Här i Sherwoodskogen försöker vi hänga med i rapporteringen om pandemins härjningar,
men det är inte alltid lätt. Man serveras en sådan uppsjö av pedagogisk grafik, diagram
och tabeller, så nu har man gett det ett eget namn: infodemi. Var det trettiotusen belgare
som blivit testade eller var det så många man planerade testa i Sverige per vecka?
Vi har haft långt fler smittade och döda i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer.
Men enligt Johan Giesecke, professor och tidigare satsepidemiolog, kommer det att
jämna ut sig mellan länderna i det långa loppet.
Med hjälp av en matematiker har Folkhälsovårdsmyndigheten räknat ut att förr eller
senare kommer 80% av vår befolkning ha haft eller kommer att få sjukdomen om några
år. Är detta verkligen sannolikt? Vi vägrar att tro på det. Vilken effekt kommer vaccinet
att ha, när det väl blir tillgängligt för alla?
Vi förstår och tar till oss mycket av all denna information, men mycket, kanske rentav det
mesta, är irrelevant, fel eller bara fullständigt obegripligt. Och det man förstår kan vara
fel i morgon eller om några veckor. Statistik kan lura om man inte är tillräckligt uppmärk-
sam.
Det lär skall ha varit Mark Twain som först formulerade aforismen: Det finns tre slags
lögner: lögn, förbannad dikt och statistik. Statistiken vi får se är säkert inte osann, men
den är inte alltid så tydlig som den kan verka. Ofta är det en fråga om hur trovärdiga de
kan låta som presenterar den.
SNUSETS RENÄSSANS?
Först sades att rökning var en av de svåraste riskfaktorerna vid covid-19 och det an-
Kina. Sedan kom en fransk forskargrupp och ställde allt på ända.
Det franska teamet hade upptäckt att bara ett fåtal av alla covid-patienter som lades
in på sjukhus i Paris var rökare. I Frankrike röker 25% av befolkningen men bara
5% av patienterna uppgav att de rökte dagligen. Det verkar som att rökare, skriver
forskarna, inte löper lika stor risk att drabbas av allvarliga komplikationer av viruset.
Man vände då blickarna mot Sverige där en stor del av befolkningen använder snus.
Cecilia Magnusson, professor vid Centrum i epidemiologi har länge forskat om
snusets effekter.
Jo, säger hon, fransmännen hörde av sig och vi har nu börjat titta på de registerdata
som vi har. Om det visar sig att även snus ser ut att skydda så kan man ju dra slut-
satsen att det har något med nikotin att göra.
Om inte våra registerdata räcker så får vi dra igång en fallundersökning som den i
Frankrike och utfråga patienterna om deras snusvanor.
Cecilia Magnusson tror att det kan finnas ett första resultat om två månader.
Underlag: Peter Letmark, DN
LYSSNA PÅ NEJSÄGARNA
DN:s ledarskribent Sofia Nerbrand tycker att Tegnell lyssnar för lite på nejsägarna. Han
säger nej till många analyser av andra experter. Han säger nej till andra länders mål och
strategier. Hatten av! Det krävs mod att stå upp för sin övertygelse. Personer som ställer
besvärliga frågor är ofta avgörande för att ett lag eller ett projekt skall lyckas. De bör där-
för inte negligeras.
Men hur ser Anders Tegnell på sina egna nejsägare. I BBC:s "Hardtalk" (18/5) påstår
han att majoriteten av Sveriges 40 000 forskare backar upp hans linje, liksom hela Folk-
hälsomyndighetens expertgrupp. De 22 forskare som riktat kritik mot Sveriges pandemi-
strategi dömer Tegnell ut som "inte ledande inom vårt fält. De ledande forskarna står
bakom oss." Albert Einstein lär ha kommenterat boken "Hundra författare mot Einstein"
som invände mot hans relativitetsteori med orden: "Om jag hade fel hade en (kritiker) varit
tillräckligt".
Världens meste nejsägare borde kosta på sig att omfamna sina kritiker när de bråkar om
den inslagna vägen. Hans företrädare Annika Linde och professor Tove Fall, som dragit
lite andra slutsatser, borde kanske erbjudas en plats i någon referensgrupp.
Underlag: Sofia Nerbrand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar