tisdag 3 december 2024

DET RYSKA HYBRIDKRIGET MOT EUROPA


 EUROPA  OCH NATO MÅSTE STÅ UPP MOT PUTINS HYBRIDKRIG

Förra helgen chockades  Rumänien, och hela EU, av resultatet i första omgången i landets presidentval. Den tidigare patilöse Putinvännen extremnationalisten Calin Georgescu kom först på hela 23 procent, efter att i opinionsmätningarna legat på ca 5. procent.  I andra omgången 8 december kommer Georgescu sannolikt--- en omräkning av rösterna ska öras--- ställas mot liberalen Elena Jascobi  från reformpartiet USR, som kom tvåa, bara några tusen röster före Rumäniens socialdemokratiske premiärminister Marcel Ciolaku. Att Ciolakutro  troligtvis åker ur är  lika mycket av en överraskning som att Georgescu vann --- det här blir i så fall första gången i Rumäniens demokratiska historia som ingen från socialdemokraternas djupt korrumperade PSD finns med i slutomgången  .
Efter omständigheterna  kring höstens val både i Georgien och Moldavien misstänker många rysk inblandning till förmån för Georgecu, bland annat för att betala för hans omfattande kampanj på Tiktok. Och det vore inte oväntat. Såväl propaganda som desinformation som direkt valpåverkan tillhör arsenalen i det hybridkrig som Ryssland  numera allt tydligare driver mot Europa.

Utöver Georgien och Moldavien har vi kunnat se det i ryska pengar ti tyska "Alternativ för Tyskland", liksom hur Kreml tidigare finansierade franska nationella fronten, numera Natioell samling med ett förmånligt lån.

Från Österrike har den tidigare utrikesministern Karin Knaissl--- hon som dansade wienervals med Vlademir Putin på sitt eget bröllop--- har tagit steget fullt ut och flyttat till Sankt Petersburg där hon driver en tankesmedja i regimens anda. Och det är inte den värsta Rysslandsskandalen i landet--- den positionen  intas av de  ryska försöken att med hjälp från högerradikala FPÖ ta över hela den österrikiska säkerhetstjänsten.
Hybridkriget hr dock också fysiska inslag .Ryssland bskylls för att ligga bakom en brandbomb mot ett flygplan i Leipzig i somras, liksom mordbränder i Polen, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland , Lettland och Litauen. Tysk och amerikansk säkerhetstjänst säger  att de avvärjt ett ryskt mordförsök på högste chefen för tyska vapentillverkaren Rheinmetall, som är den största leverantören av artillerigranater till Ukraina.
De flesta länder inom EU och Nato har hittills besvarat de ryska attackerna med avvaktan. Kanske vill man inte riskera att eskalera läget, kanske ör man osäker på sin egen förmåga att slå tillbaka på rätt sätt. Alla är dock inte nöjda. "Varför kallar vi det hybridkrig?" frågar sig Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis vid en säkerhetskonferens i Riga i höstas, för att vi då inte behöver göra något åt det, svarade han själv, annat vore det om vi kallade det terrorism.

Med alla dessa aktioner som uppdaterade från Sovjets gamla verktygslåda, testar Ryssland gränserna för Natos artikel 5. Hur mycket kan de göra innan det leder till ett samlat svar. Ett problem är att det inte finns någon genomtänkt definition av vad  hybridkrig egentligen är. Ett annat är att EU och Nato inkluderar Putins allierade som Ungerns Victor Orbán. Att fortsätta att avvakta är inget alternativ. Det bästa EU kan göra i stället för att rusta upp i snabbare takt än hittills aviserat, är ett dramatiskt öka stödet till Ukraina. En meningsfull fred i Europa måste börja med att Ukraina vinner kriget och kastar ut ryssarna ur  sitt land.


Ledare DN 30 november 2024

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar