PÅSKVECKAN

Så är det då påsk igen. Håll med om att tiden går fort. Kan det möjligen ha med ökningen av
temperaturen på jorden att göra, med ökande värme minskar friktionen på jordaxeln och jordklotet kan helt enkelt rotera lite fortare? Detta är naturligtvis bara en hypotes. Kanske kan någon av våra
läsare bringa klarhet i detta fenomen.

När det närmar sig påsk, i slutet av mars eller ännu tidigare, laddar butikerna upp med färgglada
ägg, fluffiga fjädrar och tonvis med godis. Vi svenskar lär skall sätta i oss 13 000 ton godis
under påsk. Under påskveckan äter  vi 2000 ton ägg! På
påskaftons kväll konsumerar vi 6 miljoner ägg per timme!

Påsken är kyrkans viktigaste  helg. Den handlar om Jesu
korsfästelse och uppståndelse.
Här följer en kort beskrivning av dagarna runt påsk utifrån
både ett folkloristiskt som ett kyrkligt perspektiv.

PALMSÖNDAGEN
Söndagen före påsk kallas Palmsöndagen. Det var den
dagen Jesus red in i  Jerusalem på en åsna. Folk jublade
och viftade med palmblad. Det var samma människor
som senare skrek:"Korsfäst honom, korsfäst honom".
Dagarna som följer kallas Stilla veckan. De dagarna har fått speciella namn enligt svensk folk-
tradition.

MÅNDAGEN kallas "Blåmåndag". Den morgonen
fick man inte ligga kvar för länge i sängen. Den som klev
upp sist blev kallad "Askfisen".

TISDAGEN kallades "Vita tisdag". Då skulle man tända
eld i vedspisen när man vaknade. Sist upp ur sängen
kallades "Fetgrisen".

ONSDAGEN kallades "Dymmelonsdag". Fram till 1571
skulle kyrkans klockringning dämpas den här dagen. Det
gjorde man genom att ersätta kläppen i  klockan med en
kläpp av trä, en dymmel. Om aska och sopor inte var bort-
städade denna dag drabbades huset av ett straff, huset
fylldes av loppor och ohyra, enligt Ebbe Schön i "Folktro
från förr".
Sist upp ur sängen kallades "Dymmeloxen".

TORSDAGEN kallas "Skärtorsdagen". Ordet "skär" syftar
på "göra ren". Den dagen tvättade Jesus lärljungarnas
fötter och instiftade nattvarden. Sist upp kallades
 "Skärtosen". Den här dagen åker påskkärringarna till Blåkulla.

FREDAGEN kallas ju långfredagen, dagen då Jesus kors-
fästes. Den dagen hölls barnen inomhus till sent 1900-tal.
Bio, teater och dans var förbjudet enligt svensk lag ända
fram till 1973. Sist upp kallades "Långlaten".

PÅSKAFTON. Sist upp kallades "Stumpen".

PÅSKDAGEN. Då kunde den morgonpigge få se solen
dansa. Det skulle vara glädje över Jesu uppståndelse. Sist
upp kallades "Långlåskan".

ANNANDAG PÅSK. Under denna dag visade sig Jesus
för sina lärljungar.

Påsken är årets största kyrkliga högtid både inom kristen-
domen som inom judendomen.
Men där firas påsken till minne av judarnas uttåg ur
Egypten.

I svenska hem har påsken kommit att bli en stor mat och
familjehögtid som inte står julen så långt efter. "Fastan"
är slut så nu är det fritt fram för påskbordets alla läckerheter.

Underlag: Svenska Kyrkans tankesmedja , Ebbe Schöns
 "Folktro från förr" och Sherwoodskogens traditions-
bevarare.