FRÖKEN SNUSK I FARTEN

 

 

Fröken Snusk, enligt redaktören för den  här bloggen, en av de otrevligaste figurer man sett på länge på den så kallade nöjesmarknaden, ska ut och röra på sig. Hon ska tydligen inleda Gröna Lunds sommarkonserter. DN´s Saga Cavallin var där och ger oss här en del syn- och ljudintryck från konserten.  

Ingen är mer lämpad att inleda Grönans konsertsommar än Fröken Snusk. Den rånarhuveklädda epadunkdrottningen, som mot alla odds blivit en smula folklig, förkroppsligar en särskild sorts sorglös, svennig eller svettig dekadans som är Grönans själva själ. Det är inga publikrekord som slås då den anonyma mellosångerskan intar nöjesparkens stora scen. Men Fröken , som enligt egen utsago genomförde 140 gig (!) förra året, är ett proffs. Hon vet precis vad som krävs när man är verksam inom genren "hämningslös underhållning".

Kvällens huvudperson kommer utskuttande på scen rakt in i en rosa konfettibomb, utklädd i sin sedvanliga skära balaklava och en paljettklänning i miniformat, river av cirka 10 sekunder av låten "Fröken Snusk" innan hon raskt går över till den osannolika hiten "Strypsex i ditt garage". Alla reglage är inställda på max. Känslan blir att i kategorin "Fucka ur", blir det inte mycket bättre än så här. Det håller i sig i en timme.

Fröken flankeras av två "dansare". Man kan inte undgå att bli lite beklämd av dessa nedklädda killar som mumlar om avsugningar intill showens uppenbara, glittrande och konstant studsande stjärna. Det är också förlåtligt att drabbas av moralpanik när den minderåriga publiken entusiastiskt skriker med i varenda ord på snusk- klassikern "Gynekologen". Fröken märker till och med detta själv och lovar byta ut en del ord mot godis och glass.

Under det givna finalnumret "Rid mig som en dalahäst" skuttar Fröken Snusk och hennes partners runt på var sin käpphäst, eldkanorna sprutar och de små framför scenen håller på att förgås i glädjeyra.

Hur ska man kunna värja sig från detta?

 

 

 

DE HÖR INTE HEMMA PÅ LÄKARLINJEN

 Det är helt okej att inte vilja medverka vid aborter, dissekera djur eller delta i vaccinationer. Men då är läkarutbildningen ingenting för dig.

Det borde inte vara svårare än så. Men det tycker inte den växande skara av läkarstudenter som kräver anpassningar utifrån moraliska, religiösa eller andra personliga övertygelser, enligt läkare vid läkarprogrammet. En vegan vägrar dissekera lamm. En troende vill inte undersöka patienter av motsatt kön. En vaccinationsskeptiker kräver att få avstå från moment.

Öppnar man för att en grupp ska få så kallad samvetsfrihet --på utbildningen och i yrkeslivet--är alltså bollen i rullning. Varför ska det tas hänsyn till religiös övertygelse men inte till vegansk? Dessutom  uppstår gränsdragningsproblem. Ska en vårdanställd som vägrar medverka vid aborter även kunna säga nej till att remittera patienten vidare? Kan narkosläkaren dra samvetsfrihetskortet om kvinnan först behöver sövas ner? Båda medverkar ju indirekt till ingreppet.

Men framför allt vittnar de orimliga kraven om att många läkarstudenter inte har begripit grunden i läkaryrket. Det går ut på att tillgodose patienternas behov -- inte sina egna. Och precis som en del andra yrkesgrupper kan läkare behöva bygga upp en professionell identitet.

Behovet bottnar både i att det är svårare att säkerställa att alla har tillgodogjort sig samma kunskaper om examinationerna skiljer sig åt och om det finns en gräns för vad utbildningarna klarar av. Med tanke på att studenternas övertygelser är av skiftande slag skulle i princip vilka anpassningar som helst kunna efterfrågas, som lärarna skriver.

Därför vore det välkommet om det upprättades tydliga direktiv för alla som vill jobba inom sjukvården.

Omgivningen kommer inte att rätta  sig efter dig - det är du som får  rätta dig efter omgivningen.

Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN.

MISSHANDELN KOSTAR MILJARDER

 

För några veckor sedan kom en nyhet som inte blev mycket mer än någon enstaka notis: På grund av kapacitetsbrist på järnvägen drar statliga LKAB ned på malmproduktionen med en miljoner ton per år. Det motsvarar en minskning av intäkterna med omkring 1 miljard kronor. Om det inte går att få upp antalet malmtåg från dagens nivåer kommer företaget behöva dra ned ännu mera och stänga ett helt pelletsverk. Då måste man varsla personal och minska intäkterna med 5 miljarder om året, eller 30 miljarder fram till 2030.

Eftersom LKAB är ett statligt företag riskerar det här att medföra rätt rejäla bortfall från statskassan. Som jämförelse ligger den ökning av försvarsbudgeten som regeringen drivit igenom på 27 miljarder. Man hade kunnat tro att produktionsminskningen därför skulle bli en politisk bomb. Men den politiska responsen har låtit vänta på sig.

m 

 

Nu är problemen på malmbanan, en av världens äldsta järnvägar, ingen nyhet. LKAB har tjatat i 20 års tid om både det bristande underhållet och behovet av dubbelspår. Situationen blev akut i vintras då två olika tåg spårade ur vid nästan samma ställe. Tågen stod då stilla i sammanlagt 72 dygn, till en kostnad av 7,2 miljarder. Haverikommissionen är inte klar, men tidigare urspårningar har orsakats av sprickor i rälsen.

Regeringen har redan tidigare gett Trafikverket i uppdrag att påskynda alla satsningar som kan öka kapaciteten på malmbanan. Man har dock inte skjutit till några pengar. Och pengar behövs. De kommande åren står banan inför ett omfattande underhållsarbete, men på grund av enkelspåret kommer det att ytterligare begränsa kapaciteten. De tidigare urspårningarna visar att takten i arbeten på malmbanan kan ökas avsevärt om resurser tillförs.

Det är förstås inte bara malmbanan och järnmalmsexporten som drabbas av Sveriges brister i infrastrukturen. Den så kallad underhållsskulden, kostnader för underhåll som redan borde vara klara, ligger i dag på 35 miljarder för vägarna och 96 miljarder för järnvägen.

Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv uppger närmare en tredjedel av  egenföretagen att brister i transportsystemet hindrar deras tillväxt. De regionala skillnaderna är dock stora. I norra Sverige handlar det om uppemot 50 procent. I vintras larmade dessutom Riksrevisionen om allvarliga brister i Sveriges långsiktiga infrastrukturplanering. Både Trafikverkets egen kostnadskontroll och regeringens styrning av Trafikverket skåpades ut helt. En specifik sak som pekades ut var de bristande anslagen till ett nytt signalsystem för järnvägen. De stora produktionsminskningarna för LKAB borde vara en varningsklocka, men ändå halverade regeringen anslagen till ett nytt signalsystem i årets budget och till förbättrad spårkapacitet.

I december framstod det att ignorerandet nu drabbat vinstmaskinen i Kiruna. En produktion som skulle kunna öka kraftigt minskar nu i stället allt mer.

LKAB framstår alltmer som en symbol för statens misskötsel av sin egen kärnverksamhet.

Underlag: Ledare DN, oberoende liberal.

FARORNA I FJÄLLEN

  32 DÖDA I FJÄLLEN PÅ SEX ÅR  --- SKOTERN ÄR FARLIGAST.

Vintersäsongen i fjällvärlden är över för den här gången och vi kan summera hur vi skött oss. Snöskoteråkningen sticker ut som den klart farligaste aktiviteten i  fjällen.  21 personer har omkommit och 61 har skadats svårt i skoterolyckor de senaste sex åren. Inspiration från sociala medier kan locka till farligare körning.

-- Man söker utmaningar och spänning, säger Per- Olov Wikberg, samordnare i Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Vårvintersolen får fjällandskapet att gnistra och under påskhelgen är det högsäsong i de svenska fjällen. Samtidigt pekar fjällsäkerhetsrådet på farorna.

Under åren 2008 - 2023 omkom 32 personer i samband med friluftsaktiviteter i svenska fjällkommuner.

Näst efter snöskoterolyckor skördar offpiståkning på skidor flest liv. Fem personer har omkommit i sådana olyckor de senaste sex åren, varav en var lavinrelaterad.

-- De som omkommer och skadas i offpistskidolyckor och snöskoterolyckor är oftast ganska vana åkare. De söker upp en terräng som kan vara farlig, till exempel höga klippor för uthopp, säger Per-Olov Wikberg. Han pekar på två motsatta trender. Bland snöskoteråkarna ses en striktare attityd till alkohol och samtidigt har  hjälmkrav införts och fler har fått förarbevisutbildning. Den långsiktiga trenden är att  färre omkommer i snöskoterolyckor. Å andra sidan är det fler som söker sig till friåkning i brant terräng.

Att åka i en ospårad brant sluttning är det många som drömmer om och det speglas i sociala medier att det är fantastiskt. säger Per-Olof Wikberg.

Den vanligaste olyckstypen med snöskoter är påkörning av träd eller stenar. Då är hastigheten avgörande för hur illa det går. I friåkning är risken att man välter med skotern och får den över sig.

I 13 procent av dödsolyckorna med snöskoter den senaste 10-årsperioden var drunkning det som orsakade förarens död.

 En propellerdriven flytande räddningsfarkost för skoterolyckor visas överst i denna blogg.

Underlag: Cecilia Klintö /TT

FÄSTINGSÄSONGEN ÄR HÄR

DET ÄR INTE FÖR SENT MED VACCIN.

Förra året rapporterades rekordmånga fall ned TBE-- och den kalla vintern behöver inte vara ett hinder för fästingarnas framfart.

När dagstemperaturen når fem plusgrader vaknar fästingarna till liv. Och den kalla vintern behöver inte innebära ett hinder---Det är inte så att en kall vinter leder till färre fästingar, de gömmer sig bara under snön, säger Patrick Dinnétz, lektor i biologi vid Södertörns högskola, som forskar på fästingar och fästingspridda sjukdomar.

Fästingsäsongen brukar räknas från mars till november. Fallen av fästingburen hjärninflammation, TBE, är som högst under högsommaren.  --Det är aldrig dumt att börja vaccinera sig, även om man inte får ett fullgott skydd för denna säsong får man det för kommande, säger Eva Lindgren, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen. 

Grundvaccinationen består av tre doser för dem som är under 50 år och immunfriska. För dem över 50 år eller med nedsatt immunförsvar behövs fyra doser och därefter en påfyllnadsdos efter tre år och sedan vart femte år. Den som tagit någon av doserna i grundvaccinationen och glömt hur många, kan kontakta mottagningen där man vaccinerade sig för att få svar, tipsar Lindgren. ---Om man inte är färdig med grundvaccinationen, om man till exempel har tagit två sprutor och det har gått längre tid, kan den som är immunfrisk och under 50 fortsätta med den tredje.

Den över 50 , eller med nedsatt immunförsvar, bör diskutera med sin läkare huruvida man ska fortsätta eller börja om.

TBE kan yttra sig som en hjärn- eller hjärnhinnemusson  med hög feber, svår huvudvärk, nackstyvhet och förlamningssymtom. De flesta som insjuknar blir helt återställda. Dödsfall förekommer men är sällsynta.

Fakta: Hanna Rasmusson / TT

VAD ÄR ETT NATURALIEKABINETT?

 Några av de absolut vackraste rummen i Sverige finns på Drottningholms slott.

Det här är Drottning Lovisa Ulrikas bibliotek och naturaliekabinett  ritat av dåtidens designgeni Jean Erik Rehn, som formade många av epokens byggnader, inredningar, möbler, kläder  och vackra föremål. Alla upplysta personer under 1700-talet var tvungna att äga en naturaliesamling. Lovisa Ulrikas samling var naturligtvis den största och mest magnifika. Carl von Linné kallades in för att katalogisera samlingen och det blev ett verk på över 700 sidor. Allt skulle, med Linnés ord, bilda "ett fyrverkeri som upplyste världen."

En riktig naturaliesamling var ett slags kuriosasamling av märkliga uppstoppade djur, stenar, snäckor, torkade växter och mineraler från hela världen inköpta i Egypten, Nordamerika och Holland. I drottningens samling fanns också mycket makabert som exempelvis fostret av Lovisa Ulrikas eget första och dödfödda barn. Det låg i sprit, dolt bakom ett skynke för att inte gravida kvinnor som råkade passera skulle bli chockade och själva få missfall.

Där fanns också ett handavtryck i gips av en jätte, samt en vaxdocka föreställande den polske kungen Stanislaw Leszczynskis dvärg Bébé i naturlig storlek I samma länga i slottet förvarades drottningens förnäma mynt- och mineralogiska samlingar i specialgjorda eleganta skåp ritade av Carl Hårleman. 

Drottningens samlingar är numera dessvärre splittrade på många olika håll. Men inredningarna finns kvar som konstens tempel.

 

Lovisa Ulrika, som med tiden, i kamp mot sonen Gustaf III, blev världens grymmaste svärmor, var innan dess hyllad som en av Sveriges mest lärda kvinnor. Hon talade fyra språk och lärde sig dessutom engelska bara för att kunna läsa nyutkommen engelsk litteratur. Hon studerade matematik och kommenterade böcker och världspolitiken i brevväxling med filosofen Voltaire. 

Dessutom kunde hon spela clavecin vid slottets konsertkvällar.

Hon grundade den första akademien, Vitterhetsakademien, och kallade in utländska teater- och operasällskap. Ingen svensk drottning gjorde så mycket för svensk kultur som hon.

En femtedel av  alla hennes inkomster lades på kulturen.

Underlag: Herman Lindqvist

NYCKELN TILL ETT LÅNGT LIV?

BRA GENER ELLER EN BRA LIVSSTIL?

Vissa har gener som gör att de lever ett kortare liv än andra.  Men hur man lever sitt liv har också betydelse.

I vilken mån kan en hälsosam livsstil väga upp för en arvsmassa som gör att du riskerar att dö i förtid?

Vår livsstil har stor  betydelse för hur gamla vi blir. Det är bevisat bortom allt rimligt tvivel. Ändå finns det människor som av och till tycks trotsa naturlagarna och bli betydligt äldre än vad som rimligtvis borde vara möjligt. Ett klassiskt exempel är den brittiske premiärministern Winston Churchill (1874-1965).

Trots att karln rökte och drack som en borstbindare, blev han 90 år gammal. Hur är detta möjligt?

En förklaring är ren och skär tur. Exempelvis vad gäller de slumpvisa förändringar som sker i våra gener, så kallade mutationer, något som -- om vi har otur -- kan resultera i cancer.

En annan förklaring är att vissa personer har en fördelaktig genuppsättning. De är, som forskarna säger, genetiskt predisponerade till ett längre liv än andra.

Då uppstår frågan hur mycket våra gener respektive vår livsstil bidrar till hur gamla vi blir. Med andra ord : kan ett hälsosamt leverne väga upp för en mindre fördelaktig genuppsättning och, i så fall, i vilken omfattning?

, 

I ett försök att ta reda på det utgick forskare vid Zhejiang University School of Medicin i Hangzhou i Kina, från 353 742 personer vars detaljerade hälsouppgifter finns i UK Biobank, en av världens mest omfattande biobankbaser. Deltagarna rekryterades mellan 2006 och 2010 och deras hälsa följdes i snitt 13 år, fram till 2021. Under uppföljningstiden dog 24 239 av deltagarna. Därefter "poängsatte" forskarna varje deltagare utifrån två olika profiler. Dels en genetisk riskprofil, dels en livsstilsprofil. Den genetiska profilen baserades på tidigare studier som visar hur olika genvarianter vars genuppsättning förutsade ett kortare liv visade hur 19 olika genvarianter kan förutsäga ett långt, medellångt respektive kort liv, medan livsstilsprofilen baserades på olika livsstilsfaktorer, som berättar om någon kan ha en gynnsam, medelmåttig eller  rentav en dålig livsstil. Tanken var att se hur våra gener respektive vår livsstil påverkar risken att dö i förtid.

 Resultatet som nyligen publicerades i BMJ  Based Medicine, visar bland att en person vars genuppsättning förutsade ett kortare liv hade en 21 procents ökad risk att dö under uppföljningstiden, oavsett livsstil, jämfört med någon med en genuppsättning som tydde på ett  långt liv.

Men en person med en sämre livsstil hade mycket större påverkan. 78 procents högre risk att dö i förtid, oavsett vilken genuppsättning han hade, jämfört med personer vars livsstil bedömdes som gynnsam. Personer som hade hög genetisk risk att dö i förtid i kombination med en sämre livsstil hade dubbelt så hög risk att dö i förtid, jämfört med personer med låg genetisk risk i kombination med bra livsstil.

Forskarnas sammanfattande slutsats är att livsstilen vida överskuggar eventuell genetisk risk för möjligheterna till ett långt liv. Sara Hägg som forskar om detta på Karolinska Institutet är inte alls förvånad.  -- Man vet sedan tidigare att livsstilen har en mycket större påverkan än vad generna har. 

Det intressanta med den här studien är att man lagt samman gener och livsstil i samma studie.

En mycket intressant iakttagelse är att de är oberoende av varandra och att vi alla i princip verkar ha lika mycket att vinna på en gynnsam livsstil, oavsett vilken genetisk uppsättning man har.

 

Forskarna pekar särskilt på fyra livsstilsfaktorer:

-- att inte röka

-- fysisk aktivitet

-- tillräckligt med sömn

-- hälsosam kost.

Underlag: Sara Häggs forskning om biologiskt åldrande.

 

VILKEN ÄR FARLIGAST?

 FRÅGAN OM MANNEN OCH BJÖRNEN ÄR EN AVSLÖJANDE SÄLLSKAPSLEK.

Kvinnor! Vad skulle ni helst vilja möta ute i skogen: en man eller en björn? Den frågan har snurrat runt i sociala medier ett tag.

De flesta svarar björn med förklaringar i stil med:  Tipset är ju att spela död -- men det funkar inte alltid med män. Det värsta en björn gör är att döda en, inget annat. Och överlever man blir man trodd, inte skuldbelagd.

Många hänvisar till fakta: Björnar är skygga. De anfaller nästan aldrig. Och visst. Vanligen är det bara en fråga om ett par attacker om året i de svenska skogarna, och nästan alltid är offret en man, ofta en jägare.

Samtidigt var det, enligt Brottsförebyggande rådet, 11 662 män som misstänktes för misshandel av en flicka eller kvinna år 2022.

Men egentligen är frågan förstås mer komplex. För om man nu ska envisas med att dra in statistik så borde man så klart räkna på hur många kvinnor som skadas av män respektive björnar, utan hur många möten öga mot öga med män respektive björnar som resulterat i attacker.

Dessutom så är väl den sorts man som brukar vistas i skogen -- ni vet, typen med Fjällrävenjacka, svampkorg och fågelkikare. -- det absolut finaste vi har?

Det finns egentligen bara en art som män såväl som kvinnor har anledning att frukta mer än en björn ute i skogen, och det är den manstyp som som nu upprört lägger sig i diskussionen, förolämpar folk och våldsfantisrar om hur kvinnor formligen kommer att be dem om att bli räddade medan björnen sliter dem i stycken.

De tror sig argumentera för att de minsann  är trygga och goda och förtjänar uppskattning, när de i själva verket visar exakt varför frågan om mannen och björnen är mer  än en bara en kul sällskapslek: den har en avslöjande udd, riktad mot dem som rasande kastar sig fram mot den.

Det finns egentligen bara en art som män såväl som kvinnor har anledning att frukta mer än en björn: lättkränkta, aggressiva män. Det absolut farligaste djur som finns.

Underlag: Lisa Magnusson, ledarskribent DN.