FEBRUARI

I februari fortsätter vi att frysa om öronen. Slutet på januari har varit riktigt kall. I Sherwoodskogen har snöslungan fått arbeta flera dagar. Det har kommit ungefär tre decimeter snö i månadsskiftet. Småfåglarna är framme och letar mat vid fågelbordet hela dagarna. Vi deltar i fågelräkningen som pågår i hela landet. Talgoxe, grönsiska och blåmes är de tre-i - topp. Vi varnade för alltför många semlor i föregående blogg, men några måste vi väl få i oss fram till påsk.

Vi håller oss gärna inomhus när det är så här kallt, men vi hoppas naturligtvis på varmare väder, men framför allt hoppas vi på att det här pandemieländet skall ta slut någon gång.

AGENDAN

2 febr. Kyndelsmässodagen. Kyndelsmäss är ljusets högtid till minne av när jungfru          Maria tar Jesus till templet 40 dagar efter hans födelse. Ordet kyndelsmäss: Jämför med engelskans "candle"- ljus och isländskans "kyndill" - ljus.

6 febr. Samernas nationaldag.

14 febr. Alla hjärtans dag, Valentindagen.

16 febr. Fettisdagen.

17 febr. Askonsdagen. Dagen firas främst inom katolska kyrkan. Helig aska strös över botgörare som lämnar kyrkan denna dag.

24 febr. Sverigefinnarnas dag.

MÅNADENS CITAT

Zsa Zsa Gabor  Jag har aldrig hatat en man tillräckligt för att återlämna hans diamanter.

Neil Armstrong  Jag tror att varje människa har ett bestämt antal hjärtslag. Jag tänker inte slösa bort mina.

Moa Martinsson  Det är med idéer som med små barn. Man tycker bäst om sina egna.

Sophie Arnould  Så olycklig man kunde vara då! Ack, det var en lycklig tid.

Mark Twain  Allt du behöver i livet är okunskap och självförtroende, då är framgången säkrad.

                                             BONDEPRACTICAN

FEBRUARIUS - GÖJE - månad haver 28 dagar och säger:

I denna månaden skall man hålla sig  varm på det att man kan behålla sin sundhet. Denna månads köld kan förorsaka mycken ond vätska i människokroppen. Och skall man akta sig för frosseri, din drick skall vara Agrimonia. I Fiskens tecken är godt att bygga uti Vatten, att köpa och sälja och föra sig i nya kläder och att göra bröllop.

LIFVET DETTA ÅRET

Juledagen inföll senast på en fredag. Då skall Vintern fast och stadigt stå. Våren god och ostadig Sommar. En skön och god Höst därefter kommer. Mycket Hö, Korn och Vin då få. Bina skola dö och Fåren också.

Ögnevärk skall då många plåga göra. Jag vill dig mera säga: Oljo och Lökfrö skall man dyrt köpa. Träden skola mycken Frukt ärfva, dock skall Maskar många fördärfva. Detta sker, tro mig om detta.

Underlag: De gamla i  Sherwoodskogen och Cirka Nitti i Nikkaluokta

 

 

FETTISDAGEN

 Den kristna fastan är ju som de flesta vet 40 dagar lång och avslutas på påskafton. Sista dagen före fastan, fettisdagen, har gett upphov till seden att äta kaloririka semlor eller fastlagsbullar. Fettisdagsbullar kallas de i Skåne och där börjar man äta dom redan dagen innan, på "bullamåndag".

Fransmännen kallar dagen "Mardi gras", fet tisdag. Den välbekanta karnevalen i New Orleans i februari har fått det namnet. Lousiana, där New Orleans ligger, var ju franskt en gång i tiden. 

Att gå till ett franskt "boulangeri" och köpa en semla kan vara en komplicerad sak. Den heter (fullständiga namnet): "Brioche fourrée a la päte d´amande, crème fouettée et saupoudré de sucre de glace". Vad en fransman kallar semlan är inte känt, en turist torde väl få nöja sig med att peka.

I Tyskland och Österrike heter dagen "Faschingsdienstag" och firas under normala år med karneval och festande. Där kallas semlorna "Faschingkrapfen" och är fyllda med aprikossylt i stället för mandelmassa.

Alla i de nordiska länderna äter semlor men danskar och norrmän byter ut mandelmassan mot sylt av olika slag medan de flesta finländare äter semlorna på svenskt vis, men även här har man börjat pröva med sylt. Semlorna brukar finnas kvar i butikerna till framemot påsk.

                           ADOLF-FREDRIK. KUNGEN SOM ÅT IHJÄL SIG.

På fettisdagen 12 februari 1771 åt den svenske kungen Adolf-Fredrik ihjäl sig. Han var mycket förtjust i mat, särskilt när det vankades semlor. Dagen före den ödesdigra måltiden var kungen och drottningen på bal på Ulriksdals slott. Kungen gick hem tidigt. Han ville vara utvilad nästa dag, för då hade den franske köksmästaren lovat servera hetvägg, det vill säga semlor med marsipan, vispgrädde, kanel och varm mjölk. Dagen efter var drottningen bakfull så Adolf-Fredrik fick sitta ensam vid middagen. Han började med ostron, därefter surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. När kungen var riktigt mätt kastade han sig över favoriträtten semlorna. Det påstås att han åt semlor som aldrig förr. Omedelbart efter måltiden gav kungen till ett skrik. Man bar honom till hans säng där han efter en kort stund avled.

Underlag: Wikipedia

HÖGEREXTREMT VÅLD

 Gemensamt för branden i minkfarmen i Sölvesborg 2019, upploppet vid riksdagshuset i Berlin i fjol och stormningen av Capitolium i januari är inslaget av högerextremistiskt våld som inspirerats av propaganda på nätet.

Branden i Sölvesborg inspirerades av ett numera upplöst nätverk "The green brigade" som i sin tur hade nära kopplingar till "The base", som skall ha grundats i Sankt Petersburg i Ryssland. Det manar personer att begå terroristbrott.

Uppmaningar genom online-plattformar på nätet var också en drivkraft för hundratusentals demonstranter i Berlin 29 augusti i fjol (bilden ovan). De försökte inta riksdagsbyggnaden men stoppades i sista stund av polis. Nynazister, muslimska kvinnor med slöja, hippies - jag har aldrig sett en sådan grupp människor demonstrera tillsammans förut, berättar Jan-Henrik Wiebe som var på plats.

Till Washington vallfärdade den 6 januari i år tusentals amerikaner som trodde på konspirationer och falska påståenden om valfusk. De ville "rädda Amerika". Presidenten Donald Trump eldade på dem: "Om vi inte slåss som helvete, kommer vi inte att ha något land längre". Därefter stormade många byggnaden. Den federala polisen, FBI, grep senare flera organiserade högerextremister bland våldsverkarna.

Det framgår senare i en rapport från CVE, Center för  våldsbejakande extremism, att internet-inspirerad högerextremism florerar med syfte att underblåsa motsättningar i kapitalistiska samhällen och bana väg för en revolution. Högerextremister ser detta som ett raskrig mellan "vita" och "icke vita" som oundvikligt kommer att leda till en samhällskollaps. För att nå dithän krävs att man polariserar, spär på konflikter och oroligheter i samhället. Därefter skall dessa krafter etablera idealsamhället, den vita staten, med dess världsordning. Med internet sprids dessa idéer blixtsnabbt.

Generellt har vi svenskar goda kunskaper i engelska och en hög online-kultur, säger CVE. Det är lätt att bli radikaliserad utan motbudskap. Man sitter på sin kammare och kommunicerar på datorn med likasinnade som  bekräftar ens idéer. Ingen har något att invända. "Flera våldsdåd har utförts av ensamagerande högerextremister", slår CVE fast i en rapport. Under 60- och70-talen var extremister välorganiserade, men numera är det lösa kontakter spridda över olika kontinenter och länder - svårare att både överblicka och förstå. - I dag är det ledarlöst där man som individ plockar olika idéer som passar en, likt ett smörgåsbord, man är kanske inte medveten om hela bilden. Man deltar i olika aktioner som är sprungna ur en massa olika sammanhang, säger Jonas Trolle, chef för  CVE.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har gett ut en larmrapport om " Ekofascism" något som tycks breda ut sig. Den kännetecknas av samhällskritik, naturromantik, drastiska lösningar på samhällsproblem som överbefolkning samt ett rasideologiskt och nazistiskt arv. Sammanfattningsvis bedömer Säpo terrorhotet i Sverige i dagsläget med en trea på en femgradig skala.

Underlag: Mikael Holmström, DN.

DAGS FÖR FÅGELRÄKNING

 En av de yngre här i Sherwoodskogen ägnar sig på fritiden åt fågelskådning. Han är ornitolog som det ju också heter. Han påverkar oss andra med sitt fågelintresse så att vi numera ofta tittar efter i fågelboken för att identifiera fåglar som vi sett. Somliga kan ju identifiera fåglar på deras läten eller kvittrande. Den hörseln har dessvärre  inte så många av oss äldre här i Sherwoodskogen kvar längre, vi hör inte ens syrsorna spela om somrarna. Det här nyvaknade fågelintresset gjorde att vi noterade en insändare i DN i dag, undertecknare var Åke Ekdahl. "Det är dags att räkna fåglar igen, 29 januari till 1 februari".

                                                            Grönsiska

Det har blivit en folkrörelse varje vinter att räkna fåglar vid fågelbordet eller nära där du bor. Inemot 20 000 skådare av alla kategorier i hela landet rapporterar arter de ser under några dagar. Det senaste decenniet har det kommit fram till ungefär samma resultat varje år, att talgoxen toppar tio-i- topplistan.

Den gode Strindberg skrev en gång: "att sitta och meta det är att vara sysselsatt utan att göra något, att vara upptagen utan att behöva anstränga sig". Det är ungefär lika bekvämt att fågelskåda fåglar från köksfönstret. Det är så klart ingen vetenskaplig undersökning. Men tack vare att så många deltar med observationer skapas en värdefull bild av hur det står till bland de fåglar som stannar över vintern.

                                                                          Blåmes

I fjol blev talgoxe, grönsiska, blåmes topp tre, men totala antalet fåglar blev magrare än vanligt, vilket förklarades med den milda vintern, vilket gjorde att fåglarna stannade ute i markerna och ratade fågelbordens alla solrosfrön och annat.

Vissa år slår invasionsarter igenom i statistiken, såsom siskor, sidensvansar och korsnäbbar. I år blir det intressant att se om övervintrande sommarfåglar ger sig till känna. Rapporter från hela landet i januari avslöjar att många typiska sommarfåglar, som borde ha flyttat söderut, valt att chansa på ännu en mild vinter. Sädesärlor, bofinkar, rödhakar, gärdsmygar kämpar hårt med att hitta insekter att överleva på.

                                                                         Härfågel

Det mest spektakulära fyndet just när vintern smällde till, är kanske härfågeln vid Polishuset och på Gärdet som lockade ut stora skaror stockholmare.

Många frågar sig hur de krakarna klarar vintern. Svaret är nog dessvärre att chansen är tämligen liten. De försöker överleva på insekter som de inte hittar. Kungsfågel, skogsmesar och andra insektsjägare som är vana att övervintra har lärt sig tekniken att hamstra och att leta på rätt gömställen där andra fåglar lagt upp matförråd.

Det är egentligen bara talgoxen och blåmesen som lever ur hand i mun och det kan delvis förklara varför de är så vanliga vid våra fågelbord.

De äkta vinterfåglarna vid fågelborden, mesar, finkar, sparvar och några andra, har vintertid anpassat hela matapparaten till en diet på frön, bär eller knoppar. På sommaren väljer de insekter. Kylan är inte det avgörande problemet för fåglarna, men för att klara vintern är det nödvändigt med bränsle för att hålla värmen.

Googla på fågelräkning och delta i räkningen 29/1 till 1/2.

FÖRINTELSENS DAG 27 JANUARI

 Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av Nazitysklands största förintelseläger, av sovjetiska Röda armén. Omvärlden fick då bevittna vad 12 år av nazistiskt styre hade skapat.

50 år senare högtidlighölls minnet av Förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har 27 januari varit en nationell minnesdag och 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag över Förintelsens offer.

GENERALPLAN OST

Enligt en hemlig tysk generalplan för koloniseringen av Östeuropa skulle alla judar, romer och polacker fördrivas. Judar och romer skulle avrättas, polacker och andra grupper skulle användas för slavarbete. Vid Wannsee-konferensen 20 januari 1942 inkluderades alla Europas judar i en plan som SS-generalen Reinhard Heydrich utarbetat, den så kallade "Slutliga lösningen". Enligt planen skulle 11 miljoner judar från Europas alla stater deporteras österut för att där arbeta sig till döds eller mördas i förintelseläger. Planen godkändes av alla närvarande SS-chefer och av cheferna för de civila myndigheter som deltog. Efter konferensen vidtogs förberedelser för historiens värsta brott mot mänskligheten. Ett flertal förintelseläger byggdes, Chelmno, Sobibor, Majdanek, Treblinka med flera, men störst  var Auschwitz, där omkring en miljon judar kom att avrättas och kremeras. Sommaren 1942 mördades Heydrich i Prag av tjeckiska motståndsmän.

Underlag: Wikipedia

DE SVENSKA KARLARNA

På torsdag den 28 januari är det kungens namnsdag. Dagen är flaggdag. Vi har tidigare i dessa rader ifrågasatt detta med allmänna flaggdagar på kungligheternas namnsdagar. Det finns i så fall mer angelägna saker att flagga för, till exempel Karl X Gustafs tåg över Bälten och freden i Roskilde 1658 som gav oss Skåne, Bleking, Halland och Bohuslän åter, Sveriges största militära seger någonsin.

Vår nuvarande kung Carl Gustaf har nummer XVI i namnchiffret. Vilka är då alla de andra Karlarna frågar man sig? Kanske kan det vara intressant för  en del. För dagens skolungdom är nog dessvärre allt detta totalt ointressant och okänt.

Vi  har fått hjälp av Alf Henrikson med den här kungalängden av svenska Karlar.

 Först kom Karl den förste , han bodde i en dös. Han  styrde och han ställde långt bort i Hedenhös. I tusenmila skogen där inga gränser fanns, försökte han regera det Sverige som var hans.

Sen kom Karl den andre, han var en liten plutt. Han satte sig tillrätta på tronen med ett skutt. Det var i Västergötland vid Slafsens blåa våg. Där hade han en ökstock för sina härnadståg.

Sen kom Karl den tredje, han var en lång drasut. Han trivdes bäst i Närke allt vid en landsvägsknut. Där byggde han en riksbank och satte upp en bom och ansåg allt och alla som statens egendom.

Sen kom Karl den fjärde, vad var då han för slag? Han var en fridsam konung som kunde stifta lag. Han hade runda kinder, han hade krumma ben och satt till doms var fredag på farfars bautasten.

Sen kom Karl den femte, han var en argsint man, ty krig i alla väderstreck och väder förde han. Han intog hela Trosa, han intog halva Hjo, han var så företagsam så det kan ingen tro.

Sen kom Karl den sjätte, han var så religiös. Han var förtjust i asablot och glad i Hedenhös. Han sjöng en psalm till Asator med stark och rostig bas och drack förskräckligt ur ett horn men aldrig ur ett glas.

Sen kom Karl den sjunde ur den katolska tron. Hans pappa hette Sverker, en gammal from person. Sankt Eriks son som hette Knut var nog ett elakt frö. Han slog ihjäl Karl Sverkersson en natt på Visingsö.

Sen kom Karl den åttonde, hans pappa hette Knut. Han var av släkten Bonde, två gånger drevs han ut. Han förde krig i ett i ett, ja sorglig var hans lott. På slutet kom han dock igen och dog på Stockholms slott.

Sen kom Karl den nionde, han satt på en tribun och ställde till ett blodbad i Linköpings kommun. Han var den ilsknaste monark som gamla Sverige haft och förföljde katoliker av all sin mannakraft.

Sen kom Karl den tionde, och han låg mest i fält. Först slogs han uti Polen, sen gick han över Bält. Från Danmark tog han Skåne, Halland, Bleking, Bohuslän. Sen reste han till Göteborg, där gick han häftigt hän.

Sen kom Karl den elfte, han var en enkel själ. Han ställde till förmyndarräfst och reduktion jämväl. Indelningsverket var hans verk, varom han lagt sig vinn. Och pengar till soldater åt kronan drog han in.

Sen kom Karl den tolfte i stora stövlars takt. Han hade knappt fyllt femton när han fick envåldsmakt. Vid Narva vann han seger, Poltava blev hans fall, varpå han höll kalabalik och föll vid Fredrikshall.

Sen kom Karl den trettonde, hans brorson kördes bort, och han var redan gammal och blev äldre inom kort. Frimureri var hans mani och andeskåderi, magi och ordensvurmeri och inskränkt monarki.

Sen kom Karl den fjortonde, en fransk marskalk från Pau, en fyradubbel miljonär, och de var glesa då. I Örebro föll folkets val hux flux på hans person. Han var de förste Bernadotte som satt på Sveriges tron.

Sen kom Karl den femtonde, artist och sångarbror, en kärlekskrank kavallerist vars lust till krig var stor. Men politikens verklighet befanns tyvärr för svår så han blev krasslig och gick bort i sina bästa år.

Till sist kom Karl den sextonde, han stavar Karl med C.

Det gjorde alla andra med, detsamma gjorde de. Det enda skäl som kan hittas på till att vi inte också  gör så, är att svenska karlar ser konstiga ut, när de inte stavas med K.

VÅLDET MOT KRISTNA

 Fortfarande skamligt tyst om våldet mot kristna

Minst elva döda. Det var enligt BBC resultatet av en attack i nordöstra Nigeria på julafton av den jihadistiska gerillan Boko Haram. Angriparna ska också ha plundrat mat och bränt ner bostadshus, ett sjukhus och en kyrka.    

Kristna världen över har fått vänja sig vid att bli angripna just när de samlas för att högtidlighålla jul och påsk. Nyligen kom uppgifter om ytterligare en nyårsmassaker, i inbördeskrigets Etiopien, där hundratals troende ska ha mördats. I Nigeria, konstaterar organisationen Open Doors, "mördas det fler kristna för sin tros skull än i något annat land".

Organisationen presenterar varje år en sammanställning, World watch list, över de länder där de flesta kristna trakasseras, diskrimineras och mördas för sin tros skull. Som vanligt ligger Nordkorea högst upp: "Att bli påkommen med att vara kristen i Nordkorea innebär för många en dödsdom. Den som inte dödas omedelbart blir tagen till ett arbetsläger som en politisk förbrytare". Därefter  följer Afganistan, Somalia, Libyen och Pakistan. Även i Kina förvärras situationen. Nigeria är tillbaka på topp tio för första gången sedan 2015.

De kristna växer i antal på många håll liksom den kristna kyrkan. Detta leder till en motreaktion från muslimska länder som allt mer radikalisetats. Den muslimska terrorgruppen"Boko Haram" har i Nigeria förstört hundratals kristna byar och fortsätter att döda, kidnappa och våldta utan att straffas", konstaterar Open Doors i ett pressmeddelande. Den som vill hitta svenska rapporter om World watch list får som vanligt anstränga sig. De kristna tidningarna Dagen, Katolskt magasin och Världen i dag har skrivit om detta. Såväl även lokala Örebro Nyheter, nystartade Bulletin  och  högerextrema Fria Tider. Sedan är det tyst.

Det är svårt att få till stånd en massmedial bevakning av förföljelsen av kristna. Trots att de kristna är den värst utsatta religiösa gruppen av alla. Varje dygn mördas 11 kristna i världen. Och trots att deras situation förvärrats av pandemin, till exempel genom diskriminering vid utdelning av mat och vacciner och ökad press på de kristna hemmen, särskilt på kvinnorna.

Nigerias klättring på skammens lista är intressant. Det är bara ett tiotal år sedan Paul Marshall, expert på religiös förföljelse, i sin bok "Persecuted" slog fast: "Den genomsnittlige kristna på planeten, om det fanns en sådan, skulle troligtvis vara en brasiliansk eller nigeriansk kvinna eller en ung kines".

När boken skrevs var tystnaden kompakt om våldet mot kristna. Det har blivit bättre, men många ser ännu felaktigt kristendomen som en angelägenhet för vita västerlänningar, en sorts privilegiets religion vars utövare förföljer andra, inte själva förföljs. Den bilden är djupt fördomsfull. Om detta påminns vi varje år av Open Doors.

Underlag: Rapporter från Open Doors och Erik Helmerson, ledarskribent DN

PUTINS MILJARDPALATS

Ryssarnas försök att förgifta regimkritikern Aleksej Navalnyj misslyckades. Han överlevde och beslöt återvända till Ryssland och Moskva. Hans mod skakade om den ryska ledningen. Man dirigerade hans flygplan till en avstängd flygplats där polisen var redo. Efter landningen anhölls han för att senare ställas inför domstol för några påhittade brott.

 

Navalnyjs anhängare hade tillgång till en film om Putins slott vid Svarta Havet. Tajmingen för avslöjandet var perfekt. Precis då han hamnade bakom galler släppte hans anhängare filmen.

På två dygn har Aleksej Navalnyjs film "Ett slott för Putin" fått över 12.5 miljoner visningar. Det är rekord för Navalnyj, alla  kategorier - samtidigt som han själv sitter i fängelse. Filmen avslöjar att en mängd obskyra bolag och offshore-bolag med kopplingar till Vladimir Putin själv äger en tomt på 7800 hektar vid Svarta Havet. På det välbevakade området finns en kyrka, en amfiteater, en underjordisk hockeyrink och ett gigantiskt palats, som innehåller bland annat en teater och ett kasino.

Navalnyj är hela tiden steget före Kreml, först återvändandet som Kreml genom sitt agerande gjorde till en världsnyhet, därefter fängslandet och nu filmen.

Frågan är nu hur stora demonstrationerna blir på lördag. Hittills har de inte fått tillstånd vare sig i Moskva, Sankt Petersburg eller i några andra stora städer. De ryska åklagarmyndigheterna försöker blockera alla internetsidor som sprider information om var och hur protesterna skall äga rum.

Nu har Navalnyj höjt insatserna ytterligare genom den här filmen som är riktad mot Putin personligen, samtidigt som kritiken mot att han arresterades växer. I sådana situationer brukar våldet mot demonstranter ligga mycket nära ytan.

Sommaren 2019 inföll den senaste protestvågen i Moskva. Då handlade det om att oppositionen inte fick delta i kommunalvalet. Navalnyjs mål är nu sannolikt att försöka få igång motsvarande  protestvåg inför dumavalet som hålls i september.

                                               Ett av många sällskapsrum i slottet

Makthavarna är sannolikt redo att använda våld. De har förberett sig i flera månader för det belarusiska scenariot. Politiken blir alltmer primitiv, makthavarna försöker inte ens förhandla med Navalnyj eller oppositionen. Den tiden är förbi, säger Andrej Kolesnikov, forskare och senior fellow på den amerikanska tankesmedjan Carnegie i Moskva. Han uttalar sig i oberoende Dozjd.

Underlag: Anna-Lena Laurén,  DN:s korrespondent

ÄNTLIGEN!

 Så är då Donald Trump äntligen borta från presidentämbetet. I fyra långa år har västvärldens ledande nation, USA, haft en president som gjort sig känd eller ökänd som en egotrippad lögnare och förförare av såväl kvinnor som inom politiken. Det känns djupt tragiskt att så många har låtit sig duperas av en man med så tydliga psykopatiska drag. I massmedia talas ofta om det massiva stöd han hade bland väljarna. Detta är en felaktig beskrivning. Vid amerikanska presidentval och andra val röstar amerikanen i gemen främst på sitt parti och inte på en kandidat, vad han än heter. Republikanerna och Demokraterna har i många år varit ungefär jämnstarka. Olika kandidater har emellertid attraherat väljarna i olika hög grad. Trump drog förvisso till sig många på landsbygden, men långt ifrån den stora majoritet som det ibland talas om.

Efter den av Trump uppmuntrade stormningen av Capitolium har emellertid även de trognaste av hans tidigare anhängare övergett honom. När han lämnade Washington dagen före installationen av Biden, nobbade flera topprepublikaner att ta farväl av honom.

Men de fyra åren med Trump har satt många djupa spår inom många områden, både i USA och utomlands.

Vad tror då amerikanarna om Bidens möjligheter att lyckas som president?

Enligt en mätning från CNN tror sex av tio amerikaner att Biden kommer att göra ett bra jobb. Det är betydligt fler än vid Trumps tillträde, men påtagligt färre än vid Obamas.

En mätning från public service-bolaget NPR visar att tre fjärdedelar av amerikanarna, alltså en stor majoritet, är eniga om att utvecklingen i landet går åt fel håll. Det indikerar det största missnöjet på nästan 30 år.

Europa litar inte på USA:s politiska system.

Fyra år med Donald Trump som president har fått många européer att tappa förtroendet för USA, visar en opinionsmätning. Visserligen gläds de flesta européer åt att Joe Biden vann valet. Men av drygt 15 000 tillfrågade i en opinionsmätning i elva europeiska länder anser en majoritet att USA:s politiska system är trasigt.

Ett genomgående tema i mätningen är att européernas förtroende för USA har urholkats. Många litar inte på att USA hjälper Europa vid en militär kris och vill heller inte liera sig med amerikanarna i en konflikt med Kina eller Ryssland.

När det gäller påståendet "efter att de har röstat på Trump 2016 går det inte att lita på amerikanarna" håller en tredjedel med. Här sticker Tyskland ut. 53% av tyskarna delar den uppfattningen, i Sverige är det 36% som gör det medan 27% inte håller med påståendet.

Fungerar USA:s politiska system?

Statsvetaren Ivan Krastev, ordförande för Center For Liberal Strategies i Sofia, Bulgarien, är medförfattare till rapporten "The crisies of American powers" som baseras på opinionsmätningen. Han tolkar resultatet främst som en kris för USA:s maktposition, snarare än en kris för den amerikanska demokratin.

Frågan som ställdes var:  "Anser du att USA:s politiska system fungerar väl eller är det trasigt?"

I de flesta deltagande länder, inklusive Sverige, ansåg närmare 70 % av de tillfrågade att det politiska systemet i USA är helt eller delvis trasigt.

Totalt tillfrågades drygt 15 000 personer, i Sverige drygt 1 000 under tidsperioden 24 - 27 november 2020. 

Undersökningen var beställd av European Council on Foreign Relations. I dess styrelse sitter bland andra förre statsministern Carl Bildt.

Avslutningsvis önskar vi Joe Biden, Kamala Harris, den nya amerikanska administrationen och hela amerikanska folket lycka till och all framgång inför framtiden.  Vi vill emellertid lägga till en brasklapp genom att citera en aforism ur ett gammalt exemplar av Blandaren:  "Det är svårt att sia, särskilt om framtiden."

Underlag: Diverse massmedialt

MEMLÄNGTAN

Hemlängtan? Nämnde du hemlängtan? Sval är din känsla och snål.

 Den verkliga hemlängtan känner ej du, ty den känner bara en ål.

Han kan lämna de diken kring Lyckeby å där hans mannaårs verk är begravet

för att ge sig iväg till sin barndoms alg i det ödsliga, otrygga havet.

Hundrade veckor och tusende mil varar hans tunga färd

utan ett härbärge, utan en vilostad, utan en huvudgärd.

Han kan söka sig bort till ett djup utan gräns från de fetaste, grundaste floder.

Hemlängtan? Nämnde du hemlängtan? Den känner du föga, broder.

Alf Henrikson

              Lekplatserna ligger i Sargassohavet, ett favorittillhåll för olagliga ålfiskare.

 

VAD ÄR 5G?

                               INGEN VET VAD 5G SKA GE OSS - EGENTLIGEN

De flesta prognoser om vad den kommande generationen mobilnät ska leda till är förmodligen fel. Vi får acceptera det tills vidare.

Säg ordet 5G och folk kommer att associera åt alla möjliga håll: Till grundlösa hälsolarm. Och till frågan om huruvida utrustning från de kinesiska företagen Huawei och ZTE ska tillåtas i näten, en debatt som har kastat Sverige rakt in i världspolitiken sedan Säpo och Telestyrelsen med Säpo och Försvaret i ryggen pekat ut dem som potentiella spionorganisationer.

Färre associerar till exakt vad de tänker sig använda G5 till, när de väl finns på plats. Och det är helt i sin ordning.

För ärligt talat så är alla prognoser om vad G5 kommer att betyda mer eller mindre kvalificerade gissningar.

Vad man säkert kan säga är att snabbare uppkopplingar till mobilen inte är huvudpoängen. Även om det är sant så är det viktiga inte att "du kommer att kunna ladda hem en film på X sekunder" (vem laddar film nuförtiden?) utan andra tekniska aspekter: 5G-nät kommer att kunna koppla upp otroligt många fler enheter på en given yta och svarstiderna, alltså tiden det tar för en signal att gå från sändare till mottagare, ska minska drastiskt.

Vad öppnar det för? För att allt blir uppkopplat, i någon mening. Att mobilnäten börjar användas för att ansluta alla tänkbara maskiner, från delar av hemmet till fordon, fabriker och sensorer.

I någon mening, som sagt, för exakt hur det kommer att användas ska ingen låtsas veta.

Självkörande bilar nämns ibland som ett viktigt område, men det är absolut inte så att denna teknik står och stampar i väntan på 5G-nät. Kanske kommer mobilnät i framtiden att samordna autonoma fordon, men det är sekundärt jämfört med annan teknikutveckling som måste förfinas.

Nej det går knappast att med trovärdighet säga exakt hur 5G kommer  att utnyttjas. Men när 4G-nätet år 2009 (som först i världen, faktiskt) så visste man inte direkt hur de skulle användas heller. Hur många av de appar, tjänster och sätt att använda mobiler som är självklara i dag fanns ens då? Då var den moderna smarta telefonen en relativ nymodighet, bara två år hade gått sedan den första iphonen släpptes. Spotify hade just börjat ta steget från datorn till mobilen. Uber var en för svenskar okänd tjänst i USA. Netflix höll just på att styra om verksamheten från att skicka dvd-skivor med posten till strömmad video.

Inget av det här var givet när 4G-nätet byggdes, men det var ett korrekt antagande att kapaciteten de erbjöd behövdes. Man visste bara inte exakt till vad.

Det är därför prognoser och reklam om vad 5G kan ge oss kan framstå som lite löjliga.

Många kommer nog visa sig vara fel. Men själva poängen med digital infrastruktur som 5G-nät är att de kan leda till uppfinningar som ingen annars hade tänkt på.

Underlag: Linus Larsson DN.

VADMAL

 Kanske lyssnade någon på radions långkörare på söndagsmorgnarna, "Söndags-Morgan" i söndags. Bland annat talade man då om tyget vadmal, vilka egenskaper det har och hur det tillverkas - mycket intresseväckande och okänt för oss i Sherwoodskogen, och man kom i det sammanhanget också in på "Bockstensmannen", som var klädd i vadmalskläder när han dog i slutet av 1300-talet. Kläderna var väl bevarade.

Vadmal är idag ett vävt tyg av ylle som behandlats i en vadmalsstamp där tyget stampas eller valkas ihop med vatten, så att det inte längre går att urskilja de enskilda trådarna i väven. Det ger ett tätt, varmt och vattenavstötande tyg som är mycket slitstarkt.

HISTORIK

Tyget har urgamla anor, ända tillbaka till vikingatiden på 900-talet. Förutom till kläder använde man då vadmalstyg också till seglen på fartygen.

Betydelsen av ordet vadmal har ändrats över tiden. Under medeltiden var vadmal namnet på inhemskt tillverkat tyg, till skillnad från "kläde" som var importerat. Vadmal tillverkades av den ull som fanns att tillgå i landet.

Före de vattendrivna och de modernare mekaniska stamparna tid, stampades tyget med fötterna, en svensk syssla som påminner om vintramparnas arbete i sydliga länder. En vadmalsstamp (en vattendriven) finns bevarad i Dalkarlsberg i Nora-trakten i Västmanland.

Enligt Njals saga som handlar om Island på 900- till 1000-talet, var vadmal det viktigaste isländska betalningsmedlet på den tiden. Tyget som användes som valuta var en två alnar bred väv (cirka en meter). 6 alnar vadmal motsvarade då 1 öre, 48 alnar vadmal = 1 Mark, 120 alnar vadmal var lika med 1 Hundrade.

         Östgötalagen tillkom omkring 1290, men torde ha äldre förlagor.

Enligt östgötalagen var en "mark wadhmala" lika med 96 alnar, som i sin tur var lika mycket värt som en vägd mark silver. En mark var 8 öre och på öret gick det 3 örtugar. Det gick alltså 24 örtugar på en mark.  Östgötalagens aln vadmal var sålunda värd en fjärdedels örtug. Kursen var alltså inte densamma som på Island, men vi vet inget om tygbredd och silvrets lödighet i Östergötland.

BOCKSTENSMANNEN

Man har hittat kvarlevorna av en man i en mossse i Halland. Han dog sannolikt mellan 1350 och 1370.

Kroppen hittades i Bockstens mosse, öster Varberg, år 1936 och är sedan 1937 utställd på Hallands Kulturhistoriska museum i Varbergs fästning. Syrorna i mossen har bevarat kroppen och kläderna så att allt inte förmultnat. Håret var 10-15 centimeter långt.

Fyndet är unikt eftersom det är Europas enda fullständigt bevarade medeltida mansdräkt och också det enda lik, funnet i en mosse, som fått pålar slagna genom kroppen för att  hindra den från att gå igen som gengångare.

Bland de textilfynd som gjorts i Lödöse norr  Göteborg från 1300- till 1600-talet och på Bockstensmannen, är det mest förekommande tyget valkat eller ovalkat ylletyg, Bockstensmannens kläder var av valkat ylletyg.

                                               Bockstensmannens kappa

Underlag: Radioprogram och Wikipedia

LÖGNENS ÖVERSTEPRÄST

 Trump har fått namnet "Den stora lögnens överstepräst" i en flersidig artikel med titeln "Den amerikanska avgrunden" av Timothy Snyder i gårdagens DN. Timothy Snyder är en amerikansk författare och professor vid Yale. Han är flerfaldigt prisbelönt för sina böcker om europeisk 1900-talshistoria. Hans senaste bok på svenska är "Vägen till ofrihet" (2019).

"Den stora lögnen" är att 2020-års presidentval var ett fuskval, där en "jordskredsseger" för Trump förbyttes till en seger för Joe Biden, såväl i presidentvalet som i valet till senaten, där demokraterna fick majoritet. Majoritet i representanthuset hade de tidigare.

Snyder sammanfattar det hela så här på ett ställe: " Vår stora lögn är typiskt amerikanskt, inbäddat i vårt udda valsystem, beroende av våra särskilt rasistiska traditioner".

Kraften i en stor lögn som den här ligger i att man också måste tro på, eller misstro, många andra saker. För att kunna skapa en värld, i vilken 2020-års presidentval blev stulet, och få den att hänga samman måste man misstro inte bara reportrar och experter utan också lokala, delstatliga och federala myndigheter och institutioner, från opinionsundersökare till valda funktionärer, Homeland security och via alla lokala och regionala domstolar hela vägen upp till Högsta Domstolen. Det här för med nödvändighet med sig en konspirationsteori. Man kan bara föreställa sig hur många människor som måste ha varit delaktiga i den här komplotten, för att inte tala om alla som därefter ägnat sig åt cover-up-operationen.

Trumps valfantasi flyter fritt, utan band till den verifierbara verkligheten. Argumenten utgår inte så mycket från sakförhållanden som från påståenden om att någon annan har kommit med påståenden. Känslan är att något måste vara fel eftersom jag känner att det måste vara fel och jag vet att många andra känner detsamma.

När politiska ledare som republikanerna Ted Cruz och Jim Jordan uttrycker sig på det sättet betyder det: Ni tror på mina lögner, men jag skall ändå upprepa dem och föra dem vidare.

Sociala medier tillhandahåller en oändlig mängd föregivna bevis för vilken övertygelse som helst, särskilt en övertygelse som tycks omfattas av en president.

Ytligt sett kan en konspirationsteori få sitt offer att framstå som mäktigt. Trump gör motstånd mot Demokraterna,  Republikanerna mot den djupa staten, pedofilerna, satanisterna. Trumps  kampanj mot påstådda "oegentligheter" och "omtvistade stater" riktar sig främst mot områden där svarta lever och röstar. Kärnan i hans fantasier om ett bedrägeri är att ett brott begåtts av svarta mot vita.

Men det är inte enbart så att något valbedrägeri, iscensatt av afrikansk-amerikaner och riktat mot Trump, aldrig har ägt rum. Den fantasin är i själva verket motsatsen till det som hände 2020 och till vad som skett vid varje amerikanskt val. Som vanligt fick svarta vänta längre än andra på att få rösta och riskerade i större utsträckning än andra att få sina röster ifrågasatta. De löpte större risk att drabbas av covid-19 och hade sämre möjligheter att rösta under arbetstid. Det historiska  skyddet för deras rätt att rösta har minskat genom Högsta Domstolens utslag i ett tidigare mål- Shelby County vs Holder (Holder hade klagat på svårigheter att få rösta). Flera delstater genomförde efter domen snabbt åtgärder som minskade och försvårade de fattigas och icke-vitas valdeltagande.

Påståendet att fusk och bedrägeri berövat Trump segern är en stor lögn, inte bara för att den strider mot all logik, ger en vrångbild av de faktiska förhållandena och förutsätter tro på en konspiration. Det är på ett fundamentalt plan en stor lögn därför att den kastar om polerna på den amerikanska politikens moraliska fält och vänder upp och ner på den amerikanska historiens grundläggande struktur.

Underlag: Timothy Snyders artikel (delar)

OM ATT LYDA ORDER

 Femton minuter över midnatt den 26 september 1983 började sirenerna tjuta på militärbasen Serpuchov 15 utanför Moskva. Det datoriserade varningssystemet indikerade att USA skjutit upp en kärnvapenmissil riktad mot Sovjetunionen.

Vakthavande officer var överstelöjtnanten Stanislav Petrov (ovan). Hans order var glasklar, han skulle omgående orientera sin chef som skulle fatta beslut om insats av sovjetiska kärnvapen. Och det  var bråttom, beslut måste fattas inom några  minuter. Men Petrov behöll lugnet, han hade medverkat vid konstruktionen av det här varningssystemet. Han analyserade signalerna och fann att ett datafel inte kunde uteslutas. Oron hade börjat sprida sig i kontrollrummet, folk börjar resa sig upp. Då ryter Petrov till: "Alla återgår till sina platser". Han meddelar sin chef: "Datafel". Föga anade han då att han just hade räddat världen undan ett förödande kärnvapenkrig. Bekräftelsen kom efter ca 15 minuter då de amerikanska missilerna skulle ha nått fram. Anna-Lena Laurén har beskrivit den här händelsen i dagens DN.

Den 6 januari 2021 var inte bara dagen då Trumps ligister stormade Kapitolium. Det var även dagen då vicepresidenten Mike Pence vägrade lyda order. Inför kongressens session hade hans överordnade, Donald Trump, krävt att han i egenskap av senatens ordförande inte  skulle erkänna Joe Biden som segrare. Pence vägrade - och sade sig för övrigt inte ha befogenhet att göra det.

Även om hans insats inte ska överdrivas -han har varit ganska foglig under mandatperioden - påminner händelsen om vikten av personer som vägrar lyda order. Vi har visat ett par exempel , men det finns fler.

Per T Ohlsson beskriver i sin bok "Svensk  Politik" en sådan händelse. Året är 1917 "då allt, precis allt, stod och vägde". Platsen är riksdagshusets trappa. Scenen: tusentals hungriga och desperata personer som har samlats utanför i en demonstration. Då höjer polismästaren handen för att ge order till poliserna att ingripa, vilket med tanke på tidsandan kunde ha lett till en katastrof. "Tänk tanken att vi hade haft 15 döda arbetare på riksdagens trappa", som författaren Ola Larsmo uttrycker saken. Men det hände aldrig. En underlydande kommissarie, som hette Kempe, pressade snabbt ner polismästarens hand och släpade in sin chef i riksdagshuset, vilket var långt över gränsen för hans befogenheter. Samtidigt kan det ha varit där och då som Sverige undkom flera månader av blodiga upplopp och valde reform i stället för revolution.

Blickar man två decennier framåt i tiden, mot Kristallnatten 1938, finns det ljus bland vidrigheterna. Efter att SS och SA brutit sig in i Berlins största synagoga, förstört inredningen och anlagt en brand, larmades polis till platsen som fick order av SS att försvinna. Men befälet gjorde tvärt om, drog sitt vapen, meddelade att han som tjänstgörande polis var den ende som utdelade order, kastade tillsammans med kollegorna ut SS- och SA-männen, och sa åt brandkåren att släcka.

Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN.

HUR MÅR USA?

Vi läser dagligen om den våldsamma utvecklingen som blossat upp i USA. Attacken mot Capitolium var en höjdpunkt men sannolikt inte den enda.

Det finns en dimension som ofta glöms bort när vi skall försöka förstå vad som händer i USA. Man bör beakta den längre tidshorisonten när man talar om ett samhälle där man byggt in så mycket orättvisor under åren i ett system så att allt färre av invånarna tror på det längre. Systemet har under åren blivit så ojämnligt och så obarmhärtigt att många känner rädsla inför framtiden, en rädsla som dominerar deras vardag. Ett system där de rika har diamanter på hundhalsbanden och de fattiga inte har mat nog att mätta sig själva. Med de extrema ojämnlikheterna följer konkurrensen om resterna som lämnas längre ner i samhällskedjan - och där finns både vita och svarta, två grupper vars historia och relation till USA är väsensskilda från varandra och fyllda av spänningar.

Den amerikanska drömmen har urholkats under lång tid och därmed också fundamentet för stabiliteten. Idén som tidigare gjorde gällande att om man bara jobbade hårt nog så fanns möjligheterna där, har nu bytts mot känslan av  att ingenting är möjligt hur hårt man än sliter. Drömmen har blivit en mardröm för ett betydande antal amerikaner.

De senaste fyra decennierna har välståndet i USA fördelats allt mer till förmån för de superrika. Med Reagens skattereform på 1980-talet sänktes skatten för de med högst 

inkomster från 50 till 28 procent. Det var en stor omläggning av resurser. Omsvängningen under 1980-talet bröt även mot en regel i den amerikanska modellen att det skall löna sig att slita även om världen inte är rättvis och välfärden inte växer som i Europa. Man bör notera att allt det här inte alls bara handlar om de allra fattigaste utan också om medelklass och under medelklass vars tro på framtiden grusats och oron ökat. Addera därtill en politisk utveckling där inflytande från stora företagsintressen utmanövrerat vanliga medborgares röst - så urholkades också tilltron till de demokratiska institutionerna. I dag litar en av tio på politikerna i Washington, för femtio år sedan var det åtta av tio.

Det finns en gräns någonstans för hur mycket ojämnlikhet ett samhälle tål, kanske har USA nått sin? 

Nu är det ju så att det finns djupa skillnader i ideologi, livsåskådning och värderingsgrund mellan olika delar av USA och mellan olika grupper, och att dessa i sig skapar spänningar. Det amerikanska valsystemet bäddar för sådant. I den amerikanska ideologin ligger att "The winner takes it all", det vill säga den starkes rätt att ta för sig. Vi såg det vid elektorsröstningen. Ett fåtal rösters övervikt och alla elektorsrösterna går till vinnaren. Det här synsättet har skapat den amerikanska politiska kartan med två stora partier som slåss om makten. Den som är starkast ett år tar allt.

Det är stor skillnad hur människor förhåller sig till samhället mellan de som bor i städer och de på landet, mellan olika utbildningsnivåer, rastillhörighet och kön. Men ett samhälle som USA som är uppbyggt kring alla dessa variationer har klarat att hantera detta på  ett rimligt sätt. Så länge människor har känt förtröstan inför framtiden, så länge de trott på den bärande idén för det samhälle de alla är en del av - på löftena att allt är möjligt om man bara försöker -  så länge  kan de fortsätta. När det hoppet falnar blir alla andra skillnader mer tydliga - liksom rädslan för "de andra". Och till slut tar orättvisorna sig sådana uttryck att slåss blir ett rimligare medel än att sätta sin tilltro till politiska förändringar.

Underlag: Till delar Frida Strannes uppsats "Har USA nått sin gräns". Frida Stranne är universitetslektor vid högskolan i Halmstad.

 

RIKSRÄTT FÖR TRUMP?

 Mycket står på spel för president Trump om demokraterna hinner organisera en riksrättsprocess mot honom. Om han då fälls av senaten blir de politiska och ekonomiska konsekvenserna mycket hårda. Detta går han miste om:

-  En före detta president har rätt till en väl tilltagen årlig pension, för närvarande 1,8 miljoner kronor.

-  Han får tillgång till kontorslokaler var som helst i landet.

-  Resebidrag på upp till 8,2 miljoner kronor årligen. Frun Melania Trump får även hon reseersättning på upp till 4 miljoner kronor årligen.

-  Rätt till skydd av Secret Service resten av livet. Om presidenten avlider får änkan en årlig ersättning.

-  Den viktigaste politiska följden blir ett förbud att någonsin inneha ett offentligt ämbete, vilket innebär  att Trump kan släppa alla planer på att kandidera på nytt 2024.

Att Kongressen ställer sin president inför riksrätt är mycket ovanligt i USA:s historia. Det har bara hänt två gånger före Trump, Bill Clinton 1998 och dessförinnan Andrew Johnson 1868. Trump kan därför bli den förste att ställas inför riksrätt två gånger, om den nu blir av.

KAPPLÖPNINGEN

Demokraten Ted Lieu leder förberedelserna för demokraterna. Det räcker med en enkel majoritet i det av demokraterna styrda representanthuset, som har 435 ledamöter, för ett riksrättsåtal. I senaten, som har 100 ledamöter, krävs tvåtredjedels majoritet. Där är ställningen 50-50 mellan blocken. Det innebär att minst 17 senatorer måste ställa sig bakom riksrättsförslaget för att att det skall bli verklighet. 

Riksrätten fungerar ungefär som en brottsmålsutredning, där representanthuset är åklagare och senaten är domstolen som friar eller  fäller.

Den avgående talmannen i senaten Mitch McConnell har dock tidigare meddelat att senaten inte kommer att återsamlas förrän den 21 januari, det vill säga dagen efter att Joe Biden svärs in som president . Gäller denna tid även nu när McConnell avgått, lär det inte bli något riksrättsåtal mot Donald Trump.

Underlag: SVT Nyheter