SJÖMANSKARRIÄREN

Vi har haft berättarafton i Sherwoodskogen igen, en ljum kväll i augusti. Under dagen hade
temperaturen varit uppe i drygt 30 grader, så de flesta kände sig ganska medtagna efter
dagens hetta. Barnen var trötta men höll sig ändå vakna medan gammelmorfar berättade
om sina planer i unga år att bli sjöman.
Det bör förklaras att sjömansförmedlingen på 50-talet låg på Slussen i Stockholm.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SJÖMANSKARRIÄREN

Vid femton fyllda var jag
på skolan gruvligt led
helt sonika då tar jag 
och far till Slussen ned.
Jag var så trött på skolan
så nu fick det va´slut
jag tagit med mig polar´n
vi skall i världen ut.

Om jobb till sjöss vi hoppas
som jungmän eller så
men ganska snart vi stoppas
för krav man reste på
att sjömansbok vi äger
och målsmannaintyg
vad värre var man säger:
Ta med ett skolbetyg.

Vi tyckte nog att kraven
var höga på oss två
men vill man ut på haven
då är det kanske så.
Dock lyckades vi faktiskt
få fram vart dokument
min morsa såg det praktiskt 
och satt´ sitt namn på pränt.

För hemma jag förklarar
ett sommarjobb det är
kan hända att jag sparar
till moppen och det där.
Betygen tycktes duga
uti befintligt skick
så helt utan att ljuga
vi våra böcker fick.

Tillbaks till Slussen går vi
med hopp om jobb igen
och faktiskt också får vi
en båtanvisning se´n.
Prins Carl så hette skutan
den låg vid Henriksdal
och det var inte utan
man kände sig rätt skral.

Vår skuta gick på Polen
en rostig, lortig sak
som färgats svart av kolen
och skeppar´n satt därbak.
Vi uppför lejdar´n kliver
och skeppar´n argsint glor
han sig i  håret river
som om han inte tror

att det kan vara möjligt
att vi skall mönstra på
två skolpojkar, så löjligt,
till jungmän han skall få.
Vi hälsar på kaptenen
han reser sig då opp
och rätar ut på benen
och på sin stora kropp.

Från topp till tå han tittar
på sina jungmän två
n´ån sjöman han ej hittar
han börjar morra då:
"Åk hem till morsan grabbar,
ni passar inte här",
han sedan plötsligt flabbar
och strax därpå han svär.

Den slutar där den börja´
min sjömanskarriär
kan hända skall man sörja
att slutet blev så  här.
Men sommarn bjöd på mera
vi fick en andra chans 
att granplantor plantera
och det gick som en dans.

När hösten kom jag sparat
så moppen fick jag då
ett skolår till jag klarat
när jag nu slapp att gå.

Underlag: Självupplevt