HUR MYCKET SKA KOMMUNISTERNA I PEKING FÅ STYRA VÅRA LIV?
Till en början låter det som ett bråk som bara kan sluta på ett sätt. Styrkeförhållandena är så ojämna. Men efter ett tag inser man att vinnaren i detta drama inte nödvändigtvis är den mäktigaste parten.
På ytan: en storkonflikt mellan Litauen och Kina. Den illa europeiska demokratin mot den jättelika kommunistiska diktaturen. David mot Goliat.
Det framstår möjligtvis som en isolerad strid mellan ett land med knappt 3 miljoner invånare och ett med 1,4 miljarder människor.
Men utgången av detta drama är allt annat än given. Och själva striden säger mycket om vart världen just nu är på väg.
Det började med att regeringen i Vilnius tog några steg som gjorde regimen i Peking ursinnig. Man beträdde vad kineserna uppenbart betraktar som "no go-zoner", positioner som inte får intas. Vad handlade det om?
Ja, en fråga gällde mobiltelefoner. När den litauiska regeringen fick klart för sig att en populär kinatillverkad telefon innehöll en "sovande" censurfunktion - av termer som kommunistregimen bannlyst för sin egen befolkning - blev man inte bara chockad. Litauen tog steget och uppmanade sina myndigheter att sluta använda apparaten.
Det var inte första gången som den litauiska regeringen retade upp makthavarna i Peking. Till raden av försyndelser hör också att Litauen stått upp för Taiwan.
Vad betyder det? Ja, att Litauen haft fräckheten att försvara Taiwans kämpande demokrati, som Kina hela tiden ifrågasätter och hotar. Egentligen är Litauens hållning självklar för alla som tror på demokrati och mänskliga rättigheter. Men den är riskabel att inta i en värld där Kina har mycket att bestämma. Därför mumlar bara de flesta länder. Kommunistregimen skall hållas på bra humör.
Som väntat har Peking reagerat kraftfullt på klarspråket från Vilnius. Kina har kallat hem sin ambassadör, stoppat transporter med godståg genom Litauen och i praktiken blockerat möjligheten för litauiska företag att sälja sina produkter på den kinesiska marknaden. Här skulle ett exempel statueras.
De statskontrollerade kinesiska medierna har också släppt loss en våg av propaganda mot Litauen, inte helt olikt vad som drabbade Sverige efter att vår egen regering började engagera sig för den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai. Ingen muckar ostraffat med Kina.
Kinas avgående Stockholmsambassadör
Det är något symboliskt med den aktuella konflikten. Kanske är det inte en slump att just Litauen vågar utmana världens största diktatur. Det lilla landet vet hur det är att leva under kommunistiskt förtryck och dominans. I nästan ett halvsekel, fram till befrielsen 1990-91, var Litauen ockuperat av Sovjetunionen. Man är van vid tuffa tag. Man hukar inte i första taget. Men dramat är också tecken på en större förändring, som vi även märkt av i Sverige. Åtskilliga kinesiska diplomater runt om i världen har på senare år ändrat stil. De har slutat att vara fina i kanten. De låtsas inte längre vara halvdemokrater. De går i stället rakt på för att få igenom sin vilja, ofta arrogant och aggresivt som Kinas Stockholmsambassadör.
De tycks inte intresserade av att bli älskade. De vill bestämma och bygga respekt genom rädsla. Omvärlden ska inte våga bråka med Kina, kritiker ska vara tysta.
Kommer den här strategin att lyckas? Det beror mycket på hur de västliga demokratierna reagerar.
Ju mera USA och EU tillåter Kina att trakassera enskilda stater, desto större är risken att de hårdhänta metoderna når framgång.
Det som sker just nu med Litauen är ett test för vad som kan hända oss alla i en värld där kineserna får allt för stort inflytande.
Underlag: Peter Wolodarski, chefredaktör DN.
