Skottdagen är "den inskjutna dagen" som gör att almanackan vart fjärde år innehåller 366 dagar, så kallade skottår. Skottår infaller vart fjärde år som är jämt delbara med 4, det vill säga 2016, 2020,2024 osv, det är samma år som sommarolympiaderna går av stapeln.
I den kalender som konstruerades i Rom på Julius Caesars tid, den s.k. julianska kalendern, räknade man med att varje år är 365 1/4 dagar långt. Därför satte man in en skottdag vart fjärde år.
Under påven Gregorius XIII:s tid korrigerades den julianska kalendern. Året är elva minuter kortare än vad man tidigare räknat med, och för att det inte skall bli en förskjutning mellan naturår och kalenderår ska tre skottdagar uteslutas under varje 400-årsperiod. Den differens som hade uppstått mellan naturår och kalenderår på grund av den julianska kalendern korrigerades i Sverige först år 1753. I almanackorna för det året följde 1 mars omedelbart efter 17 februari.
Fram till år 2001 var det 24 februari som räknades som skottdag vart fjärde år. Det hade till följd att namnen på de fem sista dagarna i februari försköts en dag när det var skottår: Mattias inföll 25 februari, Sigvard 26 osv. Denna egendomlighet beror på att de gamla romerska kalendrarnas tidskorrigeringar brukade sättas in mellan 23 och 24 februari. I den nya namnlängden är det 29 februari, det naturliga datumet i sammanhanget, som är skottdag.
Den vanligaste folkliga traditionen i samband med skottdagen är att det är tillåtet för kvinnor att fria den dagen. På en del håll har det lett till att ogifta kvinnor denna dag anordnat fester för ogifta män.
Underlag: Bengt af Klintberg och Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar