DJUR SOM GÄCKAR DÖDEN

I ISHAVET LEVER HÅKÄRRINGEN
Det kalla havet sänker hajens ämnesomsättning. Den är långsam, har låg kroppstemperatur
och är ofta blind. Den kan bli 270 år gammal och i vissa fall ännu äldre. Den slipper drabbas
av cancer och hjärtsjukdomar. Den långa livslängden hör ihop med anpassningen till den
kalla arktiska miljön. Hajens hjärta slår ett slag var 12:e sekund. Den når puberteten vid
100 års ålder.
Håkärringen är jordens mest långlivade ryggradsdjur.

CANCERN AVVISAS AV EN HÅRDFÖR RÅTTA
Under Östafrikas savanner lever nakenråttan ett på alla
sätt ovanligt liv. Bakom råttans hårlösa yttre döljer sig
en unik överlevnadsförmåga. Råttan känner ingen
smärta. Den kan leva utan syre i 25 minuter och är
immun mot cancer, vilket har gjort forskarna mycket
intresserade. Om cancerceller injiceras oskadliggjörs
dessa. Forskarna hoppas på att råttan skall ge ledtrådar
inför ett framtagande av ett motgift mot sjukdomen.

DENNA PLATTMASK KAN ÅTERSKAPA SIG SJÄLV
Denna plattmask använder stamceller för att återskapa
sig själv och hålla sig sjukdomsfri livet igenom.
Genom enzymet telnoreas håller sig deras stamceller
evigt unga.
När forskarna skickade ut en delad plattmask i rymden
kom den tillbaka med ett nytt huvud.


DET ODÖDLIGA NÄSSELDJURET
Utanför Japan simmar nässeldjuret Turritopsi dohmli.
Biologiskt sett är djuret odödligt.
Som fullvuxet och könsmoget exemplar kan djuret tvinga
sig tillbaka till polypstadiet om det svälter eller skadas.
Det omvandlar specialiserade celler till nya celltyper
i en process som kallas transdifferentiering.
Från polypstadiet kan nässeldjuret sedan starta en ny
livscykel.

BANANFLUGAN
En liten förändring i bananflugans celler kan ge ett
effektivt skydd mot fria radikaler och cancer. Forskare
har satt in en extra gen i flugornas mitokondrier,
cellernas kraftverk. Där börjar produceras ett enzym
som oskadliggör fria radikaler. De modifierade flugorna
ökade levnadsåldern med 33-75%. En liknande teknik
har använts på möss.
Forskarna ser nu öppningar mot läkemedel som
kopierar fördelarna utan att påverka generna.

Underlag: Illustrerad Vetenskap 9/2018