FÖRÄLDRARNA ÄR VIKTIGAST

FÖRÄLDRARNA ÄR VIKTIGARE ÄN NYA LAGAR.

Oscar är högstadielärare sedan några år tillbaka. Nu är sommarlovet slut och han ser inte fram emot att träffa eleverna igen. Han tycker visserligen om studenterna när han känner att han gör skillnad. Men de överskuggas av en allmän brist på respekt för auktoritet. Mycket av hans energi går åt för att  hålla ordning i klassrummet, i stället för att faktiskt lära ut något. Han får också dagligen utstå glåpord och ibland hot om våld.

Oscar funderar på att sluta sitt jobb som lärare. Inte ens elevernas föräldrar respekterar honom.

De blir arga och anser att det är Oscar som gjort fel när han behöver kontakta dem om deras barns beteende. Det gör att han i stort sett slutat försöka få föräldrarna att utöva sitt ansvar i sina barns uppfostran.

Oscar är inte ensam. Enligt Lärarförbundets undersökning har nästan hälften av högstadielärarna utsatts för en hotfull situation av en elev och sexton procent av dem  uppger att de har funderat på att lämna yrket på grund av hot och våld.

Det är bekymrande eftersom utbildningsväsendet redan står inför en omfattande lärarbrist. Enligt Skolverket kommer det att saknas 12000 behöriga lärare och förskollärare år 2035. Det skulle behövas examineras 800 lärare och förskollärare varje år för att förhindra att den bristen uppstår.

Samtidigt uppger ungefär hälften av alla elever i årskurs nio till Brottsförebyggande rådet, Brå, att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott.

För såväl lärarkåren som eleverna handlar det om en ohållbar situation. Alla skall känna sig trygga i skolan.

                                             Foto: Janerik Henriksson, TT

Just trygghet var i fokus när partiledaren Johan Pehrson sommartalade i Göteborg och lanserade Liberalernas nya "ordningslyft" för skolan. Det är inte någon överraskning, men ett klokt val, att Liberalerna i valrörelsen kapitaliserar på sin hjärtefråga - skolan.

Förslaget handlar om att återinföra ordning och reda i skolans värld. Att det räcker hela vägen är dock inte troligt, problemen är många, sitter hårt fast i systemet och sträcker sig långt utanför skolans dörrar. Det obligatoriska ordningskontrakt L föreslår riskerar att ge mer pappersarbete till redan stressade lärare och föder en växande skolbyråkrati.

Liberalerna ska dock ha förtjänst av att vilja återinföra ett större ansvar från elevers och vårdnadshavares sida.

Det nya ordningslyftet innehåller inte mycket som förtjänar epitetet "nytt". För partiet är det mera att se som en återpositionering som det främsta skolpartiet, position som väljarna enligt de senaste Novus-undersökningarna anser hålls av Socialdemokraterna.

S presenterade nyligen sina förslag för att råda bot på stöket i skolan - ett vinststopp för alla skolor, oavsett hur välfungerande de är. Exakt hur det ska råda bot på otryggheten är oklart.

Till skolstarten kommer några ändringar i skollagen. Det blir mobilförbud på alla skolor och all skolpersonal får befogenhet att ingripa för att säkra elevernas trygghet. Det kan låta som självklarheter, men behöver tydligen lagstiftas om för att kunna genomföras. Däri ligger nog svaret. Sunt förnuft och stabila värderingar som arbetsflit, ordning och respekt för lärare och varandra behöver hitta tillbaka till skolan utan att behöva vänta på lagstiftning.

Och för att lösa skolans problem behövs mer än ändringar i skollagen. Respekt för lärare och andra vuxna är något barnen skall ha med sig hemifrån. Hur skall vi få föräldrarna att engagera sig och hur får vi barnuppfostran på modet igen?

Underlag: Toröredaktionen och Pia Clerté, praktikant på SvD:s ledarredaktion.