den bergväg som i Norge går
den slingrar sig runt fjordarna
högt uppe över gårdarna.
Längs vägen är det branta stup
som störtar ner mot mörka djup,
tyvärr är vägen smal
och stundtals mycket hal.
Till höger fram, jag har min fru
till vänster bak, min dotter, sju,
jag kör väl rätt försiktigt
men tycks ej lyckas riktigt.
För resan störs av vilda tjut
som mor och dotter häver ut,
"för långt till höger", skrek min fru
"för nära kanten åker du",
"för långt till vänster", dottern kvad,
"kör mitt i vägen" hon mig bad,
och farten ansågs hög
ej mycket åt dem dög.
Av all den skönhet vägen ger
från våran bil vi inget ser,
jag blev rätt yr i hatten
och höll mig hårt i ratten.
och borgarna har makten fått
jag kom att tänka på det där
och mina bilkörningsbesvär.
För fyrpartiregeringen
den måste nog, förmodlingen,
fått höra samma sak
från väljarna där bak,
"för långt till vänster, bromsa ner"
"styr upp till mitten" centern ber
"håll höger", så går färden
som styrs av SIFOs värden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar