DECEMBER 2015

I december tar vi itu med adventsljusen, byter ut trasiga lampor, letar fram skarvsladdar och
placerar sedan ut stakarna i fönstren. Vi lovar varandra att inte köpa så mycket julklappar i
år. Sedan går vi ut och handlar som vanligt. Vi kollar granbestånden från bilfönstret. Kanske
hämtar vi sedan hem en snygg gran en mörk kväll. Barnbarnens luciaföreställningar skall
beskådas och fotograferas. Allt gammalt julpynt skall ner från vinden. Huset skall förberedas
inför julen. Julmaten skall inhandlas. Kylen och frysen fylls till bristningsgränsen. När julen
närmar sig börjar det lukta gott i köket. Det börjar lukta jul. Julefriden lyser oftast med sin
frånvaro i allt stök. En del stressymptom kan bli märkbara. Allt måste bli klart i tid, inget
får glömmas bort. Julklappar skall slås in, julklappsrim skall författas. Skall vi skicka julkort
i år? Nej, det får bli några SMS, julkorten skulle ha postats den 16:de.
Gammelmorfar och gammelmormor firar jul själva i år och de tycker det är underbart. De är
de enda i släkten som kan känna av julefriden, men den varar dessvärre bara till mellandagarna,
då blir huset översvämmat av barn, barnbarn och barnbarnsbarn.


Och dagen är sju timmar lång i Skåne, sex timmar
i Svealand och bara någon enstaka timme i Lappland.
Solen går upp klockan halv nio i Skåne, en kvart
över nio i Svealand, inte alls i översta Lappland. Ner
går den klockan halv fyra i Skåne och en kvart före tre
 i Svealand.

Inte känns det så viktigt att december betyder den tionde
fast det faktiskt är den tolfte. Månadens namn har  varit fel i
två tusen år, och ingen har brytt sig om att rätta felet. Mången
lever lycklig likafullt.

BONDEPRACTICAN, tryckt i år

Om Juledag i Nyet månad komma, få vi ett godt år oss
till fromma. Ju närmare nytändning ju bättre år, ju närmare
nytändning kommer Adventet, ju värre det går. De trä som
huggas i denna månan, rottnar icke, ej heller varda de mask-
ätne. Vakta dig för kall drick, du må ock taga läkedom.
Håll ditt lif och bröst varmt, lät dig ej åderslå, bruka örter
som stärka hjärtat.
Solen löper i Stenbocken. Då är det godt att vandra, kläda
sig i nya kläder, afvänja barn.

Källor:  Sherwoodskogens tankesmedja
             Alf Henriksons "Om allt möjligt"
             Bondepractican

KÅLDOLMENS DAG

Ordet "kåldolme" avslöjar rättens historia. Det turkiska ordet "dolme" betyder "fylld" som har
kombinerats med det svenska prefixet "kål".
Efter nederlaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII och 1800 av hans män till Osmanska riket. till
nuvarande Turkiet. Där blev de kvar i nästan sex år och lärde sig troligen att uppskatta rätter som
dolma och att dricka kaffe.
Cajsa Warg skriver i sin kokbok från 1765 angående
tillagning av dolmar: "Den som ej har tillgång
till windrufveblad, kan i det stället nyttja kålblad."
Och så har det ju sedan blivit.

Idén till Kåldolmens dag föddes 2004 i ett samtal
mellan poeten Lasse Fabel (Lars Winclair) och
idéhistorikern Petter Hellström. I september 2010
tog den senare initiativet till bildandet av föreningen
Kåldolmens vänner. Föreningen instiftades 30 nov
samma år.  2010-2012 firades dagen, som också är
Karl XII:s dödsdag, i Kungsträdgården. Sedan 2013
arrangeras ett årligen återkommande firande i
Historiska museet i Stockholm.

Underlag: Wikipedia

ADVENT

                                     Första söndagen i advent är kyrkoårets första dag.

Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen, det vill säga den söndag som infaller mellan

27 november och 3 december.  I år infaller 1:a advent den 29 november.

Traditionellt i kyrkan är advent en tid av fasta, förberedelse och  väntan inför firandet av Jesu

födelse vid jul.
Under 1900-talet började man i Sverige använda särskilda adventsljusstakar med ett stearin-
ljus för varje adventssöndag. Det första tänder vi i år söndagen den 29 november.

                                                            ADVENTISTER

Adventister kallas de sekter som har det gemensamt att de väntar på Kristi snara återkomst. De

är inte särskilt ovanliga i kyrkohistorien. En sådan stiftades i mitten på 1800-talet av en manisk

bibelläsare som hette William Miller. Han hade räknat ut att jorden skulle förgås och Kristus

återkomma 1843-1844. Att profetian slog fel kan möjligen vara orsak till att hans sekt splittrades

i flera grupper, av vilka sjundedagsadventisterna är en. Ur den rörelsen har en man vid namn

Charles Taze Russel utvecklat sekten Jehovas vittnen.

Sjundedagsadventisterna är en kristen frikyrka, bildad 1863 i USA. Det finns ca 18 miljoner
medlemmar runt om i världen, främst i Syd- och Mellanamerika samt i Afrika, där 39% av
antalet adventister finns. I Sverige finns ca 2800 döpta medlemmar. Samfundet är huvudman
för Ekebyholmsskolan, en friskola utanför Rimbo i Roslagen.
Medlemmarna skall undvika alkohol, tobak och kaffe. De flesta är vegetarianer. Amerikanska
studier visar att de har en medellivslängd som ligger 4 - 10 år över den övriga befolkningen
i de länder där de lever.

Underlag: Alf Henriksons "En Uppslagsbok" och Wikipedia

FINSKA VINTERKRIGET 1939-1940. MINNEN

Stig Bertsand från Nyköping berättar om sin vän och granne Bernt Andersson , som deltog
i Finska vinterkriget som pågick 1939-1940.

På begravningsplatsen vid Grums kyrka i Värmland står en minnessten över Bernt Andersson,
som anslöt sig till Svenska Frivilligkåren 1939. Han dödades efter en relativt  kort tid vid fronten
i samband med ett sovjetiskt flyganfall.

Bernt var min granne i Leonardsberg i Kolmården. Redan innan
han anslöt sig till Frivilligkåren ansågs han som något av en
äventyrare.  Sommaren 1939 hade en zigenarfamilj slagit läger
i grannskapet. Bernt förälskade sig då i en dotter i familjen. Detta
förhållande satte dock hennes far ett bestämt stopp för.
Kanske var denna  korta men avbrutna romans en anledning till
 att han i besvikelsen gav sig in i detta drastiska äventyr, som kom
att kosta honom livet.
Hans tid vid fronten i Finland blev kort men mycket dramatisk.

Det förband han kom att tillhöra utrustades i Kemi och i trakterna
runt Torneå. Inledningsvis ingick i förbandet 4000 man, men antalet
utökades efterhand  för att till slut bli 8000. Bernt kom att ingå i ett kompani lett av löjtnanten
från Umeå Anders Grafström. Hans gruppchef i kompaniet var furiren Axel Ledin. Han kom
från samma regemente i Umeå, K4, som kompanichefen. (Nio år senare kom jag att tillhöra
K4 i Umeå. Där träffade jag Ledin, som befordrats till sergeant. Han berättade för mig om Bernts öden och äventyr i Finland).
Grafströms första uppdrag var att med  kompaniet avlösa
ett finskt förband vid Märkäjärvi. Avlösningen skulle äga
rum den 28 februari men fick senareläggas sex dagar
eftersom det finska förbandet snarast behövdes på
Karelska Näset.  Sträckan man hade att åka på skidor
var 28 km. Temperaturen var vid starten mellan 15 och 20 minusgrader, men under natten sjönk temperaturen till
under 40 minusgrader. Snön var mycket djup vilket gjorde
att förflyttningen tog många timmar.
Dessutom var kartmaterialet dåligt. Kompaniet som hade
startat klocka sjutton, var framme först klockan 4 på natten. Flera av soldaterna hade fått köldskador.
Man hade emellertid nått fram till slutmålet, en udde som sköt ut vid en stor myr. I kompaniet
ingick en radiopatrull, som fick kontakt med stridsledningen i Salmijärvi. På morgonen kom
en order att kompaniet skulle rekognosera framryckningsvägar samt utföra spaning mot ett
visst  vägavsnitt. Denna operation skulle pågå i två dygn, men så blev nu inte fallet. För att
värma sig tände kompaniets mannar upp en eld, men när man sedan släckte
den steg en svart rökpelare rakt upp i skyn. Denna
observerades av ett sovjetiskt spaningsförband och
det dröjde inte länge förrän sovjeterna anföll. Men
de anföll med en alltför liten styrka. Alla stupade
utom någon man som lyckades ta sig tillbaka och
 larma. Efter bara någon timme anföll sovjeterna
igen, men med en betydligt större styrka. Sovjeterna
 hade det kämpigt i den djupa snön varför de blev
ett lätt mål för frivilligkompaniet, som förfogade
över kulsprutor och automatiska eldhandvapen.
Efter striden visade det sig att 250 sovjeter stupat,
sex vodkastinkande soldater togs tillfånga. Grafströms kompani förlorade
sex man, fem hade skadats. Efter denna strid återkallades kompaniet till förläggningen.  Men
nya uppdrag väntade. Natten till den 13 mars var Vedins grupp, där Bernt ingick, ute på ett
spaningsuppdrag. De återvände tidigt på morgonen, helt
uttröttade.. Efter att ha ätit lade de sig i tälten för att sova.
De sov djupt när ett flyglarm ljöd i förläggningen. Vedin
hade varit hos kompanichefen och avlagt rapport efter
spaningsuppdraget när flyglarmet gick. Han hann inte
fram till tältet utan tog skydd i ett  värn just då de sovjetiska
bombplanen släppte sina bomber. En bomb träffade
tältet där Bernt och hans kamrater låg och sov. Förmodligen
var de så  trötta efter nattens strapatser att de  i sin  djupa
sömn inte hört flyglarmet.
Så slutade alltså Bernt Andersson sina dagar och sin
 tjänstgöring i Svenska Frivilligkåren.

EN LARMRAPPORT OM SVERIGE

 I Sverige lönar det sig sämst i hela Västvärlden att utbilda sig,  visar aktuell forskning. Det är
därför inte förvånande att Sverige i allt ökande takt dräneras på välutbildat folk. I stället fylls
det på med flyktingar och invandrare med starkt varierande utbildningsnivå från diverse länder.
Även om vårt flyktingmottagande är i högsta grad vällovligt i rådande världsläge så blir följden
på sikt , om denna utveckling fortsätter, en förändrad befolkningsstruktur i vårt land, vilket kan
 få följder inom många områden. Att till exempel
studieresultaten från grundskolan har försämrats
 på senare år är allmänt omvittnat.

EKONOMISK JÄMLIKHET
Löfvens recept för att minska löneskillnader
tycks enbart vara ökad beskattning. Han vill
uppenbarligen göra världens högsta marginal-
skatter ännu högre, upp till Pomperipossa-
nivå. Hur långt vill den här regeringen gå?
Ginikoefficienten är ett mått på jämlikhet,
t ex inkomstfördelningen hos en befolkning.
Värdet kan ligga mellan 0 och 1(100%),
där 0 är total jämlikhet och 1 total ojämlik-
het. Under Reinfeldts styre år 2013 låg vi
strax under 0,3. Hur långt tänker Löfven gå,
ner till 0? Det skulle innebära total jämlikhet och borde väl innebära att folk får medborgarlön
i stället för lön för utfört arbete? Detta skulle innebära att statskassan snabbt skulle tömmas.

Det faktum att akademiker med flera vill ha en avkastning på sin utbildning, dvs en inkomst-
skillnad i förhållande till om de inte hade utbildat sig, är något som inte passar in i Löfvens
enkla tankevärld. Ingen har väl någonsin hört Löfven resonera om hur viktigt det är att
Sverige i en globaliserad värld måste kunna erbjuda konkurrensmässiga arbetsinkomster
efter skatt.
Saco har varnat för att avkastningen på högre utbildning för svenska kvinnor är lägst i hela
OECD. Välutbildade kvinnor lämnar Sverige i ökande omfattning.

Häromdagen kom en sammanställning av aktuell
forskning från Stiftelsen Entreprenörskapsforum.
Av 23 rika OECD-länder har Sverige den absolut
sämsta utbildningspremien. Den uppskattas till
drygt 4% i Sverige, medan motsvarande siffra i
Tyskland och Nederländerna är 9,5 resp 8,2%.
I Sverige ska det sålunda helst inte löna sig att
utbilda sig. Har man ändå gjort det skall man
akademikerbeskattas.
Vill Sverige bli och helst växa som kunskaps-
nation måste vi tillåta större löneskillnader och
ökande inkomster för högutbildade människor.

Detta borde vara en larmrapport för Löfvens regering - att det i Sverige lönar sig sämst i hela
Västvärlden att utbilda sig.

Källor; Dagspressen, i synnerhet Eric Erfors i Expressen
             Sherwoodskogens tankesmedja

NORGEHISTORIER 2

En norsk gumma satt i soffan med fyra fullt påkopplade
elkaminer runt om sig. "Visserligen är här kallt, men
tänk vilken elräkning vi kommer att få", menade gubben
när han kom in i rummet. "Oroa dig inte", sa gumman,
"Det är inte våra elkaminer, jag har lånat dom av gran-
narna".
Halvard Högberg ,Västerås

Ingen kommer att glömma den norske kidnapparen, han
som skickade gisslan efter lösensumman...
Gunilla Svensson, Varberg

Två norska astronauter befann sig i sin rymdfarkost, när
något krånglade utanför. Den ene gav sig ut i rymden för
att kolla vad det var. Efter ett tag återvände han till dörren
och knackade på för insläppning. Då hördes inifrån:
"Vem är det?"
Elisabeth Alkner, Stockholm

Norrmannen var på restaurang och  beställde en pizza.
Man frågade om han ville ha den uppdelad i fyra eller
åtta bitar.  "Dela upp den i fyra, jag orkar aldrig äta upp
åtta stycken".
Juoko Liiukkonen, Enskede

- Vet du varför norrmännen alltid sitter på första
raden när dom går på bio?
- De vill se filmen först
Carl Raile, Ockelbo

Forskningsrön från Oslo universitet;
Nu är det statistiskt bevisat att äktenskapet är
orsaken till alla skilsmässor.
Anders Persson, Lund

Senaste nytt från Oslo;
;
Efter år av dyrbart och farligt arbete vid platsen för Titanics
förlisning, har i dag en norsk expedition lyckats bärga
isberget.
Anders Persson, Lund

Jag har goda och dåliga nyheter sa den norske fackpampen
till sina medlemmar. Först den dåliga; Vi är tvungna att
acceptera en löneminskning på 5%. Och så den goda nyheten;
Jag har lyckats få den retroaktivt från 1 februari.
Ulf van Rijswijk, Viken

VIOLINKONSERT

Den store violinisten gned
med hästens hår
en tarm av får,
och all himmelens ljuvlighet
strömmade ned
såsom vågor i stråkdragens spår.

Mitt hjärta svällde, min håg blev varm,
min själ kände lycka och fest
när han behandlade fårets tarm
med håret av en häst.

Ur: Sångbart av Alf Henrikson

NORGEHISTORIER

1985 anordnade Norsk Hydro tre (?) tävlingar om "Den
roligaste norgehistorien". Man fick in flera tusen bidrag.
Många av dessa samlades i en bok med titeln "Del 2".
Det finns visserligen ingen Del 1, "men konstigare saker
kan hända i Norge", säger dåvarande chefen för Norsk
Hydro Sven Arild Andersen i förordet till boken.

I Sherwoodskogen har vi läst den och vi kommer att återge
en och annan historia i denna och kommande bloggar.

Norrmannen kommer in på herrtoaletten där det sitter en
skylt: "Håll snyggt". Norrmannen kliar sig i huvudet och
säger: "Vem har med det att göra, jag håller väl hur jag vill".
Göran Älgdahl, Mölndal

Den ene norrmannen till den andre: Om du kan gissa hur
många äpplen jag har i den här påsen får du bägge.
Kenneth Engelund, Örebro

Det var strömavbrott i Oslo i förmiddags. Flera tusen människor
blev stående i rulltrapporna i flera timmar.
Bengt Johansson, Södertälje

Varför vattnar norrmännen flaggstången?
- Därför att knoppen skall slå ut.
Inger Fehling, Örebro

Varför går norrmännen och hamstrar frimärken?
- Jo, de har fått reda på att Postverket tänker höja portot.
Zoltan Herczegh, Spånga

Vet ni varför norrmännen inte slår ihjäl flugorna?
- Det är deras nationalfågel.
Martin Glans, Borås

Vet ni varför norrmännen lade ner programmet
 "Ring så spelar vi"?
- Jo, man hade 5000 skivor i potten.
Kjell Connyson, Bollnäs

SVENSKA FOLKOMRÖSTNINGAR DEL 2

KÄRNKRAFTSOMRÖSTNINGEN                                                                                                      Olyckan på Three Mile Island i Harrysburg, USA, ägde rum 1979 då beslut redan

var fattat att Sverige skulle folkomrösta om kärnkraften året efter. Olyckan medförde att vår
omröstning snarare kom att handla om i vilken
takt vi skulle avveckla all kärnkraft  i landet. De
politiska partierna formulerade tre alternativa
 linjer som skulle föreläggas väljarna

Linje  1  M: Avvecklingstakten beror på beho-
              vet av el för sysselsättning och välfärd.

Linje  2  S och Fp:Samma text som linje 1 med
              tillägget: Nuvarande och kommande
             anläggningar skall ägas av stat och kommun.

Linje  3  V och C: Nej till fortsatt utbyggnad.
              Avveckling inom 10 år. Uranbrytning
              förbjuds i Sverige.

Valresultat  Linje 1  18,9%
                       "     2  39%
                       "     3  38,2%

Omröstningen gav inga klara besked. Tolknings-
möjligheterna var många. Ännu i dag saknas en
flerpartiöverrenskommelse om kärnkraften.


EU - OMRÖSTNINGEN 1994
Vid folkomröstningen om ett eventuellt svenskt EU-medlemskap ställdes följande fråga
till svenska folket:

Anser du att Sverige skall bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellen Sverige och
EU:s medlemsstater?

Det fanns två alternativ att rösta på "Ja" eller "Nej". Dessutom fanns möjlighet att rösta blankt.

Valresultat:  Valdag 13 november 1994
                     Ja    52,3%
                     Nej  46,8%
                     Blanka  0,9%
                     Valdeltagande  83,3%
                     Antal röstande  6 510 055

Sveriges väg till EU-medlemskap

1960  Efta bildas
1989 Muren mellan Öst- och Västtyskland faller
1990 S "kan tänka sig" medlemsskap i EG
1991 Sverige lämnar in ansökan om medlemskap i EG
1992 Sverige skriver under EES-avtalet
1994 Medlemsförhandlingar med EU klara
1994 24 juni Carl Bildt undertecknar anslutningsavtalet
1994 13 november Folkomröstningen
1995 1 januari  Sverige blir EU-medlem
1995 17 november  Val till Europaparlamentet

Flera förhandlingar föregick medlemskapet, Det
rörde sig om fri rörlighet för personer, varor, tjänster
och kapital. Snuset blev en långdragen förhandlings-
fråga liksom införselregler för vin och sprit samt
fisket och dioxinhalten i Östersjön


EURON TILL SVERIGE?

14 september 2003 skulle svenska folket svara på frågan:

" Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?"

Opinionsläget varierade starkt före omröstningen.Det fanns signaler som tydde på att kronan
skulle komma att tappa mycket i värde om vi  inte gick med
Kampanjarbetet för ett svenskt medlemsskap i
EMU drevs av Svenskt Näringsliv, nej-sidan drevs
bl a av folkrörelsen "Nej till  EU". Av de politiska
partierna stödde M, Fp och KD ja-sidan. C, Mp och
V nej-sidan. S var delade medan SD anslöt sig till
nej-sidan.
Valresultatet:  Ja  42%
                       Nej 55,9%
                       Blanka 2%
                       Valdeltagande 82,6%

Efter folkomröstningen skedde an kraftig förstärk-
ning av nej-sidan, bland annat beroende på krisen i
Grekland, där euro-länderna fick gå in med miljard-
belopp. Enligt Sifo  hade nej-sidan i juni 2010 ett
övertag på 61%  mot ja-sidans 24%. Det bör också
noteras att kronan har stärkts markant under senare
tid mot både  euron och dollarn. Nej-sidans stora
övertag torde vara detsamma år 2015.

Underlag: Sveriges Riksdags upplysningstjänst
                 Wikipedia


         

SVENSKA FOLKOMRÖSTNINGAR DEL 1

Folkomröstningar är för många den beslutsmetod som kommer närmast den perfekta demo-
kratin, Men främst av praktiska skäl tillämpar de flesta demokratiska stater olika former av
indirekt demokrati. Här i Sverige väljer vi ju som bekant våra representanter till riksdag,
kommuner och landsting. Där fattas besluten. I denna första del skall vi kort belysa de tre
första folkomröstningarna.

I Sverige har vi under 1900-talet genomfört sex folk-
omröstningar: 1922 om ett eventuellt  rusdrycksförbud,
1955, högertrafikomröstningen, 1957 om pensionerna,
1980 kärnkraftsfrågan, 1994 om vårt eventuella
EU-medlemsskap och 2003, ja eller nej till euron.
Folkomröstningarna är i princip rådgivande. Beslut
fattas av riksdagen.

RUSDRYCKSFRÅGAN
Omröstningen ägde rum år 1922. Frågan som skulle
besvaras var ja eller nej till ett rusdrycksförbud i vårt
land. De stora nykterhetsorganisationerna NTO och
IOGT satsade mycket hårt på ja-sidan. På nej-sidan
fanns ingen stark sammanhållande kraft på motsvaran-
de sätt. Albert Engströms teckning "Kräftor kräva
dessa drycker" visades ofta och blev känd av de flesta.
Det anses allmänt att teckningen hade stor inverkan
på valutgången.
 De regionala olikheterna var stora. I Skåne
röstade 81% nej till förbud. I Västerbotten röstade lika
många, 81%, ja till ett förbud! I det så kallade bibel-
bältet i Småland, runt Jönköping, fanns en stor majoritet
för förbud, medan man vid kusten, från Kalmar och
norrut var starkt emot förbud
Slutresultatet av omröstningen blev mycket jämnt.
48,8 röstade ja till ett förbud och 50,8 röstade nej.
Riksdagen följde folkviljan.

HÖGERTRAFIKEN
Den här  omröstningen gjordes den 16 oktober 1955.
En stark majoritet av det svenska folket ville ha kvar
vänstertrafiken. 82,9% röstade för vänstertrafik och
bara 15,5% för högertrafik. Trots detta beslöts i  riks-
dagen att Sverige skulle införa högertrafik. Majoriteten
för högertrafik var mycket stor. I andra kammaren
( vi hade tvåkammarriksdag då) röstade 175 ledamöter
för högertrafik och bara 34 för bibehållande av vänster-
trafiken, som en stark majoritet av svenska folket ville.

Omläggning kanske många minns. Den skedde 3 sept
1967, dagen H som man kallade dagen.

PENSIONERNA
Den här  omröstningen ägde rum 1957 efter flera års
 utredande och debatt. Väljarna ställdes inför fyra
 alternativ, linje 1-4, där linje 1 var Socialdemokraternas,
  linje 2  Moderaternas och Folkpartiets gemensamma,
linje 3 var Bondeförbundets och  linje 4 övrigas.
 Sammanräkningen efter valet  visade att linje 1 fick
de flesta rösterna, 46%. därefter följde M och  Fp
gemensamma förslag som fick 35%. Bondeförbundets
linje fick 15%.
Omröstningen i riksdagen gällde linje 1  kontra övriga.
Rösträkningen gav det sensationella resultatet 115-115,
ingen hade segrat. Det  var i detta läge som folkpartisten
Krönmark gjorde sig riksbekant genom att lägga ner sin
röst, varigenom linje 1 hade segrat. Socialdemokraterna
hävdade att detta var helt i sin ordning och rättvist
eftersom  linje 1 hade fått de  flesta rösterna vid folk-
omröstningen.

Underlaget framtaget av Sherwoodskogens Tankesmedja

KRISTALLNATTEN

Kristallnatten mellan 9 och 10 november 1938 var kulmen på de våldsamma pogromerna
mot judar som genomfördes i Tyskland mellan den 7 och 13 november 1938. De genom-
fördes av nazister och utfördes av beväpnade grupper främst från det paramilitära SA
men även av många civila.
Omkring 400 judar dödades eller tvingades begå självmord, 20 000-30 000 arresterades
och fördes till koncentrationsläger, 267 synagogor brändes ner och över 7500 butiker
vandaliserades.
Som förevändning för våldsaktionerna angav den
nazistiska regimen mordet på den tyske diplomaten 
Ernst von Rath, utfört av en judisk ung man ett par
dagar tidigare.

Kristallnatten följdes av ökad ekonomisk och politisk
förföljelse av judar och ses av historiker som inled-
ningen till Förintelsen.

Medlemmar av SA och Hitlerjugend genomförde de
här nätterna pogromer i samarbete med civila  mot
judar i hela Tyskland, Österrike och i Sudetenland.
Judiska hem och butiker förstördes, gudstjänstplatser
vandaliserades eller brändes ner, hundratals judar
misshandlades och ca 400 av dem mördades eller
tvingades begå självmord. Dagarna därpå föll
1500 judar offer för förföljelser. De efterföljande
veckorna greps ungefär 30 000 judar och skickades
till  koncentrationsläger.
En följd av kristallnatten blev ett skadestånd på 1 miljard
mark som judarna i Tyskland fick betala.

På årsdagen av kristallnatten genomförs årligen manifestationer till minne av nazismens offer.
Många kopplar det till den rasism, nynazism och nyfascism som finns i dag och menar att
rasismen inte enbart skall ses som en historisk parentes.
               

Källa: Wikipedia
 

ALBERT ENGSTRÖM

Albert Laurentius Johannes Engström föddes i Bäckefall i Lönneberga socken i Kalmar län
12 maj 1869. Under större delen av sin barndom bodde han i Hult, ett litet stationssamhälle
nära Eksjö, där hans far var stins. Han avled 16 nov 1940 på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

NÅGRA ÅRTAL

- Studentexamen i Norrköping 1888
- Studier vid Uppsala Universitet 1889 - 91
- Militärtjänst på Hultsfreds slätt 1890 (3 veckor)
- Frielev på Valands konstskola i Göteborg 1892-93.
   Skolan drevs av Carl Larsson.
- Kolingen och Bobban föds i tidningen Söndags-
  Nisse omkring 1890.
- Medlem i Publicistklubben 1895
- Debut som författare med "En bok" 1905
- Invald i Konstakademin 1919
- Medlem av Svenska Akademien, stol 18, 1922
- Engagerad i folkomröstningen om rusdrycksförbud
   i Sverige 1922
- Alberts tidning Strix, slogs samman med Söndags-
  Nisse år 1924 med Hasse Z som redaktör.
- Tf professor i teckning vid Konsthögskolan 1925-35
- Filosofie hedersdoktor i Uppsala tillsammans med
  Bruno Liljefors 1927

HANS FAMILJELIV

Albert var son till lantbrukaren, sedermera stinsen Lars
Erhard Engström, född 1841 och hans hustru Antigonia
Margareta Lindner, född 1843. Fadern avled 1926 och
modern 1924.
Albert gifter sig 1894 med Sigrid Sparre. De får tre
barn. En dotter, Malin, var 1916-18 förlovad med Evert
Taube.
Albert Engström begravdes 24 november 1940 på Hults
kyrkogård bredvid sina föräldrar.

ALBERT ENGSTRÖM - SÄLLSKAPET

Sällskapet bildades 1981 och är i dag ett av de större
litterära sällskapen i Sverige med över 1700 medlem-
mar. Det har sitt säte i Grisslehamn med en avdelning
i Eksjö.                                                                                                 Anders Zorn och Gustaf Fröding besöker
Albert Engström i Grisslehamn (ovan till höger).
Fröding främst, Zorn i mitten, Albert Engström i bakgrunden.                                                                                          

Underlag:  Wikipedia

 

FARS DAG

Fars dag är en dag då barn firar sina fäder. Dagen firas på olika datum i olika länder. Till
Sverige kom seden 1931 och firades inledningsvis i juni, men efter önskemål från det
nordiska handelssamfundet senarelades dagen till november för att ligga bättre i förhållande
till Mors dag. Fars dag infaller därför på andra söndagen i november.

Fars dag firades för första gången den 19 juni 1910  i Spokane, i staten Washington, USA.
Initiativtagare var Sonora Smart Dodd, som ville fira sin far, som ensam hade fostrat henne
och hennes fem syskon sedan modern dött i barnsäng när sjätte barnet skulle födas.
Initiativet spred sig i USA och redan 1924 förklarade president Calvin Coolidge att han
stödde idén. Det skulle dock dröja ända till 1966 innan president Lyndon B. Johnson
instiftade den tredje söndagen i juni som Fars dag i  hela USA.

DATUM
Fars dag firas samtidigt i Sverige, Finland, Norge,
Island och Estland. I Danmark firar man den 5 juni,
i Ryssland, Vitryssland och Ukraina 23 februari.
USA och England firar i juni, Tyskland på Kristi
Himmelsfärdsdag.
 En majoritet  av jordens länder firar dagen i juni.

Underlag: Wikipedia

JAG ÄR SÅ GLAD ATT JAG ÄR SVENSK

                                              Uti Danmark står någon och tjänar sitt bröd
                                              på att måla sin matjesill illande röd

                                              Någon annan försörjer sig genom sin möda
                                              att med färg göra korvarna illande röda.

                                             Ty i Danmark kan människor aldrig få nog
                                             av den stolta kulören i Dannebrog.

                                             Låt oss avgiva tacksamma jubeldrillar
                                             över bristen på blågula korvar och sillar.


                                             Ur "Bit för bit" av Alf Henrikson









                                           

PRÄSTGÅRDEN I BORGVATTNET

                                                         Prästgården i Borgvattnet

Den här prästgården, 75 kilometer från Östersund, är ett av Sveriges mest hemsökta spökhus.
Här spökar bland andra pigan som blev gravid med prästen och som spärrades in i skafferiet
tills barnet var fött och dödat. Gäster har hört
oförklarliga knackningar, konstiga ljud, fotsteg
och sett olika vålnader. I  gästboken berättar en
gäst att han tagit ett foto på sin spegelbild i ett
av rummen. När han kommer hem och fram-
kallar bilden synds bara en spegel utan spegel-
bild.

Prästgården är en av Jämtlands stora turist-
attraktioner och den som är kvar på gården
på morgonen belönas med frukost och diplom.

Underlag: www.borgvattnet.se

SVENSKA SPÖKSLOTT DEL 2

                                                       Villa Aske, nära Sigtuna

Egendomen kan spåras till 1200-talet. På gården Håtuna i närheten ägde den så kallade
Håtunaleken rum då kungen  Birger Magnusson överrumplades av sina bröder, hertigarna
Erik och Valdemar. Detta ägde rum 1306. Birger tog senare en grym revansch vid
Nyköpings Gästabud.
Villa Aske har sitt spöke, en kvinna som levde här för över 100 år sedan. Hon var barnflicka
på Aske i slutet av 1800-talet. Hon levde ett hårt
liv med knapp lön. Hon blev också utnyttjad av
gårdens män. Hon tog sitt liv genom att gå ner
sig i ett kärr nära gården Aske.
I dag är hon ett spöke som oftast visar sig
 i ett av sovrummen. Man har kunnat
 fastställa hennes identitet och tragiska öde.
Numera brukar hon bara  visa sig uppe i
övervåningen där hon tycks trivas.

        Wanbo Herrgård i södra Dalarna

Wanbo herrgård är byggd ovanpå en källare i sten.
 Legenden säger att en  silverskatt ligger gömd under
den gamla ingången.
Myten lockar än i dag människor till Wanbo.

I slutet av 1200-talet härjade digerdöden, som släckte
många liv. I källaren på Wanbo gård förvarades offren
i väntan på begravning.
På den tiden bodde och verkade prosten Birgersson i Wanbo.
Förutom att han var prost var han skatteindrivare och han hade hårda nypor. Ryktet säger att
han blev mördad. I dag kan flera personer vittna om att de mött Birgersson nära Wanbo.
Men Birgersson är inte det enda spöket  på herrgården.
Här finns också en mörkhårig kvinna som visar sin
skepnad lite då och då. Ingen vet vem denna kvinna
är eller varför hon går igen. Många har dock hört
fotsteg och sett en ung kvinna stå inne i huset
och ute i trädgården.
Utanför Wanbo Herrgård står en så kallad mässten.
Här var den gamla avrättningsplatsen. Historiska
dokument säger att minst 7 personer har avrättats
och mist sina huvuden här.
En sak vet man säkert. Verksamheten i Wanbo
Herrgård är i full gång även när man inte har
några gäster.

                                                               Hellefors Herrgård

Charlotta, dotter till Detlof  Helkenskjöld som anlade Hellefors Herrgård, går fortfarande
omkring på herrgården och letar efter sin älskade son som hon förlorade. Charlotta går
klädd i Hälleforsdräkten som hon själv designat och hon bär  på en avhuggen hand från
sin älskade, förre kommendanten på Sveaborg C O Cronstedt.
Hennes älskade hade förrått Finland och Sverige
vid Sveaborgs  fästning och gett fästningen till
ryssarna. Han flydde från Finland och hamnade
på Hellefors Herrgård där han träffade Charlotta.
Han hade blivit dömd till döden men straffet
mildrades så småningom till att han skulle mista
höger hand, handen som nu Charlotta bär på.
Gästerna på herrgården vågar inte gå upp på
vinden av rädsla för att möta Charlotte däruppe.
Lisa i serveringen har flera gånger fått glas
välta och krossade.
Man har hittat ett gammalt blad från Charlottas
dagbok uppe på vinden. Därvid uppdagades en
ruskig historia som gällde ett barnamord som
lär skall ha begåtts på herrgården då Charlotta
levde.


Underlag. spökhotell.se