onsdag 21 juni 2023

SJÄLLÖS FÖRSTÖRELSELUSTA

                      Liubov Tyshchenko, 72, gråter inför synen av vad som är kvar av hennes hem.

Sprängningen av kraftverksdammen bara det senaste exemplet på Rysslands hänsynslöshet i Ukraina. Vad kommer härnäst? Ingenting borde längre förvåna oss med Putins fanatiska politik för evigheten, skriver Björn Wiman i DN.

Rysslands  krig not Ukraina är inte bara ett krig.
Det har aldrig varit det.
För den som har ögon att se med var det tydligt redan från början.

I Mariupol bombade ryska trupper ett BB och en teater där människor sökte skydd. I Butja begick man ofattbara grymheter och massmord på civila. I Bachmut bombades en strategiskt oviktig stad till grus och aska. I hela Ukraina har man anfallit barn och äldre människor i deras bostäder, långt ifrån fronten, med drönare och bomber.
Rysslands strategi är inte bara militär. <den är existentiell. Det man ägnar sig åt är att ödelägga världen som vi känner den - en själlös förstörelselusta för förstörelsens egen skull, som den brittiske
författaren Peter Pomerantsev nyligen skrev i DN.

OM RYSSLAND GÅR UNDER BÖR HELA VÄRLDEN OCKSÅ FÖLJA MED. BARA SÅ KAN DET OTÄNKBARA BLI TÄNKBART.

Det senaste, men knappast det sista, exemplet är de apokalyptiska bilderna från den förstörds kraftverksdammen i Kachovska. Sprängningen har dränkt byar där 40 000 människor brukar leva.


Hela naturreservatet har spolats bort av vattnet. I översvämningarnas spår kan sjukdomar som kolera, mjältbrand och hepatit sprida sig. Kustlinjen vid Odessa har förvandlats till en sopstation och djurkyrkogård.
Det är en biblisk ondska, en hänsynslöshet mot hela skapelsen. I konkreta termer handlar det om storskaligt miljöbrott, ekocid.
Vad kommer härnäst? Kommer ryska trupper att spränga ett kärnkraftverk? Använda kemiska eller biologiska stridsmedel? Detonera ett eget kärnvapen på slagfältet? Efter sprängningen av dammen kan ingenting förvåna.
Putins krig bedrivs inte på rationella grunder. Det handlar om en fanatisk politik för evigheten, en dödskult där den yttersta slutsatsen att världen är meningslös utan ett mäktigt Ryssland. Om Ryssland går under bör hela världen också följa med. Bara så kan det otänkbara bli tänkbart. Bara så kan Putin och hans medsvurna begå brott utan att straffas. Bara så kan den oskyldiga befolkningen i Ukraina "straffas" utan att  ha begått något brott.

"Den enda meningen bakom Rysslands krigföring tycks vara förstöringen av all mening", skrev Peter Pomerantsev.

Men den besinningslösa förstörelselustan, ja, dödsdriften, bidrar också till att likgiltigheten breder ut sig, inte bara i Ryssland, utan bara i Sverige utan också i andra länder. Det är  precis det som är den ryska strategin, att hålla på och hålla på och hålla på tills vi rycker på axlarna och ger upp alltihop

Vad,  frågar sig många, kan människan göra mot så mycket hat? Mot så mycket besinningslöst hat.
Putins dödsdrift får inte mötas med uppgivenhet och likgiltighet. Man gör det för att insistera på att världen måste behålla sin mening och  vi vår egen värdighet som människor.
Vad vi protesterar mot är inte ett krig.
Det är en förstörelse av världen som vi känner den.

Fotnot: Texten är ett tal som hölls vid onsdagen vid "Ryssland ut ur Ukraina" regelbundna demonstrationer utanför den ryska ambassaden i Stockholm.































 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar