Genom sitt totala förakt för internationell rätt och anständighet har Putin, enligt tillgänglig mediainformation, tydligen bestämt sig för att etablera två nya stater i de tidigare ryskdominerade områdena Donetsk och Luhansk. Härigenom kan han förstärka den ryska närvaron i Ukraina utan att inleda en invasion av landet genom att låta delar av de truppstyrkor som varit grupperade runt Ukraina tåga in i de nybildade staterna och kraftigt förstärka den ryska truppnärvaron där. Om så sker borde den direkta krigsrisken i området minska på kort sikt men sannolikt öka på lite längre. Ett problem för Putin är sannolikt att han måste ha någonting att visa upp för den egna befolkningen, en framgång av något slag. Men vällovligt är det naturligtvis att den direkta krigsrisken som omvärlden befarat under några veckor för tillfället kan bedömas som ganska liten.
Putins pågående och framgångsrika lemlästning av Ukraina i sydost, och Krim tidigare, kan kanske räknas som tillräckligt krigsbyte att visa upp inför den ryska hemmapubliken. På sikt kan emellertid den här strategin bli förödande för ryssarna, och även för ukrainarna för den delen.
Ukrainas regeringschef Volodymir Zelenskyj
Den ryska strategin på sikt syftar sannolikt till att de stridskrafter som ryssarna tillfört de två nybildade staterna skall pressa på norrut med hjälp av den taktik man tillämpat tidigare med frihetslängtande ryssar, ofta förklädda ryska soldater, som vill återförenas med moderlandet Ryssland. Avsikten är förmodligen att ett minimum av öppna krigshandlingar skall erfordras, men det kommer naturligtvis att ta tid. Om nu detta är de ryska avsikterna, hur länge kan det dröja innan de avslöjats av ukrainarna och vilka åtgärder kan de då tänkas vidta? Att det kan bli en fråga om öppna krigshandlingar kan inte uteslutas.
Ledare inom EU och västvärlden har redan beslutat att sanktioner skall sättas in mot Ryssland som en följd av landets agerande gentemot Ukraina, i vilken form och av vilken omfattning är för närvarande inte känt. Vad man med säkerhet vet är att den vacklande ryska ekonomin är mycket känslig för sanktioner av olika slag. Ryssland är rikt på naturrikedomar av olika slag, gas, oljor, mineraler mm. Men vad man också vet är att det har varit oligarkernas julafton under flera års tid. Det har stulits rysk statsegendom värd enorma belopp med Putins goda minne, han har själv medverkat i denna verksamhet och anses numera vara en av Rysslands rikaste personer. Det räcker med att titta på hans sommarresidens nere vid Svarta havet för att förstå omfattningen. En av oligarkerna som stött Putin och i gengäld fått hans hjälp att föra ut stora penningbelopp ur landet är Roman Abramovitj, numera bland annat ägare till den engelska fotbollsklubben Chelsea.
Den här strategin som tycks tillämpas är inte Putins egen skapelse. Den diskuterades i ryska riksdagen, duman, men förkastades av Putin för flera veckor sedan. Nu har han fått krypa till korset och anamma den.
Det har kommit information om att bland de sanktionsåtgärder som är förestående är en avstängning av den ryska gasledningen North Stream 2 till Tyskland. Detta kommer att bli synnerligen kännbart för Ryssland
Man har tidigare frågat ryska myndigheter hur de påverkats av tidigare sanktionsåtgärder. Svaret har som regel varit, inte alls. Det är emellertid känt att ryska myndigheter, mot bakgrund av den bräckliga ryska ekonomin, påverkats starkt. Just nu planeras svartlistning av ett halvdussin ryska internationella storbanker. Detta kan bli ett dråpslag för rysk ekonomisk penninghandel.
Internationella bedömare tror att Putin skjutit sig själv i foten genom alla de åtgärder han har eller är på väg att vidta i Europa. Allt flera frågar sig, hur länge skall denne man få fortsätta att styra Ryssland?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar