DET SVENSKA TV--UTBUDET ÄR MAGERT

 BBC isar den ena strålande Tv-serien efter den andra med  underlag från den engelska historien.   Just nu visas den i hög grad sevärda serien "The Crown". Man frågar sig har inte vår egen Tv något snarlikt att visa nnågon gång. Pengar kan det väl knappast råda någon brist på. Vad det handlar om är tydligen brist på   idéer och engagemang. Sveriges historia är  mycket mera än socialdemokratiska framgångar med att bekämpa "Fattigsverige" och en del spridda händelser från andra världskriget. Där brukar våra Tv-historier börja och sluta. Vår historia har lika mycket dramatik att dra fram som Shakespeare  hittade i den engelska litterära skattekistan. Vi tänker inte i första hand på vikingatiden och alla sorgliga krig därefter utan om kampen mellan bröder och 

familjer om kronan och tronen. Vi har samma intriger   och konspirationer i kulisserna,  och dolkar i ryggen. Samma drama kring giftermål mellan mäktiga familjer, kamp om slott, arv och egendom, kärlek, avundsjuka , bedrägeri, svek och förräderi.,

Berättelserna fanns redan under medeltiden, med färgstarka karaktärer om  Birger Jarl och hans söners, Valdemar och Magnus, kamp om riket. Helig Birgittas resor, svensk a och utländska, och alla intriger och slutligen hennes  upphöjelse till vår första internationella kändis.

Perioder av stridigheter mellan Gustav Vasas söner Erik, Johan och Karl överträffar allt en dramatiker  kan önska sig. Lättkränkta, maktsugna, högutbildade renässansprinsar med många internationella  kontakter.

Shakespeare  hade säkert  haft koll på allt detta, men varför har inte någon svensk dramatiker försökt?

Gustav III var inte bara viktig för den svenska kulturen. han var dessutom en stor maktspelare i den svenska utrikespolitiken. en verksamhet som inte  mycket har skrivits om i de svenska historieböcckerna.

En av de mest färgstarka historierna  man kan hitta är berättelsen om hur marskalk Jean Baptiste Bernadotte frå sitt enkla hem i Pau i Pyrenéerna, via Napoleon fick överta tronerna i både Sverige och Norge. Det skulle kunna bli en spännande tv-serie i minst sex delar. Frågan dyker upp. Är de svenska dramatikerna och författarna mindre begåvade än deras engelska motsvarigheter. Men nu är det inte så. Det sammanhänger med att våra politiker ständigt drar en slöja över vad som varit och bara intresserar sig för nutiden. Vår kunskap bleknar allt mer och skolan gör inte mycket för att förbättra läget.. Om   om någon säger sig vilja behandla ett ämne från förr får han strax höra att våra kungar sannerligen inte varit några föredömen. De står alla för makthunger, förtryck och ointresse för folkets bästa. 

Svensken vill inte kännas vid otrevligheter från det förgångna utan föredrar att framstå som fri från mörka minnen från gamla grymheter och försyndelser utan vill hellre framstå som ett föredöme för andra. Denna inställning borde också känneteckna svensk tv-produktion.

Underlag: Herman Lindqvist

DET GRÖNLÄNDSKA VALET

GÖR GRÖNLAND MER GRÖNLÄNDSKT --- VALET  VAR EN SEGER FÖR FRIHETEN

 

De t socialliberala partiet   "Demokraterna" seglade plötsligt upp som vinnare i det grönländska valet. Partiet gjorde sitt starkaste resultat någonsin, och ökade med  hela 20 procentenheter jämfört med valet 2021 då de fick 9,1 procent .Valresultatet kan inte tolkas på något annat sätt än som en signal till Trump. Håll dig borta . Partiledaren , Jens-Frederik Nielsen, upprepade  partiets ståndpunkt för Sky News dagen efter valet.

 " Jag hoppas det här skickar ett budskap till honom att vi inte ärr till salu".  Vi vill inte vara amerikaner. Vi vill inte vara danskar; vi vill vara grönlänningar. I framtiden vill vi bygga upp vårt land själva, inte med andras pengar.

Gen långsamma processen från koloni till självstyre, till totalt självstyre har pågått i 75 år.  Från 1953 då landet gick från att vara en koloni  till att bli en del av Danmark. Via 70-talet då det beslutades att Grönland skulle få ta ansvar för sina egna resurser, ekonomi, lagar och till stor del den offentliga förvaltningen. Varje år bidrar  Danmark till Grönlands ekonomi med miljardbelopp, 2024 handlade det om  fyra miljarder kronor, hälften av självstyrets t totala inkomster.

 röstade för att man skulle sträva efter total självständighet.

2008 hölls en folkomröstning där tre av fyra grönlänningar röstade för att man skulle sträva efter total själ självständighet, att bli en suverän stat. Detta är samtidigt svårt för en ö d är det bor 56 000  invånare

Grönlänningarna har alltid tänkt rationellt och är beredda att låta självständigheten  ta den tid den  tar- Det blev ett val där grönlänningarna svarade ja  till frihet, men också på ett annat sätt till  Danmark, som politiske analytikern Elisabeth Sane  formulerade det i danska Politiken. Detta får danske statsministern Mette Fredriksen ägna sig åt den närmaste tiden.

Donald Trump hävdade nyligen att USA skulle göra "Grönland grönt". Men grönlänningarna har nu visat med all önskvärd  tydlighet att de  inte vill  låta sig sluka av Trump eller  av lösa löften on pengar- De vill ha sin frihet, det har sagts tidigare och sägs nu igen. Resultatet  skickar inte bara  en  tydlig signal  till USA utan även till Europa.  

Om man ska bygga en  stat så är dwt den liberala vägen man ska gå.

Underlag: Jonna Schreiber, Liberala Nyhetsbyrån

INGEN MAKT MEN MEST PENGAR I NORDEN

 Har minst makt men mest pengar i  Norden.

  Ingen av Europas regenter har någon egentlig politisk  makt . Men några av dem har mera politisk makt än  andra.  Fursten  av Lichtenstein kan både skriva och stoppa nya lagar och han kan också tillsätta nya ministrar.

De nordiska regenterna är de mest maktlösa och kanske därmed också  de mest demokratiska. Kung Carl   XVI Gustaf är den som har minst att säga till om.   Hans n kollegor  regerar ungefär som Carl Gustafs farfar ,de har täta kontakter med regeringen. Gustaf  är bara en  välklädd mottagare av blomsterbuketter och klippare av blågula  invigningsband, samt uppläsare av tal som  skrivits av någon annan. 

Kollegorna i Nederländerna och Belgien måste underteckna alla nya lagar och förordningar som parlamentet har klubbar. Kungen av Nederländerna måste dessutom ha kontakt med regeringschefen  varje vecka.

Kungarna i Nederländerna, Belgien och Spanien kan adla sina medborgare,  dessutom utdela adelskap i flera olika grader, men det måste ske i samråd med   regeringen.

Apanage och statligt underhåll varierar mycket från land till land. Mest tilldelas det brittiska kungahuset som får en  miljard i underhåll  per år.  Så har kungen också ett stort antal slitna slott att hålla i stånd. Fursten av Monaco som är miljardär, styr över ett rike som är stort som halva Kungsholmen i Stockholm.  Han äger Casinot i landet och får stora inkomster från detta.

Ändå får han ett årigt underhåll på motsvarande 500 miljoner  kronor.

Kung Carl Gustaf har säkert minst att säga till om , men i Norden är han.  säkert den rikaste.  Det norska kungahuset disponerar  tillgångar på 260 miljoner svenska kronor. Den danske  kungafamiljen disponerar cirka 340 miljoner medan Carl Gustaf kan räkna med över 700 miljoner kronor. Siffrorna är osäkra. Man räknar tillgångar  lite oliks i länderna. Om man tar med kungafamiljens privata slott på Öland och Solliden växer den svenska förmögenheten avsevärt.

Däremot disponerar både den danske och den  norske monarken något som ingen annan mnonark har i Europa,  var sitt  kungafartyg, KS Danebrog och KS Norge. Kung Carl Gustaf  får nöja sig med att  fräsa förbi de antika fartygen  med sin snabba motorbåt.  Inte ens britterna har någon kungabåt längre..

Mäktigast och rikast är Hans Adam II av  Lichtenstein, det lilla alplandet mellan Schweiz och Österrike. Hans familj har ett bolag, LGT, som har tillgångar och disponerar en förmögenhet över 100 miljarder kronor. Fursten äger dessutom en imponerande konstsamling. som delvis är utställd i ett permanent muséum i Wien. Där finns konsthistoriens allra största namn, förutom Leonardo da Vinci,  några  Rembrandt, som furstehuset fick sälja efter kriget för att reparera den skadade huvudstaden.

Överbefälhavare är han dock inte.  Hela Lichtensteins armé, 80 soldater, skickades hem 1868. De ansågs vara för  kostsamma,

Underlag: Herman Lindqvist

BERNADOTTARNA OCH VASALOPPET

 10 mars 1922 genomfördes det första Vasaloppet med start i Berga by i Sälen och målet i Mora. 139 löpare var anmälda och 119 kom i mål,  Segrare blev Ernst Alm på tiden 7 tim, 32 min.

Loppet går av stapeln den första söndagen i mars. Då hörs brak och dån och kanske en och annan svordom och luktar  gör det av  blåbärssoppa i skogarna i Dalarna. Det är Vasaloppet som har startat.  Mellan 15 000 och 20 000 anmälda brukar  arrangörerna IFK Mora och Sälen IF kunna ta emot. Hur många som bryter loppet beror på  åkarens välbefinnande, glidet under skidorna, väder, snötillgång och spårens kondition. Normalt handlar det om några hundratal som aaldrig kommer fram till Mora.

" I fäders spår för framtida segrar ", för många av deltagarna är det bokstavligen sant. De är släkt med den unge Vasa  som en gång  skulle rädda och befria Sverige. Över 250 000 är bevisligen släkt med kungen och ännu flera önskar att de vore det

Knappast någon idrottsgren har lockat så många deltagare ur vår kungafamilj som Vasaloppet. Kung Carl Gustaf har  kapat hela sträckan tre gånger, prins Carl P hilip har kört Vasaloppet och dess varianter fem gånger, hans Sofia  tre gånger och Madeleine   tjejvasan en gång. Men de har

haft  nära kunglig släkting att tävla mot, Dåvarande kronprins Fredrik av Danmark har varit med fyra gånger.. Även han är släkt via dokumenterade trådar bakåt till stamfadern

Gustav Vasa.  Modern forskning visar att kung Carl Gustav  har inte  mindre än 91 dokumenterade trådar bakåt till stamfadern. 

Ovan:  Kransmasen hänger kransen på årets segrare i damklassen, Stina Nilsson (från Malung).

I kungarnas kamp leder Fredrik med tiden  6 tim, 21 . Han slog släktingen Carl Gustaf, som har  7 tim och 37  min som bästa tid.

Loppet har dragit många fler med kunglig anknytning, ex Pippa  Middleton, syster till prinsessan Kate.  Lillasyster Middleton  besegrade vid ett tillfälle vår kung med över en timme.

Båda kungarna Carl Gustaf och Fredrik är kända för sina intressen för folkhälsan. Fredrik har sprungit maraton och har skapat flera långlopp i Danmark.

Vasaloppet är , som kanske alla vet,  världens längsta och mäktigaste långlopp för de flesta idrottsutövare.  De 9 milen kan åkas på skidor, springas i mörker  eller på dagen och numera också cyklas. Sedan 1922 har 1,8 miljoner stakat sig fram från Sälen till Mora.  Loppet är i dag  ett hälsoprojekt av gigantiskt  slag och synnerligen populärt, både i Sverige och utomlands.

I dag är det få som bekymrar sig över att Gustav Vasa sannolikt inte åkte skidor hela vägen till Norge utan förmodligen gick på snöskor eller liftade med slädar som han träffade på . Som alla vet  ångrade sig masarna och de som hämtade hem honom var verkligen skidåkare.

Och hela historien fick ett lyckligt slut.

Underlag: Herman  Lindqvist med flera.