fredag 2 september 2016

KRIGSSEGLARE


I en tidigare blogg (31 augusti 2016) berördes sjökriget 1939-1945. Denna blogg kan ses som
en fortsättning på den tidigare.
Krigsseglare är en benämning på besättningsmän ombord på handels- eller fiskefartyg som
seglat i krigsområden. Benämningen tillkom under andra världskriget.

KRIGSRISKERSÄTTNINGEN
Ersättningen till dessa krigsseglare var under andra världskriget skandalöst dålig. Reglerna
för ersättningen var utarbetade av byråkrater som saknade all erfarenhet av sjökrigets villkor.
År 1939 slöt de fackliga parterna ett avtal om
krigsriskersättningen i olika zoner och hamnar,
ju farligare zon desto högre ersättning.
Till en början fick en svensk sjöman behålla 50
kronor per månad av sin krigsrisk, men summan
höjdes senare till 150 kronor. Resten av pengarna
sattes in på ett spärrat KX-konto i Postbanken som
endast skattemyndigheten hade fri tillgång till.
Ersättningen utgick för den tid fartyget befunnit sig
i respektive zon. Den högsta ersättningen, 300%
av lönen, utgick på den så kallade "dödsfarten",
nordtyska hamnar och Rotterdam.

En annan paragraf stadgade att ersättningen upphörde när
fartyget förlist. Den som lyckats ta sig upp i en livbåt var
alltså inte ersättningsberättigad. Missnöjet gjorde att 2000
svenska sjömän seglade i andra nationers fartyg, där hela
krigsrisken betalades ut med månadslönen.

HEMKOMSTEN
Många sjömän som hamnat väster om Skageraksspärren
upplevde absurda situationer vid hemkomsten. Några fann
att krigsriskkontot tömts av skattemyndigheterna som resultat av sköntaxering till följd av
utebliven självdeklaration. I andra fall möttes man av polisen för att man inte inställt sig i
tid till värnpliktstjänstgöringen.
Myndigheterna lade också ner stor kraft på att driva in skulder från sjöfolket. När de över-
levande från m/s Erik Frisell, sänkt av tyska U37 19 maj 1940, kom till Sverige väntade
personal från överståthållarämbetet och överlämnade indrivningskvitto till dem som inte
haft möjlighet betala sina skulder.
Någon krishantering av sjöfolkets upplevelser efter
minsprängningar och torpederingar eller efter lång tid
i livbåtar existerade inte. Många kom att döva sin ångest
 med sprit.
I mitten av 1990-talet beslöt regeringen efter påtryckningar
från flera håll att hedra de svenska krigsseglarna. Vid en
ceremoni på stenpiren i Göteborg invigdes 6  september
1997 "Krigsseglarnas Minnesmärke" skapat av Lars Kleen.
Ca 800 överlevande krigsseglare var närvarande när minnes-
märket avtäcktes.
Minnesmärket har inskriptionen:

"SVERIGE TACKAR SITT SJÖFOLK FÖR DESS INSATSER UNDER OFÄRDSÅREN
1939-1945"

Av de cirka 300 svenska fartyg som blev krigsförluster
 blev
96 torpederade
12 sänkta med artilleri
77 minsprängda
33 sänkta av flyg
Övriga blev uppbringade och förda till tyska hamnar
eller okänd orsak.

Källor: Wikipedia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar