Vissa har gener som gör att de lever ett kortare liv än andra. Men hur man lever sitt liv har också betydelse.
I vilken mån kan en hälsosam livsstil väga upp för en arvsmassa som gör att du riskerar att dö i förtid?
Vår livsstil har stor betydelse för hur gamla vi blir. Det är bevisat bortom allt rimligt tvivel. Ändå finns det människor som av och till tycks trotsa naturlagarna och bli betydligt äldre än vad som rimligtvis borde vara möjligt. Ett klassiskt exempel är den brittiske premiärministern Winston Churchill (1874-1965).
Trots att karln rökte och drack som en borstbindare, blev han 90 år gammal. Hur är detta möjligt?
En förklaring är ren och skär tur. Exempelvis vad gäller de slumpvisa förändringar som sker i våra gener, så kallade mutationer, något som -- om vi har otur -- kan resultera i cancer.
En annan förklaring är att vissa personer har en fördelaktig genuppsättning. De är, som forskarna säger, genetiskt predisponerade till ett längre liv än andra.
Då uppstår frågan hur mycket våra gener respektive vår livsstil bidrar till hur gamla vi blir. Med andra ord : kan ett hälsosamt leverne väga upp för en mindre fördelaktig genuppsättning och, i så fall, i vilken omfattning?
,
I ett försök att ta reda på det utgick forskare vid Zhejiang University School of Medicin i Hangzhou i Kina, från 353 742 personer vars detaljerade hälsouppgifter finns i UK Biobank, en av världens mest omfattande biobankbaser. Deltagarna rekryterades mellan 2006 och 2010 och deras hälsa följdes i snitt 13 år, fram till 2021. Under uppföljningstiden dog 24 239 av deltagarna. Därefter "poängsatte" forskarna varje deltagare utifrån två olika profiler. Dels en genetisk riskprofil, dels en livsstilsprofil. Den genetiska profilen baserades på tidigare studier som visar hur olika genvarianter vars genuppsättning förutsade ett kortare liv visade hur 19 olika genvarianter kan förutsäga ett långt, medellångt respektive kort liv, medan livsstilsprofilen baserades på olika livsstilsfaktorer, som berättar om någon kan ha en gynnsam, medelmåttig eller rentav en dålig livsstil. Tanken var att se hur våra gener respektive vår livsstil påverkar risken att dö i förtid.
Resultatet som nyligen publicerades i BMJ Based Medicine, visar bland att en person vars genuppsättning förutsade ett kortare liv hade en 21 procents ökad risk att dö under uppföljningstiden, oavsett livsstil, jämfört med någon med en genuppsättning som tydde på ett långt liv.
Men en person med en sämre livsstil hade mycket större påverkan. 78 procents högre risk att dö i förtid, oavsett vilken genuppsättning han hade, jämfört med personer vars livsstil bedömdes som gynnsam. Personer som hade hög genetisk risk att dö i förtid i kombination med en sämre livsstil hade dubbelt så hög risk att dö i förtid, jämfört med personer med låg genetisk risk i kombination med bra livsstil.
Forskarnas sammanfattande slutsats är att livsstilen vida överskuggar eventuell genetisk risk för möjligheterna till ett långt liv. Sara Hägg som forskar om detta på Karolinska Institutet är inte alls förvånad. -- Man vet sedan tidigare att livsstilen har en mycket större påverkan än vad generna har.
Det intressanta med den här studien är att man lagt samman gener och livsstil i samma studie.
En mycket intressant iakttagelse är att de är oberoende av varandra och att vi alla i princip verkar ha lika mycket att vinna på en gynnsam livsstil, oavsett vilken genetisk uppsättning man har.
Forskarna pekar särskilt på fyra livsstilsfaktorer:
-- att inte röka
-- fysisk aktivitet
-- tillräckligt med sömn
-- hälsosam kost.
Underlag: Sara Häggs forskning om biologiskt åldrande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar