AUGUSTI 2021

 I augusti äter vi kräftor, vädrar surströmmingen, plockar svamp, tittar på månen och barnen börjar i skolan igen.

Dagen är alltjämt fjorton timmar lång i Skåne, femton timmar i Svealand, sexton timmar i Lappland.

Inte förargas vi över att augusti har namn efter kejsar Augustus som gjorde sig enväldig genom en serie kallblodiga illdåd och ändå lyckades skaffa sig gott rykte inför eftervärlden, för han hade sinne för det vi kallar PR.

År 8 f.Kr. lät han romerska senaten döpa om månaden Sextilis till augusti i samband med att han satte Caesars kalender i kraft igen - det hade blivit trassel med den saken under inbördeskrigen.

TANKAR INFÖR MÅNADSSKIFTET

AUGUSTIMÖRKRET

Mörkret förtätas tidigt när solen går ner.

Natten står tjock kring det lantliga boningshuset.

Och så är det inte sommar i Sverige mer

eftersom nätterna uppslukar sommarljuset.

Någon hörs säga att sommaren inte är förbi

och badvattnet kallnar väl inte på länge i fjärden.

Men de blommande nätternas dröjande ljus, tycker vi,

var ändå den svenska sommarens stämma i världen.

MYGGEN

För myggen som sitter och suger vårt blod

är det en självklar sak

att ungdom och ålderdom, kvinnor och män

har alldeles samma smak.

Det enda bekymmer som myggan har

när den ställer till freds sin aptit

är tvånget att skilja en helnykterist

från en som är blandad med sprit.

AGENDAN

OS i Tokyo pågår med nästan tomma läktare till 8 augusti. I skrivande stund har det sensationella inträffat att Sverige tagit guld och silver i diskuskastning genom Daniel Ståhl och Simon Pettersson. Något sådant lär aldrig ha inträffat tidigare i den svenska idrottshistorien. Och det kan bli fler medaljer.

Härhemma gäller fortfarande begränsningar i deltagar- och åskådarantal vid evenemang av olika slag. Det lättar ju succesivt, men det går långsamt.

KLOKT SAGT

¤ Jane Austen

- Det är bättre att sakna förnuft, än att använda det fel.

¤ Okänd

- Tussarna under min säng är inte damm utan änglarnas tofflor.

¤ Marilyn Monroe

En kvinna föredrar ofta en mans presenter framför hans sällskap.

¤ Esaias Tegner

- Vad man är, ska man ha mod att visa.

¤ Zsa Zsa Gabor

- I regel är man sällskapets medelpunkt först när man har gått.

¤ Milton Berle

- Om möjligheter inte knackar på dörren, bygg en större dörr.

BONDEPRACTICAN säger:

Augusti - Skördemånan säger:

Nu slår jag av Bjugget det hvita,

Och ser därtill att Lien kan bita,

Jag dricker och äter bitter Mat,

Och plägar mig väl av skön Salat.

I denna månad skall man ingen läkedom bruka, som är gjord af Honung, ty det tär i Hundedagarne. I Rötmånan akta dig för Mjölk och söt mat, bitter Spis skall man bruka,

också skall man inte dricka för mycket Vin. Uti Jungfrun är det godt att afvänja barn, att bygga, och att få sig en jungfru men inte ligga med henne.

VÄDERLEKEN

Om solen skin klart efter sin art,

På Vårfru dag Himmelsfärd (15 aug),

Det låter sig för ett godt tecken tyda,

Förty det vill mycket godt Vin betyda.

Underlag: Alf Henrikson, Bondepractican, massmedia och de äldste i Sherwoodskogen samt Cirka Nitti i Nikkaluokta

"fake news"

 Det var den tyske propagandaministern Joseph Goebbels som på 1930-talet drog upp grundprinciperna för det som senare blev trumpisternas "fake news".

Faktaresistenta Trumpanhängare och högerlobbyister började för 8 till 10 år sedan att använda sig av "fake news". Allt som inte passade in i deras världsbild uppgavs vara falska nyheter.

Goebbels jobbade lite annorlunda än Trumpisterna, men var först med att dra upp grundprinciperna för ljugandet. Vilka idiotiska motsägelser som helst stöptes om. Det var till exempel samtidigt både bankirernas, kapitalisternas, kommunisternas och judarnas fel att Tyskland störtats ner i ekonomisk och kulturell depression.

Adolf Hitler och hans närmaste representerade de mer moderata nationalsocialisterna. De extrema nazisterna ville gå mycket längre, de ville också i en andra och tredje revolution ta itu med både industrialisterna, kapitalisterna, aristokratin och överklassen, medan Hitler insåg att den utvecklingen var rakt igenom opraktisk - i varje fall om man ville ha en fungerande krigsindustri.

Det är kanske en myt att historien lär oss något, kollektivt får oss att undvika misstag. Men många av oss tror starkt på historiens betydelse.

Stephan Lewandowsky (ovan) var en av huvudtalarna på årets Forum för forskningskommunikation i onsdags på biografen Draken i Göteborg. Han är professor i kognitiv psykologi vid Bristol University i England och forskar om faktaresistens och fejkade nyheter.

Han inledde med att peka på hur viktigt det är att man förstår hur faktaförnekare arbetar.

- Förnekande av fakta och spridande av konspirationsteorier är rationella verksamheter. Det är en fungerande politisk strategi. Därför är det viktigt att analysera hur faktaförnekare arbetar, menade han.

Användningen av uttryck som "post fact" och "post truth" exploderade i slutet av 2016. Anledningen till det är lätt att förstå, menar han. När Donald Trump kandiderade till presidentämbetet visade han ett förbluffande förakt för sanning och vetenskapliga fakta. Och ändå så vinner han!

Han skiljer på skeptiker och förnekare.

Med underlag i egen och andras forskning, visar han att det inte verkar betyda något om man upplyser Trumpanhängare om att det Trump säger är falskt, de tror ändå på honom.

Det fenomen som är bäst undersökt på det här området är klimatförändringarna. I princip alla forskare är överens om att jorden värms upp och  att det beror på mänskliga utsläpp av växthusgaser. Ändå finns de som förnekar fakta, den republikanske senatorn James Inhofe är en av dem.

Stephan Lewandowsky vill inte kalla dem skeptiker. Att vara skeptisk är bra, men att förneka fakta är en helt annan sak.

En vanlig metod som klimatförnekarna använder är så kallad "Cherry picking", de plockar russinen ur kakan.

Ett exempel. Den brittiske skribenten Christopher Booker hade hittat en månadsintervall där jordens medeltemperatur sjunkit med 0,7 procent. Detta tar han till intäkt för att den globala uppvärmningen inte existerar. Det finns hundratals exempel på att man gör så. Det är en fantastisk retorisk strategi säger professor Lewandowsky.

En  av hans teser är att förnekande av vetenskapliga fakta och konspirationsteorier hänger ihop. Ju mer någon stödjer konspirationsteorier desto mindre stödjer denne vetenskaplig sanning.

Spridande av falska fakta skulle inte ha någon effekt om folk struntade i dem. Men det finns tydligen en efterfrågan. Frågan är varför?

De studier som genomförts pekar på att människors världsbild är avgörande. När det gäller klimatförändringarna är det inställningen till den fria marknaden som är avgörande. Han hävdar att det finns ett starkt samband mellan tron på en fri marknad och klimatförnekelse. Så här förklarar han hur det hänger ihop:

Om man erkänner att klimatet förändras av mänskliga aktiviteter blir naturligtvis slutsatsen att man måste göra något åt det vilket i sin tur kräver regleringar. Detta är en motbjudande tanke om man tror att den fria marknaden är den bästa lösningen.

Vad som ligger i människans tro eller intresse - världsbild, ideologi och politiska inställning - övertrumfar dessvärre kunskap.

Demokrater som säger sig vara mycket insatta i klimatfrågan är starka anhängare av det vetenskapliga synsättet på klimatutvecklingen. Medan republikaner som säger sig vara mycket insatta i klimatfrågan är starka klimatförnekare.

Det här skapar dramatisk polarisering. Mer information och mer utbildning kan alltså göra saker och ting värre. Vi måste vara medvetna om den här effekten - ideologin kan köra  över allt annat, säger professor Lewandowsky.

Frågan är då hur skall man vaccinera folk mot desinformation och konspirationsteorier:

- Människor är mer benägna att ta till sig korrekt information om de är skeptiska till           källan till de ursprungliga uppgifterna.

-  Om de är misstänksamma till motiven blir människan skeptisk. Varför sprids felaktiga uppgifter? På vems uppdrag?

-  Det är viktigt att analysera hur faktaförnekare arbetar, vilka metoder använder man, vem betalar kampanjer?

Professorn kommenterde dessvärre aldrig Putins bidrag till all falskhet och allt förnekande som råder i världen. 

Underlag: Universitetsläraren  

OKUNNIGA POLITIKER

Journalister brukar säga att man aldrig ska underskatta publikens intelligens, men heller inte överskatta deras kunskaper.

Detsamma kan sägas om politiker. Även de mest rutinerade rävarna har områden där deras kunskaper är obetydligt större än en femteklassares. Men demokratin måste bygga på arbetsfördelning. Sakkunskapen som folkvalda samlar på sig när de roterar mellan kommittéer, utskott och departement tenderar att åldras eller faller de i glömska.

Ibland leder den samlade individuella glömskan till att det uppstår en kollektiv minnesförlust, som i energipolitiken, där vi till och med har en ansvarig minister

                                                        Anders Ygeman

som har svårt att skilja på elementära fysikaliska storheter som energi och effekt. Men också i andra partier tycks det vara en utbredd uppfattning att elen tillverkas i vägguttaget. Det grundläggande ingenjörskunnande som varje ledande politiker behövde ha när Sveriges tekniska infrastruktur byggdes upp under 1900-talet gick förlorad när samhällets grundläggande funktioner därefter togs för givna.

Tankesmedjan Timbros nystartade bokserie "Allt du behöver veta om" kan förhoppningsvis bli referensverk för folkvalda som vill slippa bli ertappade med generande kunskapsluckor. Efter den första boken om skatter gav man nyligen ut "Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning".

Eller "Allt du borde ha vetat för länge sedan", som egentligen hade varit en mer rättvisande titel. För en av poängerna i boken, skriven av professorn i tillämpad kärnfysik Jan Blomgren, är just att den tilltagande krisen för det svenska elsystemet hade kunnat undvikas.

Hade de senaste decenniernas riksdagsledamöter förstått de naturvetenskapliga konsekvenserna av sina beslut hade de fattat andra.

"Man har från politiskt håll inte förstått att el inte är lika med el, det vill säga att beroende på hur du producerar elen blir den mer eller mindre stabil och att du får mer eller mindre svängningar i elnätet", var författarens eget svar på hur världens kanske mest stabila kraftsystem kunde falla i bitar på några decennier.

Precis som vatten som kan vara både rent och smutsigt, kan el vara av bra och dålig kvalitet. Och det är svårare att få el med god kvalitet från växlande vindar än från jämnt strömmande älvvatten.

I takt med att vi ersätter så kallade planerbara kraftkällor som vatten och kärnkraft med väderberoende vindsnurror, blir det därmed allt svårare att hålla uppe kvaliteten på elen och stabiliteten i hela systemet.

Enligt Svenskt Näringslivs senaste så kallade scenarioanalys kan framtidens svenska elsystem ha över 5000 "systemkritiska timmar" per år. Det vill säga vara på gränsen till blackout mer än varannan dag.

Politikernas okunskap om skillnaden mellan el och el har enligt Jan Blomgren lett till att de skapat en elmarknad där producenterna bara får betalt för energin de levererar i varje ögonblick, inte för långsiktig stabilitet. Och under de timmar som det  blåser kan vindparkerna producera så mycket el till så låg kostnad att kärn- och vattenkraften förlorar pengar.

När politiker säger att kärnkraften är olönsam beror det alltså på att de själva bestämt att den inte ska få betalt för att sitta barnvakt åt vindkraften.

"Senast vi hade en stor statlig utredning om elsystemet var 1978. Sedan dess har man fattat alla politiska beslut utan att ha en rejäl kunskapsbas att luta sig mot", som Jan Blomgren sade i Smedjanpodden.

"Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning" är en liten men mycket värdefull byggsten att börja med.

Underlag: Peter Wennblads kommentarer till Jan Blomgrens bok.

                  Underlag via Toröredaktionen.

 

SVENSK NARKOTIKAPOLITIK

Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU, väntas på sin kongress senare i sommar ta strid med moderpartiet. SSU vill utreda avkriminalisering av droger för eget bruk.

Bakgrunden är den utredning av svensk narkotikapolitik som skall tillsättas efter sommaren. Sedan 1993 har eget bruk av narkotika kunnat ge fängelse. Samtidigt har Sverige högst narkotikadödlighet i hela Europa.

De senaste åren har det på flera håll skett ett skifte i narkotikapolitiken. Skademinskning har tydligare satts i centrum. Flera länder har avkriminaliserat eget bruk och satsar på vård i stället för på straff.

I Portugal genomfördes en avkriminalisering för 20 år sedan. Det har hjälpt de portugisiska myndigheterna att komma närmare och hjälpa missbrukare. Barack Obama framförde 2016 att han ansåg drogmissbruk främst vara ett folkhälsoproblem snarare än en straffrättslig fråga.

I Norge presenterades tidigare i år en statlig utredning som bland annat föreslog avkriminalisering. Förslaget röstades ner i deras lagutskott men ser ut att kunna bli en valfråga.

I Sverige har Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) föreslagit en utredning men regeringen slår dövörat till.

Det är mycket möjligt att en sådan utredning hamnar i fortsatt kriminalisering av eget bruk, men regeringen verkar inte vara intresserad av mera fakta.

Lena Hallengren fick i juni frågan av SvD om hon trodde att påföljderna ledde till att missbrukarna avstod ifrån att söka vård. "Jag kan inte svara på den frågan", var hennes svar. Hon hade kunnat lägga till "Och jag är ointresserad av att ta reda på det". Regeringens motstånd verkar vara ideologiskt snarare än baserat på erfarenheter.

I många år har Folkpartiets före detta ordförande Bengt Westerberg varit ansiktet utåt för narkotikamotståndet i landet. Nu vill även han att en avkriminalisering utreds. Inte för att knark skall bli lika naturligt som en öl efter jobbet, utan han tror att en sådan utredning skall visa att det är han som haft rätt hela tiden. Det är så han resonerar. Men  även om man tror att ens politik är den bästa borde inte han eller någon annan politiker ha något emot att frågan utreds ordentligt. Ju mera kunskap desto bättre är det, i synnerhet när det gäller en fråga som betyder liv eller död för så många människor.

Underlag: Ledare DN 21-07-27

 

HYRESCHOCKEN

 HYRESCHOCKEN ÄR ETT PÅHITTAT PROBLEM

"Framtidens bostadsmarknad blir som ett laglöst land där hyrorna tripplas var tredje vecka. Ingen har råd att bo i de hus som byggs, och gatorna översvämmas av hemlösa".

Så här blir det enligt den fantastiska skräckkampanj som Hyresgästföreningen har rullat ut om den "hyreschock" som skall följa när hyressättningen blir fri i nyproducerade bostäder.

Kampanjen är, i vanlig ordning när Hyresgästföreningen ger sig in i samhällsdebatten, både oseriös och osann.

Fria hyror i nyproduktion innebär bara just det - att hyresvärd och hyresgäst i ett nyproducerat hus på egen hand kan komma överens om inflyttningshyran, utan att blanda in Hyresgästföreningens överbetalda ombudsmän som själva bor i villa.

Hyressättningsutredningen, som presenterar sitt betänkande inom kort, har fått i uppgift att ta fram ett förslag som inte explicit skall omfatta hus som redan är byggda eller hyrorna för människor som redan bor där.

Östermalmsbor med jackpot i bostadsbingon kommer även fortsatt att ha gott om pengar över till frisörbesök och fredagshummer.

Hyresgästföreningen försöker också inbilla människor att frihet är anarki.

Men ser vi oss om i verkligheten är det inte precis kaos som råder i de många länder som i olika grad har fri hyressättning, till exempel Finland, Danmark och Tyskland.

Även frihet innebär ordning. Varje fungerande fri marknad har ett ramverk av regler, och i varje avtal har båda parter såväl skyldigheter som rättigheter. Det är inte tillåtet för ett flygbolag att höja biljettpriserna medan resenärerna är i luften, och inte heller för en fastighetsägare att godtyckligt ändra villkoren efter hyresgästen flyttat in.

Så i de länder som tillämpar fri hyressättning finns det konsumentskydd.

I till exempel Finland och Danmark justeras i regel hyrorna utifrån konsumentprisindex, och det är först när en hyresgäst flyttar ut och lägenheten blir ledig som hyran åter är "fri". I Tyskland , där regelverket ligger nära det som sägs i Januariöverenskommelsen om fri hyressättning i nyproduktion, måste både nytecknade hyror och hyresjusteringar "spegla" villkoren i andra bostäder.

Det innebär att inflyttningshyran inte får överstiga genomsnittet för liknande lägenheter med mer än en viss procent. Hyresvärd och hyresgäst måste komma överens om tydliga transparanta principer för kommande hyreshöjningar. I praktiken innebär det att de flesta avtal antingen innehåller en hyrestrappa med procentuella steg, eller att hyran är knuten till konsumentprisindex.

Hyran får heller inte stiga mer än en viss procent under en treårsperiod.

Att fri hyressättning i Sverige skall kombineras med starka skyddsmekanismer står uttryckligen i direktiven till hyressättningsutredningen. Den nya lagstiftningen ska ha ett "väl avvägt konsumentskydd" och åstadkomma en "stabil hyresutveckling", bland annat genom att "det endast bör tillåtas att hyran anpassas inom vissa gränser". Mycket talar för att utredaren kommer att föreslå någon form av koppling till konsumentprisindex.

Dessutom ska det byggas upp ett offentligt hyresregister för hyreslägenheter så att hyresgästen kan se vad grannar i området betalar för sina lägenheter.

Det innebär något helt annat än den dunkla ordning som råder på dagens hyresmarknad, där hyrorna sätts i slutna rum.

De utspel Hyresgästföreningen bedriver är enbart uttryck för deras eget trauma över att  förlora allt mera makt och inflytande.

Underlag: Peter Wennblad, biträdande chef för ledarredaktionen, SvD.

                  Torö-redaktionen har tagit fram underlaget.

EXTREMVÄDRET

KATASTROFALA ÖVERSVÄMNINGAR I EUROPA - OCH EXTREMVÄRME OCH BRÄNDER I NORDAMERIKA. VÅLDSAMMA PROTESTER MOT DEN VÄRSTA TORKAN PÅ 100 ÅR I IRAN -OCH DE VÄRSTA SKYFALLEN SOM UPMÄTTS I KINESISKA ZHENGZHOU.

VAD ÄR DET SOM HÄNDER MED VÄDRET?

Frågan nu är om detta är en effekt av den globala uppvärmningen. En som svarar  "ja" på den frågan är Hans Linderholm, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet och en av Sveriges ledande experter på jetströmmar. Och förklaringen finns i Arktis, menar han.

Enligt teorin är det alltså den  snabba uppvärmningen av Arktis som stör luftströmmarna i atmosfären och gör att världen får ännu värre extremväder än vad klimatmodellerna förutspått.

Johan Rockström, professor i earth system science och chef för klimatforskningsinstitutet PIK i Tyskland, vänder i sin tur på resonemanget. Extremvädret är uppenbarligen värre än vad klimatmodellerna förutsett vid 1,2 graders uppvärmning - alltså finns sannolikt någon annan kraft än den varma atmosfären, som gör vädret ännu värre.

Det finns två olika möjliga förklaringar, menar han. Antingen har vi helt enkelt extrem  otur - eller så har något hänt i atmosfären. -  Och en kandidat då är jetströmmen, att vi har påverkat hur den fungerar genom den globala uppvärmningen, säger han.

Forskarna har klarlagt att vid två graders uppvärmning ökar risken att Arktis smälter för gott  och att jetströmmen bromsar in.

Är du orolig för att det redan har börjat ske?

Nej, jag är inte orolig att den trillat över någon tröskel än, alltså att jetströmmen skulle ha permanent förändrats. Men jag är orolig över att vi redan nu, vid 1,2 graders uppvärmning, har hamnat i ett läge där vi börjat påverka vädersystemen genom jetströmmen.

Samtidigt hoppas han att västvärlden också lär sig något av  det som skett de senaste veckorna.

- Jag har störts länge av tendensen att man dels pratar om klimatkrisen som något som sker i framtiden - men det sker nu - och dels att vi skjuter den söderut, att det enbart är fattiga globala syd som drabbas. Nu står vi med brallorna nere och inser att den även slår hårt mot norra hemisfären, oavsett vad orsaken är.

Och han får medhåll av Petteri Taalas vid WMO - som dock trots den senaste tidens extremväder är hoppfull inför framtiden.

- Den negativa trenden kommer att fortsätta minst till 2050-2060 oavsett hur mycket vi minskar våra utsläpp nu - det vi kan påverka är det som  sker senare. Men forskningen har varnat för detta i årtionden, så vi har länge varit frustrerade över att ingenting hänt inom politiken - men nu har det äntligen börjat hända saker. Ur det perspektivet finns mycket mer hopp nu än för tio år sedan.

Underlag: Peter Alestig

ATT BYTA BIL

ATT VÄLJA BIL - SVÅRARE ÄN NÅGONSIN

För några år sedan var den stora frågan för dig som skulle byta bil: Vilken dieselbil skall du köpa?

I dag är alternativen oräkneliga, inte bara huruvida du skall välja elbil, laddhybrid eller bensin. Ska du köpa, ha som tjänstebil, privatleasa, prenumerera eller välja något av snabbt framväxande alternativen i gränslandet mellan hyra/dela/leasa bil. Och vad kostar det?

Går du in på en bilimportörs hemsida för att få - och här kommer ett närmast   utrotningshotat ord - information - möts du oftast av flimrande bilder på unga människor och budskap som "Det här är ingen bil" eller pr-avgrundsvrål som "Change mobility forever". Att få en överblick av fakta, villkor och priser är i det  närmaste omöjligt.

Ta bara Volvo Cars hemsida. Där kallas förvirrande nog både laddhybrider som elbilar för "Recharge".

Stort uppslagna siffror berättar om "418 kilometers räckvidd på el" utan att det informeras om vilken bilmodell det gäller. En "Recharge" kan tydligen fås för 5690 kronor per månad. Några klick till under menyn säger att detta verkar vara Volvos egen "prenumeration". Men samtidigt, som en bitter konkurrent, pumpar ut Volvoåterförsäljarens privatleasingserbjudanden på, som det tycks, samma Volvo "recharge". Vad är egentligen skillnaden? Vad skall du välja?

Här har motorjournalisterna en viktig roll att spela. Hjälp till och skapa klarhet i den djungel som råder för närvarande.

Underlag: Jonas Fröberg 

 

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

NU ÄR DET ALLVAR. KLIMATFÖRÄNDRINGARNA HANDLAR OM LIV OCH DÖD - INTE OM DRUNKNANDE ISBJÖRNAR

Klimatfrågan har gått från att handla om drunknande isbjörnar till rubriker om  översvämningar, skyfall och värmerekord med, bara i år, flera hundra avlidna européer och nordamerikaner som följd. Det är en del av en internationell trend. Globalt har antalet extremt heta dagar ökat kraftigt under 2000-talet - och det gör att allt fler dör i klimatförändringarnas spår. Siffrorna är dock bara en början på katastrofen. I alla fall om man får tro boken "Upphettning - Demokratin i klimatkrisens tid" av Kjell Vowles, Martin Hultman och Daniel Lindvall. DN:s Susanne Nyström har läst boken och recenserar den i DN 21-07-18. Bloggredaktionen har läst recensionen och refererar den i stora drag nedan. 

Klimatförändringarna breder ut sig och tränger in överallt. De finns  i vår närmiljö. Det blir allt vanligare med torka, översvämningar och skogsbränder. Författarna beskriver klimatkrisen som en utmaning för hela vår samhällsordning och demokrati.

Detta kanske låter som en överdrift men är det inte. Författarna pekar på en rapport från Världsbanken, som beräknar att den globala uppvärmningen kommer att leda till en 56-procentig ökning av konfliktnivån i världen (hur man nu har kommit fram till just denna siffra?). Ökningen orsakas av torka, stigande havsnivåer, livsmedels- och färskvattenbrist som sammantaget genererar ökade sociala spänningar.

Europarådet menar att demokratin i Europa står inför sin värsta kris sedan andra världskriget. Och även om det inte går en rak linje mellan klimat- och demokratikrisen sätter temperaturstegringar faktorer som upprätthåller demokratin, som god ekonomi och social sammanhållning, under press.

Det handlar inte minst om tillgången till mat, eftersom förutsättningarna för att föda jordens växande befolkning blir sämre ju varmare det är. "En osäker livsmedelsproduktion är den konsekvens av klimatkrisen som troligen utgör det största hotet mot demokratin", skriver författarna, och exemplifierar med Syrien som mellan 2006 och 2010 drabbades av den värsta torkan i modern tid - sannolikt orsakad av den globala uppvärmningen.

Det ledde till att 60 procent av jordbruken försvann och 80 procent av boskapen dog. Matpriserna steg och många jordbruksfamiljer tvingades till städerna för att hitta ny försörjning. Konflikten bröt ut 2011 och människor tvingades fly, många till Europa och plötsligt var "flyktingkrisen" på allas läppar.  

År 2050 väntas dock ännu fler - 250 miljoner människor enligt UNHCR - ha tvingats lämna sina hem på grund av klimatförändringarna. Det betyder att klimatkrisen håller på att skapa en flyktingkris som saknar motstycke i  historien. Den klimatrelaterade migrationen spås bli en ödesfråga för demokratin i västvärlden. Lägg till att samhällskostnaderna kommer att bli enorma. I boken ges exempel på att en ökning av havsnivån med en halv meter kan leda till årliga utgifter på cirka 14 000 miljarder kronor eller nästan 2 procent av jordens samlade BNP. Och ett misslyckande med att begränsa temperaturökningen till under 2 procent kommer att medföra betydande minskningar i välfärden enligt FN:s klimatpanel, vilket den liberala demokratin aldrig utsatts för tidigare.

Samtidigt stiger medeltemperaturen så att många platser blir obeboeliga. Vatten- och mattillgången minskar, varpå allt fler tvingas lämna sina hem. Och det är fattiga människor i utvecklingsländer, alltså personer som knappt har bidragit till klimatförändringarna, som får betala det högsta priset.

Isbjörnarna uppe i Arktis torde alla vara på väg att duka under vid det här laget.

Underlag: Susanne Nyström DN.

VÅR GALNA MOMS

 EN ENHETLIG MOMS BORDE VARA EN SJÄLVKLARHET

I Sverige är det högre skatt på biljetter till dansbandskonserter än på biljetter till rockkonserter. Skillnaden mellan "Lotta på Liseberg" och "Allsång på Skansen" är ännu större - det förra är belagt med sju gånger så hög skatt som det senare. Vidare är det dubbelt så hög skatt på tomatplantor i kruka som basilika i kruka. Det kan låta tokigt men faktum är att det är precis så systemet med mervärdesskatten, moms, är tänkt att fungera. 

 Hundspann är ju ett miljövänligt transportsätt. Tyvärr har det fyra gånger så hög moms som att åka taxi.

Det borde naturligtvis bli en ändring på allt det här.

Momsen ägnas ofta inte så mycket tankekraft, men den står för en stor del av statskassan. 2021 beräknas den dra in ungefär 470 miljarder kronor till staten, nio gånger så mycket som den statliga inkomstskatten.

Som huvudregel betalar vi 25 procent moms på de varor och tjänster vi köper. Viss konsumtion har dock en lägre skattesats, 6 eller 12 procent, vilket skapar många problem.

Olika momssatser skapar helt enkelt orättvisor. Dansbandsbranschen blir dubbelt drabbad jämfört med övriga musik-Sverige. Dels blir biljettpriserna dyrare vilket ger färre besökare och lägre intäkter. Dels kommer de som ändå gör det att behöva betala ett högre pris för sin hobby. En riktig dubbelstöt mot dansbands-Sverige.

Anledningen är att konserter subventioneras med nedsatt moms medan danstillställningar klassas som nöje och därför har "vanlig" moms. En konsert med housemusik, där publiken också dansar, räknas enligt Högsta förvaltningsdomstolen däremot ändå inte som en danstillställning eftersom publiken har blicken riktad mot scenen. Det är förresten också Högsta förvaltningsdomstolen som fastslagit att basilika i kruka är ett livsmedel och inte en krukväxt. Skatteverket har i sin tur konstaterat att det motsatta gäller för tomatplantan.

Förutom orättvisan och det stundtals komiska i dessa gränsdragningar skapar det samhällsekonomiska kostnader. Varje år behöver företag och myndigheter lägga över en miljard kronor på administration kopplat till att det finns tre olika momssatser i stället för en. Dessutom beräknas konsumenternas nytta minska med 11 miljarder årligen genom att vår konsumtion styrs dit skatten är lägre snarare än till det som ger oss mest nytta.

Enhetlig moms är inget nytt förslag. Frågan har utretts många gånger och varje gång har slutsatsen blivit i princip densamma, momsen borde vara enhetlig. 

Som motargument anförs ofta att det skulle slå hårt mot låginkomsttagare om momsen på livsmedel höjdes. Men detta stämmer inte.

Om målet är att stödja låginkomsttagare är sänkt matmoms ett dåligt verktyg. När momsen sänks på knäckebröd och falukorv sänks den också på oxfilé och hummer. Riksrevisionen har konstaterat att bara en sjundedel av kostnaden för sänkt matmoms hamnar hos låginkomsttagare.

De som främst brinner för nuvarande system är naturligtvis de som mest gynnas av det. De som säljer ost och böcker, de som driver djurparker och skidliftar och de som hyr ut hotellrum och husvagnsplatser. Förlorarna är alla  andra.

Om momsen gjordes enhetlig skulle den kunna sänkas till 21 procent för alla branscher. Det skulle minska de märkliga gränsdragningarna, orättvisan i systemet och de administrativa kostnaderna.

En reform skulle ha betydligt flera vinnare än förlorare.

Underlag: Ledare DN 21-07-20

EU:S NYA SKOGSSTRATEGI

 EU:S NYA SKOGSSTRATEGI HAR VARIT OMGÄRDAD AV BRÅK

Nu presenteras EU:s nya skogsstrategi. Skogsbruket skall bli mera ekologiskt och klimatvänligt.

Formuleringarna om att undvika kalhyggen har mildrats.

Förhandlingarna om strategin har stundtals varit kaotiska och kommissionären Ylva Johansson krävde förändringar.

Den nya skogsstrategin som EU-kommissionen har antagit presenterades vid en presskonferens på fredagen i förra veckan. Den skulle ha presenterats redan 14 juli  men stoppades då i sista stund. Enligt uppgifter i DN rådde kaos under förhandlingarna och enskilda kommissionärer från skogsrika länder, bland andra från Sverige, blockerade processen.

Under fredagens presskonferens fick miljökommissionären Virginijus Sinkvicius flera frågor från journalisterna om dispyterna, men han svarade hela tiden undvikande:"Det är en normal del av processen."

                                                    Virginijus Sinkevicius

Men det är tydligt att flera formuleringar mildrats. I det tidigare utkastet skulle gamla skogar och så kallade kontinuitetsskogar strikt skyddas. Nu anges i stället att kommissionen skall "utarbeta riktlinjer för definitioner" av dessa begrepp. Skadliga skogsbruksmetoder som kalhyggen skulle undvikas i första versionen. Nu skall i stället kalhyggen användas med försiktighet.

DN har tydligen talat med Ylva Johansson om detta även om det inte ligger inom hennes ansvarsområde. Hon säger att "det viktiga för mig är att det inte sker någon förskjutning i kompetensfrågan. Jag är mycket intresserad av skogsfrågorna och tycker att det inte skall vara Bryssels sak att bestämma över svenskt skogsbruk."

Det slutliga dokumentet innehåller bland annat överväganden om staternas självbestämmanderätt.

MP:s riksdagsledamot Maria Gardfjell är kritisk till Ylva Johanssons inställning: "Det är självklart att vi i Sverige måste sluta med plantageliknande skogsbruksmetoder som är förödande för klimat, miljö och natur.  Det går inte att sticka huvudet i sanden som Ylva Johansson gör. Business as usual är inte möjligt längre.

EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd (M) anser tvärtom att regeringen borde ha skyddat skogsnäringen än mer.

Skogsägaren och entreprenören Leif Öster som varit expert i  skogsutredningen säger till DN: "I stället för att stå vid sidan om och sura borde Svensk skogsnäring ha varit med och förhandlat om vad begreppet "hyggesfritt skogsbruk" innebär.

EU:S NYA SKOGSSTRATEGI--- SAMMANFATTNING

Strategin ingår i EU:s stora miljö-och klimatpaket Green Deal, som skall göra unionen klimatneutral fram till 2050.

Den skall också bidra till att upprätta naturliga kolsänkor, något som tas upp i EU:s n ya klimatlag, stoppa förlusten av biologisk mångfald och göra skogen mer motståndskraftig för klimatförändringar.

NÅGRA PUNKTER I STRATEGIN

¤ Ett gemensamt system för mätning och satellitövervakning av skogen ska införas.

¤ Skogsbruksmetoder som bäst gynnar klimat och den biologiska mångfalden ska identifieras och användas.

¤ Kalhuggning skall användas "med försiktighet".

¤ Produkter som kommer från skogen ska vara långlivade och ha "höga värden för den cirkulära bioekonomin". Kortlivade produkter och bioenergi från skogen ska produceras av restprodukter från exempelvis sågverk och av trä som inte passar till långlivade produkter.

¤ Skogsägare ska ges ekonomisk ersättning för att bevara skog.

¤ Minst tre miljarder nya träd ska planteras i EU.

Källa: EU-kommissionen.

Underlag: AB och Lisa Röstlund DN