ETT MYSTERIUM PÅ MIDSOMMARNATTEN

                                                              Ängshaverrot i ottan

BLOMMA MED SEX TIMMARS ARBETSDAG

Midsommarnattens mystik utspelade sig strax utanför sovrumsfönstret. Vackra blommor kom och försvann, återkom och upplöstes till intet. Gång på gång, morgon efter morgon.

Så här gick det till.

Nattgardinen åt sidan. Utanför i trädgårdslandet, som lämnats för självskötsel och för tillfället såg lite sorgset ut efter den kalla våren, prunkade plötsligt av blommor. De sken mot solen som glada, gula prästkragar. Människor spår och Gud rår, var den första tanken.

Efter ett par timmar måste underverket granskas. Tomt! Inte en enda blomma kvar. Bara trista gröna stänglar. I topparna några ledsna frökapslar. Allt påminde starkt om ogräs.

Nästa morgon upprepades hela skådespelet. Gul blomsterprakt, sedan grönt ogräs Magiska och gåtfulla midsommarnätter är bevittnat av många.

Men vilken var trollkraften som möblerade om i det vildvuxna trädgårdslandet? Förnuftet gav inget svar, men däremot Linnés flora. Tack för att du satte naturen i system.

                                                          Ängshaverrot efter klockan nio

Förklaringen har ett namn: Ängshaverrot ( Tragopogon pratensis).

Denna art finns i flera utföranden, men just den här som pryder trädgårdslandet har den lilla vanan att öppna sina gula blomkorgar endast under dagens första morgontimmar, vid tre-fyratiden. När klockan går mot förmiddag klockan nio, stängs vernissagen för den dagen. Blomsterkungen kallade den "blomsterur" för Uppsala. Sex timmars arbetsdag.

Det svenska namnet "haverrot" hänger kvar från fornnordiskans "hafr" som betyder bock. Vilket kommer sig av att blomman får en tofs, ungefär som ett bockskägg.

Att denna egenartade vän bland fibblorna etablerat sig just nu kan hänga ihop med den ovanligt torra försommaren. Den växer normalt på torra, solbelysta. leriga jordar. Ofta på åkrar, i vägkanter, banvallar och andra kulturmarker i södra halvan av landet. Men vem går där och tänker på hur dags en gul blomma väljer att visa sig och enbart under dagens första timmar, för att sedan vila under resten av dagen.

Därtill är roten ätlig och uppges vara både sötaktig och saftig.

Underlag: Detta har berättats på kultursidorna i DN av Åke Ekdahl.

 

INVASIVA ARTER

 NY LISTA KAN HJÄLPA TILL I ARBETET ATT STOPPA 41 INVASIVA ARTER.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har lämnat förslag till Regeringen på en nationell förteckning över främmande invasiva arter, meddelar myndigheterna.

VAD ÄR DÅ INVASIVA ARTER?

En invasiv art är en art som flyttats från sin naturliga miljö av människan och som i sin nya miljö sprider sig snabbt och får negativ påverkan på biologisk mångfald, människors och djurs hälsa eller ekonomi.

Tanken är att förhindra att arterna - 41 till antalet -- förs in, etableras och sprids i landet.

Förteckningen har som syfte att komplettera den lista med invasiva arter som förbjudits på EU-nivå med arter som är "problematiska ur ett svenskt perspektiv". "Av dessa är 13 arter landlevande, alla med stor påverkan på de livsmiljöer där de etablerat sig", säger Henrik Lange, samordnare för främmande invasiva arter på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

De landlevande arterna som föreslås ingå på listan är blomsterlupin, parkslide, vresros, kaukasiskt fetblad, sibiriskt fetblad, strandkotula, spärroxbär, kanadensiskt gullris och mink.

LUPIN

VRESROS

PARKSLIDE

STRANDKOTULA

Underlag: TT och Wikipedia

WAGNERBAS BYGGS I BELARUS

 

En bas till Wagnergruppens styrkor håller på att byggas i centrala Belarus, rapporterar ryska oberoende Vertska. När den står färdig kan den ta emot 8 000 soldater.

Basen, som enligt tidningens uppgifter kommer vara 24 000 kvadratmeter stor, byggs i närheten av Asipovity, omkring 20 mil från den ukrainska gränsen.

Uppgifterna kom på måndagseftermiddagen efter att såväl Putin som Wagnerledaren Prigozjin bröt tystnaden efter lördagens uppror. I ett tal meddelade Putin att de Wagnersoldater som inte ville skriva avtal med den ryska militären ska välkomnas till landets nära allierade Belarus.

-- Jag tackar de soldater som förhindrade blodspillan, som stannade innan den avgörande gränsen hade passerats. Nu har ni ett val: fortsätt tjäna Ryssland och skriv ett avtal med försvarsdepartementet eller återvänd till era familjer. De som vill kommer kunna åka till Belarus. Jag kommer att hålla mitt löfte, sade Putin i sitt tal, enligt The Telegraph.

                                                           Jevgenij Prigozjin

När Prignozjin aviserade "marschen mot Moskva" på lördagen hävdade han att han hade 25 000 soldater till förfogande och att ytterligare 25 000 var "redo att dö" för privatarméns sak. Antalet var troligtvis kraftigt överdrivet, liksom flera andra påståenden som Prigozjin tidigare kommit med,

rapporterar The Telegraph. Troligtvis deltog runt 8 000 soldater i upproret, uppger en anonym underrättelsekälla till tidningen.

Lika många soldater ska kunna hålla till på den planerade militärbasen Asipovitjy, rapporterar ryska oberoende Vertska. När den är tänkt att stå klar framgår inte av uppgifterna.

Den amerikanska tankesmedjan ISW skriver i en analys att basen inte utgör något direkt hot mot Ukraina. Om syftet med bygget hade varit att utföra nya attacker från Belarus mot Ukraina hade en bas i någon av regionerna Brest eller Gomel varit mer logisk, skriver tankesmedjan.

Kreml har tidigare sagt att Wagnerledaren kommer att "flyttas" till Belarus. När Prigozjin uttalade sig på måndagen sade han ingenting om var han befann sig och inte heller belarusiska myndigheter har velat kommentera om Wagnerledaren är i landet.

Underlag: Alfons Westerberg, DN.

FÖRRÄDAREN PRIGOZJIN

 På lördag morgon kallade Putin sin gamle vapendragare Jevegenij Prigozjin för förrädare och gav order om att han skulle likvideras. Mindre än 24 timmar senare är alla anklagelser mot honom och Wagner- gruppen nedlagda i en uppgörelse vars detaljer fortfarande är okända.

Vad säger det om Putins ställning som Rysslands ledare när han tvingas göra en deal med en man som precis försökt genomföra ett väpnat uppror?

De flesta både inne i Ryssland och utomlands ser nog på Putin med nya ögon efter kuppförsöket. Många frågar sig hur länge kan Putin sitta kvar vid makten? Det vi bevittnat kan mycket väl vara början till slutet för den ryske ledaren.

Kinas ledare Xi Jinping måste verkligen fråga sig om han satsat på rätt häst. Vad händer med den speciella relationen mellan Kina och Ryssland om Putin försvinner?

En annan fråga är om Prigozjin verkligen var ensam i sin revolt eller om han hade stöd av krafter inom makteliten, exempelvis den militära underrättelsetjänsten GRU. Hade verkligen Prigozjin vågat marschera mot Moskva med några tusen soldater om han helt saknade stöd? Och varför avbröt han så plötsligt hela operationen?

MARDRÖM

Kriget i Ukraina har utvecklats till en mardröm för Putin och för Ryssland. Putin trodde att han på några veckor skulle kunna inta Kiev. 16 månader senare är tiotusentals ryska soldater döda och man har bara lyckats inta mindre delar av Ukraina.

Ingen, bortsett från Prigozjin, vågar visa sitt missnöje öppet men vi måste utgå ifrån att det finns många i den ryska makteliten som ifrågasätter kriget eller sättet det förs på.

Faran för Putin är inte över bara för att Prigozjin åtminstone tillfälligt verkar vara neutraliserad. De senaste 24 timmarna kan ha sått ett frö till nya uppror mot den ryske presidenten.

Prigozjin anklagade öppet Putin för att ha misslyckats med vart enda mål med kriget. Allt har blivit tvärtom mot vad Putin påstod. Ukraina står närmare Nato än någonsin. Nato utökas med Finland och Sverige och dess styrkor längs ryska gränsen har mångdubblats.

           Alexandr Lukasjenko

Att det var Belarus ledare (se ovan) som agerade fredsmäklare är i sig inte förvånande. Försvinner Putin ökar risken att det belarusiska folket än en gång reser sig.

KORVKIOSK

Vad dealen med Prigozjin innebär är högst oklart bortsett från att det verkar som krigsherren får en fristad i Belarus. Men hur många av hans soldater kommer att ta erbjudandet att ansluta sig till reguljära ryska armén och hur många följer honom till Belarus?

Det är svårt att tänka sig att Prigozjin nöjer sig med att öppna en korvkiosk i Belarus. Hur kunde Prigozjin överhuvudtaget promenera rätt in i miljonstaden Rostov-vid- Don och inta det ryska militärhögkvarteret där utan att uppenbarligen ett skott avlossats? Vad säger det om lojaliteterna i ryska armén?

Händelserna är också en tankeställare för västvärlden. Ett stabilt Ryssland under Putin är en farlig granne. Ett instabilt Ryssland under pågående maktkamp kan vara ännu farligare.

Det är inte självklart att Putin ersätts av en liberal ledare om han försvinner. Troligare är att det blir en högernationalist som bär på minst lika storvulna stormaktsdrömmar.

Ett kärnvapenbestyckat instabilt Ryssland är det sista omvärlden bör önska sig.

Att vi har så lite insyn i vad som händer i Kremls innersta krets är ett orosmoment. De flesta blev helt tagna på sängen av Prigozjins revolt.

HÅNADE PUTIN

Många noterar att försvarsministern Sergeij Sjojgu varit helt osynlig de senaste dagarna. Han var Prigozjins främsta måltavla, men han har också hånat Putin. Ju mer tid som går innan Sjojgu visar sig gör att fler drar slutsatsen att han råkat i onåd hos Putin. Kanske gömmer han sig någonstans.

Krisen i den ryska ledningen stärker naturligtvis den ukrainska stridsmoralen samtidigt som de ryska soldaterna måste fråga sig vad de egentligen strider för.

Men vid fronten handlar det mest om att överleva. Därför kan inte Ukraina räkna med att motoffensiven plötsligt ska gå bra.

Stora krig får konsekvenser för ryska makthavare. 1989 drog sig den ryska armén tillbaka från Afganistan efter tio år av krig och långt mindre förluster än de vi nu sett i Ukraina.

Två år senare kollapsade Sovjetunionen. Går Ryssland samma väg?

Underlag: Wolfgang Hansson, Aftonbladet.

USA ÄR FORTFARANDE URSTARKT

För tio år sedan förutspådde tidningen The Economist att Kinas ekonomi inom tio år skulle vara större än USA:s BNP. Skräcken för att inte vara störst och mäktigast är en viktig faktor i amerikansk politik, och stärkte den amerikanska protektionismen under Donald Trump. Joe Biden har fortsatt på samma väg. 

The Economist konstaterar nu i en ledare att den främsta effekten av Joe Bidens ekonomiska politik har varit att skapa inflation.

Amerikanska opinionsundersökningar tecknar en bild av ett land vars medborgare tycker att de senaste decennierna mest har inneburit ökat elände för de flesta. Ser man sedan till vilken framtidsbild de har, är den än dystrare.

Men föreställningen att USA upplever en sorts ekonomisk katastrof kunde inte vara mer felaktig. The Economist har gått igenom statistiken och tecknar en bild som torde framstå som sensationell information för de flesta amerikaner.

1990 stod Amerika för en fjärdedel av världens produktion. 30 år senare är denna andel nästan oförändrad, även om Kina har fått ökat ekonomiskt inflytande. USA:s dominans i den rika världen är häpnadsväckande. I dag står USA för 58 procent av G7-ländernas samlade BNP, jämfört med 40 procent 1990.

Genomsnittsinkomsterna har ökat mycket snabbare än  i Västeuropa och Japan. Även justerad för köpkraft överstiger nivån 50 000 dollar i Mississippi, USA:s fattigaste delstat, vilket är högre än i Frankrike.

Resultaten är loka imponerande när det gäller många av tillväxternas beståndsdelar: USA har nästan en tredjedel fler arbetstagare än 1990, jämfört med en tiondel fler i Västeuropa och Japan. Amerikaner arbetar i genomsnitt fler timmar än européerna och japanerna och är dessutom betydligt mer produktiva.

Amerikanska företag äger mer än en femtedel av de patent som registrerats utomlands: mer än Kina och Tyskland tillsammans. De fem företag som investerar mest i forskning och utveckling är alla amerikanska: under det senaste året har de spenderat 200 miljarder dollar. Den investerare som 1990 satsade 100 dollar på förtagen på S&P 500:s aktieindex skulle ha mer än 2000 dollar i dag: fyra gånger mer än vad de skulle ha tjänat om de investerat någon annanstans i den rika världen.

James Pethokoukis på tankesmedjan American Enterprise Institute skriver ofta på sitt Substackkonto "Faster, Please!" om hur USA:s produktivitet borde öka framöver. Han påpekar ibland att den stagnation han talar om är relativ, relaterad till förväntningar, och inte en stagnation i absoluta termer. De flesta amerikaner inser knappast detta.

Pethokoukis pekar på att reallönerna har ökat med 32 procent sedan 1990 för genomsnittsarbetaren. Det är inte den bild amerikanerna har. Men utgångspunkten ger USA möjlighet att uppfinna, upptäcka och därmed skapa den bättre värld de unga önskar, påpekar han.

Under sent 1960-tal präglades samhällsdebatten av dystra framtidsprofetior som aldrig blev verklighet. Det är förmodligen i dagens vitt skilda, negativa framtidsbilder som USA:s problem finns, inte i Kinas ekonomiska utveckling.

Underlag: Toröredaktionen och Janerik Larsson, SvD.

LARM OM FALSK HONUNG

Yngve Kihlberg, ordförande för Biodlarföretagarna, slår larm: "För jävligt rent ut sagt".

Cirka hälften av all importerad honung misstänks vara falsk och krafttag krävs nu från regeringen.

Mycket av den honung som importeras till EU misstänks komma från andra källor än  bikupan. Hela 46 procent misstänks vara falsk, enligt en undersökning från EU:s anti- bedrägeribyrå som gjort 320 kontroller.

- Extremfallet är en syntetisk produkt som är helt tillverkad av sirap och essenser, som gör att den ser ut som honung. Det är noll procent honung. Kina är extremt duktiga på detta, säger Yngve Kihlberg.

 - Det kan också vara en utspädd blandning av falsk och äkta honung. Då kan man lura testerna, eftersom det finns pollen i provet.

Honung säljs direkt i butik men också som ingrediens till livsmedelsföretag och bagerier. Den importerade och falska honungen är betydligt billigare och Biodlingsföretagarna, som samlar cirka 400 yrkesbiodlare, larmar om att problemet är så stort att det håller på att "knäcka hela vår bransch".

- Annan honung tar plats i hyllorna. Jag har flera kollegor i Sverige som inte blivit av med sin skörd sedan förra året. Ingen köper den, säger Yngve Kihlberg.

                                         Yngve Kihlberg

Yngve Kihlberg var fram till valet aktiv kommunpolitiker för Centerpartiet i Halmstad men är nu yrkesbiodlare på heltid. Det växande problemet med falsk honung gör honom bekymrad.

- Det jäkliga är att vi inte har något kontrollsystem. Det slinker in utan att någon kontrollerar. Det känns inte bra, säger Yngve.

I hopp om att få hjälp har biodlarna vänt sig till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Branschföreningen vill se hårdare krav på ursprungsmärkning, striktare kontroller och importstopp från länder som upprepat levererar falsk honung, såsom Kina. Hittills har responsen uteblivit. Vi borde åtminstone få svar, säger en missbelåten Yngve Kihlberg.

Biodlarna uppmanar konsumenterna att handla svensk honung. De burkarna har tydlig svensk märkning. Och inte bara för att stötta branschen. Även om falsk honung kan vara ganska god så är det den svenska honungen som har betydelse för vår svenska livsmedelsförsörjning och vår biologiska mångfald, säger Yngve Kihlberg och fortsätter;

Det viktigaste med biodlingen är egentligen pollineringen, som är mycket, mycket, mera värd än själva honungen, men det är ju på honungen vi biodlare lever.

Underlag: Toröredaktionen och Erik Nilsson, SvD.

 

SJÄLLÖS FÖRSTÖRELSELUSTA

                      Liubov Tyshchenko, 72, gråter inför synen av vad som är kvar av hennes hem.

Sprängningen av kraftverksdammen bara det senaste exemplet på Rysslands hänsynslöshet i Ukraina. Vad kommer härnäst? Ingenting borde längre förvåna oss med Putins fanatiska politik för evigheten, skriver Björn Wiman i DN.

Rysslands  krig not Ukraina är inte bara ett krig.

Det har aldrig varit det.

För den som har ögon att se med var det tydligt redan från början.

I Mariupol bombade ryska trupper ett BB och en teater där människor sökte skydd. I Butja begick man ofattbara grymheter och massmord på civila. I Bachmut bombades en strategiskt oviktig stad till grus och aska. I hela Ukraina har man anfallit barn och äldre människor i deras bostäder, långt ifrån fronten, med drönare och bomber.

Rysslands strategi är inte bara militär. <den är existentiell. Det man ägnar sig åt är att ödelägga världen som vi känner den - en själlös förstörelselusta för förstörelsens egen skull, som den brittiske

författaren Peter Pomerantsev nyligen skrev i DN.

OM RYSSLAND GÅR UNDER BÖR HELA VÄRLDEN OCKSÅ FÖLJA MED. BARA SÅ KAN DET OTÄNKBARA BLI TÄNKBART.

Det senaste, men knappast det sista, exemplet är de apokalyptiska bilderna från den förstörds kraftverksdammen i Kachovska. Sprängningen har dränkt byar där 40 000 människor brukar leva.

Hela naturreservatet har spolats bort av vattnet. I översvämningarnas spår kan sjukdomar som kolera, mjältbrand och hepatit sprida sig. Kustlinjen vid Odessa har förvandlats till en sopstation och djurkyrkogård.

Det är en biblisk ondska, en hänsynslöshet mot hela skapelsen. I konkreta termer handlar det om storskaligt miljöbrott, ekocid.

Vad kommer härnäst? Kommer ryska trupper att spränga ett kärnkraftverk? Använda kemiska eller biologiska stridsmedel? Detonera ett eget kärnvapen på slagfältet? Efter sprängningen av dammen kan ingenting förvåna.

Putins krig bedrivs inte på rationella grunder. Det handlar om en fanatisk politik för evigheten, en dödskult där den yttersta slutsatsen att världen är meningslös utan ett mäktigt Ryssland. Om Ryssland går under bör hela världen också följa med. Bara så kan det otänkbara bli tänkbart. Bara så kan Putin och hans medsvurna begå brott utan att straffas. Bara så kan den oskyldiga befolkningen i Ukraina "straffas" utan att  ha begått något brott.

"Den enda meningen bakom Rysslands krigföring tycks vara förstöringen av all mening", skrev Peter Pomerantsev.

Men den besinningslösa förstörelselustan, ja, dödsdriften, bidrar också till att likgiltigheten breder ut sig, inte bara i Ryssland, utan bara i Sverige utan också i andra länder. Det är  precis det som är den ryska strategin, att hålla på och hålla på och hålla på tills vi rycker på axlarna och ger upp alltihop

Vad,  frågar sig många, kan människan göra mot så mycket hat? Mot så mycket besinningslöst hat.

Putins dödsdrift får inte mötas med uppgivenhet och likgiltighet. Man gör det för att insistera på att världen måste behålla sin mening och  vi vår egen värdighet som människor.

Vad vi protesterar mot är inte ett krig.

Det är en förstörelse av världen som vi känner den.

Fotnot: Texten är ett tal som hölls vid onsdagen vid "Ryssland ut ur Ukraina" regelbundna demonstrationer utanför den ryska ambassaden i Stockholm.

 

SOMMARSOLSTÅNDET

2

I dag, 21 juni,  infaller sommarsolståndet, i astronomiska termer klockan 14 47 37. Då är det som allra ljusast i vårt land. Sedan går det mot mörkare tider. Vemodigt tycker många, bland andra Alf Henrikson, som för övrigt också har namnsdag just den 21 juni. Så här skriver han:

DEN KORTA NATTEN

Knappt skymmer natten, knappt har dagen flytt

så gryr en annan dag på blanka vatten.

Knappt tystnar gökens rop i sena natten

så stämmer fågelkören upp på nytt.

Då fylls vårt bröst av vemod, och vi klagar

att tiden aldrig ger sig någon ro.

För snabbt försvinner dessa ljusa dagar

då detta land är lämpligt att bebo.

Alf är ett nordiskt mansnamn som möjligen har uppstått som kortform till Adolf. Det har senare förknippats med folktrons alfer. De alfer som spelade en framträdande roll i gammal germansk folktro motsvaras i svensk folktradition av älvorna som troddes vålla sjukdom om man utförde sitt naturbehov eller kastade ut hett vatten på marken utan att förvarna. Älvorna bodde nämligen under markytan nere i jorden.

Namnet Alf finns på runstenar och levde kvar länge i västsvensk namntradition. Det hör till de nordiska namn som fick ökad användning kring 1900, men den stora uppgången kom inte förrän på 1930- och 1940-talen. Den kristdemokratiska partiledaren Alf Svensson, född  1938,  medverkade starkt till att namnet blev populärt.

Vid millenniumskiftet fanns det omkring 28 000 svenskar vid namn Alf.

Underlag: "Världen enligt Alf" av Alf Henrikson och "Namnen i almanackan" av Bengt af Klintberg.

EUROPA VÄRMS UPP SNABBAST

Delar av Rohneglaciären i Schweiz täcks med filtar för att skydda den från att smälta

EUROPA HAR ETT ÅR MED EXTREM VÄRME, TORKA OCH BRÄNDER BAKOM SIG.

Kontinenten värms upp snabbast i världen och 2022 låg temperaturen 2,3 grader över det förindustriella genomsnittet, enligt en rapport - som ser hopp vid horisonten. 

Människor dog på grund av extrem värme. Skördar vittrade sönder. Och ett område sammantaget större än Luxemburg stod i lågor i olika skogsbränder.

Förra sommaren var den varmaste som hittills har registrerats i Europa - som på grund av klimatförändringarna har värmts upp dubbbelt så snabbt som det globala genomsnittet sedan 1980-talet. Ingen annan kontinent i världen värms upp så snabbt.

Glaciärsmältningen i Europa var oöverträffad förra året, med särskilt stora problem i Alperna där istjockleken i genomsnitt minskade med omkring 3,5 meter. Dessutom nådde havsytans temperaturer nya toppar i det nordatlantiska området, där även flera kraftiga marina värmeböljor noterades.

2022 låg Europas temperatur omkring 2,3 grader högre än det förindustriella genomsnittet, enligt den nya rapporten "State of the Climate in Europe 2022" från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s klimattjänst Copernicus.

Över 16 300 personer beräknas  ha dött till följd av väder - och klimatrelaterade händelser i Europa förra året, varav de flesta till följd av hetta.

"Den rekordstora värmestress européerna upplevde 2022 var en av de främsta orsakerna till väderrelaterad överdödlighet i Europa", säger Carlo Buontempo, chef för Copernicus.

Men det fanns också ljuspunkter, framhåller rapporten. 2022 var ett rekordår för förnybar energi i Europa. Vindkraftverk och solpaneler stod för 22,3 procent av elen inom EU och gick därmed om fossil gas ( 20 procent)  för första gången.

"Att öka användningen av förnybara energikällor och energikällor med låga koldioxidutsläpp är avgörande för att minska beroendet av fossila bränslen", säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas.

Underlag: Text TT via DN.

 

LÄR KÄNNA JESSICA MEIR

 Jessica Ulrika Meir, född 1977 i Caribou, Maine. Hon har dubbla medborgarskap, amerikanskt och svenskt. Hon uttogs till NASA:s astronautgrupp 2013.

Den 25 september 2019 påbörjade hon resan till den internationelle rymdstationen ISS. Hon sköts upp ombord på rymdfarkosten Sojuz MS-15 tillsammans med två andra kvinnliga astronauter, en ryska och en från Mellanöstern. Uppskjutningen gjordes från Kosmodromen i Bajkonur i Kazakstan. Meir och de övriga landade på jorden igen 17 april 2020, efter drygt ett halvt år i rymden (205 dagar).

BAKGRUND

Meir är dotter till israel-arabiske Josef Meir, född 1925, och svenskan Ulla-Britt Carlsson från Västerås, född i Arboga. Jessicas två äldre syskon är födda i Sverige. Hon har sedan barnsben varit intresserad av att bli astronaut och man kan i dag hitta bilder som hon ritade som femåring, där hon står på månen.

Hon studerade vid Caribou High School i Maine och efter examen studerade hon biologi vid Brown University i Providence. Meir har en doktorstitel i marinbiologi från Scripps Institution of Oceanography och har tagit masterexamen i rymdforskning på Internationella rymduniversitetet i Frankrike. År 2009 doktorerade Meir vid University of California, San Diego. Efter två års studier i NASA:s 21 Astronaut Group blev hon färdigutbildad astronaut 2015. Hon har engelska som modersmål men kan tala svenska, bland annat efter studier på Stockholms universitet. Hon är teknologie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet. Hon har tilldelats H.M. Konungens medalj i 8:storleken med Serafimerordens band "För betydande insatser inom rymdforskningen".

Jessica och de andra astronauterna tränade fysiskt i Stjärnstaden i Ryssland för att musklerna skulle klara av att vara i rymden ett halvt år. De övade också hur man skulle hantera sin rymdfarkost vid landningen. Hennes fritidsintressen är vandring, skidåkning, cykling, löpning, fotboll och sportdykning.

RYMDPROMENADER

Sin första rymdpromenad gjorde hon den 18 oktober 2019. Det var den första rymdpromenaden från rymdstationen helt med kvinnliga deltagare. Under de 7 timmar och 17 minuter promenaden tog hann de bland annat byta en trasig laddningsregulator och byta en stötta till en modul. Den andra rymdpromenaden gjorde hon 15 januari 2020. Den varade i 7 timmar och 20 minuter. Den tredje rymdpromenaden 20 januari 2020 varade i 6 timmar och 58 minuter. Alla dessa rymdpromenader gjordes tillsammans med Christina Koch.

Meir har under tidigare år arbetat på NASA där hon arbetade på Johnson Space Center mellan 2000 och 2003. Här forskar man omkring människans fysiologi under rymdfärder. Under dessa år deltog Meir i andra experiment, bland annat om flygning med mikrogravitationsflygplan som tillhör NASA. Hon deltog också i NASA:s Extreme Environment Operations där hon arbetade i undervattensmiljöer som aquanaut. År 2013 blev hon utvald till NASA:s  astronautprogram som 6000 andra sökte.

10 december 2020 valde NASA ut Meir som en av 18 personer till sitt Artemisprogram. Det är tänkt att NASA skall placera en människa på månen 2024. Och kanske blir Jessica första kvinnan på månen.

Underlag: Wikipedia.

 

NY SVENSK ASTRONAUT

MARCUS WANDT BLIR NÄSTE SVENSK I RYMDEN

Nu är det klart att Sveriges ESA-astronaut Marcus Wandt kommer att åka till den internationella rymdstationen. Han blir den tredje i raden efter Christer Fugelsang och Jessica Meir. Målsättningen är att rymdfärden ska ske inom ett år. 

I april i fjol gav regeringen Rymdstyrelsen i uppdrag att i samråd med europeiska rymdstyrelsen ESA rekrytera en svensk till den planerade rymdfärden.

Utbildningsministern Mats Persson kunde i dagarna meddela att Marcus Wandt, i en skara av tusentals sökande, antagits för uppgiften att bli Sveriges tredje astronaut.

De två tidigare: Christer Fugelsang

och Jessica Meir

Vem är Marcus Wandt och vad skall han göra?

Han föddes i Mora i Dalarna 1980 och tog studenten i Älvkullegymnasiet. Därefter utbildade han sig till elektronikingenjör vid Chalmers i Göteborg. Han har fått officersutbildning på Militärhögskolan vid Karlberg. Han är utbildad stridspilot både i Sverige och USA och har tjänstgjort som stridspilot inom Försvarsmakten och som chefstestpilot på Saab Aeronautics.

I november 2022 valdes han bland 22 500 sökande från hela världen och efter omfattande tester in i ESA:s astronautgrupp som består av 17 nya astronauter.

Efter den kommande rymdfärden kommer astronauterna att stanna cirka tio dagar på rymdstationen för att genomföra en mängd vetenskapliga experiment som bara kan genomföras i tyngdlöshet. Det komplexa uppdraget kräver omfattande förberedelser. Marcus Wandt har redan påbörjat sin träning som sker på träningsanläggningar i både Europa och USA. Rymdstyrelsen arbetar för närvarande, i nära samarbete med ESA, med att ta fram ett detaljerat forskningsprogram och förbereda de experiment som den svenske astronauten ska genomföra vid rymdstationen.

Underlag:  Regeringskansliet / utbildningsministerns pressekreterare Agnes Eklund.

 

FÖRÄLDRARNA ÄR VIKTIGAST

FÖRÄLDRARNA ÄR VIKTIGARE ÄN NYA LAGAR.

Oscar är högstadielärare sedan några år tillbaka. Nu är sommarlovet slut och han ser inte fram emot att träffa eleverna igen. Han tycker visserligen om studenterna när han känner att han gör skillnad. Men de överskuggas av en allmän brist på respekt för auktoritet. Mycket av hans energi går åt för att  hålla ordning i klassrummet, i stället för att faktiskt lära ut något. Han får också dagligen utstå glåpord och ibland hot om våld.

Oscar funderar på att sluta sitt jobb som lärare. Inte ens elevernas föräldrar respekterar honom.

De blir arga och anser att det är Oscar som gjort fel när han behöver kontakta dem om deras barns beteende. Det gör att han i stort sett slutat försöka få föräldrarna att utöva sitt ansvar i sina barns uppfostran.

Oscar är inte ensam. Enligt Lärarförbundets undersökning har nästan hälften av högstadielärarna utsatts för en hotfull situation av en elev och sexton procent av dem  uppger att de har funderat på att lämna yrket på grund av hot och våld.

Det är bekymrande eftersom utbildningsväsendet redan står inför en omfattande lärarbrist. Enligt Skolverket kommer det att saknas 12000 behöriga lärare och förskollärare år 2035. Det skulle behövas examineras 800 lärare och förskollärare varje år för att förhindra att den bristen uppstår.

Samtidigt uppger ungefär hälften av alla elever i årskurs nio till Brottsförebyggande rådet, Brå, att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott.

För såväl lärarkåren som eleverna handlar det om en ohållbar situation. Alla skall känna sig trygga i skolan.

                                             Foto: Janerik Henriksson, TT

Just trygghet var i fokus när partiledaren Johan Pehrson sommartalade i Göteborg och lanserade Liberalernas nya "ordningslyft" för skolan. Det är inte någon överraskning, men ett klokt val, att Liberalerna i valrörelsen kapitaliserar på sin hjärtefråga - skolan.

Förslaget handlar om att återinföra ordning och reda i skolans värld. Att det räcker hela vägen är dock inte troligt, problemen är många, sitter hårt fast i systemet och sträcker sig långt utanför skolans dörrar. Det obligatoriska ordningskontrakt L föreslår riskerar att ge mer pappersarbete till redan stressade lärare och föder en växande skolbyråkrati.

Liberalerna ska dock ha förtjänst av att vilja återinföra ett större ansvar från elevers och vårdnadshavares sida.

Det nya ordningslyftet innehåller inte mycket som förtjänar epitetet "nytt". För partiet är det mera att se som en återpositionering som det främsta skolpartiet, position som väljarna enligt de senaste Novus-undersökningarna anser hålls av Socialdemokraterna.

S presenterade nyligen sina förslag för att råda bot på stöket i skolan - ett vinststopp för alla skolor, oavsett hur välfungerande de är. Exakt hur det ska råda bot på otryggheten är oklart.

Till skolstarten kommer några ändringar i skollagen. Det blir mobilförbud på alla skolor och all skolpersonal får befogenhet att ingripa för att säkra elevernas trygghet. Det kan låta som självklarheter, men behöver tydligen lagstiftas om för att kunna genomföras. Däri ligger nog svaret. Sunt förnuft och stabila värderingar som arbetsflit, ordning och respekt för lärare och varandra behöver hitta tillbaka till skolan utan att behöva vänta på lagstiftning.

Och för att lösa skolans problem behövs mer än ändringar i skollagen. Respekt för lärare och andra vuxna är något barnen skall ha med sig hemifrån. Hur skall vi få föräldrarna att engagera sig och hur får vi barnuppfostran på modet igen?

Underlag: Toröredaktionen och Pia Clerté, praktikant på SvD:s ledarredaktion.

MUSIK OCH HÖGTALARKRÅNGEL

 Nationaldagen 2023 tillbringade bloggredaktionen i Höganäs, närmare bestämt i Sjöcronas park bakom Tivolihuset. Under bokträdens täta grönska, en vacker försommardag, lyssnade vi och många andra till en blåsorkester från skolorna i Höganäs. Det lät mer eller mindre taktfast från de blänkande blåsinstrumenten. Det var lätt att förställa sig att just så här måste det också ha låtit för hundra år sedan. Då var blåsinstrumenten de enda som hördes vida omkring. Fiolerna hade inte en chans och inte heller gitarrer och mandoliner. Men trummorna var viktiga. De ingick som taktbärande instrument i orkestrarna och mindre kapell och ensembler som underhöll om söndagarna i parkernas paviljonger eller på estrader vid kurorter och glasbruk.

Alla hade sin blåsorkester. Det hade också många skolor till långt fram i tiden.

Vad som hände för hundra år sedan var att elektriciteten tog över musiken. Med elektriska grammofoner och högtalare behövdes inte längre några musiker på plats för att få det att låta.

Musikerna ersattes av radio och grammofon. Allt blev kopior.

Tidigare fanns akustiska grammofoner med stora trattar för att ljudet skulle höras något längre.

Numera kunde musiken höras hur högt som helst ur en högtalare och människorna var nöjda.

Och så  har det fortsatt, även på många andra sätt.

I Sjöcronas park fortsatte nationaldagen med framträdanden, uppläsningar, föredrag och filmvisning i ett partytält, sammantaget något för utdraget tyckte nog många. Och vad händer om inte just det att ljudet krånglar. Inte mycket men det krånglade.

Ljudet har krånglat i hundra år. Och lika länge har tillkallade och lokala snillen dykt upp och tittat och funderat och slagit sina kloka huvuden ihop och till slut hittat en lösning som lurat ljudet tillbaka - gång på gång på gång.

Alltmedan allt färre musikaliska begåvningar söker sig till althorn, tenorbasun och bastuba som ändå står för den musik som kommer att överleva när allt annat har tystnat.

Underlag: Upplevt

ÄR TRUMP--ERAN SLUT?

 Donald Trump har under flera år vid ett otal tillfällen visat att han i grunden är en fräck och oärlig person, rentav kriminell. Att en sådan man kan dupera väljarna så till den milda grad att de väljer honom till landets president är ytterst märkligt. Nu tänker han tydligen försöka upprepa triumfen från 2016 då han slog Hillary Clinton med en hårsmån. 

Stormningen av Kolosseum efter förra valet, som han förlorade, får väl anses vara " höjdpunkten" i hans brottsliga karriär som uppviglare. Men mycket mer torde han få stå till svars för den närmaste tiden:

-- En tidigare våldtäktsanklagelse har han lyckats tysta med någon miljon dollar.

-- Förfalskning av checkar - kan ge flera års fängelse.

-- Vid valet 2020 uppmanade han valförrättaren i Georgia att hitta 11780 Trump-röster. De skulle ha gett honom segern i Georgia. Samtalet finns bandat och valförrättaren är beredd att vittna.

-- Han har förvarat många kartonger med topphemliga dokument i sin bostad efter presidentperioden och vägrat återlämna dessa.

Tidigare vice presidents, Joe Biden och Mike Pence hade också handlingar hemma efter sina ämbetsperioder men återlämnade dessa omgående när de blev uppmanade. Trump däremot har undanhållit ett stort antal dokument, några så hemliga att de inte ens får användas vid domstolsförhandlingar. Han har till och med gömt dokumenten för sina advokater. Det är för denna mörkläggning Trump åtalas. Straffet kan bli mycket kännbart.

Politiskt är det hela inte särskilt komplicerat. Trump lär leda i mätningarna inför republikanernas primärval nästa år. Men allt kan ändras om han döms, vilket han kan bli. Att anklagelserna mot Trump är politiskt motiverade tycks de flesta republikaner anse och naturligtvis Trump själv.

Enligt tv-bolaget CBS mätningar håller cirka 75 % av de republikanska väljarna med honom.

"Mina opinionssiffror skjuter i höjden", sade Trump i förra veckan.

Att justitiedepartementet åtalar en tidigare president, som dessutom är utmanare till den sittande presidenten i nästa val, är synnerligen anmärkningsvärt men inte fel, tycker många  bedömare.

Blir Trump fälld och kanske redan sitter inne vid nästa val 2024 torde Trumpepoken vara helt slut, till lättnad för alla demokrater i USA och till lättnad för många statsmän runt om i världen, dock inte för Putin och hans anhang.

I DN 15 juni citeras Trumps egen förre justitieminister Bill Barr: "Om ens hälften av det som står i åtalet är sant så är han rökt".

STACKARS BARN

 Sedan början av 2000-talet , med ett maximum runt 2015, har Sverige fått ta emot ett mycket stort antal flyktingar, främst från Mellanöstern och en mindre del från Afrika.

Per år har till Sverige anlänt cirka 100 000 personer årligen, invandrare och flyktingar. År 2022 fanns i Sverige över två miljoner personer utrikes födda, cirka 20 % av befolkningen.

 Flyktingströmmen har varit störst från Irak och Syrien. Dessa flyktingar var relativt unga när de kom och efter ankomsten till Sverige bildade många familj och blev så småningom mycket barnrika.

Föräldrarna hade i  många fall genomlevt  krigets fasor i sitt hemland och efter ankomsten hit kunde de ägna sig åt psykisk rehabilitering för egen del. Barnen fick ofta sköta sig själva.

De afrikanska flyktingarna, somalier med flera, var ofta ekonomiska flyktingar som inte flytt på grund av krig utan av fattigdom. I Sverige sökte man försörjning och välstånd. I hemländerna hade barnen av hävd inte ägnats så stor uppmärksamhet och i Sverige blev det likartat. Barnen, ofta många i varje familj, fick klara sig själva. De led ingen kroppslig nöd, det såg svenska myndigheter till.

Sammantaget handlar det om tusentals barn som vuxit upp utan det stöd som en far och en mor kan ge i en normal familj. De fick aldrig lära sig de etiska grundregler som den svenska befolkningen anser självklara, respekt för sina föräldrar och medmänniskor, att försörja sig själv med ett hederligt arbete och att leva ett ärligt liv.

Någon hjälp med skolarbetet fick de som regel inte och studieresultaten blev, mycket  beroende på dåliga språkkunskaper, som regel usla. 

Efter skolan, med dåliga betyg och utan inkomst av ett hederligt arbete, kanske utan bostad och utan en etisk kompass för livet efter skolan, blev många av dessa yngre lättfångade byten för kriminella som behövde springpojkar för sin verksamhet. De lärdes att använda knark för att dämpa den ångest de kunde känna när det handlade om olaglig verksamhet. Från början handlade det kanske om langning av narkotika och vapen, men så småningom var de upplärda för all brottslig verksamhet, inklusive utpressning och mord. Ju modigare de visar sig vara desto mer pengar får de för sina bedrifter. Straffen var låga, olika former av ungdomsvård, men straffen skärptes efterhand och numera kan allt yngre personer räkna med långa fängelsestraff.

Problemet nu är att få stopp på rekryteringen av nya brottsrekryter. Detta blir ett problem för kommande regeringar. Att rekrytera fler poliser är sannerligen inte lösningen. Först måste de poliser vi redan har lära sig att arbeta effektivt. Det kan de tydligen inte.

Vad som behövs nu är ett närmare samarbete mellan alla berörda, föräldrar, skola, sociala myndigheter och polisen. 

Underlag: De äldsta i Sherwoodskogen

URSULA VON DER LEYEN

 

Ursula Gertrud von der Leyen, född Albrecht den 8 oktober1958 i Ixelles i Belgien. Hon är tysk medborgare och tillhör Kristdemokratiska partiet, CDU, och inom EU Europeiska folkpartiet, EEP. Hon är utbildad läkare och forskare och sedan 1 december 2019 ordförande i Europeiska kommissionen.

Dessförinnan hade hon varit minister i Angela Merkels regeringar i flera omgångar.

BARNDOMEN

Hon är dotter till CDU-politikern Ernst Albrecht. Familjen bodde i Bryssel till 1970 då fadern avslutade sin tjänst vid Europeiska kommissionen. Hon studerade, precis som sina sex syskon, på Europaskolan i Bryssel. Fadern var därefter i många år ministerpresident i förbundslandet Niedersachsen.

EFTER STUDENTEXAMEN

Efter studenten läste hon nationalekonomi på universitetet i Göttingen, i London och i Munster 1977-1980, dock utan att ta examen. Därefter började hon studera vid Medicinska högskolan i Hannover, där hon avlade läkarexamen 1987. Där träffade hon också sin blivande make , läkaren Heiko von der Leyen, som hon gifte sig med 1986. Paret har sju barn. 1992-1996 bodde familjen i USA. 

DOKTORSAVHANDLINGEN

1990 färdigställde hon sin doktorsavhandling. Avhandlingen blev långt senare, 2015, måltavla för internetplattformen "VroniPlag" som hittade 27 ställen i avhandlingen som tagits från andra arbeten, utan att för den skull ha angivits som citat. Medicinska högskolan i Hannover prövade anklagelserna  i ett halvt år och kom fram till att von Leyens arbete innehöll "tydliga brister", men att hon får behålla sin doktorsgrad eftersom hon inte aktivt försökt att vilseleda någon.

POLITISK KARRIÄR

Ursula von der Leyen gav sig in i politiken sent i livet. Utan någon tidigare politisk erfarenhet utnämndes hon 2003 , då 45 år gammal, till socialminister av Niedersachsens ministerpresident Christian Wulff. Sedan blev hon minister i Angela Merkels regeringar i flera omgångar:

¤ Familjeminister 2005-2009

¤ Socialminister 2009-2013

¤ Försvarsminister 2013-2019

Som familjeminister introducerade hon två så kallade pappamånader.

Som försvarsminister arbetade hon främst med att råda bot på materialbristen i tyska försvaret.

EU-KOMMISSIONSORDFÖRANDE

den 2 juli 2019 nominerades hon av Europeiska rådet  till ordförande i Europeiska kommissionen, sedan två andra starka kandidater fallit ifrån, Manfred Weber (Merkels toppkandidat) och socialdemokraten Frans Timmerman. Ursulas nominering uppfattades som en stor överraskning.

Den 16 juli valdes hon vid en omröstning i EU-parlamentet med röstsiffrorna 383 - 327.

TIDEN SOM ORDFÖRANDE

När hon tillträdde var kommissionens prioriteringar inriktade på klimatkrisen, digitaliseringen, ekonomin, Europas plats i världen, den europeiska demokratin och värnandet av "det europeiska sättet att leva på".

Dock inträffade under hennes tid flera kriser, covid-19- pandemin och det ryska anfallskriget i Ukraina. Därav följde krav på omprioriteringar, vilket ledde till att EU tog flera kliv framåt inom flera områden under Ursula von de Leyens ordförandeskap. Stödet till Ukraina underströks särskilt.

Ursula von der Leyen rankades som världens mäktigaste kvinna av Forbes 2022.

Underlag: Wikipedia mm.