lördag 22 november 2014

EN FOSTERLÄNDSK SÅNG


                                                                   SVERIGE

                                  Den största glädjen med livet i Sverige tör vara
                                  att se dagarna öka i längd när det lider mot vår.
                                  Det är en fröjd som är kännbar för nordbor bara
                                  ty andras är ett långt monotonare år.
                                  Ingen vårlängtan vaknar och ingen förväntan väcks
                                  på sydliga plager vid vita hotellkomplex
                                  när solen går ner klockan arton och upp klockan sex.

                                  Hösten är gruvlig, nyåret bistert och fruset,
                                  värmen är sällsynt och sommarn går tidigt till ro.
                                  Men jag gläder mig år efter år åt det stigande ljuset
                                  som trots allt gör den uppsvenska glesbygden värd att bebo.
                                  Blir jag huttrig och trumpen och gammal och arg
                                                                                som Methusalem
                                  skall jag dock någon enstaka gång vara glad att få
                                                                                 leva bland dem
                                  som ser solen gå ner klockan nitton och upp klockan fem.                       
    
                                  Ur "Bit för bit" (1970) av Alf Henrikson


                                 
                                 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar