På lördag morgon kallade Putin sin gamle vapendragare Jevegenij Prigozjin för förrädare och gav order om att han skulle likvideras. Mindre än 24 timmar senare är alla anklagelser mot honom och Wagner- gruppen nedlagda i en uppgörelse vars detaljer fortfarande är okända.
Vad säger det om Putins ställning som Rysslands ledare när han tvingas göra en deal med en man som precis försökt genomföra ett väpnat uppror?
De flesta både inne i Ryssland och utomlands ser nog på Putin med nya ögon efter kuppförsöket. Många frågar sig hur länge kan Putin sitta kvar vid makten? Det vi bevittnat kan mycket väl vara början till slutet för den ryske ledaren.
Kinas ledare Xi Jinping måste verkligen fråga sig om han satsat på rätt häst. Vad händer med den speciella relationen mellan Kina och Ryssland om Putin försvinner?
En annan fråga är om Prigozjin verkligen var ensam i sin revolt eller om han hade stöd av krafter inom makteliten, exempelvis den militära underrättelsetjänsten GRU. Hade verkligen Prigozjin vågat marschera mot Moskva med några tusen soldater om han helt saknade stöd? Och varför avbröt han så plötsligt hela operationen?
MARDRÖM
Kriget i Ukraina har utvecklats till en mardröm för Putin och för Ryssland. Putin trodde att han på några veckor skulle kunna inta Kiev. 16 månader senare är tiotusentals ryska soldater döda och man har bara lyckats inta mindre delar av Ukraina.
Ingen, bortsett från Prigozjin, vågar visa sitt missnöje öppet men vi måste utgå ifrån att det finns många i den ryska makteliten som ifrågasätter kriget eller sättet det förs på.
Faran för Putin är inte över bara för att Prigozjin åtminstone tillfälligt verkar vara neutraliserad. De senaste 24 timmarna kan ha sått ett frö till nya uppror mot den ryske presidenten.
Prigozjin anklagade öppet Putin för att ha misslyckats med vart enda mål med kriget. Allt har blivit tvärtom mot vad Putin påstod. Ukraina står närmare Nato än någonsin. Nato utökas med Finland och Sverige och dess styrkor längs ryska gränsen har mångdubblats.
Alexandr Lukasjenko
Att det var Belarus ledare (se ovan) som agerade fredsmäklare är i sig inte förvånande. Försvinner Putin ökar risken att det belarusiska folket än en gång reser sig.
KORVKIOSK
Vad dealen med Prigozjin innebär är högst oklart bortsett från att det verkar som krigsherren får en fristad i Belarus. Men hur många av hans soldater kommer att ta erbjudandet att ansluta sig till reguljära ryska armén och hur många följer honom till Belarus?
Det är svårt att tänka sig att Prigozjin nöjer sig med att öppna en korvkiosk i Belarus. Hur kunde Prigozjin överhuvudtaget promenera rätt in i miljonstaden Rostov-vid- Don och inta det ryska militärhögkvarteret där utan att uppenbarligen ett skott avlossats? Vad säger det om lojaliteterna i ryska armén?
Händelserna är också en tankeställare för västvärlden. Ett stabilt Ryssland under Putin är en farlig granne. Ett instabilt Ryssland under pågående maktkamp kan vara ännu farligare.
Det är inte självklart att Putin ersätts av en liberal ledare om han försvinner. Troligare är att det blir en högernationalist som bär på minst lika storvulna stormaktsdrömmar.
Ett kärnvapenbestyckat instabilt Ryssland är det sista omvärlden bör önska sig.
Att vi har så lite insyn i vad som händer i Kremls innersta krets är ett orosmoment. De flesta blev helt tagna på sängen av Prigozjins revolt.
HÅNADE PUTIN
Många noterar att försvarsministern Sergeij Sjojgu varit helt osynlig de senaste dagarna. Han var Prigozjins främsta måltavla, men han har också hånat Putin. Ju mer tid som går innan Sjojgu visar sig gör att fler drar slutsatsen att han råkat i onåd hos Putin. Kanske gömmer han sig någonstans.
Krisen i den ryska ledningen stärker naturligtvis den ukrainska stridsmoralen samtidigt som de ryska soldaterna måste fråga sig vad de egentligen strider för.
Men vid fronten handlar det mest om att överleva. Därför kan inte Ukraina räkna med att motoffensiven plötsligt ska gå bra.
Stora krig får konsekvenser för ryska makthavare. 1989 drog sig den ryska armén tillbaka från Afganistan efter tio år av krig och långt mindre förluster än de vi nu sett i Ukraina.
Två år senare kollapsade Sovjetunionen. Går Ryssland samma väg?
Underlag: Wolfgang Hansson, Aftonbladet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar