FLORENCE NIGHTINGALE

I coronatider förtjänar Florence Nightingale att firas extra mycket. Hennes familj

tyckte att hon skulle gifta sig rikt och ta hand om släktens sjuklingar. Men hon

hade större planer: Hon skulle förbättra livet för världens fattiga och sjuka. Denna

vecka skulle hon ha fyllt 200 år.

Hon föddes 1820 i Florens, vars namn hon fick, av brittiska föräldrar, men växte upp på 

familjens gård i England. Hon föddes i en rik, brittisk, väletablerad överklassfamilj på 

godset Villa Colombaia, Florens, i storhertigdömet Toscana.

Fadern var välbärgad och Florence fick ett betydande årligt belopp, som gjorde det möjligt

för henne att leva ett självständigt liv.

Florence intresserade sig tidigt för sjuksköterskefrågan och upplevde att hon fått ett 

kristet kall att bli sjuksköterska vilket ledde till bestörtning inom familjen. En kvinna 

i hennes ställning förväntades bli hustru och mor. På den tiden hade yrket dåligt rykte 

och sköttes främst av fattigare kvinnor.

REFORMARBETE

I december 1844 blev hon en av de ledande förespråkarna för förbättrad vård på sjuk-

stugorna. Detta ledde till att hon aktivt kom att arbeta för reformer både inom sjukvården

som inom fattigvårdslagstiftningen. Hon blev mentor och skickade den sedermera namn-

kunniga Agnes Elizabeth Jones och andra praktikanter till sjukstugan i Liverpool.

                   

År 1850 besökte hon den lutherska församlingen i Kaiserswerth-Rhein. Där träffade hon

prästen och diakoniutbildnings - pionjären Theodor Fliedner och fick se hans diakonis-

sors arbete med sjuka och utslagna. Hon skrev ner sina erfarenheter och skickade dem

till England där de publicerades. Detta var hennes första  skrivna verk.

1853 tog hon tjänsten som föreståndare för Institute for the Care of sick Gentlemomen i

London. Hon arbetade där till 1854. Hennes far uppskattade tydligen hennes arbete och

gav henne årligen 500 £ (ungefär 40 000 £ i dagens penningvärde). Detta gjorde att hon

kunde leva ett bekvämt liv och ägna sig åt sin karriär.

KRIMKRIGET

Florence Nightingale är känd för sina insatser under Krim-kriget. Hon arbetade vid en

sjukstuga i Scutari i den asiatiska delen av dåvarande Konstantinopel. Mot slutet av

kriget hade hon en arbetsledande befattning. Bland annat lyckades hon sänka dödlig-

heten vid militärsjukhuset på Krim från ca 42% till 2%.

Nightingales sjukstuga var mycket välorganiserad, men utgjorde ett begränsat inslag i

ett krig där 10 000-tals män deltog. När Storbritannien efter stora svårigheter vunnit

kriget blev Nightingale en nationell hjälte, vilket gjorde det möjligt för henne att, trots

initialt motstånd, verka  för reformerad sjukvård och kvinnors rättigheter.

SENARE I LIVET

Nightingale återvände till Storbritannien 1857 och blev efterhand krigsministerns

främsta rådgivare i militärhygieniska frågor. Hon ägnade sig åt att utveckla sitt yrke

och 1860 grundade hon Nightingale School of Nursing för sjuksköterskor i London.

Florence gifte sig aldrig trots att friarna var talrika. Mot slutet av sitt liv vann hon

stor berömmelse.Hon var till 1872, med "utomordentlig vördnad", ledare för sjuk-

sköterskeväsendet och kallades "The Lady with the Lamp" för sin vana att besöka

sina patienter även nattetid. Hon är den mest kända representanten för sjuksköterske-

kåren genom alla tider. Hon var också mycket intresserad av och kunnig i statistik.

1858 valdes hon som första kvinna in i Royal Statistical Society.

Florence ägde en  tam och söt uggla som soldaterna gav henne under Krimkriget.

Den ersatte en tidigare uggla med namnet Athena, som hon alltid brukade bära

omkring i en ficka.

Florence Nightingale avled i London 1910, 90 år gammal.

Åsa Moberg skriver i sin bok om Florence Nightingale:

Hon var en rebell, som med stor skicklighet och kunnighet drev folkhälsofrågorna

på nationell och internationell nivå. Hon byggde upp den första skolan för sjuk-

sköterskor och betonade hur viktigt det är med goda löner.

Hon stred för att sjukvården skulle förstå betydelsen av frisk luft, ljus och god och

nyttig mat. Men inte minst var hon en stridbar samhällsdebattör och mycket

skicklig ekonom, statistiker, teolog och kämpe för kvinnans frigörelse. Därtill respekt-

erad av makthavare och politiker. Hon förde fram den världsideologi som skulle 

behövas idag.

Underlag: Åsa Mobergs bok om Florence Nightingale och Wikipedia