOVET

För skolbarn är sommaren utan gräns.

Alla människor minns hur det känns.

Med tiden blir åren emellertid korta.

Oändlighetskänslan är tidigt borta.

Här sitter jag nu med avund och ser

att barnen går inte i skolan mer.

Dem angår det föga vad klockan är slagen.

De sitter och metar i sommardagen.

De lyssnar sorglöst till gökens röst.

De vet att ofattbart sent blir det höst.

Abborren nappar och solen glänser.

För skolbarn är sommaren utan gränser.

Alf Henrikson

DET VI KAN PÅVERKA

Den amerikanske prästen Reinhold Niebuhr skrev 1926 den så kallade sinnesrobönen. Den förkortade versionen av bönen på svenska lyder: "Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan  och förstånd att inse skillnaden".

Det är en god levnadsregel både i det lilla som i det stora. Ett förhållningssätt för att inte tappa mod och  förstånd, vilket vi behöver gott om nu.

För det blev varken lugnare i Sverige eller världen 2023. Tvärtom. Och det finns dessvärre inget  som talar för att 2024 blir bättre. Konflikter och oroshärdar finns runt om i världen; bara under julhelgen har USA som svar på en drönarattack mot den amerikanska flygbasen Erbil , genomfört luftangrepp

i Irak mot byggnader som sägs användas av Iran-kopplade shiamuslimska Hizbollah krigare.

USA har också skjutit ner drönare över Röda havet, som lär vara avfyrade från Iran-understödda Huthirebeller.

Den amerikanske forskaren och författaren Robert Kagan konstaterade redan för 20 år sedan att alla problem som inte löses i världen, förr eller senare blir USA´s  problem. Att denna utsaga står sig bekräftas av att den amerikanska opinionen om stödet till Israel tillmäts stor betydelse inför det amerikanska presidentvalet.

Detsamma gäller USA`s stöd till Ukraina. I båda fallen utgör det amerikanska agerandet ett upprätthållande av västvärldens säkerhetsordning. Hur denna påverkas av om Donald Trump blir näste amerikanske president, enligt spelbolagen har han nu bättre odds än Joe Biden - är en kvalfylld spekulation.

I Sverige har gängkriminaliteten och segregationen kopplat ett starkt grepp, och det finns många indikationer på att den förra också infiltrerar institutioner och myndigheter. Även om politiker nu jobbar hårt för att bromsa utvecklingen och hitta bättre vägar framåt kommer det att ta lång tid innan vi befinner oss i ett läge som kommer att kännas godtagbart och för flertalet att kalla normalt. 

 Det finns heller inga garantier för att vi når dit vi vill, vilket vi behöver vara ärliga med. Lika lite som det finns någon lagbundenhet för en negativ utveckling finns heller ingen försäkran åt andra hållet. Det är vi som kommer att avgöra hur det går. Och det gäller att vi har förstånd att skilja mellan vad som inte kan påverkas, och vad som ligger i våra händer.

 Det står i vår  makt att bistå Ukraina, ekonomiskt och militärt. Det är också vårt ansvar att prioritera och stärka vår försvarsförmåga för att inte skapa säkerhetspolitisk osäkerhet i vårt närområde. Vi kan stå upp för Israels rätt till självförsvar mot terrorism, samtidigt som vi praktiserar det fria samtalets rätt till debatt om olika regimers vägval. Och möjligheterna till ett fritt judiskt

liv i Sverige är vårt ansvar. Och det är vi som äger frågan, om vilka rättigheter, skyldigheter och möjligheter individer som bor i Sverige ska ha. Vilken hjälp kan stat och kommun erbjud när det krävs. Detta är viktiga saker. 

Att vi faktiskt kan påverka mycket av detta är ingen dålig utgångspunkt för 2024.

Synpunkter från: Tove Lifvendahl

DET KINESISKA POSTORDERMONSTRET

SLUTA GÖDA DET KINESISKA POSTORDERMONSTRET

 

Jag ska säga vad som kommer att bli människans undergång, Det är inte det urspårade klimatet eller storpolitikens skiftningar eller något krig. Det är i grunden vår förlamande oförmåga att tänka i flera steg.

Vi har alltid tyckt att vi är så bra på just detta, att det är det framför allt som skiljer oss från djuren. Vi planerar. Vi visualiserar. Vi överblickar konsekvenser. Men i ärlighetens namn så klarar vi inget av detta.

Låt mig anföra bevis IA: Shein.

Shein är ett postordermonster som är dåligt på alla sätt, och några till. Affärsidén är överproduktion av billigt slit- och slängmode. Och tillvägagångssättet?

Man köper in stora mängder billigt tyg, inte sällan framtaget med kemikalier så giftiga att själva kläderna är olagliga i Europa (Greenpeace 23/11 -22). 

Därefter sätter man sina 10 000 kinesiska arbetare på att klippa till och sy upp dåliga kopior av befintligt mode - snabbt ska det gå, allt styrs av efterfrågan som beräknas i realtid av algoritmer.

Många och långa är arbetspassen: i snitt tolv timmar om dagen, sex till sju dagar i veckan. Lönen 

ligger på drygt en tredjedel av den officiella minimilönen i Kina (CNN 13/5).

 De färdiga plaggen fraktas sedan över hela världen till kunder som tror sig ha gjort ett klipp eftersom priset är alldeles för lågt - och som sedan upptäcker att de fått vad de betalat för. Varvid de blir upprörda.- Shein är den postordersajt som förekommer i särklass flest gånger i ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden (DN 20/5). 

Få plagg blir särskilt långlivade numera. I snitt används de sju gånger och kasseras sedan. Men Shein tar sig allt ännu längre. Redan kontrollerar de 20 procent av den globala  marknaden och värderas till 549 miljarder. Förra året dubblerades vinsten till 21 miljarder kronor.

Hur kan detta få fortgå? Inte bara ostört utan belönat: kunderna flockas. I en tidigare intervju säger konsumtionsforskaren Gabriella Wulff apropå just Shein: "Studier som tittar på vilka val man gör och hur man prioriterar visar att även om man tycker att det är viktigt med miljön så är det ofta priset som är avgörande ändå". Det vill säga: Folk är kortsiktiga, de tänker enbart på vad saker kostar i stunden. Att ett plagg knappt går att bära, ja det är morgondagens sorg. Och vad den totala kostnaden blir för det här kolossala resursslöseriet? Det är uppenbart för abstrakt för oss att ens hantera

Underlag: Lisa Magnusson, ledarskribent DN.

DÄRFÖR ÅNGRAR MÅNGA SITT LIVSVAL

Lasse Christiansson arbetade 48 år på utrikesdepartemenet innan han vid 68 år sadlade om  till trädgårdsmästare. "Med facit i hand så skulle jag kanske ha slutat för 30 år sedan". Det är ord som isar i en.cost fallacy".

En sorgligare version av l´esprit dé scalierliv: Att komma på vad man skulle gjort med sitt liv i efterhand. Att fastna i ett spår. Ekonomerna brukar prata om det här som "sunk cost fallacy". En paradoxal känsla -- rädslan att man slösat bort sitt tidigare liv gör att man fortsätter slösa bort tid. Så att det som slösats bort inte skall kännas lika sorgligt.

Det blir lätt så. Att plöja ner år av sitt liv på ett universitet ger en mycket, men också flera hundra tusen i studieskulder. Att gifta sig är kanske det största känslomässiga beslutet man kan fatta och då tar tanken på alternativ emot även om relationen försämras. Med höga  insatser verkar det rimligt att fortsätta på den inkörda vägen. Efter ett par år på ett outhärdligt jobb är man ju kanske bara ör

 ytterligare något år från befordran.

Att fastna är för vissa resultatet av en brist på faktiska alternativ men för andra mer privilegierade snarare självbedrägeri. Vi lever i en unik tid , där vår bakgrund inte ensam avgör vad vi får jobba med, där våra längre friskare liv ger möjlighet testa olika banor.

Vi är inte fria att göra vad som helst, men möjlighetens ramar är större än någonsin tidig, så riskerar den som inte gör det att drabbas av något mycket värre än att kasta bort nedlagd möda -- bitterhet.

Häromdagen såg jag en kvinna berätta i ett inlägg på X att hon varit på väg till en fest, ätande på en påse micropopcorn. En man pekade på henne  och ropade, "jag har inte ens tänkt på att man kan göra det där!" Det är en stor insikt i det lilla. Har du ens tänkt på att du kan bli trädgårdsmästare?

FÖRSÄLJNINGEN AV NYA ELBILAR MINSKAR

 VAR FJÄRDE BEGAGNAD ELBIL SOM SÄLJS  I SVERIGE GÅR PÅ EXPORT.

Samtidigt spås försäljningen av nya elbilar minska. Om trenden fortsätter kan det slå hårt mot den gröna omställningen, varnar både branschföreträdare och Trafikverket.

Exporten av begagnade bilar slog rekord förra året, 142 758 bilar såldes till utlandet, en ökning med 30 procent från året innan enligt statistik från Kvdbil.

--Den stora anledningen till det är den svaga svenska kronan. Sedan är det förbättrad logistik med andra länder som gör det lättare att handla av oss, säger Daniel Odsberg, försäljningschef på Kvdbil.

Framför allt har exporten av begagnade elbilar ökat. Under 2023  gick var fjärde begagnade elbil som såldes på export. Året innan exporterades knappt var femte. Det är betydligt fler än andelen begagnade bilar med andra drivmedel, där var tionde bil såldes till utlandet.

Om exporttrenden för elbilar fortsätter kan det innebära ett hot mot den gröna omställningen, säger Daniel Odsberg.

--Vi är ett sådant litet land att vi kan inte satsa på flera drivmedel. El är det . Det kan bli lite farligt om vi exporterar ut de bilarna, vi vill ju ha kvar dem i landet för att kunna utnyttja den dyra infrastruktursatsningen kring elbilar

När det gäller nybilstillverkningen spår samtidigt branschorganisationen Mobility Sweden att det svåra ekonomiska läget kommer att gör att pressa tillbaka elbilsmarknaden under året. Andelen elbilar bedöms minska och landa på 35 procent 2024, från 39 procent 2023.

Trafikverket ser med oro på utvecklingen, som kan bidra till att Sverige misslyckas med

 att nå bland annat klimatmålet för transporter på 70 procent till 2030.

.-- Tre faktorer gör att vi kan nå målen. Det är hur mycket vi elektrifierar, och hur stor andel förnybara drivmedel vi har och den totala trafikmängden. Det finns inga andra trollspön. De här faktorerna gånger varandra avgör utsläppen, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.

-- Om elektrifieringen går långsammare och regeringen minskar andelen förnybara drivmedel kommer vi definitivt inte att uppnå några mål.

Enligt Trafikverkets referensscenario kommer 40 procent av personbilstrafiken att

gå på el 2030.-- Det är cirka 10 procent i dag och vi ska upp till 40, då måste vi fortsätta och sälja väldigt mycket elbilar och behålla dom i Sverige, säger Sven Hunhammar.

Referenser: Annika Andersson /TT och Joakim Magnå/TT.

 

FRÖKEN SNUSK I FARTEN

 

 

Fröken Snusk, enligt redaktören för den  här bloggen, en av de otrevligaste figurer man sett på länge på den så kallade nöjesmarknaden, ska ut och röra på sig. Hon ska tydligen inleda Gröna Lunds sommarkonserter. DN´s Saga Cavallin var där och ger oss här en del syn- och ljudintryck från konserten.  

Ingen är mer lämpad att inleda Grönans konsertsommar än Fröken Snusk. Den rånarhuveklädda epadunkdrottningen, som mot alla odds blivit en smula folklig, förkroppsligar en särskild sorts sorglös, svennig eller svettig dekadans som är Grönans själva själ. Det är inga publikrekord som slås då den anonyma mellosångerskan intar nöjesparkens stora scen. Men Fröken , som enligt egen utsago genomförde 140 gig (!) förra året, är ett proffs. Hon vet precis vad som krävs när man är verksam inom genren "hämningslös underhållning".

Kvällens huvudperson kommer utskuttande på scen rakt in i en rosa konfettibomb, utklädd i sin sedvanliga skära balaklava och en paljettklänning i miniformat, river av cirka 10 sekunder av låten "Fröken Snusk" innan hon raskt går över till den osannolika hiten "Strypsex i ditt garage". Alla reglage är inställda på max. Känslan blir att i kategorin "Fucka ur", blir det inte mycket bättre än så här. Det håller i sig i en timme.

Fröken flankeras av två "dansare". Man kan inte undgå att bli lite beklämd av dessa nedklädda killar som mumlar om avsugningar intill showens uppenbara, glittrande och konstant studsande stjärna. Det är också förlåtligt att drabbas av moralpanik när den minderåriga publiken entusiastiskt skriker med i varenda ord på snusk- klassikern "Gynekologen". Fröken märker till och med detta själv och lovar byta ut en del ord mot godis och glass.

Under det givna finalnumret "Rid mig som en dalahäst" skuttar Fröken Snusk och hennes partners runt på var sin käpphäst, eldkanorna sprutar och de små framför scenen håller på att förgås i glädjeyra.

Hur ska man kunna värja sig från detta?

 

 

 

DE HÖR INTE HEMMA PÅ LÄKARLINJEN

 Det är helt okej att inte vilja medverka vid aborter, dissekera djur eller delta i vaccinationer. Men då är läkarutbildningen ingenting för dig.

Det borde inte vara svårare än så. Men det tycker inte den växande skara av läkarstudenter som kräver anpassningar utifrån moraliska, religiösa eller andra personliga övertygelser, enligt läkare vid läkarprogrammet. En vegan vägrar dissekera lamm. En troende vill inte undersöka patienter av motsatt kön. En vaccinationsskeptiker kräver att få avstå från moment.

Öppnar man för att en grupp ska få så kallad samvetsfrihet --på utbildningen och i yrkeslivet--är alltså bollen i rullning. Varför ska det tas hänsyn till religiös övertygelse men inte till vegansk? Dessutom  uppstår gränsdragningsproblem. Ska en vårdanställd som vägrar medverka vid aborter även kunna säga nej till att remittera patienten vidare? Kan narkosläkaren dra samvetsfrihetskortet om kvinnan först behöver sövas ner? Båda medverkar ju indirekt till ingreppet.

Men framför allt vittnar de orimliga kraven om att många läkarstudenter inte har begripit grunden i läkaryrket. Det går ut på att tillgodose patienternas behov -- inte sina egna. Och precis som en del andra yrkesgrupper kan läkare behöva bygga upp en professionell identitet.

Behovet bottnar både i att det är svårare att säkerställa att alla har tillgodogjort sig samma kunskaper om examinationerna skiljer sig åt och om det finns en gräns för vad utbildningarna klarar av. Med tanke på att studenternas övertygelser är av skiftande slag skulle i princip vilka anpassningar som helst kunna efterfrågas, som lärarna skriver.

Därför vore det välkommet om det upprättades tydliga direktiv för alla som vill jobba inom sjukvården.

Omgivningen kommer inte att rätta  sig efter dig - det är du som får  rätta dig efter omgivningen.

Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN.

MISSHANDELN KOSTAR MILJARDER

 

För några veckor sedan kom en nyhet som inte blev mycket mer än någon enstaka notis: På grund av kapacitetsbrist på järnvägen drar statliga LKAB ned på malmproduktionen med en miljoner ton per år. Det motsvarar en minskning av intäkterna med omkring 1 miljard kronor. Om det inte går att få upp antalet malmtåg från dagens nivåer kommer företaget behöva dra ned ännu mera och stänga ett helt pelletsverk. Då måste man varsla personal och minska intäkterna med 5 miljarder om året, eller 30 miljarder fram till 2030.

Eftersom LKAB är ett statligt företag riskerar det här att medföra rätt rejäla bortfall från statskassan. Som jämförelse ligger den ökning av försvarsbudgeten som regeringen drivit igenom på 27 miljarder. Man hade kunnat tro att produktionsminskningen därför skulle bli en politisk bomb. Men den politiska responsen har låtit vänta på sig.

m 

 

Nu är problemen på malmbanan, en av världens äldsta järnvägar, ingen nyhet. LKAB har tjatat i 20 års tid om både det bristande underhållet och behovet av dubbelspår. Situationen blev akut i vintras då två olika tåg spårade ur vid nästan samma ställe. Tågen stod då stilla i sammanlagt 72 dygn, till en kostnad av 7,2 miljarder. Haverikommissionen är inte klar, men tidigare urspårningar har orsakats av sprickor i rälsen.

Regeringen har redan tidigare gett Trafikverket i uppdrag att påskynda alla satsningar som kan öka kapaciteten på malmbanan. Man har dock inte skjutit till några pengar. Och pengar behövs. De kommande åren står banan inför ett omfattande underhållsarbete, men på grund av enkelspåret kommer det att ytterligare begränsa kapaciteten. De tidigare urspårningarna visar att takten i arbeten på malmbanan kan ökas avsevärt om resurser tillförs.

Det är förstås inte bara malmbanan och järnmalmsexporten som drabbas av Sveriges brister i infrastrukturen. Den så kallad underhållsskulden, kostnader för underhåll som redan borde vara klara, ligger i dag på 35 miljarder för vägarna och 96 miljarder för järnvägen.

Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv uppger närmare en tredjedel av  egenföretagen att brister i transportsystemet hindrar deras tillväxt. De regionala skillnaderna är dock stora. I norra Sverige handlar det om uppemot 50 procent. I vintras larmade dessutom Riksrevisionen om allvarliga brister i Sveriges långsiktiga infrastrukturplanering. Både Trafikverkets egen kostnadskontroll och regeringens styrning av Trafikverket skåpades ut helt. En specifik sak som pekades ut var de bristande anslagen till ett nytt signalsystem för järnvägen. De stora produktionsminskningarna för LKAB borde vara en varningsklocka, men ändå halverade regeringen anslagen till ett nytt signalsystem i årets budget och till förbättrad spårkapacitet.

I december framstod det att ignorerandet nu drabbat vinstmaskinen i Kiruna. En produktion som skulle kunna öka kraftigt minskar nu i stället allt mer.

LKAB framstår alltmer som en symbol för statens misskötsel av sin egen kärnverksamhet.

Underlag: Ledare DN, oberoende liberal.

FARORNA I FJÄLLEN

  32 DÖDA I FJÄLLEN PÅ SEX ÅR  --- SKOTERN ÄR FARLIGAST.

Vintersäsongen i fjällvärlden är över för den här gången och vi kan summera hur vi skött oss. Snöskoteråkningen sticker ut som den klart farligaste aktiviteten i  fjällen.  21 personer har omkommit och 61 har skadats svårt i skoterolyckor de senaste sex åren. Inspiration från sociala medier kan locka till farligare körning.

-- Man söker utmaningar och spänning, säger Per- Olov Wikberg, samordnare i Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Vårvintersolen får fjällandskapet att gnistra och under påskhelgen är det högsäsong i de svenska fjällen. Samtidigt pekar fjällsäkerhetsrådet på farorna.

Under åren 2008 - 2023 omkom 32 personer i samband med friluftsaktiviteter i svenska fjällkommuner.

Näst efter snöskoterolyckor skördar offpiståkning på skidor flest liv. Fem personer har omkommit i sådana olyckor de senaste sex åren, varav en var lavinrelaterad.

-- De som omkommer och skadas i offpistskidolyckor och snöskoterolyckor är oftast ganska vana åkare. De söker upp en terräng som kan vara farlig, till exempel höga klippor för uthopp, säger Per-Olov Wikberg. Han pekar på två motsatta trender. Bland snöskoteråkarna ses en striktare attityd till alkohol och samtidigt har  hjälmkrav införts och fler har fått förarbevisutbildning. Den långsiktiga trenden är att  färre omkommer i snöskoterolyckor. Å andra sidan är det fler som söker sig till friåkning i brant terräng.

Att åka i en ospårad brant sluttning är det många som drömmer om och det speglas i sociala medier att det är fantastiskt. säger Per-Olof Wikberg.

Den vanligaste olyckstypen med snöskoter är påkörning av träd eller stenar. Då är hastigheten avgörande för hur illa det går. I friåkning är risken att man välter med skotern och får den över sig.

I 13 procent av dödsolyckorna med snöskoter den senaste 10-årsperioden var drunkning det som orsakade förarens död.

 En propellerdriven flytande räddningsfarkost för skoterolyckor visas överst i denna blogg.

Underlag: Cecilia Klintö /TT

FÄSTINGSÄSONGEN ÄR HÄR

DET ÄR INTE FÖR SENT MED VACCIN.

Förra året rapporterades rekordmånga fall ned TBE-- och den kalla vintern behöver inte vara ett hinder för fästingarnas framfart.

När dagstemperaturen når fem plusgrader vaknar fästingarna till liv. Och den kalla vintern behöver inte innebära ett hinder---Det är inte så att en kall vinter leder till färre fästingar, de gömmer sig bara under snön, säger Patrick Dinnétz, lektor i biologi vid Södertörns högskola, som forskar på fästingar och fästingspridda sjukdomar.

Fästingsäsongen brukar räknas från mars till november. Fallen av fästingburen hjärninflammation, TBE, är som högst under högsommaren.  --Det är aldrig dumt att börja vaccinera sig, även om man inte får ett fullgott skydd för denna säsong får man det för kommande, säger Eva Lindgren, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen. 

Grundvaccinationen består av tre doser för dem som är under 50 år och immunfriska. För dem över 50 år eller med nedsatt immunförsvar behövs fyra doser och därefter en påfyllnadsdos efter tre år och sedan vart femte år. Den som tagit någon av doserna i grundvaccinationen och glömt hur många, kan kontakta mottagningen där man vaccinerade sig för att få svar, tipsar Lindgren. ---Om man inte är färdig med grundvaccinationen, om man till exempel har tagit två sprutor och det har gått längre tid, kan den som är immunfrisk och under 50 fortsätta med den tredje.

Den över 50 , eller med nedsatt immunförsvar, bör diskutera med sin läkare huruvida man ska fortsätta eller börja om.

TBE kan yttra sig som en hjärn- eller hjärnhinnemusson  med hög feber, svår huvudvärk, nackstyvhet och förlamningssymtom. De flesta som insjuknar blir helt återställda. Dödsfall förekommer men är sällsynta.

Fakta: Hanna Rasmusson / TT

VAD ÄR ETT NATURALIEKABINETT?

 Några av de absolut vackraste rummen i Sverige finns på Drottningholms slott.

Det här är Drottning Lovisa Ulrikas bibliotek och naturaliekabinett på slottet ritat av dåtidens designgeni Jean Erik Rehn, som formade många av epokens byggnader, inredningar, möbler, kläder  och vackra föremål. Alla upplysta personer under 1700-talet var tvungna att äga en naturaliesamling. Lovisa Ulrikas samling var naturligtvis den största och mest magnifika. Carl von Linné kallades in för att katalogisera samlingen och det blev ett verk på över 700 sidor. Allt skulle med Linnés ord bilda "ett fyrverkeri som upplyste världen."

En riktig naturaliesamling var ett slags kuriosasamling av märkliga uppstoppade djur, stenar, snäckor, torkade växter och mineraler från hela världen inköpta i Egypten, Nordamerika och Holland. I drottningens samling fanns också mycket makabert som exempelvis fostret av Lovisa Ulrikas eget första och dödfödda ban. Det låg i sprit, dolt bakom ett skynke för att inte gravida kvinnor som råkade passera skulle bli chockade och själva få missfall.

Där fanns också ett handavtryck i gips av en jätte, samt en vaxdocka föreställande den polske kungen Stanislaw Leszczynskis dvärg Bébé i naturlig storlek I samma länga i slottet förvarades drottningens förnäma mynt- och mineralogiska samlingar i specialgjorda eleganta skåp ritade av Carl Hårleman. 

Drottningens samlingar är numera dessvärre splittrade på många olika håll. Men inredningarna finns kvar som konstens tempel.

 

Lovisa Ulrika, som med tiden, i kamp mot sonen Gustaf III, blev världens grymmaste svärmor, var innan dess hyllad som en av Sveriges mest lärda kvinnor. Hon talade fyra språk och lärde sig dessutom engelska bara för att kunna läsa nyutkommen engelsk litteratur. Hon studerade matematik och kommenterade böcker och världspolitiken i brevväxling med filosofen Voltaire. 

Dessutom kunde hon spela clavecin vid slottets konsertkvällar.

Hon grundade den 

NYCKELN TILL ETT LÅNGT LIV?

BRA GENER ELLER EN BRA LIVSSTIL?

Vissa har gener som gör att de lever ett kortare liv än andra.  Men hur man lever sitt liv har också betydelse.

I vilken mån kan en hälsosam livsstil väga upp för en arvsmassa som gör att du riskerar att dö i förtid?

Vår livsstil har stor  betydelse för hur gamla vi blir. Det är bevisat bortom allt rimligt tvivel. Ändå finns det människor som av och till tycks trotsa naturlagarna och bli betydligt äldre än vad som rimligtvis borde vara möjligt. Ett klassiskt exempel är den brittiske premiärministern Winston Churchill (1874-1965).

Trots att karln rökte och drack som en borstbindare, blev han 90 år gammal. Hur är detta möjligt?

En förklaring är ren och skär tur. Exempelvis vad gäller de slumpvisa förändringar som sker i våra gener, så kallade mutationer, något som -- om vi har otur -- kan resultera i cancer.

En annan förklaring är att vissa personer har en fördelaktig genuppsättning. De är, som forskarna säger, genetiskt predisponerade till ett längre liv än andra.

Då uppstår frågan hur mycket våra gener respektive vår livsstil bidrar till hur gamla vi blir. Med andra ord : kan ett hälsosamt leverne väga upp för en mindre fördelaktig genuppsättning och, i så fall, i vilken omfattning?

, 

I ett försök att ta reda på det utgick forskare vid Zhejiang University School of Medicin i Hangzhou i Kina, från 353 742 personer vars detaljerade hälsouppgifter finns i UK Biobank, en av världens mest omfattande biobankbaser. Deltagarna rekryterades mellan 2006 och 2010 och deras hälsa följdes i snitt 13 år, fram till 2021. Under uppföljningstiden dog 24 239 av deltagarna. Därefter "poängsatte" forskarna varje deltagare utifrån två olika profiler. Dels en genetisk riskprofil, dels en livsstilsprofil. Den genetiska profilen baserades på tidigare studier som visar hur olika genvarianter vars genuppsättning förutsade ett kortare liv visade hur 19 olika genvarianter kan förutsäga ett långt, medellångt respektive kort liv, medan livsstilsprofilen baserades på olika livsstilsfaktorer, som berättar om någon kan ha en gynnsam, medelmåttig eller  rentav en dålig livsstil. Tanken var att se hur våra gener respektive vår livsstil påverkar risken att dö i förtid.

 Resultatet som nyligen publicerades i BMJ  Based Medicine, visar bland att en person vars genuppsättning förutsade ett kortare liv hade en 21 procents ökad risk att dö under uppföljningstiden, oavsett livsstil, jämfört med någon med en genuppsättning som tydde på ett  långt liv.

Men en person med en sämre livsstil hade mycket större påverkan. 78 procents högre risk att dö i förtid, oavsett vilken genuppsättning han hade, jämfört med personer vars livsstil bedömdes som gynnsam. Personer som hade hög genetisk risk att dö i förtid i kombination med en sämre livsstil hade dubbelt så hög risk att dö i förtid, jämfört med personer med låg genetisk risk i kombination med bra livsstil.

Forskarnas sammanfattande slutsats är att livsstilen vida överskuggar eventuell genetisk risk för möjligheterna till ett långt liv. Sara Hägg som forskar om detta på Karolinska Institutet är inte alls förvånad.  -- Man vet sedan tidigare att livsstilen har en mycket större påverkan än vad generna har. 

Det intressanta med den här studien är att man lagt samman gener och livsstil i samma studie.

En mycket intressant iakttagelse är att de är oberoende av varandra och att vi alla i princip verkar ha lika mycket att vinna på en gynnsam livsstil, oavsett vilken genetisk uppsättning man har.

 

Forskarna pekar särskilt på fyra livsstilsfaktorer:

-- att inte röka

-- fysisk aktivitet

-- tillräckligt med sömn

-- hälsosam kost.

Underlag: Sara Häggs forskning om biologiskt åldrande.

 

VILKEN ÄR FARLIGAST?

 FRÅGAN OM MANNEN OCH BJÖRNEN ÄR EN AVSLÖJANDE SÄLLSKAPSLEK.

Kvinnor! Vad skulle ni helst vilja möta ute i skogen: en man eller en björn? Den frågan har snurrat runt i sociala medier ett tag.

De flesta svarar björn med förklaringar i stil med:  Tipset är ju att spela död -- men det funkar inte alltid med män. Det värsta en björn gör är att döda en, inget annat. Och överlever man blir man trodd, inte skuldbelagd.

Många hänvisar till fakta: Björnar är skygga. De anfaller nästan aldrig. Och visst. Vanligen är det bara en fråga om ett par attacker om året i de svenska skogarna, och nästan alltid är offret en man, ofta en jägare.

Samtidigt var det, enligt Brottsförebyggande rådet, 11 662 män som misstänktes för misshandel av en flicka eller kvinna år 2022.

Men egentligen är frågan förstås mer komplex. För om man nu ska envisas med att dra in statistik så borde man så klart räkna på hur många kvinnor som skadas av män respektive björnar, utan hur många möten öga mot öga med män respektive björnar som resulterat i attacker.

Dessutom så är väl den sorts man som brukar vistas i skogen -- ni vet, typen med Fjällrävenjacka, svampkorg och fågelkikare. -- det absolut finaste vi har?

Det finns egentligen bara en art som män såväl som kvinnor har anledning att frukta mer än en björn ute i skogen, och det är den manstyp som som nu upprört lägger sig i diskussionen, förolämpar folk och våldsfantisrar om hur kvinnor formligen kommer att be dem om att bli räddade medan björnen sliter dem i stycken.

De tror sig argumentera för att de minsann  är trygga och goda och förtjänar uppskattning, när de i själva verket visar exakt varför frågan om mannen och björnen är mer  än en bara en kul sällskapslek: den har en avslöjande udd, riktad mot dem som rasande kastar sig fram mot den.

Det finns egentligen bara en art som män såväl som kvinnor har anledning att frukta mer än en björn: lättkränkta, aggressiva män. Det absolut farligaste djur som finns.

Underlag: Lisa Magnusson, ledarskribent DN.