SEPTEMBER

 Vi lämnar nu augusti månad bakom oss, en månad som från vädersynpunkt varit extrem när det gäller värme och torka på många håll i världen, till exempel i Kina, där man haft den värsta torkan på 500 år. I Sydeuropa har problemen varit likartade, med stora problem för jordbruket och för turistnäringen. I andra länder, till exempel i Pakistan, har man haft svåra översvämningar på grund av regnet.

Här uppe i Norden har vädret i stort sett varit normalt, med en del korta värmeböljor med temperaturer runt 30 plusgrader.

På norra halvklotet avtar nu temperaturerna succesivt. Hur det blir med nederbörden vet vi inte ännu.

Naturligtvis påverkas vi alla av vädret men samtidigt känner vi stor oro för kriget som pågår i vår närhet, i Ukraina. Det har pågått i över sex månader nu och ännu kan inget slut skönjas på konflikten, som innebär ett oändligt lidande för de direkt berörda.

För vår del härhemma i Sverige plockar vi äpplen och päron i september. Den 11 september skall vi rösta. Vi noterar höstdagjämningen den 23:e och tar så småningom upp potatisen innan regnet gör jorden alltför lerig.

Dagen är ungefär tolv timmar lång i hela landet. Solen går upp klockan sex i Skåne, halv sex i Svealand och en kvart över fem i Lappland och går sedan ner med motsvarande tidsförskjutning.

SEPTEMBER - HÖSTMÅNADEN

Nu skall Bonden sitt Korn uttröska,

Och Fiskaren fånga Sillen den färska,

Svinefläsk jag gärna äta må,

Desslikes Fåremjölk och Getemjölk också.

I Höstmånaden är godt för åderlåtande, och då skall man bruka Fåremjölk och Getemjölk hvilket är en besynnerlig god läkedom. Vakta dig för varmt bad. Man bör dock bruka Örter och Frught, det är icke skadelig. I Vågens tecken är godt att vandra, klippa håret, göra bröllop, föra sig i nya kläder, och så och plantera.

TÄNKVÄRT

¤   Jean de La Bruyère

Barn tänker inte på den tid som gått eller den tid som kommer. De njuter av ögonblicket, vilket få av oss gör.

¤   Danskt ordspråk

Barn är den fattiges rikedom.

¤   Michelangelo

Geni är evigt tålamod.

¤   Arnold H Glasow

En applåd är det enda avbrott som uppskattas.

¤   Lee Jackson

Blygsamhet är konsten att se ödmjuk ut när man berättar för folk hur duktig man är.

¤   Anne Morrow Lindbergh

Kommunikation är lika stimulerande som starkt kaffe, och det är precis lika svårt att sova efteråt.

PLANTERA

Världen ger eko av hotfulla ord,

buller och vapenbrak.

Den som sätter ett träd i höstens jord

gör ändå en meningsfull sak.

Den som sätter en buske i jordens mull

går i framåtskridandets tät.

Ty allt väsen och skrik varav världen är full

bidrar knappast till det.

Alf Henrikson

Underlag: Folket i Sherwoodskogen

NOOSHI DAGOSTAR I TV-UTFRÅGNING

 FRÅGAN OM KOMMUNISMENS SKULD KAN INTE HA KOMMIT SOM EN ÖVERRASKNING FÖR V-LEDAREN I SVT:S UTFRÅGNING. MEN HON KUNDE INTE ENS FÖRKLARA SOCIALISMEN.

Att de aldrig lär sig, Vänsterpartiet, de gamla kommunisterna.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar kunde i SVT1 i söndags knappt svara på en enda fråga om partiets förflutna, om allt helvetiskt lidande i kommunismens namn, allt likviderande, massdeportationerna, arbetslägren osv som samtliga existerande kommuniststater ganska omgående gjorde till ett gemensamt internationellt arbetssätt. Kommunismen var en dröm som havererade tidigt, med enorma system- och tankefel, men gamla VPK hade trots det, ända fram till murens fall 1989, täta kontakter med både utstuderade och stötande diktaturer, som till exempel Erich Honeckers DDR.

Under galgen försvann K:et ur partinamnet 1990.

Nooshi Dadgostars ungdomsförbund kallar sig fortfarande kommunister och i deras program står klart och tydligt att målet är ett kommunistiskt samhälle, och det kan väl inte komma som en total överraskning för partiledaren under utfrågningen med  SVT:s Camilla Kvartoft?

Dagostar fladdrade och fumlade, "det är ju inte bra", "jag har aldrig kallat mig för kommunist. Varför de skriver så där måste du fråga dom om".

Sedan blev hon på ett liknande sätt närmast överraskad av att få läsa utdrag ur sitt eget partiprogram, där det står att socialismen kräver att kapitalismen avskaffas. Hon kunde inte förklara vad det betydde! De rika har för mycket och de fattiga för litet. Det var chockartat att få höra den utläggningen av en partiledare.

Och det är just det som hindrar dem från att spela en roll i politiken. Annie Lööf sätter sig till exempel svårligen i en regering med ett parti med sådana mål och formuleringar, och socialdemokraterna hade som sagt VPK och sedan V som dörrmatta under decennier, och även om Dadgostar säger att " det är nog nu" så lär de bli överkörda så länge de inte på allvar funderar över hur de formulerar sina ideologiska mål.

Nooshi Dadgostar, som socialist, kunde inte ens förklara vad ett "socialistiskt samhälle"

 betyder. Det var ungefär som att höra en fotbollsdomare totalt misslyckas med att förklara hur offsideregeln i fotboll fungerar. En socialist som inte kan förklara socialismen?

Men hon gör sig bra som vänsterpopulist i sakfrågorna, Nooshi Dadgostar, och det är ju många som länge längtat efter en sådan, men frågan är väl ändå om hon inte först måste läsa igenom sitt eget partiprogram.

Underlag: Johan Croneman

MODERATERNA TAPPAR STORT

 Är det någon som minns Bo Lundgren? Han var  moderatledaren som förde sitt parti till den stora valförlusten 2002. M gjorde då sitt sämsta val sedan1973 och backade från 22,9 till 15,2 procent.

                                                                 Bo Lundgren

När Lundgren så småningom avgick låg partiet på 18 procent. Det är inte mycket högre än den nya DN/Ipsos-mätningen som ger Moderaterna och Ulf Kristersson 16,6 procent.

Partiet tappar stort men ännu inte en katastrof, detta är en mätning. Samma siffra den 11 september, däremot, och Kristerssons dagar som partiledare lär ska vara räknade.

  "Moderaterna har bara ett problem: Ulf Kristersson", skriver SvD:s Torbjörn Nilsson i en svidande analys på torsdagen.  Nilsson har en viktig poäng: Den här valrörelsen borde ha varit Moderaternas. Den politiska spelplanen är Moderaternas hemmaarena: brott, försvar, invandring Ändå lyfter det inte.

Vem vet, kanske var det inte så klokt att öppna dörren på vid gavel för SD? Kanske belönas inte en statsministerkandidat som gått från att ta starkt avstånd från Jimmie Åkessons parti till att stå på olika estrader och berömma SD som "inget annat parti" varnat för invandring.

Kanske vet många traditionellt borgerliga väljare att SD också har som affärsidé att visa förakt mot såväl invandrade svenskar som politiska motståndare? Att dess företrädare talar med avsmak om de liberaler som utgör en stor del av Moderaternas traditionella väljarbas.

Kanske vill väljarna ha en migrationspolitik som bedrivs med både hjärna och hjärta?

Bo Lundgren efterträddes av Fredrik Reinfeldt, en ledare som samlade borgerligheten, vann röster även från vänster, utstrålade framtidstro och hade ett tydligt samhällsekonomiskt projekt: arbetslinjen.

Valet 2010 var Moderaterna 36 000 röster från att gå om Socialdemokraterna..

Underlag: Erik Helmerson, ledarskribent DN

MODER SVEA HAR TAPPAT GREPPET

 Vad har blivit av gamla Sverige? Det mesta är elände vart man än vänder blicken. Här följer några exempel:

¤   Sverige har för närvarande europarekord i antalet gängrelaterade dödsskjutningar.

¤   Vi har jätteköer inom sjukvården. Tandvård går ej att få alls inom rimliga tider för vanligt folk.

¤   Vi har kaos på flygplatserna. Incheckningstiderna är orimligt långa. Flygtrafiken är oregelbunden och har inte återhämtat sig efter pilotstrejken.

¤   Vi har månader i väntetid på ett nytt pass.

¤   En student hinner knappast få en egen lägenhet innan studietiden är slut, om hen nu inte har en rik far som kan köpa en lägenhet åt honom/henne för några miljoner.

¤   Offentliga personer hotas och kräver livvaktsskydd. Hotbilden skrämmer bort många från politiken. Vi glömmer inte Palme och Anna Lindh. Nu har Annie Lööf mordhotats

¤   Vissa ungdomars aggressivitet är mycket oroväckande. Det handlar om bilbränder, stenkastning på polis och polisbilar, ambulanser och räddningsbilar liksom ett ökande ungdomsrelaterat gatuvåld.

Det är val i september. Med både spänning och oro inväntar vi valresultatet.

Underlag: Från folket i Sherwoodskogen 

  

SLUTA SKJUTA FRÅN HÖFTEN, POLITIKER

SLUTA SKJUTA FRÅN HÖFTEN, POLITIKER

Politik borde vara ett hantverk för långsamma och eftertänksamma. Idéer ska stötas och blötas, för- och nackdelar ska vägas mot varandra. Det räcker inte med spektakulära utspel. Det borde också finnas någon sorts evidens för att ett förslag skall fungera.

Det märks inte minst under valrörelsen. Tvärtom kommer utspel efter utspel som kanske framstår som kraftfulla, men snabbt döms ut som omöjliga, orealistiska eller till och med kontraproduktiva.

Ta till exempel SD:s förslag att införa skamstraff för barn "i statusnedbrytande syfte". Det tog inte lång tid innan en lektor i rättsvetenskap förklarade att man inte kan döma ut straff till nioåringar som inte är straffmyndiga. Socialtjänsten utfärdar inga domar.

Samma sak gäller KD:s idé att låta polisen få tillgång till PKU-registret med de flesta nyföddas blod. En av de ansvariga slog omedelbart fast att registret inte kan användas för att hitta kriminella  Registret går inte att söka i. Däremot är det många som vill bli bortplockade efter den här sortens utspel.

Luftsvingarna är många så här inpå valet. Höjningar av pensionen kan man önska fritt utan räkna på vad det kostar.

Väljarna borde kräva att serveras förslag som bygger på "ordentliga analyser, fakta, och inflytande från de professioner som har för frågorna adekvat utbildning, och som i sin dagliga yrkespraktik har direktkontakt med de aktuella utmaningarna". Så skriver Sveriges psykologförbund i sin kritik mot Stockholmsmoderaternas förslag om att snabbscreena alla barn i utanförskapsområden för adhd.

Kruxet är att de genomtänkta åtgärderna inte är lika roliga att presentera eftersom de sällan är enkla och rubrikvänliga, utan lika nyanserade som verkligheten

Fördelen är att de har en chans att fungera.

Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN

 

UKRAINAS NATIONALDAG 24 AUGUSTI

OM PUTIN VINNER KRIGET RASERAS VÅR VÄRLDSORDNING

Sveriges relationer till Ukraina är långvariga. Flera viktiga händelser och dagar finns dokumenterade i denna blogg, från Olof Skötkonungs dotter Ingegerd som på 1000-talet gifte sig med fursten Jaroslav av Novgorod och Kiev och till kosackhövdingen  Filip Orlik som 1710 medföljde Karl XII från Bender till Sverige. Han författade den första ukrainska författningen som Karl XII som förste utländske regent erkände .

När Magdalena Andersson i somras besökte Kiev valde hon att markera det, genom att som gåva ta med sig ett faksimil av ett brev till president Zelensky, där Karl XII redan 1711 erkände ukrainsk självständighet från Ryssland. Det historiska dokumentet var perfekt ammunition mot den ryska propagandan om att Ukraina aldrig har funnits som egen nation.

På sikt skall vi naturligtvis ge ukrainarna alla originaldokument vi har om deras författning och tillblivelse, men ännu ett tag kan vi kanske förvara dem säkert åt dem.

I dag är det nämligen också sex  månader sedan kriget började. Sex månader av hämningslöst ryskt bombande av skolor, sjukhus och bostäder, sex månader av våldtäkter och bortförande av ukrainska barn, men också sex månader när Ukraina mot alla odds har stått emot.

Putin trodde att det han inte vågar kalla krig skulle gå snabbt. Ett par veckor, sedan skulle Kiev vara på knä, president Zelenskyj mördad och en rysk marionett insatt på hans ställe. Det har inte riktigt gått som Ryssland tänkt sig.

I stället har västvärlden ställt sig bakom det attackerade Ukraina, Vi har skickat pengar, vapen och krigsmateriel. Vi har bidragit med militära underrättelser och välkomnat Ukraina in i den europeiska gemenskapen. EU-länder som i vanliga fall bygger murar mot flyktingar har självklart öppnat dörren för ukrainska flyktingar. Det har tagit lång tid, men nu slutligen försöker Europa till och med vänja sig av med sitt beroende av rysk gas.

Uppslutningen var dock mera självklar i våras. Nu sinar pengarna och intresset att hjälpa svalnar. Samtidigt är det nu vi kan bidra till att det som kan verka omöjligt blir verklighet. Ukraina har redan slagit tillbaka delar av den ryska offensiven.

Ett skäl är att Ukraina fått allt fler vapen av Nato-kvalitet. Landet har i dag 16 Himars, ett av världens modernaste raketartillerisystem med tillräcklig räckvidd för att kunna slå ut avgörande rysk logistik. Bara häromdagen beslutade USA om ett nytt stödpaket med både mer ammunition, fler drönare och fler antiradarmissiler. De senare är centrala för att kunna slå ut ryskt luftvärn och minimera personförluster när Ukraina försöker ta tillbaka ockuperad mark.

Just nu är det dock utöver USA främst Baltikum, Storbritannien och Polen som lovar stöd. Men det här är inte bara Ukrainas krig. Än så länge får de ta striden och förlusterna, men om Ryssland vinner kriget blir vi alla förlorare. Putin skulle då inte bara ha flyttat fram sina gränser, både han och andra auktoritära ledare skulle ha svart på vitt att oprovocerade militära aggressioner är ett effektivt sätt att nå sina politiska mål Den världsordning som funnits sedan andra världskriget, med folkrätt och krigslagar, må inte alltid fullt ha respekterats, men efter en rysk seger skulle den vittra sönder.

Nyligen har bilder spridits på stora metallburar på scenen i Mariupols konserthus. Bland annat FN varnar för att Ryssland ska ha planerat för att i burarna visa upp ukrainska soldater som försvarat Mariupol och Azovstal. Detta är en fejkad rättegång just på Ukrainas självständighetsdag. Om Ukraina förlorar kriget är det bara början. Därför får vi inte låta det hända.

Ledarsidan DN 24 augusti 2022

NY FOLKRÄKNING BEHÖVS

EN  FOLKRÄKNING BÖR GENOMFÖRAS SNARAST

Trygghet och frihet går hand i hand. I dag utnyttjas svagheter i staten av kriminella.  Resultatet blir otrygghet i hela samhället, att människor, främst i utsatta områden förlorar stora delar av sin frihet och att miljarder kronor betalas ut på felaktiga grunder. Ordning och reda i folkbokföringen är en förutsättning för våra gemensamma välfärdssystem. I dag är det oklart hur många som befinner sig i Sverige. Hundratusentals människor beräknas vara folkbokförda på fel adress. Naturligtvis är inte alla dessa ute i onda ärenden - i många fall handlar det om missförstånd eller misstag. Men bristerna i folkbokföringen utnyttjas också för bidragsfusk och organiserad brottslighet. Avancerade upplägg förekommer där till exempel flera dussin är skrivna på samma adress men i verkligheten bor någon annanstans. Detta är ohållbart. För att staten skall kunna utföra sina åtaganden och samhällets funktioner fungera, behöver vi veta vilka som vistas i Sverige, var de bor och om de ens finns kvar i landet.

Socialdemokraterna har efter många år vid makten inte löst dessa problem. Därför kommer vi efter valet samla en majoritet för att snarast genomföra en folkräkning. Det skuggsamhälle som växer fram i Sverige möjliggör ett cyniskt utnyttjande av människor. Folkbokföringsfel bidrar också till ett utnyttjande av vår gemensamma välfärd, där pengar försvinner rätt ner i fickan på bedragare och kriminella. Det är svårt att beräkna exakt hur stora summor det gäller, men det uppskattas röra sig om cirka 20 miljarder kronor per år. Det är en siffra som motsvarar cirka 40 000 fler medarbetare i äldreomsorgen, bara för att ta ett exempel. Skatteverket bedömer att den organiserade brottsligheten i ökande grad utnyttjar folkbokföringsdatabasen och samordningsnumren för grova brott. Myndigheten uppskattar att omkring 200 000 människor är felaktigt folkbokförda.

Behovet av en ny svensk folkräkning och bättre kontroll över folkbokföringen och samordningsnumren är uppenbart. Det räcker med att påminna om den iranske försvarsministern som kunde ta del av svenska bidrag. Kontroll av biometriska uppgifter bör därtill ingå vid utfärdande av samordningsnummer och vid folkbokföring när någon flyttar till Sverige. Det ska inte vara möjligt att, som i dag, kunna utnyttja välfärdssystemen genom att skapa sig multipla identiteter. Åtgärder måste vidtas omgående för att komma till rätta med det läckande såll som svensk välfärd har utvecklats till. En ny folkräkning och ett införande av kontroll av biometriska data vore två viktiga steg på vägen.

Underlag: Toröredaktionen, Niklas Wykman (M) och Gulan Avci (L)

 veta

STORA BARRIÄRREVET

 Goda nyheter för Stora barriärrevet utanför Australiens kust - vissa delar av korallrevet återhämtar sig.

Delar av Unesco - världsarvet uppvisar nu de högsta nivåerna av koralltäcke på 36 år, enligt  Australiens marininstitut. Enligt forskarna har de norra och centrala delarna av revet återhämtat sig från skador snabbare än vad man hade förväntat sig - främst tack vare den snabbväxande korallarten Acropora.

- Resultaten visar att revet fortfarande kan återhämta sig under perioder fria från intensiva störningar, säger Paul Hardisty, vd för Marininstitutet.

Hardisty varnar dock för att ta ut  vinsten i förskott. Cykloner, korallblekning och sjukdomsutbrott kan enkelt leda till att utvecklingen vänder igen.

I åratal har man varnat för det dåliga skick som Stora barriärrevet befinner sig i. I fjol uppskattades två tredjedelar av det en gång färgglada korallrevet vara skadat på något sätt.

Förhöjda havstemperaturer och ett allt extremare väder antas ligga bakom förstörelsen av revet, tillsammans med överexploatering och omfattande turism.

Australien lyckades dock genom intensivt kampanjande hindra FN:s världsarvsorgan Unesco att klassa Stora barriärrevet som hotat.

Korallrevet drar in stora pengar till landets turistnäring.

Underlag: Toröredaktionen och SVT-NYHETER.

SKVALLER

Hovreporten Herman Lindqvist har sina funderingar om Chris O´Neill och dennes ideliga frånvaro från hovet och hustrun Madeleine. Vi har tittat lite närmare på vad det är han funderar på. Kalla det här skvaller om ni vill.

 VILKEN STÄLLNING HAR CHRIS?

Den här frågan  har ställts ända sedan den brittiske finansmannen gjorde entré i kungahuset.

Så här har Chris svarat:

-Jag vill fortsätta mitt vanliga liv och önskar slippa alla kungliga åtaganden. Jag är inte född i någon kungafamilj. Min far var Paul O´Neill. Han var familjefar, arbetade hårt och har lyckats bra. Det har varit mitt val att inte ta på mig några offentliga uppdrag. Jag skall bara vara ett stöd för min hustru.

Herman Lindqvist sammanfattar:

- Han valde bort det kungliga livet redan innan de gifte sig, han ville inte ha någon prins- eller hertigtitel. Han lever sitt privata liv som gift med prinsessan.

Men nog är Chris O´Neill ett unikum. Ingen svensk prinsessa eller tronföljare har tidigare gift sig med en person så okunnig och ointresserad av sin hustrus ställning och förpliktelser och om sitt nya lands kultur och statsskick.

CHRIS O´NEILL FÖRSVINNER ALLT MER

På senare tid har dock Chris O´Neill försvunnit allt mer från prinsessan Madeleines sida.

Inte heller på hennes Instagramkonto har Chris medverkat sedan förra påsken. Då lade hon ut en påskhälsning från hela familjen. Sedan dess har hon lagt ut bilder från nationaldagsfirande och julbilder på familjen med barnen prinsessan Leonore ,  prins Niciolas, och prinsessan Adrienne men utan Chris O´Neill.

DE GLIDER IFRÅN VARANDRA?

Att Chris nu försvinner mer och mer från offentligheten kan tolkas som att paret är på glid. Man kan bara hoppas att de hittar en framkomlig väg för barnens skull.

Ett av tecknen är att lägenheten som Madeleine disponerar i Hovstallet rustas upp.

Förutom att våningen renoverats har den nu slagits ihop med en grannlägenhet och har nu blivit både större och lyxigare.

-Allt tyder på att Madeleine en dag flyttar hem till Sverige med barnen. Hennes lägenhet i Hovstallet är nu klar, säger Herman Lindqvist.

LIKHETEN MED PRINSESSAN BIRGITTAS ÄKTENSKAP

Man kan dra en historisk parallell till prinsessan Birgittas äktenskap med Johann Georg av Hohenzollern-Sigmaringen, han kallades även Hansi. De gled också isär och bodde på skilda håll. Liksom Chris O´Neill var Hansi katolik och katolska kyrkan tillåter inte skilsmässor.

Birgitta och Hansi gifte sig 1961 och förblev gifta fram till hans död 2016. Men under större delen av den här tiden levde de i olika länder, Birgitta främst på Mallorca.

 

AYATOLLORNA SAKNAR HUMOR

                                                             Irans Ayatolla Khomeini
 Det är många som har synpunkter på Salman Rushdie dessa dagar efter mordförsöket mot honom. En av dessa är DN:s ledarskribent Isobel Hadley-Kamptz.

Hon menar att det är Rushdies humor som gör honom så hatad av världens ayatollor.

                                    Isobel Hadley-Kamptz

För det är lätt att argumentera mot en Paludan, som bara vill provocera fram våld och polarisering. Vad ska man däremot göra som bokstavstroende med någon som ser och förstår och på vissa sätt respekterar de djupaste religiösa känslorna lika mycket som de allra heligaste? Och ändå kan han inte avhålla sig från att lika ystert som bildat göra vanvördiga skämt på dess bekostnad.

Salman Rushdie är i detta den perfekta symbolen, det perfekta förkroppsligandet av allt det som liberalismen är till för att försvara. Han hatar inte islam, varför skulle han i så fall lystet ha lärt sig så mycket om den? Han hatar absolut inte muslimer, skildringen av djupt troende i hans böcker är alldeles för kärleksfull. Han vill bara läsa och skriva världen som han ser den, bortom alla demagoger.

"När man väl har tagit steget genom spegeln  kliver man tillbaka på egen risk. Glaset kan skära en i bitar." Så skriver han i "Satansverserna", och han har sedan fatwan 1989 levt i exakt det mellanrummet.

Han kan inte kliva tillbaka, men där han lever måste han samexistera med ett bokstavligt dödshot som för 33 år sedan riktades mot honom av folk som  inte stod ut med att han var rolig.

Isobel Hadley-Kamptz avslutar sitt inlägg med en innerlig förhoppning att han överlever den brutala attack han utsattes för på fredagskvällen. I så fall kommer han bara att få ännu mera stoff till sina skämt om det absolut absurda i den här världen.

SALMAN RUSHDIE

Sedan Irans ayatolla Khomeini utlyste en fatwa mot honom 1989 är döden en ständig följeslagare åt honom. Dödsrunorna över Salman Rushdie ligger färdigskrivna på många redaktioner. Det finns risk för att de behöver tas fram nu efter det senaste attentatet mot honom, men det är andra som dör. Den japanske översättaren mördas, den italienska knivhuggs och den norske förläggaren Nygaard får livshotande skador i ett allvarligt menat mordförsök. Ett stort antal människor avlider i de våldsamma demonstrationer och upplopp som följer på bokens utgivning världen över.

SATANSVERSERNA

Den indiska filmindustrins mest skandalomsusade stjärna och en berömd röstimitatör sitter tillsammans på ett flygplan på väg till England när planet plötsligt kapas, sprängs och störtar. Som ett mirakel överlever de båda ett fritt fall från 10 000 meters höjd, och knappt har de stigit iland på den engelska kusten förrän de förvandlas till änglar - en god och en ond. I Thatchers England möts de av invandrarhat, polisbrutalitet och gatuvåld, men även av sönderslitande kärlekshistorier och svartsjukedramer. Och kampen mellan gott och ont går vidare, i  en värld full av tv-stjärnor, prostituerade, mördare och svindlare.

Det är sällan vår tids historia skrivs framför våra ögon. Men utan tvekan är detta fallet med Salman Rushdies Satansverserna.

Björn Wiman, DN, ägnar boken en sida i DN:s söndagsbilaga 14 augusti. Han inleder sin krönika med frågan: Redan från början kringvävdes Rushdies namn av misstro. Vad skulle det här vara bra för? Var det verkligen nödvändigt att skriva den här boken? Och han inser snart att det var nödvändigt.

Kontroversen kring Satansverserna blev ett slags prototyp för det polariserade  världsläge som kulminerade i terrorattackerna den 11 september 2001 och sedan fortsatte i krigen i Irak och Afganistan, Muhammedkarikatyrerna, hoten mot Lars Vilk och förföljelser och mord på tusentals okända konstnärer, författare och intellektuella världen över.

Det är en konflikt där den sekulariserade världen ställs emot en fundamentalistisk vantolkning av islam och där den principiella frågan - nu som då - handlar om rätten att ifrågasätta de olika tankevärldar och symbolgestalter som vissa troende - muslimer, kristna, hinduer - vill fridlysa som heliga. Det är viktigt att komma ihåg att Satansverserna fördömdes, inte bara av Irans mullor, utan även av ärkebiskopen av Canterbury, Israels överrabbin och påven i Rom, "Den heliga gudsarmén" som Rushdie kallade denna ekumeniska sammanslutning. Rushdie har kommit att förkroppsliga denna konflikt.

Det klokaste vi kan göra medan Salman Rushdie kämpar för sin överlevnad är att försöka förstå hur denna groteska skuldöverskrivning från olika samfund alltid drabbar hotade konstnärer eller författare - oavsett om hoten kommer från våldsbejakande religiösa fundamentalister, företrädare för kriminella nätverk eller högröstade populister. Folk vill vara ifred och slippa de konflikter och besvär som yttrandefriheten medför.

Bakom Salman Rushdie och andra symbolgestalter finns den stora massan av anonyma konstnärer, författare och journalister som varje dag överallt på jorden hotas och förföljs utan annat ackompanjemang än omvärldens likgiltighet.

En gång, i samband med ett framträdande , skämtade Rushdie och sade: "Om du har  minsta möjlighet att undvika att dömas till döden av en tyrann skulle jag starkt rekommendera att du tar den."

   

FILIP ORLIK - KOSACKHÖVDING

 Det finns många trådar mellan Ukraina och Sverige sedan svunna tider, en som kanske inte är så känd handlar om Filip Orlik.

1716 följde en grupp kosacker med Karl XII från Bender till Sverige, bland dem fanns deras ledare, hetman, Filip Orlik. Han var en fint bildad intellektuell man och Ukrainas statschef i exil. I Sverige placerades han och hans hustru Hanna Hertzyk och deras åtta barn i gästgiveriet "Lilla Torg" på Östra Storgatan i Kristianstad och blev på så vis Sveriges första ukrainska flyktingar. En av sönerna, Gregori, studerade i Lund.

Under tiden i Bender med Karl XII,  skrev Filip Orlik 1710 Ukrainas första författning, som  -  om den hade kunnat införas - hade blivit världens första demokratiska författning  med maktfördelning enligt samma mönster som den amerikanska som kom 1787, den polska 1791 och sedan den franska samma år, men Orlik var först. Karl XII erkände författningen 5 april 1710. Den var skriven på rutenska (gammalukrainska). Originalet finns i  ett arkiv i Moskva, med Olriks underskrift och delar av Karl XII:s sigill. En avskrift på latin finns på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Ukrainska staten skänkte före kriget med Ryssland ett minnesmärke till minne av dokumentets tillblivelse. Detta minnesmärke finns nu rest i Kristianstad, på den plats vid Cardellgatan där gästgiveriet "Lilla Torget" en gång stått (nedan).

Familjen hade det svårt ekonomiskt i Sverige. Orlik tvingades pantsätta sina dyrbarheter, bland annat två fanor och två bulavor (stridsklubbor).

                                                           Bulavor

                                        Presidentemblemet Ukraina

I det polsk-Litauiska samhället var bulavan ett attribut för en hetman och i dagens Ukraina ingår det i emblemet för landets president. I tre år bodde familjen i Kristianstad. Filip Orliks hustru, Hanna Hertsyk, som var av en aristokratisk kosackfamilj med judiska rötter, stödde och hjälpte sin man i hans politiska arbete. Hon fungerade ofta som sekreterare och korresponderade med flera hov i Europa. Efter Karl XII död lyckades hon utverka ett årligt understöd från kung Fredrik I. Filip arbetade energiskt på att återkomma till östra Ukraina och delta i dess befrielse från Ryssland.

Hustrun och några av barnen flyttade till västra Ukraina, då en del av det enorma Polen-Litauen. Sonen Gregori gick i fransk tjänst och fungerade som diplomat. Han verkar också ha hjälpt Voltaire med hans biografi över Karl XII.

Filip Orlik avled i Rumänien 1742. Hans grav är försvunnen. I dag finns ett minnesmärke i brons och granit över honom i närheten av den plats där familjen bodde i Kristianstad ( se ovan).

Originalet till Filip Orliks författning tros ha försvunnit i Paris under andra världskriget.

Ett exemplar sägs ska ligga i Statsarkivet i Moskva, signerat av Orlik och med delar av Karl XII:s  sigill kvar. I det svenska Riksarkivet förvaras en kopia på latin. Det är en liten handskrift på 14 sidor. Förra året när Ukraina firade 30-årsjubileum som självständig stat, lånades häftet ut från Sverige och förevisades i Sofiakatedralen i Kiev.

Underlag: Herman Lindqvist

KAN MAN LITA PÅ MILJÖPARTIET?

PER BOLUNDS BEDRÄGLIGA YTLIGHET

I söndagens Aftonbladet Debatt vill två miljöpartister skylla en del av partiets kräftgång på att Ulf Kristersson ägnar sig åt hatkampanj och desinformation. En förklaringsmodell lika hisnande som den är grundlös.

Betydligt mer förklarande är att läsa DN-intervjun med språkröret Per Bolund, som publicerades online samma kväll.

Han illustrerar, med kristallklar tydlighet men till synes utan att inse det själv, varför ingen bör ta Miljöpartiet på allvar.

När elpriserna var låga, drev MP hårt och öppet på för en stängning av kärnkraften. Nu vill Bolund inte alls kännas vid detta. Han påstår  att nedläggningarna skedde på helt kommersiell grund, och att straffskatten på kärnkraft var avskaffad när nedläggningarna gjordes. Det är en till lögn gränsande vinkling av sanningen. Avgörande var rimligen hur politiken såg ut när besluten om nedläggning togs. Då var beskedet tvärtom att skatten skulle finnas  kvar, och dessutom höjas.

Antingen försöker Bolund helt oblygt blåsa läsarna, eller så begriper han inte  hur långsiktiga perspektiven faktiskt är vid energiinvesteringar. Samma visa när han får frågan om elsystemet behöver stabila och planerbara kraftslag: "Än så länge har det ju löst sig väldigt bra med vattenkraften." Ett svar som antingen är ignorant eller medvetet vilseledande. Den politiskt orsakade bristen på planerbar kraft har gett oss brist på både effekt och överföringskapacitet.

Vilka lösningar framhäver då Bolund själv? Jo, färre weekendshoppingresor till New York och mindre köttkonsumtion Man kunde skratta åt ytligheten, men borde nog svära åt den om man tar klimatfrågan på allvar.

I stället vill han fokusera på livsstilsförändringar, med marginell påverkan. Sådant trams hör inte hemma i riksdagen. Det är bra både för Sverige och för den globala miljön att allt fler väljare delar den insikten.

Underlag: Toröredaktionen och Jesper Sandstöm, krönikör SvD.