torsdag 29 september 2016

TYSKLANDS NATIONALDAG


DEN 3 OKTOBER - TYSKLANDS NATIONALDAG
Den 3 oktober 1990 anslöt sig de nya delstaterna,
"die neuen Länder", från DDR:s tidigare område,
liksom östra Berlin, till Förbundsrepubliken
Tyskland. Den 3 oktober är sedan dess Tysklands
nationaldag, Tag der Deutschen Einheit.

Samtidigt, den 3 oktober 1990, blev Berlin officiellt
det återförenade Tysklands huvudstad. Först 1991
flyttade Tysklands parlament, förbundsdagen, och
regeringen från Bonn till Berlin.

Vi hyllar det tyska folket på nationaldagen och
sänder alla våra vänner i Tyskland våra bästa
hälsningar.
Särskilda hälsningar sänder vi till Angela Merkel.
Vi tycker hon är en fantastisk kvinna och önskar
henne all framgång i framtiden.

Folket i Sherwoodskogen

OKTOBER


I oktober ser vi bofinken och sädesärlan flyga bort alltmedan en del av oss höstgräver vår
täppa. Äppelträden och syrenerna fäller sina löv efter det att ask, björk, asp och rönn har
gjort detsamma. Är det mycket rönnbär på rönnen blir det en snörik och kall vinter, säger
Bondepractican.
Dagen har minskat till ungefär tio timmar i
Skåne, nio och en halv i Svealand och något
över åtta i Lappland.
Inte plågas vi av att oktober betyder den åtton-
de, men i Sydeuropa där de latinska räkneorden
lever kvar nästan oförändrade i vardagsspråket
borde man göra det och rätta åtta till tio var gång
man säger oktober. Så sker aldrig, vilket visar
slentrianens starka makt.

SPECIELLA DAGAR I OKTOBER
1 okt   Kinas nationaldag
2 okt   Mickelsmäss
3 okt   Tysklands nationaldag och internationella
            barndagen
4 okt    Kanelbullens dag !!!
12 okt  Spaniens nationaldag
24 okt   FN-dagen
30 okt   Sommartiden slut. Skruva tillbaka klockan
              en timme

BONDEPRACTICAN

Oktober Slagte-månaden säger:

Nu skall man plöja och Rågen så,
Med nytt Vin man Faten fylla må,
Nu månd´  Kölden till oss  skrida,
En varm Kakelugn kan jag väl lida.

Sammanställt i Sherwoodskogens skrivarstuga

söndag 25 september 2016

DEN NERLAGDA AFFÄREN


Glesbygdslandet där servicen försvinner
fast en del folk är kvar.

"Surtofta Mat- och Diverseaffär,
vem står i år för fiolerna där?"
"Först var det Svensson,
sen var det Olsson,
så blev det Jonsson,
sist var det Nilsson.
Men nu är det ingen som gör sig besvär
med Surtofta Mat- och Diverseaffär".

Sign H
 DN 5.11.73

lördag 24 september 2016

KRÄFTÄTANDET


I dessa spalter har vi tidigare behandlat såväl ålagillet som surströmmingstraditionen. Nu
återstår att titta lite närmare på våra kräfttraditioner.

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan medeltiden, men
endast i de högre samhällsklasserna.
Från 1500-talet har kräftor fungerat som festmat för
kungligheter.

Seden att anordna kalas i samband med kräftätandet
började först utvecklas i överklassen i slutet av 1800-
talet och spreds sedan till de breda folklagren. Det som
vi idag kallar för "kräftskiva" med kräftor, hattar och
lyktor och liknande tillbehör som visor och nubbar
kom först på 1930-talet.
Fram till 1994 var premiärdagen för kräftfiske 8 aug, för
att kräftorna skulle hinna växa sig stora nog. Dagen är
nu borttagen.  Skälet är bland annat den omfattande
importen av kräftor från bland annat Kina och Turkiet.
Endast kräftor med minimimåttet 7 cm får fiskas i
Sverige.

VISSTE DU ATT
- Erik XIV  under 1500-talet såg till att vallgravarna runt
  de kungliga slotten började användas för kräftodling.
- det ännu på 1800-talet var otänkbart  för den svenska
  bondeklassen att äta kräftor.
- Carl von Linné ansåg att människan inte skulle äta kräftor
  som han hade klassat som insekter.

Seden med kräftätande och kräftskivor är numera lika djupt
rotad i Sverige som firandet av midsommar och jul.

Underlag: "Allt om mat" och Sherwoodskogens provkök



MICKELSMÄSS

SKÖRDEFESTEN MICKELSMÄSS

I det gamla svenska bondesamhället var mickelsmässa en av
de största helgerna på året. Detta berodde på att skörden var
bärgad vid denna tid. Mickelsmäss inföll då förråden var
fyllda av mera mat än vid någon annan tidpunkt på året.
Det var också vanligt att ljuskällor av olika slag fick tändas
efter denna helg, för att sedan användas under vinterhalvåret.
Under veckan som följde fick tjänstefolket också en rad
rättigheter, såsom ledighet och rättighet säga upp kontrakt.

Dagen är ursprungligen en katolsk hyllningsdag för ärke-
ängeln Mikael som började firas i Rom på 400-talet.
Till höger en staty av Sankt Mikael från 400-talet, finns i
 Skellefteå kyrka.

I Bergslagens brukssamhälle Kopparberg samt i uppländska
Örsundsbro hålls minnet av helgens traditioner levande genom
en årligen återkommande marknad i samband med Mickelsmäss.
Även i Skåne, till exempel i Eslöv, Sjöbo och Helsingborg, firar
man detta med marknader, men heter då "Mikaelimarknad".
På de flesta platser firas dagen den 25 september, i morgon.

Underlag: Wikipedia

fredag 23 september 2016

SURSTRÖMMING


Surströmming är en strömming som konserverats genom jäsning, så kallad fermentering.

KONSERVERINGSMETODEN
Jäsning av livsmedel är en urgammal konserveringsmetod.
I Sverige blev metoden vanlig under 1500-talet, då saltbrist rådde i landet. Orsaken till
denna sammanhängde med Gustav Vasas tvist med Hansan, som hade monopol på all
salthandel i vår del av världen. Man saltade då in strömmingen med mindre salt än vanligt.
Det är möjligt att man på så sätt i Sverige upptäckte konserveringseffekten av jäsning.
Fet fisk som lax, karp röding, haj med flera fisksorter har länge konserverats genom
jäsning i många länder.

EU-REGLER
På grund av att surströmmingen i dag innehåller högre halter av dioxiner och PCB än
de tillåtna värdena inom EU har Sverige haft undantag från dessa regler under flera år,
först tillfälligt undantag 2002 till 2011 och sedan ett permanent undantag från 1 januari
2012 för sill/strömming fiskad i Östersjön.

PRODUKTION
Surströmmingstillverkningen har sitt centrum på Höga kusten, men den tas fram längs
hela Norrlandskusten, från Hästskär i norra Uppland till Kalix i norr.
Oftast sköts hanteringen av små familjeföretag. Den säljs dock och konsumeras i hela
landet.

KONSUMTION
Surströmmingen luktar mycket kraftigt och
smaken är salt.
Ett sätt att äta surströmmingen är i en så kallad
klämma. Den görs av två lika stora bitar av hårt
tunnbröd, grundligt smörade. Emellan lägger
man rensade surströmmingsbitar och på dessa
kokt, skalad och skuren mandelpotatis och på
detta hackad lök, gul och eller röd efter smak.
Messmör, gräddfil och dill kan också förekomma.
Klämman hålls med händerna och äts som en
vanlig smörgås. Om man föredrar mjukt tunn-
bröd kan ingredienserna rullas in i en ganska
stor skiva, som också bör smöras. En sådan rulle kallas stut. Vanliga drycker är öl och
 snaps men även svagdricka eller mjölk kan förekomma.

VAD SÄGER AMERIKANARNA OM DENNA MAT
I den amerikanska sajten Buzzfeed kan man till
exempel läsa:
- Det luktar som en blandning mellan bajsblöjor,
sopor och ett publikt badrum där någon slängt in
en massa hundmat.
- Den värsta lukt jag någonsin känt.
- Jag kan inte ens titta på det.

Men i Sverige har vi ätit surströmming i över 500 år
och det tänker vi fortsätta med. Ett friskare folk än det
svenska torde vara svårt att hitta, om nu detta kan ha något
samband med surströmmingsätandet?

Underlag: "Allt om mat"  och Sherwoodskogens provkök





onsdag 21 september 2016

KINAS NATIONALDAG


Folkrepubliken Kinas nationaldag firas om en dryg vecka, den 1 oktober. Dagen firas
till minne av Folkrepublikens grundande
den 1 oktober 1949. Den 2 oktober samma
år deklarerade folkrepublikens regering att
1 oktober skulle vara Kinas nationaldag.

Nationaldagen firas i Fastlandskina,
Hongkong och Macau med olika aktiviteter
anordnade av regeringen, bland annat
konserter och fyrverkerier.

Vid var femte nationaldag, till exempel 55,
60 och 65 år efter folkrepublikens grundande,
anordnas stora officiella firanden av
regeringen, däribland militäruppvisning på
Himmelska fridens torg.

Vi önskar er alla i det stora landet Kina lycka till
och sänder er våra hälsningar från

Folket i Sherwoodskogen


Underlag: Wikipedia

tisdag 20 september 2016

RYSSLAND, VART ÄR DU PÅ VÄG



Ryssland har varit Sveriges fiende i flera hundra år. Svenska folket känner av detta än i dag.
Rysskräcken lever kvar.
På 1700-talet kämpade vi förgäves mot den ryska övermakten. Stora delar av den svenska
armén hamnade i rysk fångenskap efter Poltava. Ryska flottor passade då  på att bränna allt
de kom åt efter den svenska ostkusten.
På 1800-talet förlorade vi Finland efter ryska anfall.
På 1900-talet anfaller Ryssland  Finland, det finska vinterkriget. Anfallet var också ett hot
mot Sverige.
Under flera århundraden har Ryssland hotat vår självständighet  och stabilitet häruppe i
Norden.
Efter Sovjetunionens kollaps efter andra världskriget har revanschsugna ledare kommit
att dominera den ryska utrikes- och försvarspolitiken.
Här dyker då Putin upp, rekommenderad av
Boris Jeltsin. Med sin gedigna KGB-bakgrund
behärskar han till fulländning det falskspel
 som är KGB:s specialitet.
Detta introducerar han i Ryssland. Det känne-
tecknas av lögner och manipulationer, och det har satt
sin prägel på den ryska ledningens agerande i stort
och smått. Demokratiska spelregler, hederlighet
eller öppenhet ser man inte mycket av numera. Den
ryske medborgaren märker inte mycket av detta. Det är ett brus högt över hans huvud.

Vissa ryska ledare tycks dessvärre sakna moral. Ett exempel på detta är den stats-
understödda dopingen av ryska idrottsmän. Vid OS i Rio de Janeiro tilläts inte ryska
 idrottsmän och kvinnor delta av den här orsaken.

I dessa dagar har det nu uppdagats att ryska diplomater ägnar sig åt spionage i Sverige.
Det har handlat om spionage mot militära anläggningar och industrier. Sannolikt är inte
Ryssland det enda land som utnyttjar sina diplomater på det sättet. Det torde väl främst
vara en fråga om omfattningen av denna illegala verksamhet och här tycks Ryssland ha
en tätposition.

Det tycks inte längre finnas ens normal anständighet kvar att vänta sig från Rysslands
Putin. Detta är beklagligt men synnerligen oroande.

Utarbetat av Sherwoodskogens tankesmedja


lördag 17 september 2016

PUTIN RÄKNAR RÖSTERNA


I Ryssland är det parlamentsval i morgon. Tidningar världen runt har redan avslöjat vem
som blir segrare i valet - Putin naturligtvis. Med stor majoritet tar Vladimir Putins
maktparti Förenade Ryssland hem spelet.
"Det viktiga är inte vem folk röstar på, utan vem som räknar rösterna", lär Josef Stalin
ha sagt en gång.
Och alla ryssar vet vem som håller i miniräknaren.
Veckomagasinet "The Moscow Times" som kom
ut i torsdags, har en stor bild av Putin på omslaget
med texten"Val 2016. Vinnaren är ......"

VÄLJARNA ÄR STATISTER
Egentligen är det för sorgligt. När Berlinmuren föll
och Sovjetunionen upplöstes fanns verkligen hopp om
att Ryssland skulle kunna bli ett land som strävade efter
fred, internationellt samarbete och välstånd för alla
innevånare. Det "fria val" som äger rum nu har inget med demokrati att göra, det är en
skådeprocess, där allting är givet på förhand. Väljarna är statister utan möjlighet att
påverka pjäsens handling.
Den 5 september beslutade justitiedepartementet att
Rysslands mest respekterade opinionsinstitut Levada
Center skall betraktas och behandlas som en "ut-
ländsk agent". Beslutet orsakades sannolikt av att
man funnit och offentliggjort att Putins parti på kort
tid fallit med närmare 10%.

STYRD DEMOKRATI
Putins metoder kallas ibland "styrd demokrati". Ett
antal lokala liberala " demokratiska"institutioner finns
på plats för att skapa illusioner av fria val, fri offentlig
debatt och offentliga och öppna rättegångar. Allt är
tillrättalagt. All makt ligger kvar hos Putin och
Förenade Ryssland.

VALET 2016
Inför detta val är reglerna ändrade. oönskade media är
tystade, oppositionella är tystade, fängslade eller till
och med mördade i ett par fall.
Hade valet varit på riktigt hade det sannolikt kunnat bli en riktig rysare. Putins parti
Förenade Ryssland fick i valet 2007 64 procent av rösterna. Vid förra valet 2011
var det nere i 49 procent och enligt Levade Center har det efter den ekonomiska krisen
minskat till 31 procent. Men så får inte valresultatet bli om Putin får räkna rösterna.

Underlag: Anders Lindberg AB










fredag 16 september 2016

ÅLAGILLE


I början av september reste några av Sherwoodskogens innevånare till ålakusten i Skåne, till
Åhus närmare bestämt, för att delta i ett äkta ålagille.

VAD ÄR ETT ÅLAGILLE
Ett ålagille är enkelt uttryckt en middag då man festar
på olika ålarätter. Allt från rökt ål till kokt och stekt ål
dukas fram i ålabodar och gästgiverier från mitten av
augusti till slutet av november. Gillet har en lång hist-
oria och tradition i Skåne, främst på kustremsan i Hanö-
bukten som också kallas Ålakusten. Det finns en ålaka-
demi i Åhus. Den har fastställt att det endast får kallas
för ett Äkta Ålagille om ålafesten i fråga upplevs i en
ålabod vid havet mellan Åhus och Yngsjö. Annars är
det bara ett  kalas med ål. Vill du med andra ord uppleva
ett äkta ålagille bör du bege dig till någon av de många
ålabodarna vid Hanöbukten.
Ålagillena har bland annat utsetts till ett World Class
Event och besöks årligen av gäster från många länder.


PROGRAMMET I STORT
Gillet leddes av en av ålakungarna i Åhus,  Max Svensson.
Vi samlades i sanden nere vid stranden av Hanöbukten.
 Max berättade skrönor om ålafisket förr och om bak-
grunden till alla traditioner och sedvänjor som hörde
 ålagillet till, Plötsligt utvecklas ett drygt halvdussin
fallskärmar uppe i skyn över våra huvuden. Det var den
 lokala fallskärmshopparföreningen som genomförde en
kvällsövning till allas stora förtjusning. De landade alla i
vattenbrynet strax framför oss.
Därefter var det dags att ta plats på träbänkarna i den
gamla rustika ålaboden, som var dekorerad med gammal
 ålafiskeutrustning. Vi tågade in till tonerna av "Ålefiskarns
 vals", framförd på dragspel av Bertil Ferm, känd från en
mängd framträdanden tillsammans med sina bröder,
"Bröderna Ferms". Han fortsatte sedan muciserandet
kvällen igenom, med vissa avbrott naturligtvis. Han ledde
också allsången vid borden, det var främst visor med
anknytnin till ål, Skåne och till destillerade drycker.

MATEN
All mat som serverades var tillagad på ål i någon form.
Först serverades ålasoppa med ål, grönsaker  och
grädde, Synnerligen välsmakande tyckte gästerna vid
vårt bord. Då var vi också hungriga.
Därefter bar man in den luade ålen, den är först rökt,
därav namnet luad (danska för rökt) och den är sedan
halstrad. Redan nu började en del av oss känna en viss
mättnad. Det ansågs viktigt att skölja ner ålamaten med
mycket öl och även annan dryck som var framställd på
borden.
Sedan följde kokt ål. Den varianten krävde morötter som
tilltugg. Men än var det inte slut på ålaätandet. Nu bär
man in den stekta ålen. Till den serverades en sorts ost-
röra som skulle spetsas med några droppar ättika.
Ålamaten avslutades med rökt ål som nog hade blivit
en favorit på menyn om det inte varit så att de allra flesta
var rejält mätta vid det här laget.
Vid vårt bord tyckte de flesta att nu får det allt räcka med
mat för den här gången, men då bär man in äppelkakan,
drypande av vaniljsås. Den var naturligtvis synnerligen
god samtidigt som den blev en fin avslutning på allt åla-
ätande.
Gillet avrundades med kaffe och en kaka. Tack och lov,
sade någon , att ni inte bjöd på spettekaka, det hade jag
inte klarat av.

Ålagillet  var för de flesta av oss en stark och minnesvärd
upplevelse, mycket tack vare att vi fick uppleva gillet i en
gammal ålabod , nära vattnet där ålarna fångats. Gillet
blev givetvis en stor kulinarisk upplevelse för många,
andra insåg nog senare att den mycket feta ålamaten
sätter magen och matsmältningen på svåra prov.
Sammantaget tyckte vi från Sherwoodskogen att detta var en
fin upplevelse som vi gläder oss över att ha fått vara med om.

Ålen är ju en fantastiskt intressant fiskart med ett långt och omväxlande liv som börjar i
Sargassohavet och inte nödvändigtvis behöver sluta i en ålabod vid Hanöbukten. Det
finns exempel på ålar som blivit över 100 år gamla, den äldsta som man känner till
levde i en brunn i Skåne och blev 144 år gammal. Läs mera om ålens liv och vandringar
i denna blogg, gå tillbaka och sök. Bloggen heter Hemlängtan och är daterad 2 okt 2015.

Utarbetat av Sherwodskogens Höganäsredaktion.





tisdag 13 september 2016

OM LIVET PÅ JORDEN

HÖSTMÖRKER
Redan har kungsljusen gått i frö
som saktmodigt dalar i mullen
och fyren på Hallands Väderö
blinkar åt fyren på Kullen.

Havets stjärnor,  ni många
som glittrar i diset så matt,
nu blir nätterna mörka och långa
ute på Kattegatt.

PROLETÄRHYMN
Det är mycket skadeligt
att födas adeligt.
Det är ännu mera sorgeligt
att avlida borgerligt.


SVENSK FILOSOFI
Trötthet och leda
försvinner på freda
men olust och vånda
är tillbaka på månda.

KRISTENHETEN
Älska din nästa, lymmel!
är det första av alla bud.
Men ynglingen tömde sin ölburk
under arga, hotfulla ljud.

SÅNGARLOTT
Så besviket och misslyckat livet kan bli
och vad plåga det kommer åstad!
Jag hade tänkt dikta en stor tragedi
men jag kände mig alltid för glad.

VAR GOD OCH VÄLJ
Kring varje natt är det tvenne dagar.
Kring varje dag är det tvenne nätter.
Välj vilket alternativ du behagar!
Tag åt dig det faktum du värdesätter!

FLITENS LAMPA
Trollhättan mal sina kilowatt,
och har flitigt matat min lampa i natt -
Dynamon snurrar i Älvkarleby,
men lampan bleknar, en dag börjar gry -
Nu går jag att sova och snusa.
Förgäves må Dalälven brusa.

Kortverser av Alf Henrikson

lördag 10 september 2016

NATOUTREDNINGEN



Ambassadören Krister Bringéus försvarspolitiska rapport, den så kallade Natoutredningen, har
inlämnats till Regeringen. Slutsatsen, är enligt DN som tagit del av rapporten, att det är bättre
för Sverige att gå med i Nato än att stå utanför.

Under nästan ett par decennier efter Berlinmurens fall kändes det som vi i Sverige kunde
 känna oss lugna.  Det gamla Ryssland i öster var försvagat och sågs inte längre som ett hot.
18 nya stater bildades och Sverige kunde nedrusta, Nato likaså. Men på några få år har läget
förändrats dramatiskt.

Natoutredningen har nog helt rätt i att ett isolerat
angrepp emot Sverige är ganska osannolikt. Om
något händer så kommer det att ske i samband med
en konflikt i de baltiska staterna och spridas därifrån.
Det är inte bara Bringéus som fruktar att något kan
komma att hända i Baltikum. I boken "2017. War in
Russia" skildrar förre Nato-generalen Richard
Shirreff hur det hela kan starta.
Det  börjar med pro-ryska demonstrationer i bland
annat Riga och trappas sedan snabbt upp. på ungefär samma sätt som pro-ryska
demonstrationer i östra Ukraina övergick till ett krig med maskerade ryska trupper inblandade.

Ryssland agerande ses - med rätta - som oförutsägbart. Landet pressas ekonomiskt, militära
aktioner har visat sig höja Putins popularitet tidigare.
Det är inte så underligt att Natoutredningen kommer fram till att Sverige skulle ha flera
 fördelar av ett medlemskap i Nato.
Det är också en slutsats som kommer att reta Kreml rejält. Vi får nog räkna med fler incidenter
i framtiden.

Underlag; Dagspress, särskilt Expressen och Mats Larsson





onsdag 7 september 2016

OM POLARISARNA SMÄLTER


Många frågar sig säkert i dessa dagar, vad händer om polarisarna smälter? Många rapporter
föreligger om onormalt snabb avsmältning i de arktiska områdena.
Om detta otänkbara ändå är på väg att inträffa, hur fort kan det i så fall gå och hur mycket
skulle världshaven stiga?
Dessa och hithörande frågor har behandlats tidigare i en blogg daterad 3 augusti 2014.
Gå tillbaka dit och läs!

Med hälsningar
Bloggredaktören

måndag 5 september 2016

SVENSKA HJÄRTAN

                    AKTA DITT HJÄRTA I DAG - MÅNDAG ÄR EN HÖGRISKDAG

Om det är någon veckodag som sliter på svenska hjärtan så är det måndagar. Men även julen
innebär en högre risk för att drabbas av hjärtinfarkt.
Att stress kan leda till hjärtinfarkt är välkänt, likaså
att stressen är högre vissa perioder på året. Nu har en
svensk forskargrupp bearbetat data för över 150 000
hjärtinfarkter i Sverige och slår fast att risken för en
hjärtinfarkt en måndag är elva procent högre än nor-
malt. Under julhelgen är risken för en hjärtinfarkt
sju procent högre.
En intressant aspekt var att uteslutande pensionärer
hade ökad risk för infarkt under julhelgen. För förvärvs-
arbetande är tydligen julhelgen mer avkopplande.
Men på måndagar har de förvärvsarbetande en klar
överrisk för infarkt, hela 20 procent. säger John Wallert,
psykolog och forskare vid Uppsala universitet till
tidningen Dagens Medicin.
En annan intressant iakttagelse är att juli tycks vara en
bra semestermånad. Risken för hjärtinfarkt minskar då
med åtta procent.
Att färre insjuknar i juli har inte visats i andra länder.
Kanske är detta med sommarsemester kopplat till en
skyddseffekt just hos svenskar

Fakta: TT, Flera dagstidningar, bl a sn.

lördag 3 september 2016

LABOR DAY

Labor Day är en högtid i USA och Kanada, vilken firas den första måndagen i september.
Högtiden grundades av Knights of  Labor år 1882 efter kanadensisk förebild, där dagen
firats sedan 1872.
USA firar inte den internationella arbetardagen Första Maj som började firas 1889. Orsaken
är bland annat  att presidenten Grover Cleveland inte ville att den amerikanska arbetar-
rörelsen skulle hedra Haymarketmassakern och att oroligheter skulle kunna uppstå.
Alla delstater har gjort Labor Day till allmän helgdag.

I USA finns inga stora socialistiska partier. Därför
är det ofta fackförbund som organiserar demons-
trationer. På senare år har dock många fack-
förbund och rörelser återupptagit traditionen med
demonstrationer på första maj, något som inte
förekommit sedan 1940-talet.

Traditionellt är Labor Day en dag för picknicks,
sommarens sista utflykt, eller sista festen innan
skolan börjar. I USA är mycket stängt den här
dagen utom vissa butiker och restauranger.

HAYMARKETMASSAKERN
Denna inträffade i Chicago 4 maj 1886 när strejkande
arbetare demonstrerade för 8 timmars arbetsdag på
torget Haymarket. 200 poliser ingrep för att upplösa demonstrationen, när någon plötsligt
kastade in en bomb från en sidogata. I det kaos som uppstod började poliser och arbetare
beskjuta  varandra vilket ledde till sju polisers och minst fyra arbetares död. En del poliser
började också skjuta på andra poliser i det kaos som uppstod efter bombexplosionen.
Åtta anarkister och strejkledare åtalades för att ha medverkat i bombdådet. Fyra av dem
hängdes. Till minne av Haymarketmassakern antogs den första maj som arbetarrörelsens
internationella kampdag runt om i världen.


Källor: Wikipedia
PS  Can any englishspeaking person reading this blogg tell us: Shall Labor Day be spellt
Labour Day? /DS

fredag 2 september 2016

KRIGSSEGLARE


I en tidigare blogg (31 augusti 2016) berördes sjökriget 1939-1945. Denna blogg kan ses som
en fortsättning på den tidigare.
Krigsseglare är en benämning på besättningsmän ombord på handels- eller fiskefartyg som
seglat i krigsområden. Benämningen tillkom under andra världskriget.

KRIGSRISKERSÄTTNINGEN
Ersättningen till dessa krigsseglare var under andra världskriget skandalöst dålig. Reglerna
för ersättningen var utarbetade av byråkrater som saknade all erfarenhet av sjökrigets villkor.
År 1939 slöt de fackliga parterna ett avtal om
krigsriskersättningen i olika zoner och hamnar,
ju farligare zon desto högre ersättning.
Till en början fick en svensk sjöman behålla 50
kronor per månad av sin krigsrisk, men summan
höjdes senare till 150 kronor. Resten av pengarna
sattes in på ett spärrat KX-konto i Postbanken som
endast skattemyndigheten hade fri tillgång till.
Ersättningen utgick för den tid fartyget befunnit sig
i respektive zon. Den högsta ersättningen, 300%
av lönen, utgick på den så kallade "dödsfarten",
nordtyska hamnar och Rotterdam.

En annan paragraf stadgade att ersättningen upphörde när
fartyget förlist. Den som lyckats ta sig upp i en livbåt var
alltså inte ersättningsberättigad. Missnöjet gjorde att 2000
svenska sjömän seglade i andra nationers fartyg, där hela
krigsrisken betalades ut med månadslönen.

HEMKOMSTEN
Många sjömän som hamnat väster om Skageraksspärren
upplevde absurda situationer vid hemkomsten. Några fann
att krigsriskkontot tömts av skattemyndigheterna som resultat av sköntaxering till följd av
utebliven självdeklaration. I andra fall möttes man av polisen för att man inte inställt sig i
tid till värnpliktstjänstgöringen.
Myndigheterna lade också ner stor kraft på att driva in skulder från sjöfolket. När de över-
levande från m/s Erik Frisell, sänkt av tyska U37 19 maj 1940, kom till Sverige väntade
personal från överståthållarämbetet och överlämnade indrivningskvitto till dem som inte
haft möjlighet betala sina skulder.
Någon krishantering av sjöfolkets upplevelser efter
minsprängningar och torpederingar eller efter lång tid
i livbåtar existerade inte. Många kom att döva sin ångest
 med sprit.
I mitten av 1990-talet beslöt regeringen efter påtryckningar
från flera håll att hedra de svenska krigsseglarna. Vid en
ceremoni på stenpiren i Göteborg invigdes 6  september
1997 "Krigsseglarnas Minnesmärke" skapat av Lars Kleen.
Ca 800 överlevande krigsseglare var närvarande när minnes-
märket avtäcktes.
Minnesmärket har inskriptionen:

"SVERIGE TACKAR SITT SJÖFOLK FÖR DESS INSATSER UNDER OFÄRDSÅREN
1939-1945"

Av de cirka 300 svenska fartyg som blev krigsförluster
 blev
96 torpederade
12 sänkta med artilleri
77 minsprängda
33 sänkta av flyg
Övriga blev uppbringade och förda till tyska hamnar
eller okänd orsak.

Källor: Wikipedia