onsdag 5 februari 2020

SAMERNAS NATIONALDAG 6 FEBRUARI


Samernas nationaldag firas sedan 1992 för att högtidlighålla minnet av den första
samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917 i Trondheim. Samernas national-
dag firas i hela Sameland. Den 6 februari är en flaggdag och i många svenska 
kommuner flaggas både med den svenska och den samiska flaggan.

Samernas nationaldag är till för alla samer,
oavsett var de bor och på den dagen skall
den samiska flaggan hissas och "Sami 
soga lávlla" (Samefolkets sång) sjungas 
på samiska. Samernoas nationaldag 
kan firas med tårta och jojk.

Alla här i Sherwoodskogen gratulerar
landets alla samer på er stora dag och
sänder er våra bästa hälsningar

genom
Robin och Marion













tisdag 4 februari 2020

ALLA DESSA PLASTPÅSAR


"VÄRLDEN VAKNAR" SADE DAVID ATTENBOROUGH NÄR PLASTEN KOMMER PÅ TAL

Vi köper färre och färre plastkassar i Sverige, men ändå bar vi 2018 hem en miljard, 
närmare bestämt 1 020 000 000 stycken. Många nollor blir det. 
Det finns inga siffror för 2019 än, men de kommer nog snart.




I Sverige införs 1 mars en ny skatt på plastkassar. De blir 3 kronor dyrare. Vi ska tänka
efter en gång till, vi skall återanvända påsarna flera gånger om och få ned summan till
kanske en halv miljard om året till 2025. 40 påsar om året är EU målet vi skall nå.

Men vad är det för plastpåsar man talar om,
är det de stora engångspåsarna av modell bär-
kassar som man bär hem sina varor i från bu-
tiken, är det dessa  man vill komma åt? Om
så är fallet vill vi gärna hålla med. Det borde
vara en enkel sak att ta med en kasse hem-
ifrån och bära hem varorna i den. Men avser
 man också de små genomskinliga påsarna 
som sitter i rullar i affärerna, då protesterar
vi. Dessa behövs för de flesta småinköp.

Att de allra flesta varor i affärerna numera är paketerade i fantasifulla, inbrottssäkra
plastförpackningar konstaterar vi alla dagligen. Att till exempel få ut en glödlampa ur
sin förpackning utan krossa den är ett konststycke. Färskvaror paketeras i väl tilltagna
plastemballage, sannolikt lufttäta.

Är  det bärkassarna man vill komma åt och be-
skatta så är det fritt fram tycker nog de flesta,
men de små påsarna på rullar behövs för många
inköp och priset för dessa borde väl rimligen 
ingå i priset för varan. Handelns frikostiga an-
vändning av plastemballage är en annan fråga,
som inte har med beskattningen att göra. Ett 
förbud att använda vissa miljöfarliga plastsorter
torde vara det enda som hjälper här på kort sikt.
 Förpackningsindustrin reagerar säkert snabbt
och anpassar sina produkter. (Till höger Engelska Parken i Uppsala efter Valborg).
Plast av äldre modell bryts inte ner på 100 år. Nu finns emellertid plaster med mycket
kort nedbrytningstid redan att köpa på marknaden som avfallspåsar. I vissa kommuner
 delas de till och med ut gratis.
Men som vanligt kunde inte sossar och miljöpartister lyfta blicken och skåda ut över
marknaden innan de fattade sitt beslut helt i onödan. Den gamla miljöfarliga plasten 
har spelat ut sin roll. 
För regeringen är dessvärre skattevägen den enda man känner till om man vill ändra 
på något. FÖRBJUD ANVÄNDNING AV DEN GAMLA PLASTEN! Det hade inte
varit svårare än så. Då kommer det garanterat fram miljövänliga plastkassar snabbt.
Emballageindustrin håller hög beredskap.


"Skatt på plastpåsar", egentligen är det skratt-
retande. Nu kan regeringen stoltsera med 
handlingskraft även om beslutet var onödigt
eller snarare dumt,  precis som så många 
andra regeringsbeslut, som skatten på egen-
producerad el (drabbade cyklister med cykel-
lyse från en dynamo) eller flygskatten.


Underlag: Skräpplockare i Sherwoodskogen 
                  och Lars Lindström, Expressen







söndag 2 februari 2020

PANDEMIER


LITEN TUVA... 
Det är minst sagt märkligt att ett litet virus som måste ses genom ett mikroskop kan slå ut
en hel befolkning, isolera länder från omvärlden och skapa kaos. En liten mikroskopisk
 levande organism skapar stor oro på börsen och kraftiga ekonomiska problem och spri-
der elände och död. Den sätter myndigheter och läkemedelsindustrin på svåra prov för att 
finna botemedel mot denna lilla rackare som stoppar flyg- och båttrafik och andra sam-
färdsmedel och som effektivt stänger ett lands gränser.


Sjukdomar av alla de slag kom samtidigt med
människan. Farsoter har under alla tider slagit
 till mot människan, ibland med förödande kraft,
stater har kollapsat trots kraftiga motåtgärder,
arméer har gått under och människor har lam-
slagits av skräck. Aztekiska riket i gick under 
sedan de spanska erövrarna fört med sig smitt-
koppor dit från Europa. 
När digerdöden härjade på 1300-talet rasade
hela samhällsstrukturer. När vanligt folk såg att 
även präster furstar och andra auktoriteter drabbades,
 så ifrågasattes dessa och tron på Gud.

Våra förfäder visste inte hur sjukdomarna fördes vidare och hur de skulle skydda sig.
Långt in på 1800-talet trodde stora delar av läkarkåren att dålig luft spridde smitto-
samma sjukdomar. En viss sanning fanns det väl i denna tanke.
Vilka är då de värsta pandomierna som drabbat oss,  vissa drabbar oss fortfarande.


DIGERDÖDEN
Man tror att löss på svartråttor som fanns i lasten på kinesiska lastfartyg spred sjuk-
domen. Upp till 40 % av Europas befolkning och en tredjedel av Sveriges dog av
digerdöden.

SPANSKA SJUKAN
Hundra miljoner människor världen över dog i sjukdomen som härjade på 1920- talet.
Senare forskning har visat att det rörde sig om en form av fågelinfluensa. Under
Första världskriget 1914 - 1918 beräknas att fler soldater i skyttegravarna dog av
spanska sjukan än av fiendens eld.

FLÄCKTYFUS
Minst tio miljoner människor dog av fläcktyfus under 30-åriga kriget på 1600-talet.
Efter Napoleons fälttåg och reträtt från Moskva på 1800-talet hade 585 000
soldater, det vill säga de flesta av arméns 600 000 soldater avlidit av krigsskador, 
förfrysning, hunger samt av den vanligaste krigssjukan fläcktyfus. Många blev också
tillfångatagna.

MALARIA
Malaria anses vara världens äldsta och 
fortfarande existerande sjukdom. Varje år
smittas upp till 300 miljonr människor 
av Tse-tseflugan och 650 000 dör. Sjuk-
domen är känd sedan mer än 4000 år
tillbaka i tiden. Under Andra världskriget
dog cirka 60 000 soldater av sjukdomen. 

SMITTKOPPOR
Under 1700-talet var smittkoppor den farligaste
och mest dödliga sjukdomen i världen Bara i
Europa uppskattas att 60 miljoner människor har dött av sjukdomen. Aztekernas öde 
har omnämnts ovan. Sjukdomen är i dag utrotad, och det räknas som 1900-talets största 
bedrift. Författaren av dessa rader minns väl vaccinationen i skolan på 30-talet. Som ett
kuriosum kan nämnas att mjölkerskor inte drabbades. 1980 förklarade WHO att sjuk-
domen är utrotad och bara existerar på en del laboratorier.

KOLERA 
Sjukdomen dödar fortfarande upp emot 400 000 människor varje år. Sjukdomen tros
ha funnits i Indien i tusentals år och spridits genom handelsutbyte, pilgrimsfärder
och truppförflyttningar.  Dålig hygien och
dåliga sanitära förhållanden är största
spridningsorsaken

HIV-AIDS
Denna fingerpekande sjukdom spred skräck,
rädsla och fördömanden under många år.
Det beräknas att mer än 35 miljoner har
dött av sjukdomen. Nu finns det effektiva 
bromsmediciner, men trots detta är sjukdomen
ett stort problem i Afrika 

Utöver dessa sjukdomar så finns en stor mängd smittsamma virussjukdomar som
fortfarande skapar stora problem. Sjukdomar som ebola, polio och många andra,
bland andra det dagsaktuella kinesiska corona-viruset, kan fortfarande vara problem,
i synnerhet coronaviruset som man ännu inte hittat något botemedel  mot.
 Effektiva motåtgärder, modern sjukvård och utvecklade forskningsresurser håller
emellertid de flesta sjukdomar på plats. 

UNDERLAG: Sammanställt av Dalbyredaktionen                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           










lördag 1 februari 2020

DRÖMMEN OM LANDSTINGET


En ung man här i Sherwoodskogen söker sig ut i världen efter ett arbete. Efter mycket
sökande har han fått ett erbjudande från Landstinget, som han nog inte kan tacka nej 
till. Han hade först skickat ett brev till en landstingsdirektör vars namn han hittat i
Landstingskatalogen och från honom fick han erbjudandet om jobbet.

Drömmen om Landstinget

Jag vill så gärna bli en byråkrat
och få en egen hålslagsapparat
och skrivbord med stämplar av olika slag
en burk med små gem, sådant älskar ju jag.

Det krävs en kostym när till jobbet man går
och välrakad, prydlig med välkammat hår
en slips är ett måste, och borstade skor
och vikten av välklippta naglar är  stor.

Vad jobbet beträffar, rätt enkelt det är
från åtta till fem måste du vara där
var flitig med stämplar, sätt fast några gem
och slå några hål sedan kan du gå hem.

Din vardag blir sådan uti många år
och för ditt besvär du sen månadslön får
men sprid inte kunskapen alls om det här
hur skönt det i Landstinget verkligen är.

Robin i Sherwoodskogen

torsdag 30 januari 2020

FEBRUARI 2020

Månadens namn, Februari, är uppkallat efter den etruskiske kungen Februus, som levde
omkring 1000 år f. Kr. Vad denne kung ägnade sig åt vet ingen.

Förr kallades februari för Göje månad. Ordet Göj kommer från isländskan och betyder
"tunn snö" eller "spårsnö". I nordisk mytologi var Göi  dotter till Kung Torre, kungen
över snön. Danskarna kallar februari för "Blidemånad".

I februari ägnade man sig förr åt snöskottning långt ner i landet. I år och även i fjol
har vintermånaderna blivit höstmånader enligt meteorologernas definitioner. Och nu
lär det ju ska bli ännu varmare. Hur skall detta sluta?
Men vår pålitliga sol fortsätter att lysa och vår jord roterar som vanligt, så i februari
förlängs dagen med två timmar i Skåne, två och en halv timme i Svealand och med
fyra timmar i Lappland.

MÅNADENS CITAT
¤  Förutom våra egna tankar finns det inget som vi  har full kontroll på.
    René Descartes
¤  Äktenskapet är en underbar institution, men jag är inte redo för någon institution
    ännu.
    Mae West
¤  Om du alltid säger "vi får se", händer det aldrig något.
    Nalle Puh
¤  Nationalekonomi är den enda vetenskap där  nya svar på samma fråga alltid är
    dom rätta år efter år.
    Danny Kaye


    

VAD HÄNDER I FEBRUARI
¤  6  febr  Samernas nationaldag
¤  14  "     Alla hjärtans dag
¤  24  "     Sverigefinnarnas dag
¤  25  "     Fettisdagen

¤  26  "     Askonsdagen
¤  29  "     Skottdagen
¤  Lördagar Melodifestival

IDROTT
V8 Sportlov i Skåne, V7  -- V9 resten av landet
2   febr  SM i fiskehistorier. Samordnat med Båtmässan i Göteborg (Mässan)
16  "      Skandinaviska mästerskapen i vintersimning, Skellefteå
28  "       VeteranSM, Malmö. Pågår till 1 mars 
Alla dagar (nästan) Skidåkning, hockey, bandy, handboll, basket och pingis osv

VÄDER
Söder om Mälardalen:
Höstväder hela månaden
Norr om Mälardalen:
Vinter hela månaden

BONDEPRACTICAN, tryckt i  år

FEBRUARIS, Göje månad
Jag fruktar nu kalv-sjukan med magt,
Ved att hugga,och på gödning gifver jag akt,
en varm Skinnkjortel kan jag väl lida,
Jag låter mitt blod, och månd´ kölden förbida.

I denna månad skall man hålla sig varm, på det att man kan behålla sin sundhet.
Förty denna månans köld förorsakar mycken ond vätska i människan. Och
skall man akta sig för frosseri, din drink skall vara Agrimonia, på din hand och
tummelfinger skall du låta din åder slå.

UNDERLAG: Enok Nitti och hustrun Cirka Nitti i Nikkaluokta
                         De äldste i Sherwoodskogen


 

tisdag 28 januari 2020

DROTTNINGEN AV GLOBEN


Det kan knappast ha undgått någon att årets idrottsgala avhölls på Globen i går kväll.
Det var 2019-års idrottsprestationer som skulle belönas. En höjdpunkt var omröstningen
och utdelningen av Jerringpriset.

Efter fjolårets idrottsgala ondgjorde vi oss i dessa spalter över orienteringssportens 
undanskymda position i media och som en följd av detta det svaga allmänintresset för 
orientering och dess utövare. Att vår lilla lobbyverksamhet har haft någon påverkan 
på den allmänna opinionen är föga troligt, men vid årets idrottsgala skedde en 
markant omsvängning och sportens duktigaste företrädare blev hyllad.

Efter att ha tagit emot Svenska Dagbladets 
bragdmedalj och blivit vald till årets bästa
kvinnliga idrottare kunde Tove Alexander-
sson kröna kvällens framgångar med att ta
emot Radiosportens Jerringpris.
Hon blev drottning av Globen för en kväll
och fick stående ovationer, så det dröjde 
länge innan hon kunde få fram sitt tacktal
på scenen.

Tove fick sin bragdmedalj för hennes in-
satser i samband med de tre VM-gulden
 i orientering och de två VM-gulden i 
skidorientering under året. Enligt SVT:s Jacob Hård och många andra
 bedömare gjorde hon under  långdistansgrenen det bästa lopp som någonsin genomförts.
Hon vann med över 6 minuter och höll en fart som fick de mest luttrade kännarna att
häpna. 

I omröstningen om Jerringpriset stod i slutet
av finalen de två dalkullorna Tove Alexander-
sson och Stina Nilsson i skidlandslaget emot
varandra. Båda är 27 år. Tove kommer från
Borlänge och Stina från Malung. När röst-
ningen var klar och rösterna räknade visade 
det sig att Tove vunnit stort. Av 502 000 av-
givna röster fick hon 215 000 röster mot
 Stinas 158 000. Daniel Ståhl kom trea med 
74 000. Det rådda alltså ingen tvekan om vem som var svenska folkets favorit vid den här
omröstningen. Vid omröstningen om Jerringpriset i fjol blev Tova Alexandersson slagen
av skidskytten Hanna Öberg med 3 000 röster!

Förbundskaptenen för orienteringslandslaget Håkan Carlsson hyllar Tove och menar att
hon har en oerhört stor betydelse för att lyfta fram orienteringssporten i rampljuset. För-
hoppningen är att sponsorerna skall börja
 höra av sig.
Hennes insatser ökar också allmänintresset
för orienteringssporten vilket påverkar in-
tresset  från massmedias sida och deras rap-
portering från tävlingarna.
Han påminner om Toves enastående resultat-
lista: 
I orientering: 10 VM-guld, 4 EM-guld, 6 total-
segrar och 32 delsegrar i världscupen.
 I skidorientering 10 VM-guld, 10 EM-guld, 2 totalsegrar och 21 delsegrar
 i världscupen. Härutöver har hon ett VM-guld i skyrunning, en idrott som hon
börjat med nyligen.


Underlag: Expressen och Aftonbladet

 






måndag 27 januari 2020

SKÅNES SLOTT OCH BORGAR


Eftersom bloggredaktionen för närvarande befinner sig i Höganäs i Skåne är det kanske
 inte så förvånande om vi ägnar särskild uppmärkamhet åt just det här landskapet. 
För något år sedan inledde vi en serie presentationer av slott och borgar här i Skåne. 
Vi hann med åtskilliga då, men det finns många kvar att presentera. 
Här kommer det några stycken.

ÖVEDKLOSTERS SLOTT 
Slottet ligger i Sjöbotrakten,
Övedklosters slott uppfördes 1765-1776 av Hans 
Ramel i fransk rokokostil efter ritningar av Carl 
Hårleman.
Än i dag är det släkten Ramel som äger slottet. Öveds-
kloster har funnits i olika former i 900 år.
De ursprungliga byggnaderna var ett kloster vid 1100-
talets mitt. Klostret upplöstes 1536 och Övedskloster blev en kungsgård. 
Hans Ramel lät riva de befintliga byggnaderna när han tog över gården.
 Han lät också anlägga en trädgård. 
Borggården och trädgården är öppna för allmänheten alla dagar.

HEGESTADS GODS
Godset ligger norr Ystad.
Hegestads gods huvudbyggnad uppfördes 1635 av 
danske riksrådet Palle Rosenkrantz. Hegestad var
under medeltiden i Lunds ärkebiskops ägor, men 
kom i dansk ägo vid reformationen 1536. 1632 kom
Hegestads gods under Svenska kronan efter Skånska
kriget. I början av 1700-talet såldes godset av
Karl XII till greve Carl Piper och det har tillhört 
släkten Piper sedan dess.

Nuvarande ägaren greve Carl Piper blev såväl rånad som misshandlad för någon vecka sedan (29/1). 
En rånarliga har härjat på Österlen sedan 13/1 och nu var det tydligen 
Hegestads tur. Greven lyckades emellertid så småningom slita sig loss och
utlösa larmet som började tjuta på gården och hos polisen. Rånarna, två man och en 
kvinna, försvann snabbt från platsen.

SÄBYHOLMS GODS
Godset ligger nära Landskrona.

Säbyholms gods var tidigare en kungsladugård under
Landskrona slott. Godset såldes till översten Corlitz
Cook av staten 1791. Det har också bland annat till-
hört friherre Adolf Coyet. Den nuvarande huvud-
byggnaden uppfördes efter att generalen Bror Ceder-
ström köpt godset år 1818. Godset köptes sedan av 
Skånska sockerfabriken. Idag är här både skola och 
förskola.

ÖJA SLOTT
Slottet ligger nära Ystad.
Öja slott uppfördes 1847-1848 i italiensk renässansstil
av lagman Tage Ludvig Sylvan efter ritningar av den 
då mycket unge arkitekten Ferdinand Meldahl. Det har 
visat sig att slottet var dåligt byggt och en renovering
 i slutet av 1800-talet bättrade inte på detta faktum.
Öja slott revs 2002 efter att ha förfallit under 1900-talet.
Idag finns en slottsruin kvar på platsen. Här hålls 
emellanåt konserter och andra arrangemang.

VANNARÖDS SLOTT
Slottet ligger vid Sösdala.
Vannaröds slott uppföres av friherre Christian Barne-
kow i slutet av 1880-talet och stod färdigt 1890. 
Det uppfördes i Tudor-stil som en kopia av hustrus 
föräldrahem i Skottland. 
Idag inhyser slottet en restaurang som kan hyras för 
arrangemang och en fin park är belägen öster om 
slottet.

TUNBYHOLMS SLOTT
Slottet ligger nordväst Simrishamn.
Tunbyholms slott uppfördes i klassisk Christian IV:-
renässansstil mellan 1610 och 1640 av Erik Axelsen
Rosenkrantz och dennes svåger Henrik Huitfeldt.
Slottet förföll dock under slutet av 1600-talet och
1707 revs den östra längan. Men 1732 gjorde Gustav
Abraham Piper, arkitekt och ägare, en stor ombygg-
nad av Tunbyholm.Tinnar och torn revs och slottet
bytte stil från renässans till sitt nuvarande utseende
som en uppsvensk 1700-talsherrgård. Slottet är idag 
inte tillgängligt för allmänheten men omgivningarna 
är öppna för visningar efter överenskommelse.

TULLESBO SLOTT
Slottet  ligger nära Sjöbo.
Hans Ramel köpte Tullesbo eller Thulesbo sätesgård
1753. Gården har rötter från 1300-talet. Den äldste 
kände ägaren var Jacob Joensen Bing på 1500-talet.
Efter köpet lät Hans Ramel uppföra Tullesbo slott i
rokokostil efter ritningar av Jean Eric Rehn, Slottet
stod klart 1780. Tullesbo är idag ett säteri och är inte
öppet för allmänheten.

TOPPELADUGÅRDS SLOTT






.



lördag 25 januari 2020

MEDELTIDENS TURKIET


ERDOGAN ÄR PÅ VÄG ATT FÖRA TURKIET TILLBAKA TILL MEDELTIDEN.
NY LAG SKA LÅTA TURKISKA VÅLDTÄKTSMÄN GÅ FRIA.

Män som anklagas för våldtäkt mot barn  kan slippa straff - om de gifter sig med sina
offer. Allt för hederns skull.

Detta är innebörden av en ny lag som skall läggas fram i det turkiska parlamentet i veckan.

Kvinnorättsgrupperna varnar för att lagförslaget inte bara legitimerar barnäktenskap,
utan också ökar risken för att flickor 
skall våldtas eller utnyttjas.

Att tvingas gifta sig med sin våld-
täktsman är ett moraliskt moras.
Förövaren går fri, offret straffas 
i en hel livstid.

All världens regeringar och kvinno-
rättsorganisationer borde protestera.

Detta land vill bli medlem i EU!

Underlag: Linda Jerneck



fredag 24 januari 2020

STATENS STRÅLANDE AFFÄRER


Maud Olofsson, avgången centerpartiledare och näringsminister 2006-2011 i Fredrik
Reinfeldts regering, lyckades med statens pengar göra de mest usla affärer någonsin
i svensk historia, holländska Nuon-affären och Postnord. Den enda affär i svensk
historia som möjligen kan konkurrera torde vara Älvsborgs lösen på 1500-talet.

NUON-AFFÄREN
I februari 2009 köpte statliga Vattenfall det holländska energiföretaget Nuon för 89 
miljarder netto, den hittills största kontantaffären i Sverige.
Sedan dess har värdet på Nuon skrivits ner kraftigt, vilket bidrog att Vattenfall gjorde
en förlust på 15 miljarder 2011 och slopade utdelningen till ägaren staten. År 2010
var utdelningen till staten 6,9 miljarder kronor.

Riksdagens konstitutionsutskott, dit förra näringssminister Maud Olofsson (C) an-
mälts för sin hantering av affären, inledde sina utfrågningar den 1 april 2012
och då utfrågades Olofssons statssekreterare Ola Alterå och finansminister Anders
Borg. Senare, 17 april , utfrågades statsminister Reinfeldt.
Maud Olofsson sade nej till att bli utfrågad.



POSTNORD 2009
Danskarna lurade skjortan av Maud Olofsson när den
svenska och danska posten slogs samman till Postnord.
Efteråt kunde danskarna gapskratta ända ner till
Ströget. Dom"glömde"nämligen bort att berätta för Maud
att postmarknaden i Danmark skulle störtdyka när alla myndigheter avskaffade snigel-
posten. De glömde också att berätta att 3000 danska brevbärare gick sysslolösa och att
en dansk brevbärare har rätt till tre årslöner om han sägs upp.
Nu fattas miljarder i Postens kassa och svenska skattebetalare skall stå för det mesta.

När man bli lurad av bondfångare vill de flesta av oss skämmas och slippa prata om
saken. Nu är postväsendet på väg att haverera helt bara för att Maud Olofsson var så
lättlurad.

ÄLVSBORGS LÖSEN

Fästningen som ligger i infarten till Göteborg med vår enda hamn ut mot Västerhavet.
Fästningen erövrades av danskarna 1563 under Det nordiska 7-årskriget. För att vi
skulle få Älvsborg tillbaka efter freden krävde danskarna 150 000 riksdaler i silver-
mynt som lösen. För första gången i Sveriges historia tvingades man då ta ut skatt
baserad på var och ens tillgångar. Varje bonde fick betala 1/10 på sin egendom och
1/10 av sina ägodelar som metaller, oxar, stutar och annan boskap. Sverige betalade
 allt och fick Älvsborg tillbaka.

Älvsborg erövrades ånyo av danskarna 1613 under Kalmarkriget. Den gången fick
vi köpa tillbaka fästningen för 1 miljon riksdaler silvermynt. Bland annat med hjälp
av koppar från Falu koppargruva hade vi 1619 betalat också denna lösen. Det hand-
lade om kolossalt mycket pengar den gången. Till exempel var Sveriges hela årsbudget
1620 1,4 miljoner daler silvermynt. Vi fick alltså betala 70% av en hel årsbudget i
lösen den gången. Men Älvsborgs fästning var mycket värdefull då.

Men allt detta hände långt före Maud Olofssons dagar.

Underlag: Uppslagsböcker
                  Arga skattebetalare i Sherwoodskogen



torsdag 23 januari 2020

VART ÄR VI PÅ VÄG?


Det tycks som att hela vår världsordning och vårt sätt att leva förändras till det sämre för
varje år som går. Och detta gäller överallt, mellan länder, inom länder, mellan människor
och till och med inom familjerna.

Numera premieras egoism, vinstintresse, vassa armbågar och den starkes rätt. Hänsyns-
tagande, empati och solidaritet ser man inte mycket av numera. Känslor för mänsklig
gemenskap mellan folk och mellan människor tolkas som svaghet. Moraliska och etiska
regler för mänsklig samvaro finns numera bara inom kyrkan, i tio Guds bud. Några
profana motsvarigheter finns knappast. Respekten för lag och ordning är låg, i synner-
het bland ungdomen. Numera måste man hota med stränga straff för att inte ungdomar
skall kasta sten på ambulanser, brandkårer och polis.

I synnerhet ungdomars respekt för äldre och
handikappade är mycket låg. När såg någon
en ung person resa sig och lämna 
sin plats i en fullsatt buss eller 
tunnelbanevagn åt en gammal 
dam eller en havande kvinna 
med stor mage?

Vetenskapliga rön skall man inte 
alltid lita på, sanningar är inte 
längre sanning och lögner tillgrips
 allt oftare i umgänget länder och
människor emellan.

De yngre växer upp i en värld där det saknas normer för en normal mänsklig samvaro.
Normlösheten kan naturligtvis ha sin upprinnelse i familjen. I synnerhet är den för-
sämrade respekten för lagar och förordningar allvarlig. Våld, stölder, bedrägerier
och lögnaktighet hör snart till en vanlig umgängesform bland ungdomarna i gängen,
som numera ger det skydd och den samhörighet som familjen gav förr.

Kan det möjligen vara så att dagens ungdom känner en viss uppgivenhet inför en fram-
tid med  krav på hög utbildning och där framfusighet behövs för framgång och där
 det ändå bortom horisonten finns hot som inte kan påverkas, krigsrisker och
risken för klimatförändringar med åtföljande hungerelände och flyktingkatastrofer. 
Till detta kan man så lägga närliggande problem som bostadsbrist och arbetslöshet 
när man är ung och dålig pension när man blir gammal.

Den viktigaste uppgiften för våra blivande ledare, politiker och andra, är att ingjuta
glädje och levnadsmod i kommande generationer.


Underlag: En gammal stofil i Sherwoodskogen



onsdag 22 januari 2020

RAKT PÅ SAK


¤  Fast det saknas miljarder i kommunernas kassor för välfärden fortsätter en del 
    korkade politiker att prata om höghastighetståg för 400 miljarder.

¤  Det krävs flera sjuksköterskor för att få bort köerna i vården. Men då krävs det högre
     löner åt sköterskorna så att yrket blir mera attraktivt. Så enkelt är det faktiskt.

¤  Vad tar pengarna till landstingen vägen? Tydligen inte till sjukvården. En alltför stor
    andel hamnar i fickorna på högavlönade och onyttiga byråkrater med märkvärdiga 
    titlar som landstingsråd, oppositionslandstingsråd och rader av landstingsdirektörer.

¤  En normalt duktig spelare i hockeyns högsta liga, SHL, tjänar lika mycket i månaden 
    som ett helt damlag i högsta ligan, ca 125 000 kronor. Vad tänker herrarna i Ishockey-
    förbundet om detta?

¤  Skall politiker utan erfarenhet av upphandlingar och affärer ges ansvar för att leda 
    jätteprojekt som nya Karolinska? Många tycks vara så komplett odugliga att de inte ens 
    förmår skaffa sig kunniga rådgivare. Filippa Reinfeldt,  i egenskap av finansborgarråd, 
    hade tydligen ett alltför stort ansvar för detta  projekt. Hon var sjuksköterska innan hon
    blev politiker.

¤  Många av landets kommuner tycks vara för små för att stå på egna ben. Vi bör slå ihop
     sådana kommuner så slipper vi åtminstone ifrån flerdubbla chefslöner.

¤  Donald Trump försöker lära oss att inte tro på gamla sanningar, allt beror på hur dessa
    skall tolkas. Dessutom är det ingen skam att ljuga litet till husbehov om man har nytta 
    av det. Våra barn skall tydligen inte lita för mycket på vad de vuxna säger, men så länge
    de är små måste pappas och mammas ord  gälla.
    Av 10 anhållna för brott förnekar säkert alla någon delaktighet, även om bevisbördan
     är hur tung som helst.

¤  Rätten att överklaga tingsrätternas domar bör begränsas. Hovrätterna bör bevilja pröv-
    ningstillstånd på samma sätta som Högsta domstolen idag beviljar rätt till överklagan-
   den från hovrätterna. Överklagandeprocesserna har blivit en  guldgruva för många
     advokater och belastar rättsväsendet i onödan.

¤  Det gäller att vara optimist in i det sista, som mannen som blev skjuten i pannan:
    "Det var nära ögat" hann han säga innan han avled.

Underlag: Från Sherwoodskogen


INGRID BERGMAN


MINNS NI INGRID BERGMAN?
Hon var sin tids mest lysande filmstjärna under sin aktiva tid 1939-1975. Hon gjorde en
strålande internationell karriär. Av Amerikanska Filmakademin har hon rankats som
nummer fyra av alla kvinnliga skådespelare någonsin.

Samtidigt hade hon ett stormigt privatliv med uppslitande skilsmässor och vårdnadstvister.
Hon var en älskad men frånvarande mor, berättade dottern Pia Lindström vid ett besök
hos Skavlan, men arbetet gick alltid före, någon bitterhet känner vi inte alls.

INGRID BERGMAN I ETT NÖTSKAL
¤ Hon är känd från svenska filmer som "Munkbrogreven" och "Swedenhielms" (1935).

¤ Upptäcktes av Hollywood och spelade i filmer
   som "Casablanca" (1942) mot Humphrey
   Bogart och "Notorious" (1946) mot Cary Grant.

¤ Fick tre Oscar för bästa huvudroll i "Gasljus"
   (1944), "Anastasia" (1956 och i "Mordet på
   Orientexpressen" (1974).

¤ Gift med Aron Petter Lindström 1937-1950,
   Roberto Rossellini 1950-1957, Lars Schmidt
   1958-1979.

¤ Fyra barn, bland dem skådespelaren och jour-
   nalisten Pia Lindström och skådespelaren
   Isabella Rossellini.  

BIOGRAFI OCH KARRIÄR
Ingrid Bergman föddes i Stockholm 1915 och
drabbades som barn av flera tragedier. Hon blev
tidigt föräldralös och även fastern som hon bodde
hos dog.
Hon hoppade av Dramatens elevskola och fick
direkt stora filmroller i Sverige. . Senare upptäcktes hon av Hollywoodregissören 
David O. Selznick. Det stora genombrottet fick hon i filmen "Casablanca" mot Humphrey
Bogart. Den första av sina tre Oscar fick hon för huvudrollen i "Gasljus" 1944 mot
Charles Boyer.

Hon gjorde stor skandal i det moralistiska USA när
hon i slutet av 1940-talet lämnade sin man Aron
Petter Lindström och inledde en kärlekshistoria
med den italienske regissören Roberto Rossellini
och blev gravid samtidigt som de båda var gifta på
varsitt håll.
Nu fördömdes hon som "osedlig" och en formlig
häxjakt inleddes på den tidigare så hyllade svenskan.
Hon tvingades lämna Hollywood och for till Italien,
hem till Rossellini. 

I slutet  av 1950-talet tog Hollywood henne till
nåder igen. Hon blev på nytt en superstar och
spelade i en rad storfilmer.
"Jag har gått ifrån helgon till hora och tillbaka
till helgon igen, allt på en livstid", sade Ingrid
Bergman.

Hon skilde sig från Rossellini och invecklades på nytt i en flerårig vårdnadstvist. Den
svenske teaterförläggaren och producenten Lars Schmidt blev hennes tredje man.

Ingrid Bergman dog i London 1982 men är begravd med föräldrarna på Norra Begrav-
ningsplatsen i Stockholm. Det mesta av hennes aska är utströdd i havet utanför 
Fjällbacka vid Dannholmen, där hon bodde tillsammans med Lars Schmidt.

Post Nord och amerikanska U S Mailservice
utgav samtidigt 2015  frimärken till 100-års-
minnet av hennes födelse.

Ingrids gravsten intill föräldrarnas grav, till höger.


Underlag: Främst Wikipedia.  

   

tisdag 21 januari 2020

MAFFIAFASONER PÅ KINESISKA


Kinas Sverigeambassadör Gui Congyou fortsätter att fördöma svenska media och jour-
nalister. " Kina hotar ingen, vi bara varnar", säger Gui och pekar finger åt intervjuaren.

I svensk TV kom han häromdagen med en liknelse som skulle illustrera de risker våra
media och våra journalister tar om de fortsätter att sprida sina "frekventa, illasinnade
attacker" på Kinas kommunistparti och på den kinesiska regeringen. Han målar så upp
ett scenario där en 48 kg tung boxare framhärdar med att utmana en 86-kilosboxare på
en match - trots att tungviktaren i all välmening råder lättviktaren att backa och sköta
sitt. "Vilket val förväntar du dig att tungviktaren har?", frågar sig ambassadören re-
toriskt.

I november trappade ambassadören upp ton-
läget om Gui Minhai, detta efter att Svenska
Pen beslutat att tilldela Gui Minhai Tuchotsky-
priset, som årligen delas ut till en förföljd, ho-
tad eller landsflyktig publicist. Budskapet från
ambassadören var att prisutdelningen måste
ställas in. Annars skulle Kina "vidta åtgärder",
Bland annat säger han att "en del människor 
i Sverige ska inte förvänta sig att kunna känna
sig lugna". Vad är nu detta, är det inte ett hot mot personer av värsta slag? Senare
hotade han att utestänga vår kulturminister Amanda Lind från Kina. Men hon
delade ut priset i alla fall. Kinas ambassad reagerade blixtsnabbt:" Det allvarliga
misstaget från svensk sida skapar oundvikliga allvarliga svårigheter att upprätt-
hålla vänskapliga utbyten och samarbete mellan Kina och Sverige".

Karin Olsson, kulturchef i Expressen, kommenterar Gui Congyous uttalande:
" Det är absurt och också skrämmande att världens överlägset mäktigaste diktatur
har den här retoriken. Ambassadören sprider också återigen sin lögnaktiga pro-
paganda om Gui Minhai, en person som de kidnappat, fängslat och tvingat till
falska erkännanden".

Ambassadören får i en intervju med SVT frågan varför journalister från Expressen
nekats inresevisum till Kina. Svaret blev: "Vi välkomnar svenska journalister att
besöka Kina för att bevaka landet objektivt, men de måste överge sina fördomar
och sin i förväg uppgjorda agenda och förändra det felaktiga sättet att raportera
om Kina".

Sista ordet i denna ideologiska konflikt är förvisso ännu inte sagt. Men vi vill ge Gui
Conyou några ord att fundera över:

"Den lille 46-kilosboxaren kan vara besvärligare än du kan ana. Kina lär skall vara på
väg att skriva om Bibeln. Innan ni gör det, föreslår redaktören för denna blogg, skall du
  läsa historien om David och Goliat, den står att läsa om i Bibeln . Det kan tänkas 
att den historien kan ge dig något att fundera över inför framtiden."


Underlag: Dagspressen, främst Expressen.





torsdag 16 januari 2020

EN UTFLYKT TILL ENESKOGEN


  

Januari har varit mera vår- än vintermånad i Höganäs där vi just nu befinner oss. På
väderkartor har vi kunnat se att vädret varit likartat ända upp till Mälardalen.
För några dagar sedan, när det inte regnade, passade vi på att göra en utflykt till den inte
så välkända Eneskogen vid Anderstorp, inte så långt ifrån Röstånga.
Det här är en skog som många säkert åkt förbi utan att veta att den finns. Det finns
skyltar som pekar ut hur man skall åka.
På vägen dit passerar man igenom Anderstorp, en gammal bondby med samma struktur
som innan storskiftet. Här har husen inte flyttats ut från byn utan ligger samlade som de
gjorde i början av 1800-talet.
Efter en stunds letande hittade vi så småningom en smal grusväg bakom en bom, och
efter en kort promenad var vi där.
Eneskogen är ganska liten, kanske en hektar. Den ligger i utkanten av en större bokskog
som sträcker sig bort mot Röstånga. Skogen är gammal, en del av enarna är upp emot 150 
år och många är över 10 meter höga. Jämfört med ekar och kastanjer är detta kanske
inte så märkvärdigt men för denna mjukbarriga buske är det verkligen extraordinärt.
Träden är självplanterade, men marken är röjd under dem. Utan dessa slyröjningar och 
betande boskap skulle Eneskogen snart växa igen och kvävas av de större lövträden.


Markägarna har bevarat enarna som geom tiderna ansetts vara ett nyttigt träd eller
buske. Virket är hårt och står emot väta, grenarna är spänstiga. Riset kan användas till
rökning av kött och fisk och bären ger krydda åt sprit och svagdricka. 

Att gå omkring i den här skogen kan vara av
intresse från många utgångspunkter, inte
minst för den filmintresserade. I Hasse
Alfredsons film "Ägget är löst" blev flera av
scenerna filmade här. De som sett filmen kom-
mer kanske ihåg hur den elake fadern 
(Max von Sydow) kastade sin son (Gösta Ekman)
i en näckrosdamm strax här i närheten och
lät honom ligga där ett år med bara näsan
ovan vattenytan, fastfrusen under vintern.
På våren spolades han iland och hittades av en luffare (Hasse Alfredson). Denne tog
honom till sin koja och värmde upp honom. Minnet av de knotiga grenarna här i Ene-
skogen kom väl till pass när filmen spelades in. Det var alltså här i  Eneskogen som
sonen i filmen togs omhand av luffaren. Att ställa förhoppningar på den svenska film-
industrin för att Eneskogen skall få leva vidare torde emellertid vara utsiktslöst.
Alla i vår lilla besöksgrupp hade sett den 
här filmen och hade därför ett särskilt stort 
utbyte av det här besöket.

Knytningen till Hasse o Tage blev ännu 
mera påtaglig då vi på eftermiddagen gick in 
på Röstånga Gästgifvaregård för att dricka
en kopp kaffe och smaka på den första 
semlan för året.
Det var nämligen här som Hasse o Tage
checkade in på 1960-talet för att i lugn och 
ro under några veckor skriva manus till sin första film "Svenska bilder". 
Under vistelsen här tog de säkert långa promenader, bland annat till Eneskogen 
och till Odensjön i den intilliggande bokskogen, där sonen i filmen fick tillbringa 
en vinter.

Underlag:  Valle Westessons lilla gula
                    Egna iakttagelser


tisdag 14 januari 2020

TILLBAKA TILL NATUREN


Vilka arealer handlar det om?
Sveriges landyta är 407 000 kvadratkilometer. Skogsmarken upptar 70 % av landarealen,
eller 28 miljoner hektar.

Skyddade områden
Våra politiker har en närmast omättlig aptit på mera mark till flera och större skyddade
skogar och markområden. Så här ser det ut idag:

- Nationalparker 30 st
- Naturreservat, ca 5 000 st
- Naturvårdsområden 90 st
- Biotopskyddad skog på flera tusen platser
- Natura 2000,  överlappande områden av flera slag
Länsstyrelserna eller Skogsvårdsstyrelsen skall svara för skötseln av dessa men gör det
dessvärre dåligt.

Formellt är ungefär 9% av skogarna skyddade enligt ovan men enligt beräkningar
från skogsindustrierna är ca 25 % av Sveriges totala 28 miljoner hektar skogsmark
undantagna från skogsbruk.

Hur sköts den skyddade skogen?
I huvudsak sköts de inte alls. Omkullfallna träd, rotvältor, ingen upprensning, ingen
nyplantering. En del områden ser ut som slagfält från kriget. Orsaken till detta är
att skogsägarna stängs ute. Det är alltså människorna som de skyddade områdena
skall skydda från! Argumenten för att människan skall sluta med sitt brukande av
naturen är nästan enbart kopplade till miljö och klimat. Träden skall stå kvar och
 binda koldioxid. Nötkreatur är dåliga för de fiser och rapar och släpper ut skad-
liga växthusgaser.

Tillbaka till naturen 
Naturliga system är komplexa. Om träden i
skogen huggs ner och sedan används till att
 bygga trähus som står ett par decennier
kan koldioxiden lagras där. Råvaran från
skogen kan ersätta plaster. Även nötkrea-
turen är i själva verket miljökämpar. De be-
tande djuren behövs för att hålla naturbetes-
markerna öppna. De skapar en otrolig bio-
logisk mångfald. Betade marker binder ock-
så koldioxid.

Vårt skogsbruk
Skogsbruket är ryggraden i vår svenska ekonomi. Vi är världens näst största exportör
av papper, massa och sågade trävaror. Förra året levererade skogsindustrin ett export-
värde på 145 miljarder kronor.
Den enda anledningen till att den svenska välfärden och välståndet inte har märkt av
att skogsbruk förbjuds i allt större omfattning är att antalet träd ständigt har ökat.
Det är en effekt av att vi i Sverige är bra på att bruka skogen. Men stora ekonomiska
värden ligger orealiserade. Politikerna har bestämt att vi skall skapa stora trollskogar
á la John Bauer.

Historiska perspektiv
Bete av tamboskap har varit oerhört utbrett i Sveriges skogar sedan landet blev befolkat.
Men sedan skogen fick ett värde som en ekonomisk resurs mot slutet av 1800-talet har
vi inte längre våra kor i skogen.
Det är en märklig väg vi slagit in på. För hundra år sedan skaldade författaren Erik
Axel Karlfeldt:
"Den som hejdar växtens fart och lägger jord igen,
   begår en synd av grövre art än den som dräper män".

Vi måste bruka alla stora arealer av skyddade skogar, 9 % av skogsbeståndet. Kom-
mande år behövs en politik för ett hållbart brukande och ägande av mark.
Vi måste uppge föreställningen om att naturen skall skyddas från människan.
I stället skall den brukas av människan.


Underlag: Edvard Hollertz, agronom och politisk redaktör för Svenska Nyhetsbyrån.
                  Toröredaktionen