SLAGET VID HELSINGBORG

                                                   SLAGET VID HELSINGBORG
Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710, alltså i dagarna för 305 år sedan. Det var
Danmarks sista försök att återta Skåne, Blekinge och Halland, som hade återlämnats till
Sverige vid freden i Roskilde 1658.

                                                             BAKGRUND
Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava 1709, och redan på hösten
 samma år landsteg en dansk invasionsarmé vid Råå, söder Helsingborg.
Befälhavare på den svenska sidan var Magnus Stenbock, generalguvernör i Skåne.
Eftersom en stor del av svenska armen hade utplånats vid Poltava drog sig Stenbock
tillbaka till Småland, där en ny arme samlades och tränades.
Under tiden ryckte danskarna fram. Deras mål var att inta Karskrona. Den danska armen
bestod av 15 000 man. Vid danskarnas landstigning disponerade Stenbock 1 500 man.

                                                  STENBOCK RYCKER FRAM
Den 5 februari hade Stenbocks hopsamlade trupper, nu 16 000 man, nått Osby i Skåne.
Den danske befälhavaren var rädd att bli avskuren från sina försörjningsvägar vid
Öresund och flyttade sina trupper mot Helsingborg.
.När han väl nådde staden disponerade han
10 000 fotsoldater och 4000 ryttare. Den 27
februari nådde Stenbock Fleninge, strax norr
om Helsingborg.

                                                  SLAGET
Dimma rådde på morgonen den 28 februari.
Stenbock lyckades ändå manövrera sina trupper
till ett fördelaktigt läge. När dimman lättade trod-
de sig danskarna ha blivit omringade och panik ut-
bröt i de danska leden. Det svenska anfallet var
mycket framgångsrikt och resterande danska
trupper flydde tillbaka till Helsingborg.
De danska förlusterna var förödande. Mera än
7500 man var stupade, sårade eller tillfånga-
tagna. De svenska förlusterna var 2800 man.

                                                EFTER SLAGET
Den danska evakueringen inleddes den 4 mars. Efter slaget riktades stark kritik mot Stenbock
för att han inte slutförde striden mot de kvarvarande danskarna i Helsingborg utan lät dem
evakuera. Danskarna kunde inte ta med sig  alla hästar så samtliga 5000 dödades och
kastades i brunnar, källare och på gatorna, där kropparna fick ruttna och sprida en mycket
obehaglig stank. De svenska soldaterna vägrade ta befattning med kadavren, det ansågs ligga
under en mans värdighet på den tiden.,
Man tvingade därför traktens bönder
att städa upp i staden. Många brunnar hade
 då redan hunnit hunnit bli förgiftade.
Danskarna hade också hunnit med att
hälla ut stadens matförråd på gatorna,
inalles 10 000 tunnor råg, vete och havre.

De borgare i staden som stött danskarna
fick all sin egendom konfiskerad till svenska
staten.  Stenbock ansåg att stadens borgare
borde straffas ännu hårdare, men han fick
inte gehör för detta.

                                  STENBOCKS KURIR
Carl Snoilsky beskriver i "Svenska Bilder" kuriren
som ridit från Helsingborg till Stockholm med
besked om den svenska segern. I verkligheten reste kuriren, ryttmästare Henrik Hammarberg,
med en bekväm hästdroska hela vägen. Enligt Snoilsky skulle änkedrottningen ha tillsagt
den uttröttade kuriren att sätta sig ned varvid hovet får skåda en syn förutan like:
"Han sitter och hon står".

Underlag:Wikipedia och "Svenska Bilder".