Lian Sakhong, minister i Myanmars skuggregering, är på besök i Sverige och har just avslutat en tre dagar lång digital konferens med flera hundra deltagare från olika områden i det nyanmarska samhället. Tidningen - "OmVärlden" fick en intervju med honom. Vi skall titta närmare på den. Konferensen, NUCC, har skapats för att sammanföra grupper som motsätter sig militärens maktövertagande i fjol, då flera folkvalda ledare fick fängelsestraff eller husarrest. Till den sista gruppen hörde Aung Suu Kui, född 1945 i Rangoon (nedan), fredspristagare 1991 för sitt arbete med att demokratisera Nyanmar.
Hon har sedan 2016 varit statskansler men dömdes i år till husarrest för sitt motstånd mot militärregimen. Under sina 21 år som verksam inom politiken har hon haft husarrest i 16 år. Ingen vet hur länge det kan bli den här gången.
BEFOLKNNGENS MOTSTÅND MOT MILITÄREN FORTSÄTTER NÄR ETTÅRSDAGEN AV KUPPEN I MYANMAR PASSERAR. SAMTIDIGT HAR LANDET KASTATS IN I EN DJUP EKONOMISK OCH HUMANITÄR KRIS OCH MR-FÖRSVARARE FÄNGSLAS OCH DÖDAS.
300 OOO HAR TVINGATS PÅ FLYKT
Det har varit ett turbulent och våldsamt år sedan militären tog makten genom en kupp tidigt på morgonen den 1 februari. Juntan har inte dragit sig för att med full kraft och alla medel slå ner opposition och skaffa sig kontroll.
Människorättsaktivister och andra inom civilsamhället har tvingats gå under jorden eller fly landet. Närmare 100 journalister har gripits och flera oberoende medier har tvingats stänga eller gå exil samtidigt som tillgången till internet noga styrts av militären.
Under krisen går landets militär till anfall mot civila mål med bomber. Luftanfallen och brännande av byar har bidragit till att över 300 000 människor har tvingats fly sina hem. FN beräknar att 14 miljoner människor i landet kommer att vara i behov av humanitärt stöd under 2022.
Militärkuppen har också lett till att Myanmars ekonomi fallit samman, vilket knappast underlättas av pandemin.
Vanliga människor som protesterat mot juntan har godtyckligt gripits och torterats eller dödats. Sammanlagt beräknas 1 500 personer ha dödats. Mer än 11 000 personer har gripits det gångna året.
Den relativa frihet och demokratiska utveckling som många upplevde åren för kuppen är nu ett minne blott.
Juntans ledare, Min Aung Hlaing
MÅNGA VILL TA TILL VAPEN
Trots våldet har människor visat prov på enorm vilja till motstånd, säger Lian Sakhong till "Omvärlden". Förutom protesterna under den första tiden och den omfattande civila olydnaden har människor strejkat i protest och visat sig villiga att ta till vapen.
Folk är helt enkelt arga, de vet hur frihet känns och hatar alla former av diktatur.
Lian säger att "Folkets försvarsstyrkor", som de kallas, är många nu, men han vill naturligtvis inte uppge hur många. Problemet är att de saknar tillräckligt med vapen. De har ändå visat, att inom vissa områden klarar de att stå emot militären bra. Lian Sakhong säger slutligen att de ekonomiska sanktioner som riktats mot militären i Mynmar är otillräckliga. De behöver vapen men främst humanitär hjälp till landets cirka 55 miljoner invånare. Sådan hjälp har redan börja komma, främst ifrån Thailand och Indien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar