måndag 16 december 2019

VEM MINNS WILMA RUDOLPH?

                                                ,
 SAMMANFATTNING
Wilma Rudolph blev den yngsta kvinnan någonsin som tagit medalj vid ett OS och den
första kvinnan  någonsin som tagit 3 guld vid ett och samma OS.

WILMA SOM UNG
Wilma Rudolph föddes 23 juni 1940 i St. Bethlehem, Tennessee. Hon var ett sjukligt
barn som var tvungen att bära ett stöd på vänster ben. Hon var nummer 20 av 22
barn till pappa Ed i hans två äktenskap. Hon genomgick som barn en dubbelsidig 
lunginflammation, scharlakansfeber och polio, som gjorde att hon ibland fick bära ett 
stöd för ett ben. Med stor beslutsamhet och fysisk terapi lyckades hon emellertid över-
vinna sina funktionshinder.



SPRINTERKARRIÄR
Hon kvalificerade sig för de olympiska sommar-
spelen i Melbourne, Australien.
 Som den yngsta deltagaren någonsin vid ett 
sommar-OS, 16 år gammal, tar hon ett brons med det amerikanska laget på 4x100 meter. 
Hemkommen avslutade hon sina college-studier och började på Tennessee State University. 
Här studerade hon utbildning.
Efter två år föder hon sitt första barn. Många befarade att detta var slutet på hennes
löparkarriär, men direkt efter nedkomsten återupptog hon träningen, hon var då bara 
18 år.
1960 var de olympiska sommarspelen förlagda till Rom och Wilma var uttagen för att
representera USA i sprintergrenarna. Detta OS
blev en guldkantad tävling för Wilma. Efter att
ha klockats för en ny världsrekordtid i semifina-
len på 100 meter, 11,3 sekunder, vann hon sedan 
finalen på 11,0 sekunder. Medvinden var emeller-
tid för stark för att denna tid skulle räknas som 
nytt världsrekord. 
Framgångarna fortsatte i 200-metersloppet. Där
klockades hon för 23,2 sekunder, nytt olympiskt
rekord. Värmen var tryckande i Rom de här
dagarna, så i finalen gick det något långsammare,
24,0 sekunder. Men ännu ett olympiskt guld blev det.
Sedan var det dags för damernas 4x100 meter, där 
Wilma fick förtroendet att springa sista sträckan.
USA vann på världsrekordtiden 44,5 sekunder och
Wilma hade bärgat sitt tredje olympiska guld. Därmed hade hon blivit historisk,
den första amerikanska kvinnan någonsin som vunnit tre guldmedaljer vid ett
och samma sommar-OS.
Wilma imponerade djupt på de andra tävlande och på de miljontals människor
som såg spelen genom sin skicklighet, glädje och ödmjukhet inför framgångarna.
hon blev mycket populär och lämnade spelen som en internationell superstar.

EFTER KARRIÄREN
Hennes idrottskarriär blev kort, hon slutade med toppidrotten redan vid drygt 20 
års ålder, men fortsatte sitt engagemang för barn, idrott, kvinnor och medborgar-
rättsrörelsen i många år. Omgående efter spelen engagerades hon som kommentator
på olika TV-kanaler. Hon fick flera utmärkelser, bland annat Award Associated
 Press Female Athlete of the year både 1960 
och 1961. Hon verkade som lärare och före-
gångare för unga kvinnliga idrottare och
under hela livet som en symbol för de färg-
ades medborgarrättskamp.
Rudolph skrev och gav ut en bok om sitt liv
1977. Den sålde i stora upplagor och blev
en TV-film samma år.
På 1980-talet fick hon plats i US Olympic
Hall of Fame och grundade Wilma Rudolph
Foundation för att gynna amatöridrotten.

Wilma koms ihåg som en av de snabbast kvinnorna någonsin på en löparbana och som
en källa till stor inspiration för generationer av idrottare. Hon sade en gång:
"Att vinna är bra,  men om du verkligen 
vill komma någonstans inom idrotten är
hemligheten att lära sig förlora. Ingen blir
obesegrad hela tiden. Om du kan resa dig 
efter ett förkrossande nederlag och kämpar
vidare, då ska du bli mästare en dag".

2004 hedrade US Post henne genom att 
ge ut ett 23-centfrimärke med hennes bild.

Wilma Rudolph fick fyra barn. Hon avled
12 december 1994 i Bentwood,Tennessee,
efter att ha förlorat en kamp mot hjärncan-
cer.

Underlag: Biografic Facts


söndag 15 december 2019

KINA FORTSÄTTER HOTA SVERIGE


Kinesiske Sverige-ambassadören Gui Congyou har fått stöttning från kinesiska utrikes-
departementet i ett mejl  till GP:

"Vi hoppas att den svenska sidan lyssnar på Kinas skarpa oro och omedelbart slutar
blanda sig i Kinas inre angelägenheter för att inte ytterligare skada de svensk- kinesiska
relationerna". 

Tidigare har Gui Congyou avlossat den här bredsidan:

"En del människor i Sverige ska inte förvänta sig att kunna känna sig lugna efter att ha
sårat det kinesiska folkets känslor och den kinesiska sidans intressen". Vid ett semi-
narium på Göteborgs universitet i förra veckan spädde han på:
"Ingen kan räkna med att å ena sidan skada Kinas intressen och å andra sidan göra 
stora vinster i landet".

INVEKTIVEN HAGLAR FRÅN KINAS AMBASSAD
"Galen, bedragare, falska nyheter, lögner, absurda påståenden". Man brukar säga att 
det diplomatiska språket är försiktigt och återhållsamt. Det gäller inte på den kinesiska
ambassadens hemsida, och detta riktas mot redaktioner, enskilda journalister och
debattörer som rapporterar om kinesiska angelägenheter på ett sätt som misshagar
ambassaden.

DET HANDLAR OM STORA PENGAR
SvD Näringsliv rapporterar att sex av Wallenberggruppens största industriföretag hade
intäkter i Kina på över 130 miljarder kronor 2018. För exempelvis Atlas Copco stod
kinesiska kunder för 18% av försäljningen förra året.
Om Kina gör allvar av sina hot kan Wallenberggruppens företag drabbas hårt, skriver
SvD. Det skulle också gå ut över svenska pensionssparare och aktieägare som har 
investerat i bolagen.

POLITISKA KONTAKTER
I SvD artikel skildras Wallenbergfamiljens nära politiska kontakter med Kina.
Till exempel träffade Jacob Wallenberg Li Qiang i Shanghai den 25 oktober. Qiang är
kommunistpartiets sekreterare i Shanghai och ingår även i partistyrelsen - något som
gör honom till en av de mäktigaste männen i hela Kina.

DETTA HAR HÄNT
Den 17 oktober 2015 sågs den svenske för-
läggaren Gui Minhai lämna sin semesterlägenhet
i Thailand. Han fösvann sedan i en bil med en
kinesisktalande man. Enligt SvD kontaktade Gui
senare fastghetsägaren och ber dem släppa in
fyra man som då försöker ta hans dator.

I januari 2016 gjorde Gui Minhai, i kinesisk tele-
vision ett "erkännande" om ett 13 år gammalt 
påstått trafikbrott. Enligt kinesisk television hade
Gui frivilligt kommit till Kina för att erkänna trafikbrottet.
Efter att ha avtjänat ett tvåårigt fängelsestraff för det påstådda brottet släpptes han
fri men greps igen, nu misstänkt för att ha röjt kinesiska statshemligheter utomlands,
enligt kinesiska myndigheter.
Den diplomatiska krisen uppstod efter att svenska PEN delade ut Tucholskypriset till
den då fängslade Gui Minhai. Hans dotter Angela Gui har talat i den amerikanska
kongressen och bett om hjälp för att få sin pappa fri.

Men bråket handlar också om den svenska rapporteringen om de kinesiska lägren i 
Xinjiang, där en miljon människor hålls frihetsberövade utan rättegång.

Underlag: Mattias Knutson, Expressen







torsdag 12 december 2019

KLIMATDEBATTÖRER


Johanna Möllerström hade i SvD den 8 december ett inlägg om dagens, ibland smått
hysteriska, klimatdebattörer, ett inlägg som alla dessa och även våra politiker borde
ta del av.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hon frågar sig vad som skulle hända om vi i västvärlden skulle råka i krig och våra och
våra barns liv hotades. Vi skulle naturligtvis vidta extraordinära åtgärder för att
om möjligt överleva.
Bland en del klimatdebattörer framställs den globala uppvärmningen som om ett krig är på väg att bryta ut, som om det nu handlar om liv och död, om outsägligt lidande och om 
mänsklighetens existens.

Den logiska slutsatsen vore då, precis
som i en krigssituation, att föreslå och
 genomföra sådana extrema åtgärder 
som kan tänkas ha effekt. Ett skäl till 
att inte ta dessa domedagsprofeter på
 allvar är att konsekvenserna av deras
 lägesbeskrivningar uteblir.
Det börjar med att mänskligheten mer
eller mindre är dömd till undergång. 
Sedan kommer förslagen på vad vi 
ska göra åt det:
Betala lite mer för bensinen, äta mera grönsaker och framför allt inte dricka ur sugrör. 
Tamheten och det näst intill meningslösa i de här förslagen står i bjärt kontrast till hur 
läget målats upp.

Klimathotet skall alltså mötas med mer tågåkande och färre hamburgare? Detta trots
att det står fullständigt klart för de flesta av oss som lyssnar på experterna att även om
varenda medborgare i EU och USA skulle sluta att flyga, sluta att köra bil och dessutom
bli veganer på kuppen så skulle  temperaturuppgången bara påverkas ytterst marg-
inellt. Men de extraordinära åtgärderna saknas helt, som krav på att bygga ut kärn-
kraften kraftigt, att exportera stora mängder
kärnkraftsproducerad el, att stänga alla kol-
kraftverk, att verka för ekonomiska eller rent-
av militära sanktioner mot länder som Indien
och Kina för att stoppa deras lavinartade ök-
ning av koldioxidutsläpp. Sådana åtgärder
skulle faktiskt kunna få effekt.

Man kan ana, säger Johanna vidare, att anled-
ningen till att de extrema förslagen saknas är att dessa debattörer egentligen inte tror på
något verkligt existentiellt hot utan att vi kan anpassa samhället till det förändrade kli-
matet och att vi kanske kan utveckla en teknik som avlägsnar koldioxid i atmosfären.

Avslutningsvis säger hon, att den dagen 
de här klimatdebattörerna lyfter blicken
från charterflygandet och sugrören kom-
mer hon att vara mer benägen att ta deras
alarmism på allvar. Tills vidare betraktar
hon klimatfrågan som en av människans
utmaningar men inte som ett existentiellt
hot.


Underlag: SvD och Johanna Möllerström via vår Toröredaktion



måndag 9 december 2019

SVEKET MOT SVENSKA SKOLAN


I år är det inte bara 30 år sedan Berlinmuren föll. Just i går (8/12) var det också
exakt trettio år sedan beslutet om skolans kommunalisering fattades i riksdagen. År
1989 lyckades dåvarande skolministern Göran Persson driva igenom att skolan blev
ett lokalt i stället för ett statligt ansvar.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Detta var ett stort svek mot mot Sveriges lärare och startade en utveckling som inte 
gynnat svensk skola.
Trots att Lärarnas Riksförbund strejkade i fem veckor och trots intensiva protester
röstade riksdagen med bara fem rösters marginal den 8 december 1989 för att
kommunalisera skolan, det vill säga att föra över hela ansvaret för skolan och lärarna
till kommunerna.
Som under trettioåriga kriget har man sedan  dess famlat runt i en dimma som minner
om Lytzen. Riktningen har varit oklar, staten har försökt att styra bakvägen och ingen
har haft det övergripande ansvaret.



                                  Åsa  Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund

Denna blandning med kommunalisering med ett skolvalssystem som förstärker
boendesegregationen har gjort att Sverige hamnat i en svår situation. Detta be-
kräftas återigen i den senaste PISA-studien.
Det är svårt att stoppa tillbaka anden i flaskan när man väl har släppt ut den.
Men det finns saker vi kan göra här och nu, Att flytta över ansvaret för skolan 
till staten måste ske skyndsamt.
Åsa Fahlén hoppas att dagens politiker vågar följa sitt hjärtas mening. Opposit-
ionspartierna tycks alla vara ense om att skolan bör vara statens ansvar. Så om
inte förr så efter valet 2020 bör Göran Perssons monumentala misstag vara
undanröjt och ansvaret för skolan kan återgå till staten.

Underlag: Åsa Fahlén , artikel i Expressen









lördag 7 december 2019

NATO 70 ÅR


3 december 2019 fyllde NATO 70 år. NATOs generalsekreterare, förre norske stats-
ministern Jens Stoltenberg, sade härvid i en exklusiv intervju med SVT Nyheter:

"Det råder spänningar mellan de firande alliansländerna. Frankrikes president
Emmanuel Macron har till exempel kallat alliansen hjärndöd. Den franske presidenten
har bland annat gått hårt åt USA och landets
beslut att dra tillbaka sina militära styrkor 
från de av kurder kontrollerade områdena i 
nordöstra Syrien. Turkiet har fått fördöman-
den för invasionen i Syrien".

Jens Stoltenberg ser dock inte alliansen som
hotad och menar att NATO är en stark och
absolut levande organisation.

OENIGHETER
Firandet av den 70-åriga militäralliansen hålls mitt under ett av de hårdaste ordkrigen 
mellan medlemmar på länge. Missnöjet med hur Nato funkar är stort i några 
nyckelländer och deras förväntningar frontalkrockar.

Frankrikes president Macron ställer den drastiska diagnosen att alliansen skulle
vara hjärndöd, den saknar två viktiga organ - gemensam strategi och samman-
hållning. Som symptom på detta angriper han Turkiet som på egen hand invaderar
norra Syrien och sedan i efterhand krävt stöd för detta från de andra Nato-länderna.

Turkiets president Erdogan svarar att det är Macron som bör kolla sitt huvud först,
om det inte i själva verket är han som är hjärndöd. Macron förstår inte vad kamp emot
terrorism är, han begriper inte att de kurdiska soldaterna är terrorister.(direkt citat!).
Turkiet kräver förståelse annars hotar han blockera ett viktigt beslut under mötet om
försvaret av Baltikum!

USA:s president Trump störs av att flera medlemsländer lägger för lite pengar på sina
försvar - de åker snålskjuts på USA!

VÄRLDENS LEDARE SKVALLRAR OM TRUMP


Vid en sammankomst på Buckingham Palace i London med anledning av Nato-
jubileet fångades en samling världsledare utbyta åsikter om hur USA:s president
Donald Trump uppträder. Samtalet, som var avsett att vara en privat konversation,
fångades i ljud och bild av en fotograf som bevakade toppmötet. bland annat kan 
man tydligt höra hur Kanadas premiärminister berättar hur Trumps stab
reagerade på en presskonferens som Trump hade hållit. "De fullständigt tappade 
hakan efter en del uttalanden Trump gjorde". 
Bland dem som luftade sina åsikter om USA:s president var också Frankrikes 
president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

SVT:s Europakorrespodent Christoffer Wendick som följer Nato-toppmötet
säger: "Detta är en fantastisk inblick - fyra regeringschefer står och skvallrar om
Donald Trump. Han är inte bara ett samtalsämne bland oss journalister utan även
bland regeringscheferna. Det finns en irritation kring hur Trump uppträder och
hur han försöker stjäla showen och även kring de saker han säger".








NATO OCH SÄKERHETSLÄGET I EU
I ett gemensamt uttalande skriver EU:s utrikesministrar att de är överens om att
"fördöma Turkiets militära agerande som allvarligt underminerar stabiliteten och
säkerheten inom hela regionen".
"Från svensk sida är det oerhört viktigt att vi inte bara har ett fördömande, utan
också att vi på något sätt visar att vi är beredda att sätta handling bakom orden",
sade Sveriges utrikesminister Ann Linde på väg in till mötet.

Rysslands president Vladimir Putin lär skall ha sagt i en intervju för rysk TV att
även Ryssland mycket väl kan tänka sig att bli medlem i NATO, sannolikt mot
bakgrund av Turkiets medlemsskap.

Underlag: SVT Nyheter




torsdag 5 december 2019

FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHETSDAG


Finlands självständighetsdag firas 6 december. Dagen räknas som Finlands nationaldag
och är flaggdag. Detta datum år 1917 förklarade Finland sig självständigt från Ryssland
efter ett månadslångt och blodigt inbördeskrig.

Bland de återkommande festligheterna denna dag finns den ekumeniska festgudstjänsten
i Helsingfors som direktsänds i finsk TV. 
Man har militärparader, anordnar festligheter,
ofta i kommunernas regi, studentkårerna arr-
angerar fackeltåg till hjältegravar på kyrko-
gårdar runt om i landet.
På kvällen har presidenten mottagning på 
slottet, med ett par tusen inbjudna gäster 
från Finland och andra länder.

Presidenten delar ut statliga hederstecken till
förtjänta och befordrar officerare ur försvars-
makten den här dagen.

Många finländare tänder levande ljus i sina fönster den här kvällen och finsk TV
brukar visa filmen Okänd soldat från 1955.

Vi i Sherwoodskogen sänder alla våra 
finska vänner de allra bästa hälsningar 
den här dagen och hoppas att Finlands
fantastiska hockeyframgångar skall hålla
i sig även kommande säsong.

De allra bästa hälsningar genom

Robin och Marion



onsdag 4 december 2019

DAGSVERSER

Under flera årtionden från omkring 1930 skrev Alf Henrikson dagsverser i Dagens 
Nyheter, ofta med anknytning till aktuella händelser men han kunde välja ämnen fritt. 
Det kunde sålunda ofta bli allmänna funderingar runt de mest skilda ämnesområden. 
Det beräknas att han skrev runt 20 000 dagsverser. Vi skall presentera några av dem 
då och då.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
                                                        VID KLARA KYRKA

                                                       Fem slog klockan i Klara.
                                                       Den trumpna folkströmmen rann.
                                                       Mitt i dess mulnaste skara
                                                        strålade hon och han.
                                                       De var unga, de hade varann.

HÅRDFRUSET
Nu faller snön över ängens mark
där nattviolerna stod
och östanvinden är kall och stark
och isar långsamt mitt blod,
men ur tundran som varar i månader än
och som drivorna hopar sig på
skall det nog komma nattvioler igen
om vi får leva till då.
VINTERVISA
Den vita yrsnön breder sig
på frusna fält idag
och alla liv bereder sig
på idel obehag.
Hu, frosten känns förlama mig
den isar visst mitt blod.
Min kära, kom och krama mig
så jag blir varm och god!
FÖRSTA ADVENT
Nu är det första ljuset tänt
för det folk som i Nifelhem bor,
vars affärsinnehavare firar advent
med  både näbbar och klor.
Charkuteristerna vässar sin kniv
och krogarnas gran lyser klart
emedan vårt religiösa liv
nu kan väntas ta fart.


SNUSFÖRNUFTET
Detta är fyra
förträffliga regler,
formulerade tidigt
vid Nilens vatten:
tänk efter om morgonen,
verka på dagen,
ät på kvällen,
sov om natten.


TRYCKTA SKRIFTER
En härlig dikt förgyller en minut.
En god roman tar alltför tidigt slut.
Ett ståtligt drama varar väl en vecka.
En enda kokbok räcker livet ut.
DE SOVANDE TRÄDEN
Träden som vakar om sommaren dag och natt
sover istället om vintern natt och dag.
Träden har mera förstånd än du och jag.
De befattar sig icke i otid med ditt och datt.

NYARE SVENSK FILOSOFI

Trötthet och leda
försvinner på freda
men olust och vånda
är tillbaka på månda.





tisdag 3 december 2019

BRAGDMEDALJEN 2019


Tove Alexandersson vann VM-guldet i långdistans med över sex minuter - kanske ett
av de bästa lopp som någonsin löpts, enligt SVT:s Jacob Hård.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu har hon fått Svenska Dagbladets Bragdmedalj för 2019. I fjol kom hon tvåa i om-
röstningen om Jerringpriset, nu vann hon äntligen en lika tung utmärkelse.


Tove Alexandersson ställdes mot andra världsmästare: Daniel Ståhl i den betydligt
större friidrotten och stafettdamerna i den lilla men folkkära längdskidåkningen.
Men valet av Tove är rätt!

TOVA - ETT FENOMEN
Hon är ett fenomen som dominerat sin sport under många år men ständigt fortsatt
att utvecklas. Hon är en av världens bästa i skidorientering också. Det är knappast
förvånande att nämnden föll för hennes totala dominans i två grenar.
I långdistans- VM vann  hon med över sex minuter och höll en fart som fick de mest
luttrade att häpna. Kanske var detta ett av de bästa lopp som som någonsin löpts i
en orienteringsskog.

SPRIDD I MÅNGA LÄNDER
Orienteringen är numera spridd till många
länder och topplöparna kommer från flera
länder, inte bara från Norden som är en bas
för den här sporten.
Få orienterare kan leva på sin sport, men vad
gäller träning och livsföring är de lika profess-
ionella som idrottare i andra mer lukrativa
sporter. 

Sporten är komplex och innehåller en avsevärd del teknik och strategi, kombinerat
med stor uthållighet. Tove Alexandersson är en av världens bästa i bergslöpning
också, så säkert kommer det att gå fort när hon i sommar tänker tävla på löpar-
banorna som en förberedelse för VM i sprint. Hon är sannolikt lika duktig utan
karta och kompass.


Tove Alexandersson är förvisso en av Sveriges och världens största idrottsprofiler
inom sin sport och väl värd ett bragdguld.

Underlag:  Jacob Hårds krönika







måndag 2 december 2019

SLIT OCH SLÄNG


Slit och släng har blivit en konsumtionsmodell som har omfattats av de flesta i vårt land
och i hela den så kallade västvärlden under många år. Går något sönder eller har det
blivit omodernt eller har man tröttnat på det, släng det och köp nytt.


För en tid sedan gick vår dammsugare sönder,
den startade inte helt enkelt. Husfadern rycker
då in, det måste vara ett elavbrott någonstans,
säger han, det här borde jag kunna fixa. Han
tar fram verktygslådan för att skruva av över-
stycket på maskinen för att ta en titt på elkabeln.
Men nu gick ju inte det för överstycket var ju 
inte fastskruvat i underdelen utan det var nitat
med rader av små nitar. Med verktyg som en 
normalutrustad person besitter går det alltså 
inte att ta isär en dammsugare.

Precis så här ser det ut med de flesta prylar nuförtiden. Det krävs en fackman med
specialverktyg för att kunna plocka isär något och se efter om något kan göras. Om
man vänder sig till en sådan blir man strax upplyst om att arbetet kan bli dyrt,
knappast värt besväret för en begagnad pryl, det är nog klokt att köpa nytt.


  Och så här är det alltså med det mesta. När fick någon en klocka lagad senast?
Nuförtiden går det knappast, det finns inga urmakare kvar som lagar klockor.
Har du halvsulat dina skor de senaste 20 åren? Skomakaryrket är så gott som
försvunnet. Har byxorna eller skjortorna blivit för trånga runt midjan, det kan
bli så för en del. Om du lämnat in kläderna
för justering så har skräddaren, om du har
hittat någon, inte kunnat konkurrera i pris
med konfektionen från sydostasien. Det blir
alltså släng eller ge bort till Frälsningsarmén
och sedan köpa nytt.

Mängder av prylar i hushållet är utsatta för
denna nästa ofrånkomliga konsumtionshysteri,
möbler, vitvaror, symaskiner, strykjärn, bröd-
rostar, kaffebryggare,elugnar, grillar, trädgårds-
maskiner och affärsmännen gnuggar händerna...

Klimatforskarna menar att vi har konsumerat
jorden in i en kris. Slöseriet på jordens alla rike-
domar har varit kolossalt och måste på något
sätt begränsas, innan det är för sent.
I vilken ända skall vi börja?
Och i u-länderna har man ofta inte tillgång till någonting som man kan spara in på,
bortsett från vapen för att hålla igång alla inbördeskrigen....

Underlag: Iakttagelser








fredag 29 november 2019

DECEMBER

I December tar vi itu med julen, skinkan, julkorven, risgrynsgröten med mandeln i,
lutfisken, tomten, juldekorationerna och änglarna , glöggen, granriset, fågelmaten, 
ottan och om det vill sig illa, snöskottningen. Julhälsningar skall sändas och julklapp-
ar inköpas, slås in och förses med julrim.
Och  dagen är sju timmar lång i Skåne, sex timmar i Svealand, bara någon enstaka
timme i Lappland. Solen går upp klockan halv nio i Skåne, en kvart före nio i Svealand
och inte alls i Lappland. Ner går den klockan halv fyra i Skåne, och en kvart före tre i
Svealand. 
Återigen kan vi konstatera att december betyder den tionde fast det ju faktiskt är den 
tolfte. Det har varit fel i två tusen år, och ingen har brytt sig om att rätta till felet. Vi
bryr oss inte heller om den saken längre.

TOMTARNA
Tomtar med glasull i synen
gör affärer vid kyrkklockors dån
 och är tacksamma för att försynen
utgav sin enfödde son.


MÅNADENS AFORISMER
-  Tro örat mera än ögat (Engelskt ordspråk)
-  Ingenting verkar dyrt på kredit
   (Tjeckiskt ordspråk)
-  Jag tycker om män med en framtid och 
    kvinnor med ett förflutet (Oscar Wilde)
-  Självberöm och högfärd är  narrens 
    egenskaper (Japanskt ordspråk)

VAD HÄNDER I DECEMBER. (Dec börjar alltid på samma veckodag som sept).
Dec 1   Världsaidsdagen
        6   Finlands självständighetsdag
        7   USA minns Pearl Harbour 1941
        13 Lucia
        23 Dan före dopparedan
        24 Julafton
        25 Juldagen
        26 Annandag jul
        28 Värnlösa barns 
        31 Nyårsafton
Mellan 20-22 dec vintersolstånd på norra halvklotet, sommarsolstånd på södra.

EFTER VINTERSOLSTÅNDET
Den längsta natten är redan förbi, 
den kortaste dagen har gått.
Sakta, sakta förflyttas vi
mot våren, mot våren så smått.

BONDEPRACTICAN. Tryckt i år.

December, Christ månad eller 
Julemånaden

Nu vill jag lefva i ljuflighet
Och slagta till jul en Oxe fet,
Och vill jag nu mig varm hålla
Förhoppandes att öfverlefva Vintern den kalla.

Om juledag i Nyet månd´ komma, får vi ett gott år oss till fromma. Ju närmare ny-
tändning ju bättre år, ju närmare nytändning kommer Adventet, ju värre det går.
De trä som huggas i denna måna, rottnar icke, ej heller varda de maskätne. Vakta
dig för kall drick, du må ock taga läkedom. Håll ditt lif och bröst varmt, bruka
drycker som styrka hjärtat.

Underlag: Alf Henrikson
                   De äldsta i Sherwoodskogen
                   Cirka Nitti i Nikkaluokta









torsdag 28 november 2019

JIMMIE ÅKESSON


Det går inte att överskatta Jimmie Åkessons betydelse för Sverigedemokraterna idag.
För SD är han värd sin vikt i guld.
Han har varit partiledare i 14 år nu. På landsmötet blev han omvald för ytterligare
två år, vilket rimligen borde innebära fyra eftersom en partiledare knappast kan
lämna sin post nära inpå ett val. Han blir
sannolikt kvar till 2023.

En stor del av SD framgångar måste med 
säkerhet tillskrivas Jimmie Åkesson. 2010
var väljarstödet 5,7%, nu är SD på väg att
komma ifatt Socialdemokraterna, och med 
den ökningstakt SD håller kan de inom en 
nära framtid bli Sveriges största parti.

Så här såg NOVUS väljarbarometer ut för november i procent:

Vänstern                        9,3

Socialdemokraterna      26     
Miljöpartiet                    4,8
Centern                           7,8
Liberalerna                     3,4
Moderaterna                   18,3
Kristdemokraterna         7     
Sverigedemokraterna     21,5

Men det är som Lena Mellin i Aftonbladet påpekar, framgångar måste ett parti vinna
helst varje dag, åtminstone ofta, annars kommer genast motståndarna och talar om
ett parti i kris och då kan ett litet  ras bli till ett stort och framför allt måste parti-
ledaren härda ut även i motgång. När Dansk Folkepartis ledare Pia Kjaersgaard 
avgick 2012, rasade partiet samman totalt.

Jimmie Åkesson är en bra talare, efter Jan Björklunds uttåg är han den bäste av 
partiledarna.  Han förefaller också vara en bra ledare med auktoritet inom partiet.
Men hur är det då med återväxten?
Bakom partiets framgångar, i varje fall i början, stod "De fyras gäng", förutom
Jimmie, Mathias Karlsson, Richard Jomshof och Björn Söder. De har tydligen
lärt känna varandra under studietiden i Lund. Nu har av olika orsaker Mathias
Karlsson och Björn Söder lämnat partiledningen. Kvar står alltså Jimmie och
Richard Jomshof. 
Partiledningen har ju undan för undan gjort
sig av med de "hårdföra unga männen som 
slogs med järnrör". Kvar i riksdagen finns nu 
många unga och nog så presentabla unga män 
och kvinnor.
Vid landsmötet i oktober valdes Henrik Vinge
till vice partiordförande. Det tycks vara denne
man som SD nu sätter sin tilltro till inför framtiden.
Henrik Vinge är född 1988. Han är jurist och av-
lade juristexamen vid Stockholms universitet 2014.
Han har varit presschef för SD sedan 2015 och är
nu integrationspolitisk talesman för partiet.

Underlag: Lena Mellin, Aftonbladet




tisdag 26 november 2019

FLERA LIMERICKAR


Ett par limerickar från Göteborg

Trädgårdsföreningen

Intendenten på Trädgårdsföreningen
fråga´ byggmästarn argt: "Vad är meningen,
allt jobb är ju kvar",
han fick blixtsnabbt till svar:
" Det beror la på brädgårdsförseningen".

Djurplågeri

En djurplågare ifrån Majorna
slänger nyfödda skogsmöss till kajorna,
som han sen fångar in
och med oberörd min
trycker ner i en sump åt pirayorna.

Limerickar från andra platser

Tidsmaskinen

På Alexanderplatz i Berlin
landade en tidsmaskin.
Ut klev Liz Taylor
och sedan Norman Mailer,
sugna på bratwurst med vin.

Fnurra på tråden

Det var 100-årsfest uti Råå,
jubilaren var ej glad ändå,
för hans lilla Stina
hon satt där och flina
med ungtuppen, Sven, sjuttiotvå.

Fanjunkaren

En fanjunkare ifrån Boden
ej fatta en vits när man drog den,
så det hände som att,
han blev väckt nästa natt,
av sitt skratt, då han plötsligt förstod den.

Klosterliv

En nunna vid klostret i Funk
sa: Mitt liv går sin vanliga lunk,
man blir inte fet
av att vara asket
men till kaffet så tar jag en munk.

Om vi hjälps åt

Oskar på hemmet i Råå
var gammal men ville ändå,
"Rut, om du vill,
och om Sven hjälper till
knuffa på, ja, då ska det nog gå".

Underlag från hela Sverige






måndag 25 november 2019

FLYGNYTT


PASSAGERARFLYGPLANET ALICE

Redan om fyra år blir det möjligt att som passagerare välja att flyga med ett el-
flygplan.Tillverkaren Eviation i Massachusetts har nu fått beställningar på sitt nio-
sitsiga elektriska flygplan Alice. Planet sätts in på rutter i nordöstra USA.

Elmotorerna bakom de tre propellrarna drivs av litiumjonbatterier med en kapac-
itet på 900 kwh. Planets fulladdade batterier ger en räckvidd på 1000 km. Som
jämförelse kan ett batteri till en elbil leverera runt 60 kwh som ger en körsträcka
på ca 50 km (Hesla m/S).

Av flygplanets maxvikt på 6350 kg  står batterierna för 3700 kg. Dessa är fördelade
runt om i skrovet och i vingarna.
Normalfarten blir 445 km/t och är alltså lämpligt för mellandistanser.

Det finns många fördelar med det eldrivna flygplanet, det är miljövänligt och 
ekonomiskt, elström är billigare än flygdrivmedel, det är tystlåtet och lätt att
underhålla då motorerna har färre rörliga delar.

En prototyp presenterades i Paris i juli i fjol och 2022 skall planet vara i drift
i nordöstra USA.


DRÖNAREN ASTIGAN A3



90 dagar - så länge skall drönaren Astigan A3 hålla sig i luften med hjälp av sol-
celler. Med sina blott 149 kg och ett vingspann på 38 meter skall drönaren
flyga på 20 km höjd, dubbelt så högt som passagerarflygplanen. A3 be-
nämns som en pseudosatellit eftersom den är mera flexibel än en vanlig
satellit, som har fasta banor runt jorden.

Drönaren kan ta bilder av den krympande polarisen. Avsikten är att forskarna
skall utnyttja den för att  följa upp klimatförändringarna.


STRATOLAUNCH




Stratolaunch flyger redan. Flygplanet är framtaget för att vara en gigantisk
ramp vid raketuppskjutningar.
Med ett vingspann på 117 meter är Stratolaunch världens största flygplan.

Avsikten är att flygplanet skall utnyttjas i redan planerade 
rymdprogram.


TESS-SATELLITEN


Tess-satelliten jagar just nu beboeliga stenplaneter intill näraliggande sol-
liknande stjärnor.
Från 2021 skall James Webb rymdteleskop, ombord på Tess- satelliten, jaga 
liv på de mest hoppingivande planeterna.

Rymdteleskopet kan hitta tecken på liv genom att granska stenplaneternas 
atmosfär. Innehåller atmosfären syre kan det vara ett tecken på liv.


Underlag: Illustrerad Vetenskap nr 18/2019