VÅREN ÄR HÄR

MYCKET VIST INRÄTTAT
När tillvaron är som bittrast och värst
är merendels hjälpen nära.
Ja, när rävarna fryser i vintrig skog
blir de plötsligt och oväntat kära.

Oåtkomliga inomhus
håller sig hönsen och tuppen.
Ack, så vist är allt inrättat att man lätt
kan bli religiös på kuppen.

Rävarna lider av frost och svält
och aldrig tycks vintern försvinna.
Men då känner de inifrån rätt som det är
att hjärtat har börjat brinna.

När dess värmande låga har brunnit ner
som blev upptänd därinne så lägligt,
då är det inte vinter mer
och livet är åter drägligt.


SNOKEN
Snoken vaknar, snuvig och kall.
Då är den långa vintern all.
Ledbruten är han och stel och moloken
och ingen kommer med kaffe till snoken.


VÅRENS PRIS
Ifall jordaxeln inte stod som den står
så skulle det aldrig bli höst eller vår.
Ingen is skulle gå, inga flyttfåglar landa,
utan allt skulle vara enahanda.


VÅRBRUKET
Här skrider måsarnas jägarstam
över åkern i sakta mak.
Vad de berövar jorden där fram
släpper de ut där bak.

Underlag: "Världen enligt Alf" av Alf Henrikson

SVERIGEFINNARNAS DAG

Sverigefinnarnas dag firas på folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag den 24 
februari.

Dagen började firas 2011 och från och med 2013 finns den som en officiell dag i den 
svenska almanackan. Sverigefinnarna utgör den största nationella minoriteten i Sverige 
och dagen ska synliggöra den svenskfinska minoritetens historia, språk och kultur 
som en del av det svenskakulturarvet.
Sedan många år tillbaka har i Finland födda men i Sverige boende och skrivna personer
 varit vår största folkliga minoritet. Räknas enbart antalet invandrare har läget förändrats
 efter krigen i Mellanöstern vid sekelskiftet och därefter. 
Numera är syrienfödda den största invandrargruppen i Sverige.
Enligt SCB statistik från 1 mars 2017 är invandrarläget detta från de större avnämarna:

Från Syrien     158.410
          Finland   152.870
          Irak          136.417 
          Polen        89.321
          Iran           71.269

Främst beroende på invandringen är befolkningsökningen rekordstor i Sverige för när-
varande.
Varannan minut tillkommer en ny svensk medborgare, år 2024 beräknar SCB att Sveriges
befolkning överstiger 11 miljoner invånare.

Många svenskfinnar har blivit kända namn i det svenska samhället, till exempel:
Stina Ekbladh, skådespelerska; Stefan Ingves, riksbankschef; Linda Lampelius, violinist;
Mark Levengood, underhållare; Lill Lindfors, artist; Bo  Strömstedt, professor;
Björn Wahlros, investerare.

För oss i Sherwoodskogen är Finland det land häruppe i Norden som står oss allra
närmast i många avseenden. I  600 år, fram till 1809, var vi ett rike,  vi levde och
krigade tillsammans. Några gränser existerade självklart inte. 
Vinterkriget 1939-1940 fick Finland utkämpa ensamt, dock med betydande 
frivilliga insatser från Sverige. Under fortsättningskriget fick Finland en ny
 bundsförvant i Tyskland fram till de sista krigsåren.

Sverige, Finland och de baltiska staterna gick tidigt med i Europa-samarbetet. Sverige
gick dock inte med i valutaunionen.
Båda våra länder vårdar den tvåspråkighet som fortfarande finns kvar. En innerlig
förhoppning från svensk sida är att den skall bibehållas och helst utökas. Övriga
nordiska länder förstår hjälpligt varandras språk. Med finländare tvingas man ibland
tala engelska.

Alla vi i Sherwoodskogen lyckönskar er på er högtidsdag som också är vår. och sänder er
våra bästa hälsningar på Sverigefinnarnas dag 24 februari,
genom

Robin och Marion

SOCIALDEMOKRATINS KRIS

Socialdemokraterna är i kris. Rosen börjar slokna. Dåliga opinionssiffror och medlems-
raset pekar mot en katastrof. Nu är  också LO på krigsstigen. Karl Petter Thorwaldsson
säger tydligt att det blir allt svårare för honom som ordförande att stödja regeringens 
politik och han kräver förändringar som slår sönder januariöverenskommelsen. Inom
LO har flera förbund redan dragit bort sitt ekonomiska stöd till partiet eftersom de anser
att de själva hanterar pengarna bättre.

Det är socialdemokratins och hela arbetar-
rörelsen politiska grund som håller på att
rasa. LO bildade partiet för att fackförenings-
rörelsen skulle få koncentrera sig på de fack-
liga frågorna. Socialdemokratins uppbyggnad
handlade helt om att skaffa så många röster
som möjligt och att skapa en stark organisation,
det vill säga så många medlemmar som möjligt,
men detta håller inte längre.

Frågan är hur långt är Löfven beredd att gå 
för att få behålla makten? Länge har den socialdemokratiska rörelsen tummat på sia
viktigaste principer för att behålla en stark folkrörelse och värna demokratin. Nu är
frågan om partiets ledning blivit så korrumperad att makten skall behållas till varje
pris. Det brukar kallas obligarki när ledningen styr genom sitt fåtalsvälde och sina an-
ställda ja-sägare. Skall socialdemokratin kunna räddas som en trovärdig politisk rörel-
se är det nog läge nu att lämna ifrån sig regeringsmakten.

Regeringens kräftgång illustreras bra av decemberöverenskommelsen men kanske ännu 
bättre av januariavtalet. De fyra samarbetspartierna slog sig till ro, upprättade 73 punkter 
och var redo att genomföra sina punkter till nästa val. 
Att de saknade majoritet i riksdagen var ingenting de tyckte påverkade deras plan.

Sedan händer det oväntade. Vänsterpartiet lierar sig med M och KD och accepterar
stöd från SD och fäller regeringens förslag. Centerns vice ordförande Anders W 
Jonsson konstaterade med förvåning att detta trodde han inte skulle kunna hända.
Socialdemokraterna löpte amok med V och anklagade dem för samarbete  med höger-
populister.
Man har kunnat se tydligt i den politiska retoriken att januaripartierna ogärna gör
djupare analyser av problem utan hellre sätter sig på moralens höga hästar och
pratar om "vi och dom". Striden har ofta stått mellan de goda demokraterna och
den onda högerpopulismen och dess nya svans.

Löfvens senaste utspel där han i en intervju med Expressen kopplade de förnedrande
ungdomsrånen till alliansregeringens jobbskatteavdrag har verkligen inte förbättrat
läget för Löfven personligen eller för regeringen. Ifrågasättanden kommer från alla
håll, även från de egna leden.  En omedelbar reaktion kunde utläsas i opinions-
mätningarna, SD går förbi sossarna och blir Sveriges största parti.

Förvisso är framtiden osäker. Vad Sverige behöver just nu är en stark  ledare.

Underlag och idé: Lotta Gröning, Expressen





      

PLASTPÅSAR IGEN

Tidigare har vi dessa rader diskuterat skatten på plastpåsar som regeringen avser införa.
Statliga Konjunkturinstitutet  visar nu att den här skatten är lika korkad som de flesta 
andra miljöåtgärder som regeringen har beslutat om. Det finns många att välja mellan: 
Elcyklarna, skatten på egenproducerad el,  flygskatten, stängningen av Ringhals 2, 
planerna på snabbtåg för 400 miljarder osv.
Regeringens handläggare i miljöfrågor har rekryterats från miljöpartiet. Partiets språk-
rör Bolund och Lövin har fått detta ansvar och enligt många bedömare på den 
borgerliga sidan har båda visat sig icke vuxna uppgiften. 
Men båda har uppenbarligen Löfvens förtroende och får fortsätta sitt uppseende-
väckande slöseri med skattemedel.

SKATT PÅ PLASTPÅSAR SÅGAS AV MYNDIGHETEN 
Konjunkturinstitutet har analyserat förslaget och myndighetens uppfattning är att det inte
alls finns skäl att tro att skatten har de avsedda effekterna. "Snarare finns en risk för ökad
resursförbrukning. Inte heller kan skatten ses som ett lämpligt sätt att fylla ett skatte-
växlingsbeting om 15 miljarder", skriver myndigheten i ett remissvar.

De poängterar att produktionen av flergångskassar har en högre miljöpåverkan än pro-
duktionen av engångskassar, och att de därför behöver användas flera gånger för att
väga upp detta, "för vissa typer flera hundra gånger", fortsätter man . " Någon analys 
av vilka typer av flergångskassar som svenska konsumenter kan väntas övergå till
presenteras inte", skriver Konjunkturinstitutet.

"FÖRSKJUTER  ANVÄNDNINGEN MOT OBESKATTADE PÅSAR"
Myndigheten tycker också att man 
bortser från att många hushåll 
återanvänder sina plastbärkassar



 som soppåsar - och att en beskatt-
ning skulle leda till att folk istället 
kommer att köpa andra plastpåsar 
för sin sopsortering:


"Det finns därför risk att beskatt-
ningen inte minskar den totala 
användningen av plastpåsar särskilt 
mycket utan främst förskjuter an-
vändningen mot obeskattade
påsar och samtidigt leder till ökad 
produktion av flergångskassar, det 
vill säga till ökad resursförbrukning".

Expertmyndigheten sågar alltså förslaget om skatt på påsarna. Nå, vad säger miljö-
experterna inom miljöpartiet, vad skall ni nu föreslå statsministern?


Underlag: Expressen/nyheter/klimat

FLERA NYGAMLA...

JOHN BLUND
En läkares son i Trångsund
sa till far: Vem är han som en stund
brukar ligga hos mor
varje natt du har jour?
Kan det möjligen vara John Blund?

GAMLA OSTAR
Gammal ost, sa en köpman i By,
smakar mycket bättre än ny.
I lagret jag har
några bra exemplar
men tyvärr så har en lyckats fly.

ASKKOPPEN
En ursinnig man ifrån Bogen
sa: Tidens moral är åt skogen.
Nyss upptäckte jag
att nån lagt beslag
på den askkopp jag knyckte på krogen.


GULLIGA ELLEN
När gulliga Ellen från Hällen
blev erbjuden åktur på kvällen
till disco i stan
hon sa: Nej fy fan,
då blir man ju bara på smällen.

LOPPORNA
Två små loppor från Östersund
kom ut ifrån Gröna Lund.
Då sa en utav dem:
Hur ska vi ta oss hem?
Ska vi gå eller ska vi ta hund?


VENEDIG
Till en ung gondoljär i Venedig
Sa en kvinnlig turist: Är ni ledig?
Nej, sa han, inte nu
för jag jobbar till sju 
men då följer jag hemskt gärna med dig.


EXPRESSEN
Till en lögnaktig gosse från Essen
hans mamma sa dyster och lessen:
Om du ljuger för mor
så är risken rätt stor
att du blir journalist på Expressen.

SEMESTER
Semester sa Sixten i Skjul,
är den tid mellan nyår och jul
då man utan att grubbla
betalar det dubbla
men bara har hälften så kul.

GORILLAN
I djungeln en man från Manilla
vars fru bortförts av en gorilla
skrev hem till sin bror:
Den var oerhört stor
men troligen såg den rätt illa.


Underlag: Lånat här och där, främst
ur "Stora Limerickboken" av Börje Crona
                   

VARGMJÖLK OCH TROLLSPOTT

Vargmjölk Lycogala epidendrum är en slemsvamp som lever på död ved. Frukt-
kropparnas färg varierar mellan att vara lysande tuggummirosa, gammalrosa
och olika nyanser av grå.
Den gula slemsvampen kallas i folkmun
Trollspott och är alldeles kletig. Det tyder
på att slemsvampen befinner sig i ett plas-
modium-stadium, men håller på att dela 
upp sig för att bilda fruktkroppar. Läs om
deras livscykel nedan.


Slemsvamparna är namnet till trots inte 
alls släkt med svamparna. Det är till och 
med så att djuren är närmare släkt med slemsvampar än vad slemsvampar är 
släkt med svampar. Men av tradition studeras slemsvampar av botaniker och
det är i svampböcker man kan läsa om dessa fascinerande varelser. Zoologernas
klassificering är mer korrekt då de betraktar slemsvamparna som en klass i 
stammen amoebozoa, alltså amöbor.

Amöbornas livscykel har fyra olika stadier.
Slemsvamparnas fruktkroppar är ofta det
stadium vi får se ute i naturen. Fruktkroppar-
nas funktion är att producera sporer som är
det första stadiet i en slemsvamps liv. Ur
sporerna kommer sedan könsceller som kan
röra sig fritt med hjälp av flageller eller genom
att hasa sig fram på amöba-vis.

I detta andra livsstadie söker könscellerna upp andra könsceller och smälter samman
parvis med varandra i en befruktning. Dessa befruktade celler söker sedan upp andra
befruktade cellkärnor och smälter samman med dem.

Till slut har alla förenade kärnor bildat en

amöbaliknande varelse som kallas plasmo-
dium, det tredje stadiet av livscykeln.
Plasmodiets beteende gör det lättare för oss 
att förstå att slemsvamparna är närmare 
släkt med djuren än med växterna.

I brist på föda tillväxer plasmodiet normalt
med en hastighet med en millimeter per tim-
me och har ett tillväxtrekord på två cm per 
timme.

 Genom att omsluta och lösa upp föda som svampar, bakterier och multnande organiskt
material tillgodogör sig plasmodiet näring. Det fjärde stadiet är fruktkroppsstadiet.
Inför detta delar många slemsvampsarer upp sig i mindre delar och varje del bildar
sedan en egen fruktkropp som så småningom kommer att bidra med egna sporer.






Underlag: Artsidan i Wikipedia

STEFAN LÖFVEN HÅRT PRESSAD

Vid sidan av januariavtalet pressas  Stefan hårt i dessa dagar. Det handlar om gängkriminaliteten och inte minst vågen av brutala rån av och mot unga. Nu går han
till motanfall mot kritikerna och kopplar vågen av ungdomsrån till alliansregering-
arnas skattepolitik 2006-2014. Han menar att de borgerligas nerdragningar inom
välfärden är orsaken till denna brottslighet. Att de övriga partiledarna (ej MP) 
hoppar högt när de får höra detta är ju inte att undra på.
----------------------------------------------------------------------------------------.--------------------------
KD-ledaren Ebba Busch Thor skriver på Twitter
 att orsaken till  rånvågor, förnedringsbrott och
 sprängdåd inte handlar om att"det lönar sig 
bättre att jobba än gå på bidrag".
När vi har en statsminister som vägrar ta ansvar 
för den politik han själv har fört, och låtsas som  
han inte har styrt Sverige de senaste 5 åren då 
bidrar det till ett ökande  politikerförakt.

Ulf Kristersson,M, skriver på Facebook: Nu gör han
det igen, Stefan Löfven, men denna gång överträffar
han nästan sig själv. Vad detta i grund och botten 
handlar om är en oansvarig invandringspolitik och
en totalt misslyckad integration, där föräldrar inte tar
ansvar för sina barn och ett samhälle som inte 
omedelbart sätter gränser för vad som gäller. Och 
Stefan Löfven vill  inte kännas vid detta och gör 
ingenting åt det.
Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forsell kallar Stefan Löfvens uttalande 
för "patetiskt"och skriver på Twitter: Rent ut sagt pinsamt av Stefan Löfven att försöka 
koppla ihop förnedringsrånen med Alliansens populära jobbskatteavdrag. Snart har
S och Mp suttit sex år i regeringen. Ta litet jäkla eget ansvar någon gång istället för,
oavsett fråga, skylla ifrån er på precis allt och alla. Patetiskt.

Jimmie Åkesson,SD, är också upprörd och skriver på 
Twitter efter statsministerns ord om att ungdoms
rånarna har en fullständig brist på moral. En full-
ständig brist på handlingskraft också kan tillskrivas
statsministern. Att skylla rånen på Alliansen är faktiskt
sanslöst och episkt uselt. "Inga skattesänkningar" är
Löfvens ständiga universallösning på allt..

Centerns Emil Källström, ekonomisk talesperson, säger i en kommentar:
Ett mycket anmärkningsvärt uttalande av Löfven. Alliansens skattesänkningar var 
ansvarsfulla och skapade hundratusentals nya jobb. Statsministern låtsas också att 
politiken är omlagd. Fakta på bordet är att vi sänker skatten med ytterligare 
13 miljarder i årets budget,samtidigt som vi satsar på Polis och  rättsväsende.

Faktum är att  vi nu är djupt inne i en förtroendekris för Stefan Löfven som stats-
minister och för den förda regeringspolitiken.


Svenska folkets förtroende för partiledarna enligt Sifos senaste mätning: 
Ebba Busch Thor       45 % tycker hen är mest pålitlig
Ulf Kristersson            41     "               "
Jimmie Åkesson          40     "                "
Jonas Sjöstedt              36     "               "
Stefan Löfven               29     "               "
Annie Lööf                    27     "               "
MP- Bolund                  18     "                "
MP- Lövin                     17     "                "
Nyamko Sabuni            15     "                "


Underlag: Expressens ledarsidor, Elin Jönsson, Tomas Nordenskiöld

DEN SMARTA SLEMSVAMPEN

                                   SLEMSVAMP UTAN HJÄRNA BETER SIG SMART

Ny forskning visar att en encellig organism kan bete sig överraskande intelligent.

Slemsvampen kan bland annat gå runt fällor och ta sig igenom labyrinter.

Den encelliga slemsvampen har på senare  år allt mer fascinerat forskare. Det som över-

raskat forskarna mest är hur en organism utan hjärna och nervsystem kan uppföra sig på

ett sätt som verkar intelligent.

Vanligtvis anses enbart mer komplexa livsformer ha det som kallas "strategiskt beteende".

Det gör den unik bland encelliga organismer.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- När man ser vad den kan göra. Den kan ta sig igenom labyrinter, lagra tillräcklig nä-

ring, gå runt fällor och balansera sitt näringsintag,börjar man fundera om den här

organismen har intelligens, säger Audrey Dussutour, etologiforskare på Toulouse

Universitet.

SLEMSVAMPEN ÄR MÅLINRIKTAD

Slemsvampen kan röra sig och tar sig fram till maten på ett obehindrat sätt. När den är

hungrig breder den ut sig i riktningen mot födan med en hastighet upp till 4 centimeter

per timme. Den sträcker ut sitt nätverk av kanaler och kan fördubbla sin storlek med

flera centimeter per dag.

DEN VÄLJER BÄST NÄRING

Det har visat sig att slemsvampen inte rör sig slumpvis utan siktar in sig mot rätt mål.

Forskarna i Frankrike har studerat hur den väljer sin mat och har kunnat se att den

direkt rör sig i riktning mot de näringsämnen som är bäst för den.

- Det här visar att slemsvampen är väldigt smart när det kommer till att få i sig nä-

ring. Den valde den mat som kunde maximera tillväxten, säger Audrey Dussutour.

När den har näringsbrist kan den dessutom gå in i ett viloläge för att spara energi.

DEN ANPASSAR SIG

Forskarna upptäckte även att slemsvampen kan lära sig att vänja sig till en viss näring

som den vanligtvis ogillat. Det är första gången som forskare har visat att en encellig

organism har anpassningsförmåga.

- Några var så klart skeptiska till resultatet eftersom det går mot normen att inlärning

enbart finns hos livsformer med hjärna, säger Audrey Dussutour.

INFORMATION KAN ÖVERFÖRAS

När en slemsvamp som vant sig till salt sedan sammanfördes med en som var obekant 

med salt, överfördes anpassningen till salt till den andra slemsvampen.

Det visade på att slemsvampen, förutom att lära sig att vänja sig till ett ämne, även kan

föra över den vanan.

Den här redovisningen av experiment med den encelliga slemsvampen väcker naturligt-

vis mängder av tankar. Har den här organismen tillkommit i vår jordiska miljö eller

är den utomjordisk? 

Dessutom kan man kanske dra slutsatsen att de riktigt smarta individerna som vi omges 

av till vardags sannolikt också saknar hjärna, något vi har misstänkt länge.

Underlag: SVT Nyheter  

ANNA Q. NILSSON

                                                   AMERIKAS VACKRASTE KVINNA

Anna Q. Nilsson var en av de första stora stjärnorna , och den första svenska, inom
amerikansk film och en av stumfilmens mest anlitade artister. Hon medverkade i samman-
lagt 200 filmer. Hon spelade mot alla storheter på den tiden, Charlie Chaplin, Rudolph
Valentino, Buster Keaton och västernhjälten William Hart. Detta var före Greta Garbos
 och Ingrid Bergmans dagar. Sannolikt är hon den mest okända av alla svenska skönheter
som gjort lycka over there.

BIOGRAFI
Anna Quirentia Nilsson föddes 30 mars 1888 i Ystad, och dog 11 februari 1974 i Sun
City, Riverside County, Kalifornien. Hon blev en av de första och största stjärnorna
inom USA:s filmindustri. 
Anna var dotter till poliskonstapel Per Nilsson.
Familjen flyttade till Hasslarp utanför Helsing-
borg när hon var 8 år gammal. I tonåren drömde
hon om att "finna lyckan" i Amerika och under 
5 år arbetade hon ihop till en biljett på sockerbets-
fälten runt Hasslarp. 1905 tog hon båten till New
York där hon fick arbete som hembiträde.
  En dag upptäcktes hon på en myllrande aveny av den
kände porträttmålaren James Carroll Beckwith och
inom kort var  hon New Yorks högst betalda fotomodell.
1907 utsågs hon till "Amerikas vackraste kvinna" och
blev modell för 1910-talets skönhetsideal: "The Gibson 
Girl Look".

IN I FILMENS VÄRLD
1911 erbjöds hon en roll i filmen "Molly Pitcher" som blev starten på hennes skådespelar-
karriär. Hon kom att medverka i exakt 200 filmer (och en handfull där hon spelade sig
själv). Alla filmer var amerikanska utom en, inspelad i Värmland. Anna kallades ofta
för Hollywoods våghals eftersom hon konsekvent vägrade att ta hjälp av någon stunt-
kvinna.
1926 utsågs hon till "Hollywoods populäraste kvinna" och i den egenskapen höll hon ett
bejublat välkomsttal när den svenske kronprinsen Gustav Adolf (sedermera Kung
Gustav VI Adolf) och hans gemål Louise besökte filmstaden under deras jorden-runt
resa. Hon var även den förste svenska skådespelare som fick en stjärna på "Hollywood
Walk of Fame"

1928 slog hon rekord i beundrarpost, 30 000 brev i
månaden och samma år köpte Joseph Kennedy över
henne till sitt nybildade filmbolag vilket gjorde henne
till den högst betalda stjärnan i Hollywood, 20 000
dollar i veckan.
Året därpå råkade hon ut för en ridolycka, hon föll
av hästen, kastades mot en stenvägg och blev förlamad.
Efter ett års hård träning var hon på benen igen.

SINNE FÖR PENGAR
Hon var synnerligen affärsintresserad och strax efter
ankomsten till Hollywood köpte hon ödemark som sedan 
blev centrum för hela filmindustrin. Det var när hon byggde sig ett weekend-hus på den
då öde strandremsan,som Malibu blev inneplatsen framför andra.

ROLLER I LJUDFILMER
1928 spelade hon in sin första ljudfilm och då, 40 år
gammal firade hon nya triumfer då hon själv flög
det amerikanska flygvapnets plan. Under 1930-, 40-
och 50-talet medverkade hon i 39 ljudfilmer i mindre 
roller mot stjärnor som James Stewart, Ginger Rogers, 
Katharine Hepburn, Errol Flynn, Spencer Tracy, Cary
Grant, Judy Garland och Elizabeth Taylor. I filmen
"Sunset Boulevard"spelar hon sig själv tillsammans
med flera andra före detta stumfilmsstjärnor.  

ÖVRIGT
Under andra världskriget arbetade hon tillsammans med
bland andra Bette Davis och Marlene Dietrich på Holly-
wood Canteen för att få in  pengar till krigskassan; hon
serverade där mat till soldaterna och sålde krigsobligationer.
Efter kriget belönades hon av såväl amerikanska staten,
armén och flottan som Röda Korset.

Under hela sitt liv höll hon kontakten med hemlandet och
när hon var hemma i Sverige 1921 för att spela in
"Värmlänningarna" (hennes enda svenska film) köpte hon
ett hus till sina föräldrar på Tingsgatan i Klippan, döpt till
"Quirentia".

PRIVATLIVET
Anna var gift första gången med skådespelaren Guy Coombs
1916-1916 och andra gången 1923-1925 med den norsk-
amerikanske skohandlaren John Marshall Gunnerson. När
hon skilde sig från honom blev det stora rubriker i tidningarna.

1971 medverkade hon i Hylands Hörna i Hollywood, 83 år
gammal, sedan Signe Hasso tipsat honom.

Anna avled på ett konvalescenthem i Kalifornien, 85 år 
gammal.

KURIOSA
Hennes initial, det hemlighetsfulla "Q" stod enligt de 

amerikanska filmtidningarna för"Quality".
 I själva verket var det så att hon föddes på Qvirinus-
dagen enligt den gamla almanackan. Men fadern

gjorde om det till Quirentia. Anna sade vid en intervju 
1958 att hon hade haft nytta av detta Q-et.. Ameri
kanarna älskar mystiska bokstäver mellan för- och 
efternamnet.

2010 hedrade Skånetrafiken henne genom att ge ett av
de nya Pågatågen namnet Anna Q. Nilsson.
Bilden nedan visar Anna på besök hos föräldrarna
i Klippan. Dessvärre revs huset när kommunen över-
tog området i mitten av 1960-talet










UNDERLAG: Wikipedia och Arne Lapidus, Expressen

Bilden är från Klippans Hembygdsförenings arkiv.

NYGAMLA LIMERICKAR

HÄR KOMMER NÅGRA NYGAMLA LIMERICKAR. FLERA FÖLJER SENARE


Om en tågresenär i Gottröra
som hade ett hål i sitt öra
konduktören sa hett:
Han var utan biljett.
Vad tusan skulle jag göra?


En ung pyroman ifrån Kent
har inför polisen bekänt:
Jag var arg på min mor,
min kusin och min bror,
så där jag har släkt har jag tänt.


En man på stationen i Fur
bad om tågbiljett tur och retur.
Han ombads förklara
vart han ville fara.
Tillbaka hit, snäste han surt.


En slöfock från Storgatan 3
sa dystert: Såvitt jag kan se
är samhället vrångt.
Det är alltför långt
mellan barnbidrag och ATP.


En arg gammal gubbe i Riga
sa: artighet är för de viga.
Bocka mej kan jag ej
för min rygg säger nej
och jag vill tammefan inte niga.


En glömsk servitör ifrån Säter
nog inte på länge förgäter
en skylt på ett bord
med följande ord:
Kommer strax - vi är ute och äter.


Till en fumlig rekryt ifrån Rjukan
furiren röt: Ingenting du kan.
Vilken väg du än tar
när terränglopp vi har
så hamnar du alltid på sjukan. 


Underlag: Lånat, bland annat från Stora Limerickboken av Börje Crona

KINA KÖPER MAKT

                                      KINA EFTERSTRÄVAR VÄRLDSHERRAVÄLDE

Kina eftersträvar världsherravälde. Deras vapen är en ny atombomb, inte fylld av uran,
 utan av pengar. Sedan flera år tillbaka är kineserna ute på en global shoppingtur.
 Men med mera pengar följer också krav på större inflytande, ökat krav på politisk makt.

Kina sitter på världens största statligt kontrollerade valutareserv : 21 500 miljarder kronor -
 tre gånger mer än Japan, som har den näst största.
Vad skall de göra med alla pengarna?

Alla höga chefer i Kina, statliga och privata, är medlemmar i kommunistpartiet. De har ett
gemensamt mål att bygga upp och stärka Mittens rike.
Kina placerar kapital i utländska statspapper. När Europa är i kris ger det hög ränta. Under
året har Kina förvärvat spanska statsobligationer för mångmiljardbelopp. Kina äger 10 %
av USA:s gigantiska statsskuld och uppemot hälften av den amerikanska utlandsskulden.

Kina investerar i  kol, olja och mark, framför allt i Afrika och andra delar av tredje världen,
samt i vägar och järnvägar som gör det möjligt att exploatera råvarorna. Förra året lånade
Kina ut långt mer pengar än Världsbanken till länder som Ghana, Zambia, Angola,
Ecuador och Kambodja.

Kinas statliga och privata företag investerar utomlands och köper upp utländska bolag,
framför allt i utvecklade industriländer.

I  tre decennier har europeiska och amerikanska företag tävlat om marknadsandelar på
Kinas väldiga marknad. Nu går penningflödet också i motsatt riktning.

Den 9 december 2019 tillkännagav Kinas centralbank att man skapat två nya investerings-
fonder. "Hua Ou" för satsningar i Europa. "Hua Mei" för uppköp i USA. Det samman-
lagda kapitalet uppgår till 2 100 miljarder kronor. Målet:  "att satsa på riskfyllda till- 
gångar med hög avkastning".

Att ett par blågula fyrverkerifirmor i Göteborg fått kinesiska ägare har naturligtvis bara
symbolisk betydelse. Men faktum är att Kina på sistone shoppat loss ordentligt runt
om på jordklotet. 
Tidigare handelsministern Ewa Björling skrev i en debattartikel för några år sedan:
"Den kinesiska närvaron i Sverige kommer att bli alltmer påtaglig framöver och
sträcka sig långt bortom de medialt uppmärksammade affärerna inom fordonsindustrin".

I Europa och USA är kineserna framför allt intresserade av två saker: teknologi och
välkända varumärken.
 En viktig del av Kinas "Go global-strategi" är att satsa på hamnar världen över. På
så sätt säkrar man handelsvägar för kinesiska varor.

Av medmänsklighet får vi väl bara hoppas  att inte klimatförändringar eller andra
störningar som pandemier, krig eller annat elände skall rasera de storstilade kinesiska 
målsättningarna eller.....


Underlag: Sydsvenskan

BERÄTTARKVÄLL

Vi har haft en berättarafton i Sherwoodskogen igen. Var och varannan vecka har vi en
sådan. De kommer helt spontant. Så här års går solen ner ganska tidigt här i Sörmland
där vi nu befinner oss, redan omkring 1620. Så det blir långa mörka kvällar som måste
fyllas med något. En av oss äldre kände att nu
var det läge att berätta något.

Vem minns inte uppsatserna man skulle
 skriva i skolan när man kom tillbaka efter
 sommarloven. "Mitt sommarlov" skulle 
rubriken vara. 
Det är väl knappast sannolikt att barnen får 
skriva sådana uppsatser i dagens skola, där 
känslan för rättvisa i alla lägen har gått till
överdrift. Vad är ett par sommarveckor på 
kollo mot en månad i Thailand? Efter att ha 
prövat på Thailand skulle nog många av oss som nu är vuxna lika gärna ha åkt på  kollo? 
Men det finns dessvärre barn som inte kommer iväg någonstans.

VI KÄNDE OSS SOM ÄKTA COWBOYS
Ett långt sommarlov låg framför oss som börjat skolan. Lämnat storstaden Norrköping 
för en efterlängtad sommar hos mormor och morfar i byn Östanbjörka i Grangärde i 
södra Dalarna. Deras hus ligger ett par meter bara från sjön Björkens strand. Man kunde 
faktiskt sitta i deras kök med ett långt spö och fiska abborre. Sådana fanns det gott om.

Vi kom till Grangärde station med ångtåget  från Ludvika.Vår strame stins stod på per-
rongen i sin snygga uniform och tog emot alla resande. Jag och min tvillingbrorsa häm-
tade snabbt ut våra polletterade cyklar, sedan började vårt cykelrace, det gällde att 
komma först till sommarparadiset, mormor och morfars gård. 
Grannarna hade kommit till stationen med roddbåten för att hämta allt bagage familjen
hade med sig. Vi var 5 personer, föräldrarna och tre barn, äldste brodern var 10 år.

Morfar som blivit blind i av grå starr (idag opereras ett öga på 15 min!) tvingades sluta som lantbrukare. Men hästens spilta och kornas bås fanns kvar liksom platsen för hushålls-
grisen liksom en kalvkätte. Mycket hö låg kvar på höskullen. Nu gällde för morfar att för-
sörja familjen, mormor, tre döttrar och en fosterson. Han blev omskolad, eller rättare sagt, 
han omskolade sig själv till borstbindare.

Nästan alla i byn är släkt. Längs byvägen till Östanbjörka bodde morfars lantbrukande
bröder och systrar med familjer i de första fem gårdarna. Två av morfars bröder råkade
ut för samma ögonsjukdom som morfar, men de levde vidare utan att klaga.

I granngården bodde morfars syster Emma med maken Johan och sonen Stig med
hustrun Elin och sonen Bengt. Eftersom tvillingbrorsan 
och jag hade mist vår farmor innan vi 
föddes blev Emma en perfekt surrogatfarmor.
Glömmer aldrig när hon nackade en tupp på

en huggkubbe i vedboden. Brorsan och jag
fick springa efter den huvudlösa tuppen längs
hela bygatan innan den dog. Inte heller kan
jag glömma när Johan och en slaktare från 
orten långsamt förpassade hushållsgrisen till
de  sällare jaktmarkerna nere i sjöhagen. Det
här var ruskiga upplevelser för oss. De enda
nervpirrande vi varit med om var några fotbolls-
och speedwaymatcher hemma i Norrköping.

Förutom kattor och höns hade Emma och Johan kossor, Majros och Gullros, ibland
också en tredje som hette Stjärna. Det var i det sällskapet vi började känna oss som 
cowboys.

Jag vaknade vid 6-tiden nästa dag, väckte brorsan 
och sedan snabbrush till kossorna.
Där hade Elin precis mjölkat färdigt. Vi mötte
henne i lagårdsdörren med ett par spannar
av den nya komjölken. Hon nämnde något om 
kaffe i köket om en stund, men det var totalt
ointressant för blivande cowboys, som nu skulle 
ta sig an sitt nya yrke.
Gullros stod närmast ladugårdsentrén och hon
fick därför "bli min". Brorsan hittade en rykt-
borste med skrapa och började rykta Majros. Själv letade jag efter några typiska cowboy-
tillbehör i ladugården men det närmaste jag kunde hitta var en sopborste. Nåväl, det var 
säkert viktigt att hålla rent i båset så jag började sopa där. Det gällde att hålla koll på 
allting men som cowboy under utbildning lyckades jag få ena foten under hennes klöv. 
Hon förstod inte varför jag skrek utan stod lugnt kvar men vände ändå snabbt på 
huvudet. Jag lovar - det var inte bara våra blickar som möttes. 
Har funderat över om namnet på den tredje kon, Stjärna, hade något att göra med den 
smäll som uppstod. Brorsan som saknade all insikt i cowboyyrket låg dubbel av skratt. Jag
förstod snabbt att han  inte var mycket att räkna med i den kommande verksamheten.

Nåväl det var dags att kolla om övriga familjen

hade börjat med sitt kaffedrickande. För en 6-
åring, och totalt  oinvigd i hur kaffe smakar, var
det nu dags att ta ännu ett steg i personlighets-
utvecklingen. Örat på kaffekoppen för en höger-
hänt  cowboy satt visserligen på vänster sida på
koppen men vad gjorde det? Här drack man inte 
kaffe ur koppen utan ur fatet! 
Att man dessutom spädde ut kaffet med
mjölk från Elins hink gjorde inte saken enklare. Att dricka kaffe på fat var inte det enklaste, 
och då skulle man ha en sockerbit mellan tänderna också, Vi fick sörpla på så gott
det gick. Jag skall tvätta kaffeduken i morgon ändå, sade Elin som tröst.

Nu var det dags att  gå ner till ladugården igen och sätta på grimman på Gullros. hon
verkade inte alls förstå hur det skulle gå till men efter några misslyckade försök från min
sida hade hon lärt sig. Ut genom ladugårdsdörren, en kort vända ner till sjön så att  hon
fick dricka. När hon drack vatten kände jag igen ljudet från mitt kaffedrickande.
Vi var ungefär på samma nivå. Sedan bar det av till kohagen.

För att leda en ko till betesmarken i skogsbrynet 400 meter från ladugården krävs det
en riktig cowboy. Gullros visste precis var det fanns friskt gräs längs vägen... och en
cowboy gör sig ingen brådska. Elin verkade däremot inte förstå att man kunde dela be-
fälet med en kossa under promenaden. För mig kändes det som att dom bodde på olika
planeter, eller visste hon att det fanns viktigare saker att göra än att vänta på korna.
Stackars Elin tänkte jag, hon blir nog aldrig någon riktig cowboy.

På vägen hem sedan vi lämnat korna
 tänkte jag att mitt liv var näst intill full-
ändat. Närmare att bli en cowboy kunde 
man ju inte komma!








Och så hade sommaren bara börjat!


Berättare: Vår nye medarbetare i
                  Kungsbacka. Han hälsas
                  välkommen.