SPANSKA FESTIVALER DEL 3

SPANIENS FIESTOR
Viken dag som helst under året håller man fiesta
någonstans i Spanien - vanligtvis fler än en.
Det finns inte en by eller stad i hela landet som
inte har ett eget skyddshelgon med procession,
fyrverkerier, tablåer över slag, någon urgammal
rit eller en korsvandring till någon lantlig helgedom.
Det finns alltid en anledning, och en
fiesta är ett välkommet avbrott i vardagslunket.

VÅRFIESTOR
Slutet på vintern och vårens ankomst markeras
med Valencias stora eldfest, Las Fallas. Då
bränner man dockor i papiermaché för att sym-
bolisera det gamlas uttåg och det nyas ankomst.
I Alcois kämpar utklädda kristna och moriska
arméer mot varandra till minne av de kristnas
återerövning av Spanien.

Sevillas stora aprilmässa är den största fiestan
i hela Andalusien.

PÅSK
Påsken är Spaniens största högtid. Nästan alla
samhällen högtidlighåller påsken med pompa
och ståt. De bästa processionerna kan man se i
Sevilla, Malaga, Murcia och Valladolid.


SOMMARFIESTOR
Den första stora fiestan under sommaren är pingst,
som infaller i maj eller juni. Den mest berömda  av
dem är den i El Rocio, där många tusen människor
samlas i religiös extas.
Under Corpus Christi i maj eller juni  bärs den helgade
hostian i procession utefter blomsterprydda gator.
Toledo, Valencia och Granada har de största paraderna.
På midsommarafton den 24 juni tänds eldar över hela
Spanien, främst utefter Medelhavet. Detta gör man för
att hedra Johannes Döparen.
S:t Petrus, fiskarnas skyddshelgon, firas 29 juni. Då
kan få se  hela flottor av smyckade båtar längs kusten.
Marie himmelsfärd är en viktig katolsk högtid som
firas med många fiestor.

HÖSTFIESTOR
Höstfiestorna är relativt få. Årets skörd firas i vindistrik-
ten. Den årliga grisslakten har blivit en stor turistattrak-
tion i många byar, särskilt i Extremadura.
Allhelgonadagen, 1 november, går spanjorerna till kyrko-
gårdarna för att sätta blommor på gravarna, ofta krysan-
temum. I Galicien är det tradition att rosta kastanjer över
öppna eldar på gatorna.

JUL OCH NYÅR
Noche Buena, julafton, samlas familjerna för att äta
tillsammans. Därefter går man till midnattsmässan,
kallad Misa del gallo, tuppmässan.
Värnlösa barns dag, 28 december, är en dag då folk
spelar varandra spratt, klär ut sig och gör narr av
varandra.
 På nyårsafton, Noche vieja, samlas madrid-
borna vid klockan på stadens torg, Puerta del sol, och
inväntar 12-slaget.
Spanska barn får inte sina julklappar förrän 6 januari,
som var den dag jesusbarnet fick gåvor av de tre vise
männen, Heliga tre kungars dag, säger spanjorerna.

VINTERFIESTOR
S:t Antonius dag är den 17 januari. Han är djurens
skyddshelgon. Prästerna ber för djuren.
S:t Agatha är de gifta kvinnornas beskyddare.  Hennes
dag infaller 5 februari. I Segovia får kvinnorna överta
borgmästarämbetet denna dag. ( I Sherwoodskogen finns
det kvinnor som permanent innehar det ämbetet).

KARNEVALEN
Karnevalen firas i februari eller tidigt i mars beroende på
när påsken infaller. I Santa Cruz på Tenerife och i Cadiz
har man de största festligheterna, fullt jämförbara med
karnevalen i Rio de Janeiro.
På askonsdagen före påsk avslutas karnevalen med
"Begravningen av sardinen" då en gigantisk och konst-
närligt utformad sardin utsätts för rituell bränning och
begravning, allt representerande vinterns bortgång och
vårens ankomst.

Underlag: Första Klassens Reseguide
                 Sherwoodskogens spanienkontor