måndag 23 februari 2015

FÖRNÖJSAMHETENS SÅNG






Det är så lite jag begär.
Bara en evig vår.
Tjugo grader varmt ungefär
och ett sus som i björkarna går.
Jag vill inte ha stenhus och guld och sånt där.
Det är så lite jag begär.















Det är så föga jag begär.
Bara glädje som aldrig tar slut.
Bara lycka som ingen mask förtär
och som ingen bacill äter ut.
Blott ett paradis utan ståhej och besvär.
Det är så föga jag begär.


Ur "Medan göken tiger" av Alf Henrikson










SLAGET VID HELSINGBORG



                                                   SLAGET VID HELSINGBORG
Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710, alltså i dagarna för 305 år sedan. Det var
Danmarks sista försök att återta Skåne, Blekinge och Halland, som hade återlämnats till
Sverige vid freden i Roskilde 1658.

                                                             BAKGRUND
Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava 1709, och redan på hösten
 samma år landsteg en dansk invasionsarmé vid Råå, söder Helsingborg.
Befälhavare på den svenska sidan var Magnus Stenbock, generalguvernör i Skåne.
Eftersom en stor del av svenska armen hade utplånats vid Poltava drog sig Stenbock
tillbaka till Småland, där en ny arme samlades och tränades.
Under tiden ryckte danskarna fram. Deras mål var att inta Karskrona. Den danska armen
bestod av 15 000 man. Vid danskarnas landstigning disponerade Stenbock 1 500 man.

                                                  STENBOCK RYCKER FRAM
Den 5 februari hade Stenbocks hopsamlade trupper, nu 16 000 man, nått Osby i Skåne.
Den danske befälhavaren var rädd att bli avskuren från sina försörjningsvägar vid
Öresund och flyttade sina trupper mot Helsingborg.
.När han väl nådde staden disponerade han
10 000 fotsoldater och 4000 ryttare. Den 27
februari nådde Stenbock Fleninge, strax norr
om Helsingborg.

                                                  SLAGET
Dimma rådde på morgonen den 28 februari.
Stenbock lyckades ändå manövrera sina trupper
till ett fördelaktigt läge. När dimman lättade trod-
de sig danskarna ha blivit omringade och panik ut-
bröt i de danska leden. Det svenska anfallet var
mycket framgångsrikt och resterande danska
trupper flydde tillbaka till Helsingborg.
De danska förlusterna var förödande. Mera än
7500 man var stupade, sårade eller tillfånga-
tagna. De svenska förlusterna var 2800 man.

                                                EFTER SLAGET
Den danska evakueringen inleddes den 4 mars. Efter slaget riktades stark kritik mot Stenbock
för att han inte slutförde striden mot de kvarvarande danskarna i Helsingborg utan lät dem
evakuera. Danskarna kunde inte ta med sig  alla hästar så samtliga 5000 dödades och
kastades i brunnar, källare och på gatorna, där kropparna fick ruttna och sprida en mycket
obehaglig stank. De svenska soldaterna vägrade ta befattning med kadavren, det ansågs ligga
under en mans värdighet på den tiden.,
Man tvingade därför traktens bönder
att städa upp i staden. Många brunnar hade
 då redan hunnit hunnit bli förgiftade.
Danskarna hade också hunnit med att
hälla ut stadens matförråd på gatorna,
inalles 10 000 tunnor råg, vete och havre.

De borgare i staden som stött danskarna
fick all sin egendom konfiskerad till svenska
staten.  Stenbock ansåg att stadens borgare
borde straffas ännu hårdare, men han fick
inte gehör för detta.

                                  STENBOCKS KURIR
Carl Snoilsky beskriver i "Svenska Bilder" kuriren
som ridit från Helsingborg till Stockholm med
besked om den svenska segern. I verkligheten reste kuriren, ryttmästare Henrik Hammarberg,
med en bekväm hästdroska hela vägen. Enligt Snoilsky skulle änkedrottningen ha tillsagt
den uttröttade kuriren att sätta sig ned varvid hovet får skåda en syn förutan like:
"Han sitter och hon står".

Underlag:Wikipedia och "Svenska Bilder".

lördag 21 februari 2015

PUTINS INTRESSEN I MELLANÖSTERN

                                                                                                                                                                                                                             KRIGET I SYRIEN
Genom tre veton i FN:s säkerhetsråd har Kina och Ryssland räddat Bashar Assads regim kvar
vid makten i Syrien. Han har därmed fått  fria händer att militärt krossa de syriska rebellerna,
oavsett de katastrofala konsekvenserna för civilbefolkningen.
Kriget i Syrien har nu nått en omfattning och en grymhet som saknar motstycke under
 efterkrigstiden. Upp emot 200 000 civila  har dödats.  Hälften av landets befolkning
är på flykt. 3 miljoner har lyckats ta sig ut ur landet och finns nu i flyktingläger i grannländerna.
7 miljoner är på flykt inom landet. 12 miljoner människor, av vilka hälften är barn, är i akut
behov av nödhjälp.  Men Putin har upprepade gånger deklarerat att Ryssland stöder Syrien
och Iran i den pågående konflikten.

                                                          EGYPTEN
Ryssland har också tydligt markerat att man gärna återupptar det militära samarbetet med Egypten.
Flera ryska militärdelegationer har besökt Kairo under hösten 2014. Uppenbarligen är det aktuellt
att förse Egypten med ryska avancerade Mig-29-plan. Ryssland har erbjudit Egypten generösa
långtidskrediter för sådana köp. Man erbjuder också Egypten att köpa den ryska medeldistans-
missilen SS25 med räckvidd över hela Mellanöstern. Ryssland har också gjort framstötar om
att få anlägga en större örlogshamn på egyptiskt territorium, i Alexandria eller Port Said vid
Suezkanalens mynning.

                                                              PLO
Även palestinska PLO kan vara på väg tillbaka till den ryska fållan. Mahmud Abbas, som
nyligen besökte Sverige, har nyligen lovat Putin att sluta stödja de syriska rebellerna. Det
är alltså detta Palestina Sverige har erkänt.

                                                             IRAN
Under 2013 har Rysslands kontakter med Iran
fördjupats. I september i fjol åtog sig Ryssland
att bygga en andra iransk kärnkraftreaktor.
När ryske flygvapenchefen Viktor Bondarev
var i Teheran i oktober diskuterades ett
iranskt köp av luftvärnssystemet Antei-2500.

                                                          ISRAEL
Putin tycks jämväl vilja förbättra relationerna
med Israel. En av orsakerna kan vara Putins
välvilliga inställning till judarna. En miljon ryska
judar har invandrat till Israel sedan Sovjets kollaps. Putin sätter ett värde i att hålla kontakt
med dessa, vilket uppskattas i Israel. Ett annat skäl till intresset för Israel är väldiga israeliska
oljefyndigheter till lands och stora gasfyndigheter i östra Medelhavet. När Putin besökte
Israel 2012 stod just olja och gas i fokus.
Ironiskt nog har Israel och Ryssland ett gemensamt strategiskt intresse, nämligen inbördes-
 kriget i Syrien. För Israel är det ett skräckscenario om islamiska rebeller störtar Assad
och upprättar en extremistislamisk stat inpå Israels knutar.  Detta scenario fruktar också
Ryssland eftersom det skulle kunna inspirera islamiska rörelser i Kaukasus och Centralasien
till uppror mot Moskva. Men för den sakens skull torde vi inte behöva uppleva  en allians
mellan Ryssland och Israel.

Med stor sannolikhet torde inte Ryssland kunna dominera Mellanöstern på längre sikt.
Putins statsbygge är alltför handikappat från ekonomiska utgångspunkter och på grund av
landets självförstörande inre organismer. Men på kort sikt kan den ryska östanvinden
komma att påverka länderna runt Medelhavet.

Underlag: Per Jönsson, Utrikespolitiska Institutet
                 Sherwoodskogens tankesmedja

onsdag 18 februari 2015

GRETA GARBO

                                                          BERÖMDA SVENSKAR
Ett stort antal svenskar har genom åren rönt stor internationell uppmärksamhet. Inte för att de
specifikt är svenskar utan fastmer för deras gärningar och för vad de har åstadkommit. Vi har
berömdheter inom vetenskap, medicin, fysik, diplomati, humanism och idrott, men även inom
konstens område, såsom musik, målning, film,  litteratur och scenkonst. Utövarna inom dessa
områden har bidragit till att göra vårt land känt och fått oss vanliga dödliga att sträcka på
ryggen lite extra.

                                                               GRETA GARBO

Greta Garbo är förvisso en av dessa berömda
svenskar som rönt den största berömmelse och
uppmärksamhet genom åren, hon den ouppnåe-
liga, som skapade så många myter omkring sig
själv. Vem var hon?
Greta Garbo eller Greta Gustavsson, föddes den
18 september 1905 på Blekingegatan på Söder
i Stockholm. Hon var dotter till den från Små-
land inflyttade renhållningsarbetaren Karl Alfred
Gustavsson och hans hustru Anna Lovisa. Som
ung flicka, blott 14 år gammal, fick hon arbete
som frisörsbiträde och sedermera som butiksbi-
träde på varuhuset PUB i Stockholm. Hennes
skönhet upptäckes snart och hon blev engagerad
som fotomodell i varuhusets annonser och seder-
mera medverkade hon i flera av varuhusets reklamfilmer. År 1922 började hon studera vid
Dramatens elevskola och med hjälp av elevskolans chef Gustav Molander kom hon i kon-
takt med filmregissören Mauritz Stiller. Han gav henne en roll i sin film " Gösta Berlings
saga". Filmen blev en stor succé och ledde till flera stora filmprojekt i Tyskland. År 1925
blev Stiller och Greta Garbo inbjudna till USA av Louis B. Mayer, grundaren av filmbolaget
Metro Goldwyn Mayer. Detta var under stum-
filmens dagar och hon gjorde under sin karriär
inte mindre än 38 filmer innan hon vid 37 års
ålder avslutade sin karriär med den mindre
lysande fimen "Tvillingarna".
Greta Garbo gjorde sig känd som en oerhört
duktig men ibland krävande filmskådespelare,
som ställde stora krav på sina medspelare och
sin omgivning. Hon var oerhört mån om sin
integritet. Hon gav aldrig några intervjuer eller
skrev några autografer. Hennes skygghet var
omtalad och några bilder på henne utan stora
svarta glasögon finns knappast.
Hennes privatliv är för de allra flesta ett okänt
kapitel och spekulationerna legio. Särskilt förhållandet till Mauritz Stiller och skådespelerskan
Mimi Pollack, som man tror var hennes livs kärlek. Greta nominerades till inte mindre än 4
Oscars och erhöll 1955 " The Academy Honorary Award". Hon är av Amerikanska Film-
institutet rankad som den femte bästa skåde-
spelerskan genom tiderna.
Hon dog den 15 april 1990 i New York och
ligger begravd på Skogskyrkogården i
Stockholm. Hennes gravsten bär bara hennes
namn och ingenting annat, lika tillbakadraget
och skyggt som hon själv var mot livets slut.


Denna biografi är utarbetad av vår redaktör i Dalby










måndag 16 februari 2015

JOAN MIRÓ


                                                             JOAN MIRÓ

Joan Miró föddes 1893 i Mont-Roig del Camp, nära Terragona i Katalonien, Spanien, och dog
på Palma de Mallorca 1983. Han var surrealist och räknas till en av vår samtids största
konstnärer.

UNGDOMSÅREN
Han kom från en släkt av katalansk hantverkselit,
hans farfar var bysmed, fadern guldsmed på modet
i Barcelona och moderns släkt var finmöbel-
snickare. Hans föräldrar ville att deras son skulle
bli affärsman, men han protesterade genom att bli
sjuk. Under konvalescenstiden på familjens släkt-
gård började han teckna och började sedan studera
vid en konstskola i Barcelona.
Han kom i kontakt med kubismen i 20-årsåldern,
men hade inte självförtroende nog att börja måla
sina egna runda figurer av världen förrän senare
då han vågade lita på sina drömmars bildvärld. Han
gav då sina målningar poetiska namn såsom
"Kvinna vid sjö som blivit regnbågsskimrande
av en passerande svan".

VAD KÄNNETECKNAR MIRÓ?

Mirós mest kända konstverk kännetecknas
av en egenartad surrealism och består ofta av en
typ av kalligrafi av former i  starka färger. Han
inspirerades både av Kataloniens medeltida
fresker och folklig konst, liksom av Antoni
Gaudis fantastiska och organiska byggen.
Under 1930-talet blev hans stil mer dyster,
spanska inbördeskriget pågick då. Efter
 andra världskriget utförde han större abstrakta
 målningar, bland annat för Unescobyggnaden
 i Paris.
Han var ingen "snabbmålare" trots en enorm
produktion. Han påbörjade flera tavlor i taget,
vilka fyllde hans ateljé och som då och då komp-
letterades med en färgklick här och där.

Underlag: Wikipedia och Konstens Världshistoria

söndag 15 februari 2015

REKLAMEN I TUNNELBANAN





När vi far hem till vår middagsmat
på våra månadsbiljetter
så skådar vi ständigt nya plakat
med särkar och korsetter.

Skapelsens skönaste underverk
och ljuvaste kvinnspersoner
visar oss ivrigt sin nya särk
på tunnelbanans stationer.

Likväl behåller vi hjärnan kall
i det att vi reflekterar.
Det är väl till karlar i alla fall
som denna reklam appellerar?

Då är det inte lätt att förstå
hur den egentligen verkar.
Ty de herrar är sannolikt ganska få
som köper behån och särkar.
                                                               
Men så kommer tåget, och vi slår oss ner,
resignerande undergivet.
Vi har märkt att ju mera man hör och ser,
ju mindre förstår man av livet.



Underlag:" Medan göken tiger" av Alf Henrikson

onsdag 11 februari 2015

SVERIGE ERKÄNNER PALESTINA


                      SVERIGES REGERING ERKÄNNER PALESTINA

I denna blogg har Palestinafrågan behandlats ett flertal gånger under fjolåret, bland annat i
en blogg från 2 november. Med anledning av regeringens senaste utrikespolitiska utspel,
erkännandet av Palestina, finns anledning att ytterligare belysa några av de frågor som
behandlades i denna blogg.


                                                   VAD ÄR PALESTINA?

Chefen för PLO militära avdelning Zuneir Mushin yttrade under 80-talet följande:
" Det är ingen skillnad mellan jordanier, syrier, libaneser osv. Vi är ett folk och vi är araber.
Av taktiska skäl uppmuntrar vi talet om palestiniernas existens för att kunna bemöta
sionismen. Talet om en palestinsk stat är ett medel i den kampen".
I början av 1900-talet kallades alla judar som bodde mellan havet och Jordanfloden för
palestinier. Den tidning som i dag heter Jerusalem Post hette då Palestine Post.

Dagligen talas det numera om Palestina som ett land. Sanningen är att det aldrig i historien
har funnits något arabiskt Palestina. Det har aldrig existerat som en självstyrande stat. Det
finns inget palestinskt språk, kultur eller palestinska särdrag. Området har regerats från Rom,av muslimer, kristna korsfarare, osmanska väldet och under en kort tid av engelsmännen

.                                               VEM ÄGER LANDET

Den 8 november 2000 skrev folkrättsjuristen
Héléne Boccara i sammandrag i DN:

Någon palestinsk stat har aldrig existerat varför
palestinierna inte kan vara rättmätiga ägare till
Västbanken, Gaza-remsan eller östra Jerusalem.
Israel kan därför svårligen lämna tillbaka något
till någon som inte har rättmätiga ägaranspråk.
Enligt folkrätten skall tagna områden lämnas
tillbaka till de länder de tagits ifrån. Västbanken
borde då återlämnas till Jordanien och Gaza till
Egypten. Båda dessa länder har numera avsagt sig
äganderätten till områdena".
En palestinsk stat bestående av Västbanken och
Gaza blir svår att hantera. Dels finns ingen land-
förbindelse och dels regeras Gaza av den terror-
stämplade organisationen Hamas, vars mål är att
utplåna Israel.
 Gränsregleringar torde vara en
utopi i dagsläget. Israel ligger där det ligger.
Landets existens garanteras av USA. I dag besitter
araberna drygt 99% av all mark i Mellanöstern,
 Israel 1%. Men även detta tycks vara för mycket.
Detta förhållande är den verkliga kärnfrågan i
konflikten.

" Mahmoud Abbas besök i Sverige är sista spiken
i kistan för Sveriges trovärdighet som en seriös aktör för
fred" skriver Ulf Öfverberg och Gulan Avci i
Expressen och tillägger "Det allvarligaste med
erkännandet och besöket är emellertid att det bidrar
till att öka pressen på en redan utsatt grupp av
svenska medborgare i vårt eget land, judarna".

I Sherwoodskogen är vi av den uppfattningen att hela den här historien är djupt tragisk,
tragikomisk är kanske ett bättre ord. Här har sålunda socialdemokrater och miljöpartister
tillsammans bestämt sig för att erkänna ett land som inte existerar annat än på några papper
som den hitreste Mahmoud Abbas uppenbarligen visat för Margot Wallström. På detta
papper stod det sannolikt att man på palestinsk sida avsåg inrätta ett rike på Västbanken.
Problemet är ju bara att de inte äger Västbanken! En lösning av något slag krävs i området,
Men ingen lösning lär bli hållbar om inte Israel får sitta med vid förhandlingsbordet.
 Detta har inte Margot Wallström och den svenska regeringen förstått.



Källor: Öppen dagspress


tisdag 10 februari 2015

VÄGTRAFIKEN I LANDET LAGOM


I de flesta europeiska länder är det ganska enkelt att förstå och därigenom efterleva de
fartgränser som gäller på vägnätet. I tätorter gäller 50 km/t, utanför dessa 70/90 och
på motorvägarna 110 km/t. Det finns förvisso undantag från dessa grundregler, men
de är inte flera än att man lätt kan hålla reda på dem.

Men här hemma i landet Lagom skall hastigheterna
anpassas så till den milda grad att en ovan bilist
snart tappar greppet om vilken fart som gäller, En
gång i tiden sades det här hemma att vi skulle ha
grundfarterna 50, 70/90 och 110 km/t.
Men numera kan vilken fart som helst gälla upp
till 120 km/t. I tätorterna är det allra värst, 10, 20,
30, 40, 50, 60 eller 70 km/t. Varje gata kan ha sin
egen fartgräns. Utanför motorvägarna på de större
vägarna kan vilken fart som helst gälla mellan
50 och 100 km/t. På motorvägarna är det 90 till
120 som gäller.

Sammantaget är de svenska fartgränserna ett
sammelsurium av farter som ofta är svåra att hålla
reda på. Trafikanterna har definitivt tröttnat på
detta. Man håller en fart som är anpassad till om-
ständigheterna, till övrig trafik, ljusförhållanden,
väglag, vägens beskaffenhet osv. Det kan innebära
både högre och lägre fart än vad som står på skyltarna.
I tätorterna stannar man artigt och släpper fram
gående.

I Sverige har man kommit långt i trafiksäkerhetsarbetet, Få länder kan visa upp så
 låga siffror på antalet olyckor som Sverige. Och vad beror då dessa låga siffror på?
Förvisso hänger det inte samman med dessa krångliga fartgränser, snarare tvärtom.
Främst beror det på ett högt säkerhetsmedvetande hos svenska bilister. De kör inte
berusade, de håller måttliga farter med hänsyn till omständigheterna, de tar hänsyn
till övriga trafikanter och gående. Det beror också på en hård kontroll av bilarnas
kvalitet och säkerhetsutrustning, airbags mm samt på stränga krav i
 körkortsutbildningen.Men det finns alltid syndare, förare med dåligt omdöme.
Men det finns också äldre med dålig syn och nedsatt reaktionsförmåga.
Att dålig efterlevnad av fartgränser skulle vara den viktigaste orsaken till de
olyckor som fortfarande inträffar finns, såvitt känt, inte belagt.

Det torde inte vara fel att påstå att polisen
ägnar alltför stor uppmärksamhet åt trafik-
övervakning i stället för att kraftsamla på
utredningar av vardagsbrottsligheten, stöld,
misshandel, hustrumisshandel. Enligt till-
gängligt underlag är uppklarandeprocenten
för denna brottslighet mycket låg.

Sherwoodskogens Tankesmedja



söndag 8 februari 2015

ALLA HJÄRTANS DAG


Alla hjärtans dag firas den 14:de februari på Valentindagen. Förra året vid den här tiden
kunde man i dessa spalter läsa om Valentindagen och de sägner och myter som berättar om
uppkomsten av firandet av dagen.
Kopplingen till romantik och kärlek kan ha
uppstått genom att fåglarna i mitten av februari
brukade finna sin partner. I England talar man
än i dag om Valentindagen som "The wedding
day". Detta har sedan inspirerat pojkar och
flickor att fundera på vem som som skulle kunna
bli deras vän under det kommande året.

I Sverige har firandet av Valentindagen  varit
mycket blygsamt, förrän in på 1960-talet, då
kommersiella intressen gick på offensiven. NK
försökte importera seden 1956, men firandet tog
full fart först ett par årtionden senare.
Svensk Handel publicerade 2011 en samman-
ställning av drygt 1000 enkätsvar i frågan:

56% firar Alla Hjärtans Dag
55% ansåg att dagen firas mera nu än tidigare år
17% menade att intresset är oförändrat
11% tyckte att intresset minskat.

Såväl denna dag, som mors- och fars dag, har ju numera kommersialiserats så till den milda
grad så det kan ifrågasättas varför dagarna skall finnas kvar.
Att dagarna på något sätt förbättrar och fördjupar mänskliga relationer är ju mycket
tveksamt.

Sherwoodskogens Tankesmedja


lördag 7 februari 2015

ÄR PUTIN FULLT FRISK?


PUTINS HÄLSOTILLSTÅND

Putin har Aspergers syndrom, påstår Pentagon.
Nyheten att två Pentagonbeställda rapporter dragit
slutsatsen att Rysslands president Vladimir Putin
kanske har Aspergers syndrom har snabbt spridit
 sig i världen sedan det avslöjats av nyhetssajten
 USA Today.
 Rapporten har tagits fram av ett team lett
 av Brenda Connors, expert på
rörelsemönsteranalys. Hon har tidigare arbetat vid
amerikanska utrikesdepartementet. Hon säger vidare
"Putins neurologiska utveckling stördes avsevärt i barndomen" och "den ryske presidenten bär en
neurologisk avvikelse". Samtidigt säger hon att detta inte kan fastställas utan hjärnröntgen.
En av experterna som citeras är psykologen Stephen Porges som lär skall ha sagt att "Putin lider
av någon form av autism", ett yttrande som han nu har tagit tillbaka. Till The Guardian har han
sagt att "alla borde släppa det här med Aspergers och autism". - Man diagnostiserar inte från
videoband, säger han, och framhåller att syftet med analysen bara var att underlätta diplomatiska
interaktioner med Putin.
I Sherwoodskogen är vi av den uppfattningen att problemen med Putin inte alls har med
neurologi att göra utan är av helt annan art. Han har helt enkelt drabbats av Napoleonsyndromet!
Han vill visa världen vem som är störst. klokast och starkast. I Putins fall är man också
benägen att tillägga - och vackrast. I sjukdomsbilden ingår en oförmåga att rätt bedöma den
egna verkliga förmågan och att på rätt sätt analysera och dra lärdomar av det läge man själv
försatt sig i. De som drabbats av detta syndrom ser som regel bara en utväg ur de svårigheter de försatt sig i, och det är att ta till våld, Vad dessa människor måste få känna av är att de  kan
komma att få möta krafter som kanske är jämbördiga eller starkare än de som de själva
besitter. Så som situationen nu har utvecklat sig ligger detta motstånd som Putin nu möter
 på det internationella världsekonomiska området. Han möter där motståndare
som han inte klarar av. Där hjälper inte våld. Det är nu läge att hoppas på att patienten
snart skall tillfriskna.

Underlag: Dagspressen och Sherwoodskogens tankesmedja

fredag 6 februari 2015

SAMEFOLKETS DAG 6 FEBRUARI

                                                                                                                               
                                             SAMERNAS NATIONALDAG

Den 6 februari är Samernas nationaldag eller Samefolkets dag  Dagen firas i hela Sápmi,
som är namnet på samernas område i norra Skandinavien och Finland samt på Murmansk-
halvön.

Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det
första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6
februari 1917. Den samiska flaggan är gemensam
 för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986
 av den Nordiska Samekonferensen i Åre. Cirkeln är
 en symbol för både solen och månen. Solringen är
 röd och månringen är blå. Flaggans färger kommer
 från den traditionella samiska dräkten.

SAMERNA -  ETT URFOLK
1977 uttalade Sveriges Riksdag att samerna är ett urfolk i Sverige.
År 2000 infördes en minoritetsspråklag för Sveriges fem
nationella minoriteter, varav samerna är en  De övriga är
Tornedalingar, Sverigefinnar, Judar och Romer.
Sedan 2011 är samerna erkända som ett folk i Sveriges grundlag.

ANTALET SAMER I SÁPMI
En vanlig uppskattning är att det finns 80 000-100 000 samer
i hela området. Några folkräkningar på etnisk grund görs inte.
Den vanligaste uppskattningen över antalet är följande:
-20 000 - 40 000 i Sverige
-50 000 - 65 000 i Norge
-ca 8 000 i Finland
-ca 2 000 i Ryssland

SPRÅK
Antalet samisktalande i folkgruppen beräknas till 40-45%.
Försvenskningskampanjerna har varit många. I stort torde
i dag samtliga samer  jämväl tala svenska.

RENNÄRINGEN
Renskötselområdet omfattar i stort halva Sveriges yta.All mark lämpar sig dock inte för renskötsel.
2013 fanns i Sverige 4677 renägare, varav 3976 i Norr-
botten ( 32 samebyar).

Rennäringen omsätter ca 230 miljoner per år. Totalt finns
i Sverige ( vintertid) 250 000- 275 000 renar

POLITIK
Sameting hålls vart fjärde år. 2013 var 8 322
 samer inskrivna i röstlängden.
Sametingets högsta beslutande organ kallas
Plenum och sammanträder vart tredje år.

Underlag: NE och Wikipedia

måndag 2 februari 2015

KYNDELSMÄSSODAGEN

                   KYNDELSMÄSSODAGEN

I dag är det den 2 februari, kyndelsmässodagen,
och vad betyder då det.
Ordet kyndelsmässa är en ombildning av latinets
"missa candelarum", ljusmässa. Dagen firas till
 åminnelse av att Maria bar fram Jesus i templet
40 dagar efter att han fötts. I Lukasevangeliet be-
skrivs hur Maria bar fram barnet..Detta blev sedan
en sed i hela den kristna världen att mödrar skulle
kyrktagas, som termen löd, dvs ledas av prästen
in i kyrkan när fyrtio dagar hade passerat efter
förlossningen. Fram till dess betraktades de som 
orena och fick icke besöka kyrkan. Seden var
allmän på den svenska landsbygden till långt in
på 1900-talet.

I folklig tro kom kyrktagningen ofta att förknippas
med rening trots att detta motiv inte fanns med i de
officiella kyrkliga bönerna. Begreppet "rening" bör
dock i detta sammanhang förstås som ett kultiskt
begrepp och inte som ett moraliskt. Kyrktagningen
hade även före 1942 års kyrkohandbok olika former
beroende på om det var "äkta" eller "oäkta" barn
och om de överlevt födseln eller ej, vilket gjorde
att den fungerade som en del av kyrkotuktssystemet.
  
Kyndelsmässodagen var helgdag i Sverige till
1772, då den utmönstrades ur kyrkoårets festka-
lender med en mängd andra helgdagar från katolsk
tid. Sedan dess har dagen firats i kyrkorna på närmast
liggande söndag. I den medeltida kyndelsmässan
ingick en särskild ljusvigning som följdes av ljus-
procession och ljusmässa. Dessa inslag, som givit
kyndelsmässodagen dess namn, har tagits upp på
nytt i vår tid.

Väderläget på kyndelsmäss har alltid varit föremål
för stort intresse. I sydligaste Sverige har man alltid
väntat sig en rejäl köldknäpp just då. I år har man också
fått sig en sådan, den s.k. "kyndelsmässeknutan",
I norra Sverige har bönderna fruktat töväder den här dagen och menar att det skulle få till följd
att sommarvädret blev dåligt. Ett gammalt talesätt lyder: "Kyndelsmässtö ger fruset korn och
ruttet hö". I år fick man en kall kyndelsmäss i norr.

Underlag: Bengt af Klintberg " Namn i almanackan"
                 och Wikipedia