ÅLAGILLE

I början av september reste några av Sherwoodskogens innevånare till ålakusten i Skåne, till
Åhus närmare bestämt, för att delta i ett äkta ålagille.

VAD ÄR ETT ÅLAGILLE

Ett ålagille är enkelt uttryckt en middag då man festar
på olika ålarätter. Allt från rökt ål till kokt och stekt ål
dukas fram i ålabodar och gästgiverier från mitten av
augusti till slutet av november. Gillet har en lång hist-
oria och tradition i Skåne, främst på kustremsan i Hanö-
bukten som också kallas Ålakusten. Det finns en ålaka-
demi i Åhus. Den har fastställt att det endast får kallas
för ett Äkta Ålagille om ålafesten i fråga upplevs i en
ålabod vid havet mellan Åhus och Yngsjö. Annars är
det bara ett  kalas med ål. Vill du med andra ord uppleva
ett äkta ålagille bör du bege dig till någon av de många
ålabodarna vid Hanöbukten.
Ålagillena har bland annat utsetts till ett World Class
Event och besöks årligen av gäster från många länder.


PROGRAMMET I STORT
Gillet leddes av en av ålakungarna i Åhus,  Max Svensson.
Vi samlades i sanden nere vid stranden av Hanöbukten.
 Max berättade skrönor om ålafisket förr och om bak-
grunden till alla traditioner och sedvänjor som hörde
 ålagillet till, Plötsligt utvecklas ett drygt halvdussin
fallskärmar uppe i skyn över våra huvuden. Det var den
 lokala fallskärmshopparföreningen som genomförde en
kvällsövning till allas stora förtjusning. De landade alla i
vattenbrynet strax framför oss.
Därefter var det dags att ta plats på träbänkarna i den
gamla rustika ålaboden, som var dekorerad med gammal
 ålafiskeutrustning. Vi tågade in till tonerna av "Ålefiskarns
 vals", framförd på dragspel av Bertil Ferm, känd från en
mängd framträdanden tillsammans med sina bröder,
"Bröderna Ferms". Han fortsatte sedan muciserandet
kvällen igenom, med vissa avbrott naturligtvis. Han ledde
också allsången vid borden, det var främst visor med
anknytnin till ål, Skåne och till destillerade drycker.

MATEN
All mat som serverades var tillagad på ål i någon form.
Först serverades ålasoppa med ål, grönsaker  och
grädde, Synnerligen välsmakande tyckte gästerna vid
vårt bord. Då var vi också hungriga.
Därefter bar man in den luade ålen, den är först rökt,
därav namnet luad (danska för rökt) och den är sedan
halstrad. Redan nu började en del av oss känna en viss
mättnad. Det ansågs viktigt att skölja ner ålamaten med
mycket öl och även annan dryck som var framställd på
borden.
Sedan följde kokt ål. Den varianten krävde morötter som
tilltugg. Men än var det inte slut på ålaätandet. Nu bär
man in den stekta ålen. Till den serverades en sorts ost-
röra som skulle spetsas med några droppar ättika.
Ålamaten avslutades med rökt ål som nog hade blivit
en favorit på menyn om det inte varit så att de allra flesta
var rejält mätta vid det här laget.
Vid vårt bord tyckte de flesta att nu får det allt räcka med
mat för den här gången, men då bär man in äppelkakan,
drypande av vaniljsås. Den var naturligtvis synnerligen
god samtidigt som den blev en fin avslutning på allt åla-
ätande.
Gillet avrundades med kaffe och en kaka. Tack och lov,
sade någon , att ni inte bjöd på spettekaka, det hade jag
inte klarat av.

Ålagillet  var för de flesta av oss en stark och minnesvärd
upplevelse, mycket tack vare att vi fick uppleva gillet i en
gammal ålabod , nära vattnet där ålarna fångats. Gillet
blev givetvis en stor kulinarisk upplevelse för många,
andra insåg nog senare att den mycket feta ålamaten
sätter magen och matsmältningen på svåra prov.
Sammantaget tyckte vi från Sherwoodskogen att detta var en
fin upplevelse som vi gläder oss över att ha fått vara med om.

Ålen är ju en fantastiskt intressant fiskart med ett långt och omväxlande liv som börjar i
Sargassohavet och inte nödvändigtvis behöver sluta i en ålabod vid Hanöbukten. Det
finns exempel på ålar som blivit över 100 år gamla, den äldsta som man känner till
levde i en brunn i Skåne och blev 144 år gammal. Läs mera om ålens liv och vandringar
i denna blogg, gå tillbaka och sök. Bloggen heter Hemlängtan och är daterad 2 okt 2015.

Utarbetat av Sherwodskogens Höganäsredaktion.