I augusti sörplas det kräftor i nästan hela vårt land, Kräftkalaset med lustiga hattar, snapsvisor, oftast hemsnickrade, med texten utskriven för varje gäst, upphängda papperslyktor och leende fullmånar, detta är en tradition som många tror att vi alltid har haft i kungens slott och i torparens stuga
Sanningen är att det tog lång tid innan svensken tog till sig denna tradition. Den naturkunnige Carl von Linné varnade för dessa, som han sade. vidriga och oätliga insekter. De dög inte ens som .nödföda , menade den lärde professorn.
Fst då fanns det redan några i i Sverige som åt kräftor, nämligen kungafamiljen. De åt inte kräftor som vi gör utan de användes i korv, kakor och i varma maträtter. De allra först dokumenterade svenska festkräftorna kokades på Erik XIV:s order på Nyköpingshus strax före jul 1562. Då var det bröllop mellan kung Eriks syster Anna och pfalzgreven Georg Johan av Veldenz-Lauterbeck-Lütselstein. Det blev succé. Efter den festen skulle det på kungens order alltid odlas kräftor i vallgravarna på de kungliga slotten.
Den svenska och finska kräftskivan är unik för våra länder. I hela Europa har det alltid funnits kräftor av olika slag, kanske mest havskräftor. Men de används, som till exempel i Frankrike, mest som dekoration på maten. Men de har ju tillgång till ostron och mer köttiga skaldjur som hummer och krabba.
Idén med våra kräftskivor är att hela sällskapet ska serveras stora fat med dillkokade kräftor, som efter kokningen kylts nerkylts ner och att gästerna sedan ska sitta och pilla i de små kräken, suga ur ssaften på undersidan och ur klorna (sörpla). Den godaste delen av kräftan är stjärten, först ska dock ändtarmen avlägsnas ordentligt. Då och då avbryts ätandet av snapsdrickande, som skall samordnas med sjungande av mer eller mindre lustiga, hemskrivna, snapsvisor. Alla i sällskapet ska tillägnas minst en sång. Den här traditionen är unik för Sverige och Finland- I de svensktalande delarna av Finland sunger man som hos oss, i de finsktalande delarna av Finland ägnar man sig kanske mindre åt ätandet och mera åt drickandet, men aldrig i övermått.
I Sverige hölls 1922 en folkomröstning om spriten. Ett JA skulle innebära att allt nyttjande av sprit skulle förbjudas i landet. Det var då Albert Engström gjorde sitt berömda inlägg i form av en affisch med bilder av kräftor och skålande människor och texten:" KRÄFTOR BEHÖVA DESSA DRYCKER " .Affischen fick ett väldigt genomslag och nejsudan mot ett förbud segrade i folkomröstningen.
Det var i slutet av 1800-talet som Sveriges borgare började koka och sörpla kallla kräftor. Kungafamiljen under Oscar II deltog livfullt. Kräftskivan blev så småningom en tradition för hela folket och markerade slutet på sommaren. I september kommer så surströmmingen, dock främst för alla norrlänningar. Till surströmmingen hörde mandelpotatis på tunnbröd med röd och gul lök.
Vår kung Carl XVI Gustav var mycket förtjust i kräftor och började odla egna ute på Solliden, har
Victoria berättat. Men det blev ingenting av detta. Minkar och hägrar åt upp hela samlingen som förvarades utomhus i öppna krukor.
Underlag: Herman Lindqvist
