Eftersom LKAB är ett statligt företag riskerar det här att medföra rätt rejäla bortfall från statskassan. Som jämförelse ligger den ökning av försvarsbudgeten som regeringen drivit igenom på 27 miljarder. Man hade kunnat tro att produktionsminskningen därför skulle bli en politisk bomb. Men den politiska responsen har låtit vänta på sig.
Nu är problemen på malmbanan, en av världens äldsta järnvägar, ingen nyhet. LKAB har tjatat i 20 års tid om både det bristande underhållet och behovet av dubbelspår. Situationen blev akut i vintras då två olika tåg spårade ur vid nästan samma ställe. Tågen stod då stilla i sammanlagt 72 dygn, till en kostnad av 7,2 miljarder. Haverikommissionen är inte klar, men tidigare urspårningar har orsakats av sprickor i rälsen.
Regeringen har redan tidigare gett Trafikverket i uppdrag att påskynda alla satsningar som kan öka kapaciteten på malmbanan. Man har dock inte skjutit till några pengar. Och pengar behövs. De kommande åren står banan inför ett omfattande underhållsarbete, men på grund av enkelspåret kommer det att ytterligare begränsa kapaciteten. De tidigare urspårningarna visar att takten i arbeten på malmbanan kan ökas avsevärt om resurser tillförs.
Det är förstås inte bara malmbanan och järnmalmsexporten som drabbas av Sveriges brister i infrastrukturen. Den så kallad underhållsskulden, kostnader för underhåll som redan borde vara klara, ligger i dag på 35 miljarder för vägarna och 96 miljarder för järnvägen.
Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv uppger närmare en tredjedel av egenföretagen att brister i transportsystemet hindrar deras tillväxt. De regionala skillnaderna är dock stora. I norra Sverige handlar det om uppemot 50 procent. I vintras larmade dessutom Riksrevisionen om allvarliga brister i Sveriges långsiktiga infrastrukturplanering. Både Trafikverkets egen kostnadskontroll och regeringens styrning av Trafikverket skåpades ut helt. En specifik sak som pekades ut var de bristande anslagen till ett nytt signalsystem för järnvägen. De stora produktionsminskningarna för LKAB borde vara en varningsklocka, men ändå halverade regeringen anslagen till ett nytt signalsystem i årets budget och till förbättrad spårkapacitet.
I december framstod det att ignorerandet nu drabbat vinstmaskinen i Kiruna. En produktion som skulle kunna öka kraftigt minskar nu i stället allt mer.
LKAB framstår alltmer som en symbol för statens misskötsel av sin egen kärnverksamhet.
Underlag: Ledare DN, oberoende liberal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar