MARS 2022

 I mars hör vi lärkan sjunga, ser istapparna droppa, känner vårdagjämningen komma. Mot slutet av månaden brukar upp emot 20 000 tranor samlats vid Hornborgarsjön i Västergötland för den stora trandansen. Parvis flyger de sedan därifrån och slår sig ner och häckar runt om i landet. Ett tranpar håller samman livet ut.

Dagen blir 12 timmar lång i hela landet inklusive i det stora Lappland.

Mars är den romerska krigsgudens namn. Ett prästkollegium på tolv personer vandrar omkring i det antika Rom varje år i mars månad, klädda i sällsamma kostymer med höga struthattar och trummande på heliga sköldar, sjungande åldriga sånger som de inte själva begrep. De offrade även till Mars på hans altare på Marsfältet en gris, ett får och en tjur, och offret kallades suovetaurilia vilket betyder grisfårtjur.

VÅRDAGJÄMNINGEN

Den största helgen på året är den

då det ljusnat så mycket i huset

att man kan äta sin middag igen

utan  att tända ljuset.

Ja, den stunden då flagande förortskvarter

ekar av trastarnas röster

och kyrktuppens skugga när solen går ner

pekar exakt åt öster.

ORD ATT MINNAS

¤ Engelskt ordspråk

En  fläck syns bäst på det finaste tyget.

¤ Jerome K. Jerome

Arbete fascinerar mig. Jag kan stå och se på i timmar när andra arbetar.

¤ John D. Rockefeller jr

Vänskap som bygger på affärer är bättre än affärer som bygger på vänskap.

¤ Robert Copeland

För att få något uträttat bör en kommitté bestå av högst tre ledamöter, varav två bör vara frånvarande.

¤ Svenskt ordspråk

När solen går ner i väst gör den late mest.

¤ Theodore de Beauville

Den som aldrig gör någonting gör aldrig fel.

¤ Don Marquis

Om någon säger att han blivit rik av hårt arbete, så bör du fråga: Vems arbete?

¤ Okänt

Belöningen för ett väl uträttat arbete är ett väl uträttat arbete.

Om mars månad, MARTIUS, sägs:

Om mycken dagg i Mars månad sig begifver.

Mycket regn i detta år det blifver.

Så mycken dagg som i Mars månad må falla,

Så mycken rimfrost efter påska med alla.

Så mycken dagg ska ock i Höstmånan komma.

Det blifver oss till gagn och fromma.

Alla de trä som neder blifva slagna,

I mars månad på de två sista Fredagar,

De blifva fast och förkasta sig icke.

Det haver en vis man sagt för mig.
Blifver vädret på Palmsöndag klart,

Då får Kornet och Växt samma år fart.

VAD HÄNDER I MARS MÅNAD?

Äntligen har vi fått kasta av oss alla dessa covid-19 relaterade restriktionerna. Det tog drygt två år av försakelser och drygt 16 000 liv för att komma igenom detta. Vi hade alla börjat hoppas på en ljus framtid , men nu verkar det som vi drabbats av något som kan bli ännu värre, krig i Europa.

Galningen Putin kastar sig över ett broderfolk, Ukraina, för att som han säger "återställa den geopolitiska ordningen", som rådde under Sovjettiden, med Ryssland i centrum omgivet av lydriken.

Denna hans galenskap kommer förhoppningsvis att kosta honom regeringsmakten.

I skrivande stund pågår strider runt om i Ukraina, 100 000-tals ukrainare är på väg att fly ut ur landet. Ukraina har mobiliserat, män mellan 18 och 60 års ålder deltar i försvaret. Mycket tyder på att kriget kan bli långvarigt och kostsamt i människoliv för båda parter, många civila, kvinnor och barn, har drabbats. Putin har uppenbarligen gjort en felkalkyl, det här ser sannerligen inte ut att bli  en snabb affär för den ryska krigsmaskinen.

Underlag: Alf Henrikson. de äldste i Sherwoodskogen samt Cirka Nitti i Nikkaluokta

FEBRUARISOL

 FEBRUARISOL

Hasselns korvar är bruna och små

sälgens kissar är tunna och grå.

Men de finns där ändå.

Tryggt väntar de på

att den vidriga vintern skall gå.

Jag gick över skaren, och skuggan var blå,

ljuset var kraftigt fast luften var rå.

Nu är veckorna få

tills vi kommer att nå

det som hasseln och videna väntar på.

Alf Henrikson

SLUTET FÖR PUTIN

 KRIGET MOT UKRAINA INNEBÄR SLUTET FÖR DEN RYSKE ENVÅLDSHÄRSKAREN PUTIN. HAN KOMMER INTE PÅ SIKT ATT ÖVERLEVA SITT KATASTROFALT FELKALKYLERADE BESLUT. OCH HISTORIEN KOMMER INTE ATT VARA NÅDIG.

Det finns en populär sovjetisk slagdänga skriven av den ryske poeten Jevtusjenko. I sin förljugenhet sammanfattar den exakt vad Putins krigsförklaring mot Ukraina handlar om.

Vi kan kriga / men vi vill inte / att soldater skall falla i strid / Fråga de som föll vid Elbe / om ryssarna vill ha krig? (Fri översättning).

Sången är en märklig hyllning till Sovjetunionens insats i andra världskriget. Den låter förstå att Sovjet hjältemodigt befriade världen men att man motvilligt tvingades slåss, kriget var ett ok man utan egen förskyllan tvingades bära.

Ingenting om Molotov/Ribbentrop-pakten, anfallet mot Polen och Finland, ockupationen av de baltiska staterna, hur Öst- och Centraleuropa tvingades in bakom en järnridå.

Hur många gånger har man inte på TV fått se parader på Röda torget på Segerdagen där samma absurditeter uttalats?  "Vi vill inte kriga, vi  vill ha fred". Samtidigt  jublar åskådarna åt de kolossala robotarna som man paraderar med i centrala Moskva. Man klär upp sina barn i soldatdräkter från andra världskriget. Många ryssar tar avstånd från den här militarismen. Men det finns fortfarande en utgångspunkt som är mycket populär: att ryssen i gemen vill ha fred och endast krigar när man tvingas till det. Denna genomförljugna utgångspunkt är vad Putinregimen kommer att hänvisa till inför ryska folket.

Först anföll Ryssland Georgien 2008 eftersom man "tvingades" till det. Därefter Krim 2014 . Nu ännu en gång Ukraina 2022 - den här gången på bred front. Ryssland bombarderar flygplatser och militärbaser över hela landet, stridsvagnarna står utanför Kiev och Charkov. Rysslands president bombar alltså ett land som han själv betraktar som en del av Ryssland.

 

Det här är slutet för Putin-regimen. Det är ett krig som inte kommer att ge några resultat, som saknar folkets stöd och som leder till blodspillan hos en fredlig granne som en stor del av ryssarna har känslomässiga band till. Galenskapen är fullkomlig.

Putin kanske inte faller genast, men Ukraina blir hans Afghanistan.

Underlag: Anna-Lena Laurén 

PUTIN - GANGSTERBOSSEN

PUTIN ÄR INGEN STATSMAN, HAN ÄR EN GANGSTERBOSS.

DET VLADIMIR PUTIN GÖR ÄR INGET NYTT. HAN TRAMPAR PÅ I KÄNDA BLODSSPÅR , DÄR FÖRHALNING OCH FÖRVIRRING ÄR BEPRÖVADE METODER .

Vladimir Kalsongförgiftaren har vecka efter vecka fått ledarna för västdemokratierna att hålla andan och stå på tå. Det är mer än vad  hans kollega Mackie Kniven lyckades med , trots att han också var en  förfaren lönnmördare, kanske rent av skickligare. Enligt sången från "Tolvskillingsoperan" som gjorde Mackie odödlig kunde blodet på hans handskar aldrig spåras. Men en hel värld vet varifrån nervgiftet kom som skulle göra slut på oppositionspolitikern Navalnyj.

Vladimir Putin höll på måndagkvällen ett tal till nationen. Det är sådant statsmän brukar göra. Men Putin är inte en statsman. Han är en gangsterboss om än med stridsflyg, stridsvagnar och kärnvapen. Andra gangstrar viftar med ombyggda startpistoler. Putin mobiliserar sina stridskrafter längs Ukrainas gränser. Viss skillnad men ändå samma "modus operandi", köp en tulpan annars får du en snyting.

Till gangstermetodiken hör också att då och då visa sig resonlig, nöja  sig med en mindre andel av den "beskyddade" butiksägarens kassa och bli förorättad om denne ändå sätter sig på tvären. Det är trist att behöva ta till våld när man egentligen bara vill  göra affärer.

Somliga gangstrar uppövar ett mästerskap i att inför sig själva och världen göra sina offer till en slags medbrottslingar och sig själva till ett slags offer.

DN:s Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén beskrev häromdagen den förhalnings- och förvirringstaktik som Putin tillämpat under den pågående krisen som en "skotsk dusch". Ur munstycket kommer omväxlande kallt och varmt vatten. Ena stunden får Frankrikes president medla fram ett toppmöte med USA:s president. Nästa stund utropar han två nyskapade stater i Ukraina till självständiga "stater", det vill säga  påminner om att erövringskriget  faktiskt  pågår sedan år tillbaka.

Inget Putin gör är nytt eller originellt. Han trampar på i kända blodspår. Slobodan Milosevic och hans underhuggare Mladic och Karadzic var patologiska skotska duschare. 

I historieböckena kan vi se hur det gick till när Hitler  intog Danzig. Han klädde ut tyska soldater till upproriska polacker och lät dem "överfalla" en radiostation på polsk mark. Tyskland svarar på "provokationen" genom att invadera och ta hela Polen tillsammans med Sovjet.

Putin är inte Hitler. Den ryske presidenten  är inte någon apokalyptisk fanatiker. Men i vissa avseenden är gangstrar förbluffande lika,  oavsett format. Och också en historisk småhandlare som Putin kan ha en plan. Den analyseras pedagogiskt i en artikel i tyska tidningen Die Zeit (19/1 2022). Det är inte kalla kriget Putin vill blåsa liv i säger Die Zeit, tvärtom. Kalla kriget kännetecknades av fasta allianser, fixerade gränser och bundna avtal, kort sagt ordning och reda. Det Putin strävar efter är motsatsen, en världsoordning där den starkare har full frihet att ta vad han vill ha, en gangstervärld.

Underlag: Per Svensson, DN

 

RYSK UKRAINASTRATEGI

 Genom sitt totala förakt för internationell rätt och anständighet har Putin, enligt tillgänglig mediainformation, tydligen bestämt sig för att etablera två nya stater i de tidigare ryskdominerade områdena Donetsk och Luhansk. Härigenom kan han förstärka den ryska närvaron i Ukraina utan att inleda en invasion av landet genom att låta delar av de truppstyrkor som varit grupperade runt Ukraina tåga in i de nybildade staterna och kraftigt förstärka den ryska truppnärvaron där. Om så sker borde den direkta krigsrisken i området minska på kort sikt men sannolikt öka på lite längre. Ett problem för Putin är sannolikt att han måste ha någonting att visa upp för den egna befolkningen, en framgång av något slag. Men vällovligt är det naturligtvis att den direkta krigsrisken som omvärlden befarat under några veckor för tillfället kan bedömas som ganska liten. 

Putins pågående och framgångsrika lemlästning av Ukraina i sydost, och Krim tidigare, kan kanske räknas som tillräckligt krigsbyte att visa upp  inför den ryska hemmapubliken. På sikt kan emellertid den här strategin bli förödande för ryssarna, och även för ukrainarna för den delen.

                                Ukrainas regeringschef Volodymir Zelenskyj

Den ryska strategin på sikt syftar sannolikt till att de stridskrafter som ryssarna tillfört de två nybildade staterna skall pressa på norrut med hjälp av den taktik man tillämpat tidigare med frihetslängtande ryssar, ofta förklädda ryska soldater,  som vill återförenas med moderlandet Ryssland. Avsikten är förmodligen att ett minimum av öppna krigshandlingar skall erfordras, men det kommer naturligtvis att ta tid. Om nu detta är de ryska avsikterna, hur länge kan det dröja innan de avslöjats av ukrainarna och vilka åtgärder kan de då tänkas vidta? Att det kan bli en fråga om öppna krigshandlingar kan inte uteslutas.

Ledare inom EU och västvärlden har redan beslutat  att sanktioner skall sättas in mot Ryssland som en följd av landets agerande gentemot Ukraina, i vilken form och av vilken omfattning är för närvarande inte känt. Vad man med säkerhet vet är att den vacklande ryska ekonomin är mycket känslig för sanktioner av olika slag. Ryssland är rikt på naturrikedomar av olika slag, gas, oljor, mineraler mm. Men vad man också vet är att det har varit oligarkernas julafton under flera års tid. Det har stulits rysk statsegendom värd enorma belopp med Putins goda minne, han har själv medverkat i denna verksamhet och anses numera vara en av Rysslands rikaste personer. Det räcker med att titta på hans sommarresidens nere vid Svarta havet för att förstå omfattningen. En av oligarkerna som stött Putin och i gengäld fått hans hjälp att föra ut stora penningbelopp ur landet är Roman Abramovitj, numera bland annat ägare till den engelska fotbollsklubben Chelsea.

Den här strategin som tycks tillämpas är inte Putins egen skapelse. Den diskuterades i ryska riksdagen, duman, men förkastades av Putin för flera veckor sedan. Nu har han fått krypa till korset och anamma den.

Det har kommit information om att bland de sanktionsåtgärder som är förestående är en avstängning av den ryska gasledningen North Stream 2 till Tyskland. Detta kommer att bli synnerligen kännbart för Ryssland

Man har tidigare frågat ryska myndigheter hur de påverkats av tidigare sanktionsåtgärder. Svaret har som regel varit, inte alls. Det är emellertid känt att ryska myndigheter, mot bakgrund av den bräckliga ryska ekonomin, påverkats starkt. Just nu planeras svartlistning av ett halvdussin ryska internationella storbanker. Detta kan bli ett dråpslag för rysk ekonomisk penninghandel.

Internationella bedömare tror att Putin skjutit sig själv i foten genom alla de åtgärder han har eller är på väg att vidta i Europa. Allt flera frågar sig, hur länge skall denne man få fortsätta att styra Ryssland?

PUTIN FÅR KRITIK

 RYSK MILITÄR UPPMANAR PUTIN ATT INTE PROVOCERA FRAM ETT KRIG

"Ett ryskt krig mot Ukraina vore en enorm tragedi och en grov förbrytelse. Försöket att genom våldshot få Ukraina att älska Ryssland är meningslöst och farligt."  Yttrandet är fällt av Leonid Ivasjov (nedan).

Leonid Ivasjov  är ordförande i  All Ryska officersförbundet och har genom karriären haft höga poster inom det sovjetiska försvarsministeriet. Bilden är från 2008.

Han är en av kritikerna, tidigare generalöverste, som 78-åring är han nu ordförande i ryska officersföreningen, en nationalistisk veteranorganisation. Han är en känd högernationalist som under lång tid --1976 till 2001--hade höga poster inom det sovjetiska och senare ryska försvarsministeriet.

Han stödde annekteringen av Krim för åtta år sedan. Men nu har Ivasjov svängt och skriver i ett öppet brev att ett krig mot Ukraina vore "en enorm tragedi och en grov förbrytelse". Och i en intervju i liberala radiostationen Echo Moscvy sade han sig tala för majoriteten av sina pensionerade officerskollegor.

Hans kritik mot Putin är skarp, och han kräver att presidenten avgår på grund av den "konstgjorda konflikt" som han har skapat som en distraktion från växande inhemska problem. I sitt öppna brev hävdar Leonid Ivasjov att ett krig skulle kosta tiotusental människoliv på båda sidor, och för alltid göra ryssar och ukrainare till dödliga fiender. En rysk offensiv skulle göra Ryssland till en internationell paria, utsatt för tunga sanktioner. Han uppmanar Putin att uppge sin " kriminella politik att provocera  fram ett krig där Ryska federationen kommer att finna sig stå ensam mot Västs allierade styrkor".

En väpnad operation mot Ukraina skulle ytterst kunna hota Rysslands existens som oberoende stat, varnar Ivasjov.

Översten Michail  Chodarenko (till vänster), tidigare anställd vid ryska generalstaben, varnar också för ett krig mot Ukraina, "ingen i Ukraina kommer att hälsa den ryska armén med bröd, salt och blommor."

Det är emellertid osäkert om dessa åsikter är utbredda eller i vad mån de kan påverka Putin i hans beslutsfattning. Men de tyder på att det finns kännedom om Putins planer i höga militära kretsar. Vad har då exmilitärernas utspel för betydelse? Åsikterna skiftar.

Andrej Kolesnikov, en analytiker vid Carnegie Moscow Center, säger i tidskriften Politico:

- Det finns en allmän känsla att om det blir ett krig, kommer  det varken bli kort eller segerrikt, och det kommer att bli många offer. Inte ens de mest konservativa skikten i samhället tycks vilja ha ett verkligt krig.-

Den oberoende militärkommentatorn Aleksandr Golts trodde först att Ivasjovs fredsappell var fejk, med tanke på hans nationalkonservativa bakgrund. Men eftersom Ivasjov har en djup förankring i det militära etablissemanget har han tagit på sig rollen att uttrycka åsikter hos tjänstgörande officerare, som annars inte får uttala sig politiskt.

Underlag: Michael Winiarski,  Dn.

SKOTTDAGEN 29 FEBRUARI

 Skottdagen är  "den inskjutna dagen" som gör att almanackan vart fjärde år innehåller 366 dagar, så kallade skottår. Skottår infaller vart fjärde år som är jämt delbara med 4, det vill säga 2016, 2020,2024 osv, det är samma år som sommarolympiaderna går av stapeln.

I den kalender som konstruerades i Rom på Julius Caesars tid, den s.k. julianska kalendern, räknade man med att varje år är 365 1/4 dagar långt. Därför satte man in en skottdag vart fjärde år.

Under påven Gregorius XIII:s  tid korrigerades den julianska kalendern. Året är elva minuter kortare än vad man tidigare räknat med, och för att det inte skall bli en förskjutning mellan naturår och kalenderår ska tre skottdagar uteslutas under varje 400-årsperiod. Den differens som hade uppstått mellan naturår och kalenderår på grund av den julianska kalendern korrigerades i Sverige först år 1753. I almanackorna för det året följde 1 mars omedelbart efter 17 februari.

Fram till år 2001 var det 24 februari som räknades som skottdag vart fjärde år. Det hade till följd att namnen på de fem sista dagarna i februari försköts en dag när det var skottår: Mattias inföll 25 februari, Sigvard 26 osv. Denna egendomlighet beror på att de gamla romerska kalendrarnas tidskorrigeringar brukade sättas in mellan 23 och 24 februari. I den nya namnlängden är det 29 februari, det naturliga datumet i sammanhanget, som är skottdag.

Den vanligaste folkliga traditionen i samband med skottdagen är att det är tillåtet för kvinnor att fria den dagen. På en del håll har det lett till att ogifta kvinnor denna dag anordnat fester för ogifta män.

Underlag: Bengt af Klintberg och Wikipedia

PUTIN OCH OLIGARKERNA

 I skrivande stund, 18 febr, har ännu inte Putin gett sin armé order att gå in i Ukraina.

Strateger och politiker världen över spekulerar över om och när det eventuellt kommer att ske. Världens ledare hotar Ryssland och Putin med kraftiga sanktioner om han skulle våga sig på en invasion. Kanske börjar Putin  inse att det inte blir så lätt för det ryska folket och inte heller för honom själv om han startar det här kriget.

Omvärlden har fått upp ögonen för den våldsamma penningflykt från Ryssland till främst västvärlden som pågår för närvarande. De ryska oligarkerna försöker desperat att få ut sina pengar ur Ryssland. London är en favoritadress. Över 5 procent av Londons dyraste fastigheter har på senaste tiden sålts till oligarker. Putin spelar med i detta spel. Den rika ryska överklassen är viktig för Putins ledarställning och för hans egna strävanden att bygga upp en jätteförmögenhet inom landet. Navalnyj var en av de första som avslöjade honom, bland annat hans lyxpalats, något som Putin inte torde kunna förlåta honom för någonsin.

Säkert kommer sanktionerna att bli mycket kraftfulla om Putin startar det här kriget. Till exempel vill EU stoppa rika ryssar från att köpa "gyllene pass." I dag kan sådana köpas i flera EU-länder. I tre av EU-länderna går det att bli medborgare genom att göra investeringar i landet: Cypern, Malta och Bulgarien. I tolv andra EU-länder, bland andra Italien, Nederländerna och Spanien, kan personer få uppehållstillstånd i utbyte mot mer eller mindre stora investeringar.

Systemet med "gyllene pass" och "gyllene visum" kritiseras hårt i en rapport som EU-parlamentets utskott för mänskliga fri- och rättigheter (Libe-utskottet) antog i förra veckan.

I rapporten skrivs att gyllene pass är "stötande ur etisk, juridisk och ekonomisk synvinkel och utgör flera allvarliga säkerhetsrisker" och därför bör tas bort.

I utskottet sitter svenska socialdemokraten Evin Incir och hon säger: --Gyllene pass och gyllene visum är galenskap som inte hör hemma i vårt demokratiska Europa. Om den fria rörligheten skall fungera så kan inte enskilda medlemsländer gå egna vägar och ge pass och visum till kinesiska affärsmän och ryska oligarker, som många gånger är brottslingar och korrupta, säger hon. En annan ledamot i Libe-utskottet säger: Ingen vettig människa kan godta att man kommer hit och tvättar pengar, det är olagligt, det undergräver rättsstaten även om det fyller på vissa staters skattekistor.

I Bulgarien har gyllene pass funnits sedan 2013, men den nya regeringen har lovat sätta stopp. Hittills har totalt 97 personer köpt, varav huvudparten är ryssar. Tre av de individer som identifierats är ryska bankchefer, skriver nyhetssajten Euractiv.

EU-utskottets rapport antogs med stor majoritet. Samtliga svenska ledamöter i utskottet röstade för ett borttagande, dessa var förutom Evin Incir, Sara Skyttendal KD, Tomas Tobé M, Malin Björk  V och Alice Bah Kuhnke  MP.

Rapporten väntas gå till omröstning i EU-parlamentet i plenum i mars.

Underlag: Sigrid Melchior DN.

USA:S DEMOKRATI ÄR DÖENDE

 Genom att ljuga systematiskt och utmåla medierna som folkets fiender har Donald Trump vilselett och ökat den djupa splittringen som redan finns i det amerikanska samhället. När nu självaste presidenten och hans partikamrater på falska grunder hävdar att valförlusten beror på fusk är syftet att allvarligt skada den amerikanska demokratien.  Det skriver Jan  Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid Utrikespolitiska Institutet.

Efter förödmjukelsen att inte bli omvald har Donald Trump lyckats bra med den fortsatta radikaliseringen av det republikanska partiet och odlandet av myten om ett stulet val. En tredjedel av amerikanerna "anser" att Donald Trump vann presidentvalet 2020 och bland de republikanska väljarna är andelen hela 75 procent.

Det säger något om lögnens makt. I sökandet efter spår av  valfusk har förbandet av republikanskt avlönade jurister hittat 16 ogiltiga röster bland 159 miljoner valsedlar  från hösten 2020. Men nästan samtliga kom från republikanska väljare som hade försökt rösta två gånger på Trump.

Det finns i praktiken bara två politiska läger i USA och när majoriteten av kandidaterna och väljarna i den ena tror (eller låtsas tro) tror att demokratin redan är död är det ingen överdrift att kalla den döende, hinnan mellan demokrati och autokrati är redan sprucken. Om Trump blir vald till president 2024 kommer tre av fyra väljare som gav honom jobbet också att tro på lögnen om att demokratin redan var död. Det skulle ge honom och partiet ett mullrande mandat att fortsätta "rädda" demokratin. För det är det de försöker göra.

Att den största av Trumps lögner fått ett sådant fäste är ett av två akuta skäl till att USA:s  demokrati betraktas som döende. Det andra är den pågående kampanjen mot rösträtten, som hämtar kraft ur myten om det stulna valet.

I skuggan av hösten 2020 kan amerikansk politik se relativt lugn ut på avstånd men på delstatsnivå sjuder det.

                                                    Roy Cohn och Donald Trump

På delstatsnivå har republikanerna lagt fram över 900 lagförslag som kan göra det svårare att rösta eller skärper straffen för den som begår misstag. I 19 delstater har 34 nya lagar redan genomförts. Det handlar om allt från högre trösklar för den som vill registrera sig som väljare till mera bisarra förslag som förbud att dela ut vatten till människor som köar i timmar utanför vallokalerna. Man försöker rita om valkretsar, bemanna rösträkningsbyråkratin med Trumplojala republikaner och genomföra kraftiga nedskärningar av antalet vallokaler i svarta bostadsmråden.

Det kallas kamp för ordning och rättvisa men offensiven är besynnerligt fokuserad på staterna där valet 2020 avgjordes--och i  dessa vågmästarstater med bostadsområden där majoriteten av medborgarna är svarta. Och över detta vidsträckte slagfält turnerar Trump för att piska upp stöd för de partivänner som ställer sig bakom myten om det stulna valet. Den som öppet tror, eller låtsas tro,

på den största av hans lögner kan påräkna hans stöd inför höstens mellanårsval till kongressen, där samtliga stolar i representanthuset och 34 av senatens 100 stolar skall besättas av väljarna

I  ett samhälle där de antifascistiska reflexerna ha bedövats av tio års småstryk skulle demokratins död bara bli ännu en debatt.

I TV4:s morgonstudio kunde man härom dagen se kommentatorn Marcus Oscarsson fingra på en pekskärm med rubriken "Död eller inte?" Två kolumner. Ja, säger vissa. Nej, säger andra. Bredvid honom: ett skelett med solglasögon. Kanske är det först nu man begriper vad Yale-professorn Timothy Snyder menade med sin varning om lögnens kraft i en broschyr efter Trumps seger 2016: "Om ingenting annat är sant är allt annat bara ett spel."

Underlag: Andrev Waldén, fristående ledarskribent DN  ledarsida

BYTE AV KULTURMINISTER

 Efter Amanda Lind satsar socialdemokraterna nu på en ny oprövad kraft som företrädare för kulturlivet i landet , Jeanette Gustafsdotter heter hon, jur kand och ämneslärare. 

Ansvaret som idrottsminister övergick från kultur- till justitiedepartementet när Amanda Lind lämnade regeringen. Anders Ygeman har övertagit det ansvaret och lika bra var ju det när det  framkommit att Jeanette Gustafsdotter inte ens är simkunnig. Dessvärre tycks hon också sakna en annan förmåga, inte helt oväsentlig för landets kulturmínister, förmågan att uttrycka sig begripligt, under förutsättning  att man har något viktigt att säga.

                             Inga-Britt Ahlenius i konflikt med Bosse Ringholm

Vissa politikers möten med journalister har gått till historien av  alldeles fel skäl. Vi minns dåvarande finansministern Bosse Ringholm (S) som 1999 på en presskonferens skulle berätta varför Inga-Britt Ahlenius, då chef för riksrevisionsverket, lämnar sin post. Gång på gång upprepar han: "Ahlenius har uttryckt intresse  för en annat uppdrag." Kanske sitter han kvar där än och säger samma sak.

Frågan är om han inte nu blivit överglänst av Sveriges nya kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S). I en SvD-intervju med Stina Oscarson gör statsrådet en veritabel OS-presentation i grenar som upprepning, tomma ord, floskler och meningar som är grammatikaliskt korrekta och fyllda av välmenta begrepp men samtidigt komplett tömda på konkret innehåll.

"Varför duckar du?" lyder rubriken. Därefter går det bara utför.

Ett slående exempel är när Gustafsdotter ombeds välja ett annat land för kulturpolitiken. "Det finns ju så många länder", svarade hon. "Jag tror inte jag skulle kunna välja ett." Kanske ändå de nordiska länderna, resonerar hon till slut, för vi är så lika. 

--Men då kanske det inte är där man skall hämta sin inspiration? frågar Oscarson.

 "Nej, det kan mycket väl vara så att jag då måste titta bredare".

Och så rullar det på. Besked om inget, helgarderingar om allt. Till och med Gustafsdotters pressekreterare suckar. Vad ska då inte väljarna göra?

Bör vi riva statyer som i dag uppfattas kränkande? "För mig handlar det mest om mänskliga rättigheter", säger kulturministern. Frågan ställs om och om igen, svaren blir desamma: Vi ska göra vårt bästa för att det ska vara mänskliga rättigheter. Men jag är otroligt noggrann med att vi inte ska sudda ut historien. Men mänskliga rättigheter är för mig jätteviktigt. Men min värdegrund är klar och tydlig.

Intervjun med ministern har alla förutsättningar att bli klassisk just för att hon i den representerar en politikertyp som inte ägnar sig åt ideologisk strid utan åt risk- och konfliktminimering. När man får en fråga måste man svara, annars uppstår ett tomrum som riskerar att göra politikern överflödig. Då är det frestande att fylla tomrummet med fluff, "har vi inte historiken med oss kan vi inte heller lära oss i framtiden". Ska man säga något till Jeanette Gustafdotters försvar är det att en kulturminister inte skall märkas för mycket. Rollen är, eller borde vara, att i största möjliga mån ge kulturens aktörer svängrum att uttrycka sig efter eget huvud och hjärta. Några decennier av försök till ängslig politisk styrning av svensk kultur avskräcker storligen. Men att verka utan att synas är inte samma sak som att sänka sitt eget ämbete med intetsägande och till ickeförpliktigande värdegrundsfloskler. Då är det bättre att vara tyst.

Men kanske går det finfint att göra kulturchefskarriär i Sverige genom att sitta i möten och säga "mänskliga rättigheter".

Det värsta är att det är inte första gången som Gustafsdotter gör bort sig. Hennes premiärvecka på departementet präglades av snedsteg om gangsterfasoner och brottslighet inom sporten.

Har du någon gång tvingats ta ställning i en  fråga som har kostat dig någonting på riktigt? frågar Stina Oscarson till slut. För den som tvingat sig igenom hela intervjun känns frågan sorgligt relevant.

"Oj. Jag kan inte komma på ett exempel, men det är klart att jag gjort det", svarar Sveriges kulturminister. "Jag är 56 år."

Underlag: Ledare DN. 12 febr 2022

BEHÖVS MILJÖPARTIET?

SLÄPP ALDRIG IN MILJÖPARTIET I EN REGERING IGEN !

Med Miljöpartiet ute ur regeringen kan den nu fatta beslut som Miljöpartiet hindrat tidigare. Nu har  sålunda den socialdemokratiska regeringen kunnat ge klartecken för Svensk kärnbränslehantering, SKB, att gå vidare med planerna på en anläggning för mellanlagring och inkapsling i Oskarshamns kommun och en anläggning för deponering av kärnavfall i berggrunden vid Forsmark. Denna fråga, som utretts sedan 1970-talet, har  den rödgröna regeringen skjutit framför sig med allt märkligare metoder och argument.

Regeringen har också flaggat för att den inom kort beslutar om gruvföretaget Beowulf Minings ansökan om bearbetningskoncession för en järnmalmsgruva i Kallak utanför Jokkmokk, ett ärende som legat på regeringens bord i snart fem år. Exemplen illustrerar vilken destruktiv inverkan MP har haft på beslutsförmågan i regeringskansliet och varför partiet aldrig bör släppas in i Rosenbad igen.

I fallet med Kallakgruvan har ärendet inte ens varit politiskt, utan regeringen har haft att ta ställning till om Beowulfs ansökan uppfyller minerallagstiftningens krav. Först därefter följer en rättslig prövning av om det är miljömässigt möjligt att starta en gruva.

MP satte helt enkelt sitt egenintresse över rättsstatens principer och gjorde politik av juridik. Ett parti som agerar så är inte moget att anförtros makt. Tyvärr talar dock allt för att det fönster som öppnades när MP hoppade av regeringen, snart kommer att slås igen. För i praktiken är Socialdemokraternas enda långsiktiga regeringsalternativ att MP återvänder till taburetterna.

Att MP i november släppte fram en S-regering berodde enbart på att mindre än ett år återstod till valet , och så generösa kommer inte MP att vara igen. I en intervju med DN. 19 jan signalerade språkröret Märta Stenevi att även höstens beslut att acceptera en S-regering var ett misstag. Men förhoppningsvis löser problemet sig självt. MP tycks vara fjättrat under fyraprocentsspärren, och är det parti väljarna tycker minst om. Att man har lyckats med prestationen att tappa väljare när samhällsdebatten i flera år handlat om partiets hjärtefrågor, visar att få väljare uppskattar den politik MP för.

Det är något att glädjas åt, oavsett vilken konstellation man hoppas skall styra Sverige efter valet. En regering som låter samhällsviktiga verksamheter gå i baklås är ingenting att satsa på.

Underlag: Toröredaktionen och Peter Wennblad, SvD.

 

 

FILOSOFEN DIOGENES

 Detta är en fiktiv levnadsteckning i sin tids stil. Den som uppges skriva är den grekiske filosofen Diogenes, som levde årtiondena omkring år 300 f.Kr.

Av den verklige Diogenes hand finns inget bevarat, men anekdotfloran är omfattande.

Den lusfattige filosofen gjorde en dygd av nödvändigheten, predikade mot ägande, karriärlystnad och lyx och bosatte sig i ett vinfat. Till hans egenheter hörde att mitt på dagen gå omkring med en lykta mumlande "Jag söker en människa", det vill säga en av rätta sorten.

                                                    Diogenes med sin lykta

Den mest spridda, förmodligen apokryfiska anekdoten är den när Alexander den store söker upp Diogenes för att fråga om det finns något han kan göra för honom och fick svaret: "Stå inte i vägen för solskenet på mig". (nedan)

*****************************************************************

Det året då tretumsspiken blev uppfunnen kom jag, Diogenes, till Athen för att börja mina studier. Jag begav mig genast till det hus som beboddes av filosofen Antisthennes, ty jag hade hört att han var den visaste av alla lärare, som då höll skola i Athen. Antisthennes tog vresigt emot mig, eftersom han såg vid första ögonkastet att jag inte hade några pengar till terminsavgiften. Han ville driva bort mig, men jag sade: "Har du icke tagit till din uppgift att förbättra människorna?" Vid dessa ord studsade filosofen Antisthennes och yttrade: "Min skola har inte plats för flera lärjungar. Packa dig alltså bort." Jag svarade: "Menar du då att din undervisning är något timligt som inte räcker till att utdelas åt alla?

Han svarade: "Icke så. Men det saknas bänkplats i pelarhallen där jag undervisar mina lärjungar". Jag svarade : "Låt mig då sitta inuti katedern. På lediga stunder vill jag vara din gårdskarl i stället". Filosofen Antisthennes betraktade mig länge  förundrad och tankfull och sade slutligen: "Må göra."

Jag bodde därpå i filosofen Antisthennes kateder i fyra år och inhämtade all hans undervisning beträffande livets mening. Hans åsikt i detta ämne var att människan bör beflita sig starkt om sin själ och icke ävlas efter makt och rikedomar. Sedan jag hade hört och förstått alla hans tankar i denna sak kröp jag belåten fram mitt under pågående föreläsning, tackade honom hjärtligt för vad han låtit mig få veta och sade: "Jag går nu ut i livet att kringsprida och tillämpa dina lärdomar." Filosofen Artisthennes såg först förbluffad sedan bedrövad ut, ty jag hade varit honom en bra gårdskarl.

Jag vandrade därpå raka vägen till Korinth.

Då jag kom till Grönsakstorget fick jag syn på denna tunna som jag alltjämt bebor. Den stod utanför en vinhandlares bod och denne var just i färd med att tappa ur den sista bottenskylan kretisk druva. Det slog mig vid dess åsyn att den kunde bli en god och rymlig kateder i stället för den jag hade lämnat så jag vände mig därför till vinhandlaren och anhöll att han skulle förära mig tunnan för detta ändamål. Han vägrade i förstone och sporde mig ifall jag inte vore riktigt klok. Men jag påpekade hur väl tunnan skulle passa mig. Han gav då med sig och lät mig rulla iväg med tunnan under stor gamman och fryntlighet vari torgets övriga köpmän hjärtligen deltog. Jag inredde den redan samma afton med en god bädd av hö och en mindre klädhängare och rullade den dagligen till olika gathörn och använde den som talarstol varifrån jag undervisade allmänheten om livets mening. Folket skockade sig villigt omkring mig men få var villiga att i handling följa mina uttalanden, något som jag alltid funnit förbryllande. Jag blev aldrig klok på folket i Korinth. De enda som levde ett förnuftigt liv var några av mina kollegor, filosoferna. Jag brukade lysa folk i ansiktet med min oljelampa för att se bättre -- det är en vanlig oljelampa som jag brukar använda i tunnan då jag bäddar om eller så, men jag har aldrig lyckats hitta en enda riktig människa bland all de tusen som lyssnat på mig. 

Ryktbarast av alla filosofer i världen är för närvarande Aristoteles. Det påstås att han kan och vet mycket, men någon vis man kan han omöjligen vara. Han besökte denna stad i förrgår och jag hade ett samtal med honom. Jag hade hoppats att han skulle bjuda mig på en flaska Samos och en limpa. När jag framförde mitt ärende, det handlade om trettio drachmer eller så,  började han genast, vitt och brett, tala om de dåliga tiderna.

Jag började inse att undervisningen som jag ägnat mig åt tjänade till föga nytta, i fortsättningen skulle jag bara ägna mig åt mig själv.

Sålunda har jag nu i fyrtio år varit bofast i samma tunna och i samma gathörn i Korinth. Då och då har jag stumt lyst förbipasserande i ansiktet med min lykta för att se om det trots allt skulle finnas någon värd att prata med.

På senare tid har det rests tvivel på den historiska trovärdigheten i denna historia. Tunnbinderiets konst uppfanns först på medeltiden. På Diogenes tid förvarades vinet i lerkärl, amforor. Möjligheten att ta sig in och ur en sådan och sedan bo i den, ifrågasätts av många.

Underlag: "Sagor" av Alf Henrikson

 

ELBILAR OCH VINTER

 "40% av dem som kör elbil i dag har aldrig kört i snö och kyla tidigare. Det har sålts så mycket elbilar den senaste tiden att det vi såg i södra Sverige för en tid sedan var många elbilisters första erfarenhet av rejält vinterväder", säger Fredrik Sandberg, chefredaktör för tidningen Elbilen i Sverige.

SÅ SLÅR SNÖN OCH VINTERKYLAN MOT ELBILAR PÅ SVENSKA VÄGAR.

Flera elbilar blev stående efter vägarna i snöovädret för en tid sedan när batterierna tagit slut. Hur bra är egentligen elbilarna när vädret levererar en köld- och snösmocka?

Allt fler svenskar kör elbilar. Utvecklingen går fort. I oktober var 23 % av de totala nyregistreringarna rena elbilar. Uppmärksamheten kring elbilar är förståelig.

--Men jag skulle inte bli förvånad om man lägger fokus på att elfordonen blivit stillastånde i kylan. En och annan fossilbränslebil har säkert också fastnat, säger Stefan Pettersson, enhetschef för elektronmobilitet vid  forskningsinstitutet RISE.

Han antyder att elbilar i snödrivorna kan låta som ett större problem än det verkligen är, men det är ingen tvekan om att kyla och snö minskar elbilarnas räckvidd.

-- Mellan tummen och pekfingret har en elbil i genomsnitt en tredjedel kortare räckvidd när det är kallt, säger Fredrik Sandberg, chefredaktör för tidningen Elbilen i Sverige.

Bilen drar mer ström då kylan påverkar batteriet, däckens friktion ökar mot snön, luften blir tjockare och ger ökat luftmotstånd och el går åt för att värma upp kupén.

---40% av de som kör elbilar i dag har inte kört i kyla och snö tidigare.

Han tillägger:

-- Det finns inte större risk att bli strandsatt om du kör en elbil än om du kör en bensinbil. En van och påläst elbilsägare löper sällan sådana risker.

--Jag vet att när man kör elbil om vintern så går det mer ström och saker kan hända på vägen. Därför måste man alltid ta höjd för det och ladda lite mer än man behöver.

Sandberg konstaterar att det är tuffare att köra elbil om vintern, det vill han inte sticka under stol med. Samtidigt har elbilen fördelar i vinterförhållanden.

--Elbilen är betydligt säkrare på vintern för att det är lättare att kontrollera antispinnsystemet med en elmotor.

Och det finns även en annan aspekt när man bli stående i en bilkö under lång tid.

--Jag sitter hellre fast i en bilkö i en elbil än vad jag gör i en bensinbil på grund av alla utsläppen. Det har hänt olyckor med kolmomoxidförgiftning.

En skillnad mellan bensinbilar och elbilar är möjligheten att komma igång om tanken eller batteriet tömts.

--En möjlighet är att koppla en sladd från en elbil till en annan för att hjälpa varandra att återmata ström. Det finns redan hos några fabrikanter, men om tre år kommer alla att ha det, säger Stefan Pettersson.

Han framhåller att problemen med elbilar som fastnar i snön till viss del kan vara övergående.

--Batterierna går ner i pris. Det innebär att du för samma pris snart kan få en bil med större batteri. Det i sin tur ger längre räckvidd och då kommer vi att se mindre av de här problemen.

Pettersson vill sätta in frågan i ett större perspektiv: Vi har ett klimatproblem och bensinbilen är inte en lösning på detta.

Underlag: Jonas Dagson TT och Toröredaktionen.

ÄNTLIGEN!

ÄNTLIGEN!

 Efter två års isolering och försakelser i pandemins grepp får vi nu friheten tillbaka. Den 9 februari hävs alla Covid - 19 restriktioner. Inga fler karantäner, inga fler begränsningar på restauranger , biografer och  teatrar. Den som känner för det kan gå och gapa sig hes på hockey, fotboll eller vad det kan vara. Underbart!

Detta måste firas på något sätt, och vi gör det i form av en rejäl festmåltid som mästerkocken Alf Henrikson får tota ihop. Han var innehavare av, som de flesta säkert vet, tallrik nummer ett i Gastronomiska akademien. Han efterträdde Fritjof Nilssson Piraten på den platsen för en del år sedan. Han bör kunna veta vad god mat handlar om. Han har en del tankar om mat som han skrivit samman i det följande. Det mesta han skriver om skulle kunna vara ätbart. Bloggredaktionen skall emellertid prova på och äta och fira på riktigt nu till helgen. Vi har letat upp en riktigt trång gammal krog. Där skall vi ha kalas i morgon.

Betänksamt bredde jag smöret från Sverige på brödet från Finland,

tog mig en sillbit från Island, fem räkor från Norge,

en portugisisk sardin, en kroatisk sardell,

en ölklunk från Böhmen, en mindre genever från Holland,

därpå en skiva medvurst från Polen, en liten bit westfalisk skinka

med senap från Frankrike, vidare någon sallad

från Italiens land, en turkisk böna, en belgisk tomat;

så omelett med sibirisk krabba och saffran från Grekland,

sedan en småvarm sked gulasch från Ungern, en mindre potatis från Israel,

sist engelska keks, oliver från Spanien, ost från Schweiz,

bulgariska druvor, en amerikansk apelsin.

Då var jag mätt på min resa.

MAMMAS  ROTMOS

Lätt glömmer en man sitt modersmål,

om hans öde faller sig så.

Han förgäter ock sina fäders tro och får annat att tänka på.

Men sin mammas rotmos och ärter och fläsk

dem glömmer han inte ändå.

FLÄSK OCH BRUNA BÖNOR

Hårdstekta knapriga fläsksvålar gillas av många, det vet man,

men aldrig förenar de sig till en särskild rätt.

Aldrig prisas de som en delikatess av traktören hr Wretman;

knapriga hårdstekta fläsksvålars värde förbises lätt.

De borde gå in i vårt folks kulinariska fostran.

De går upp mot fasan och langust, de kan tävla med ostron

ehuru de verkligen smakar på annat sätt.

De gör människan lycklig och rund, de gör människan mätt.

FESTMÅLTID

Helstekt kamel som är fylld med helstekt får

som är fyllt med kokta höns som är fyllda med fisk

som är fylld med hårdkokta ägg är en präktig rätt

på vilken vid bröllop i öknen en hel beduinstam lätt plägar äta sig mätt.

Tyvärr är det mestadels så att den stora kamelen

är den segaste delen.

HAVETS HÅVOR

När Hötorgshallen av ostron är full

och strömmingen leker vid Danvikstull

och hummern är billig på Grand Hôtel,

då är syndafloden på nytt aktuell.

KAVIAR

Tyst giver fisken sin ättelägg

till pris åt kräftor och kockar.

Den värper oss många miljoner ägg

men kacklar aldrig och skrockar

EN FRÅGA OM FÄRG

Tänk om Champagnen var blå

som de druvor som ger den?

Skulle det gå att få ner den då?

Åjo, det skulle väl gå.

OM SPRITENS PRIS

Vredens druvor smakar den törstige på.

Av druvornas vrede drabbas han dagen därpå.

NYARE SVENSK FILOSOFI

Trötthet och leda

försvinner på freda

men olust och vånda

är tillbaka på månda.

Alla verser är tagna ur Alf Henriksons bok "Stångkorv & Bordeaux"

NATO-FRÅGAN

 En aggressiv Putin försöker att med hot påverka den svenska opinionen i Nato-frågan

men den tycks förbli ganska splittrad. Det oklara opinionsläget gör det svårt att driva frågan i riksdagen.

Efter de kraftiga nedskärningarna av det militära försvaret efter kalla krigets slut på 90-talet har den svenska försvarsförmågan ifrågasatts och ett medlemskap i Nato har därför pekats ut som en väg till ökad säkerhet.

De fyra borgerliga partierna M, KD, L och C förespråkar numera aktivt ett svenskt Nato-medlemskap, medan en minoritet i riksdagen, S, MP, V och SD säger nej.

Samtidigt är det svårt att se några fundamentala förändringar i opinionen som i grunden förändrar de politiska möjligheterna att driva Nato-frågan politiskt. Enligt Novus säger sig  37% av väljarna vara för  ett medlemskap, men 35% är emot och 28% svarar vet ej.

Tittar man på opinionen inom de olika riksdagspartierna finner man det största stödet för ett medlemskap hos Moderaterna och svagast inom Vänsterpartiet. Bland socialdemokraterna finns ett visst övertag för partiets riksdagspolitik, det vill säga nej till Nato.

Inom Sverigedemokraterna är det dock tvärt om. SD:s partilinje sammanfaller med Sossarnas, Sverige skall stå utanför Nato. Men bland SD:s sympatisörer finns en kompakt majoritet för att Sverige skall gå med. Faktum är att det bland SD-väljarna finns ett lika stort stöd för ett Nato-medlemskap som bland M- och Kd-väljarna. Möjligen kan partiets beslut att ställa sig bakom den så kallade Nato-optionen tolkas utifrån denna opinion. Det kan också vara ett steg inom SD att ändra ståndpunkt i Nato-frågan, något som de egna väljarna inte skulle ha något emot.

Skulle SD byta fot i Nato-frågan och i stället förorda ett svenskt medlemskap skapas också en majoritet för detta i riksdagen. Teoretiskt skulle detta öppna för ett svenskt medlemskap i Nato.

Samtidigt är det svårt att se att detta skulle ske utan stöd från S vilket i dagsläget tycks vara uteslutet. Av hävd är riksdagspartierna angelägna om att viktiga beslut om den säkerhetspolitiska inriktningen fattas i samförstånd och över de traditionella blockgränserna. Detta tyder på att S även i fortsättningen har avgörandet i sin hand.

Ett svenskt medlemskap kan alltså ligga långt borta, såvida Putin inte hittar på någon ny galenskap i vårt närområde.

RYSSKRÄCKEN

I en tidigare blogg berörde vi den så kallade "rysskräcken". Rädslan för Ryssland går som en röd tråd genom dem svenska historien. Den oro som många svenskar känner i dag för Ryssland är alltså inget nytt men påverkar sannolikt den svenska uppfattningen om ett medlemskap i Nato. Oron kommer säkert att växa inte bara i Sverige om Putin fullföljer sina erövringslystna planer att byta uniform och bli ett nytt Sovjet.

Novus genomförde en undersökning 13-18 januari i år om vår relation till Ryssland. Frågan var: Är du rädd för Ryssland som en stormakt. Den ställdes till drygt 1000 riksrepressentativa svenskar mellan 18 och 79 år.

Frågan: Är du rädd för  Ryssland som en stormakt? 

Svar:

Ja:     59%

Nej:   34%

Vet ej: 7%

Underlag: Mats Knutson, kommentator SVT