NATO-FRÅGAN

 En aggressiv Putin försöker att med hot påverka den svenska opinionen i Nato-frågan

men den tycks förbli ganska splittrad. Det oklara opinionsläget gör det svårt att driva frågan i riksdagen.

Efter de kraftiga nedskärningarna av det militära försvaret efter kalla krigets slut på 90-talet har den svenska försvarsförmågan ifrågasatts och ett medlemskap i Nato har därför pekats ut som en väg till ökad säkerhet.

De fyra borgerliga partierna M, KD, L och C förespråkar numera aktivt ett svenskt Nato-medlemskap, medan en minoritet i riksdagen, S, MP, V och SD säger nej.

Samtidigt är det svårt att se några fundamentala förändringar i opinionen som i grunden förändrar de politiska möjligheterna att driva Nato-frågan politiskt. Enligt Novus säger sig  37% av väljarna vara för  ett medlemskap, men 35% är emot och 28% svarar vet ej.

Tittar man på opinionen inom de olika riksdagspartierna finner man det största stödet för ett medlemskap hos Moderaterna och svagast inom Vänsterpartiet. Bland socialdemokraterna finns ett visst övertag för partiets riksdagspolitik, det vill säga nej till Nato.

Inom Sverigedemokraterna är det dock tvärt om. SD:s partilinje sammanfaller med Sossarnas, Sverige skall stå utanför Nato. Men bland SD:s sympatisörer finns en kompakt majoritet för att Sverige skall gå med. Faktum är att det bland SD-väljarna finns ett lika stort stöd för ett Nato-medlemskap som bland M- och Kd-väljarna. Möjligen kan partiets beslut att ställa sig bakom den så kallade Nato-optionen tolkas utifrån denna opinion. Det kan också vara ett steg inom SD att ändra ståndpunkt i Nato-frågan, något som de egna väljarna inte skulle ha något emot.

Skulle SD byta fot i Nato-frågan och i stället förorda ett svenskt medlemskap skapas också en majoritet för detta i riksdagen. Teoretiskt skulle detta öppna för ett svenskt medlemskap i Nato.

Samtidigt är det svårt att se att detta skulle ske utan stöd från S vilket i dagsläget tycks vara uteslutet. Av hävd är riksdagspartierna angelägna om att viktiga beslut om den säkerhetspolitiska inriktningen fattas i samförstånd och över de traditionella blockgränserna. Detta tyder på att S även i fortsättningen har avgörandet i sin hand.

Ett svenskt medlemskap kan alltså ligga långt borta, såvida Putin inte hittar på någon ny galenskap i vårt närområde.

RYSSKRÄCKEN

I en tidigare blogg berörde vi den så kallade "rysskräcken". Rädslan för Ryssland går som en röd tråd genom dem svenska historien. Den oro som många svenskar känner i dag för Ryssland är alltså inget nytt men påverkar sannolikt den svenska uppfattningen om ett medlemskap i Nato. Oron kommer säkert att växa inte bara i Sverige om Putin fullföljer sina erövringslystna planer att byta uniform och bli ett nytt Sovjet.

Novus genomförde en undersökning 13-18 januari i år om vår relation till Ryssland. Frågan var: Är du rädd för Ryssland som en stormakt. Den ställdes till drygt 1000 riksrepressentativa svenskar mellan 18 och 79 år.

Frågan: Är du rädd för  Ryssland som en stormakt? 

Svar:

Ja:     59%

Nej:   34%

Vet ej: 7%

Underlag: Mats Knutson, kommentator SVT