CHRISTOPHER POLHEM

 Han föddes 1661 i Visby som Polhammer. Hans far var österrikare. Den fattige men
begåvade pojken togs om hand av rika sponsorer som sände honom till Uppsala
där han snabbt reparerade trasiga ur och maskiner som stått stilla i hundra år.
Hans uppfinning av ett vindspel för Falu kopargruva gav honom högt anseende
och höga ämbeten samt medel för studieesor utomlands. Han gjorde en rad upp-
finningar inom jordbruket och bergshanteringen. KarlXII gjorde honom till

kommerseråd och till adelsman. Han tog iniativ till Kungliga modellkammaren,

en föregångare till Tekniska Högskolan.

Christopher Polhem blev 90 år gammal. Enligt uppgift sov han under en period

bara 3 timmar per natt, då han hade så många uppgifter att ta sig an. Hans rastlösa
verksamhetslust kombinerades med stor idérikedom och begåvnig. Hans minne
lär skall ha varit så gott att han ofta inte behövde ritningar till sina projekt.

Under sin livstid hann han göra en hel del. Han brukar benämnas som " den svenska

mekanikens fader".

Hans uppväxt var fattig. När han bara var 8 år dog hans far. Från Visby fick pojken

då resa till Stockholm för att hans farbror skulle ta hand om honom, men när Christopher

var 12 år dog även han och han fick försöka klara sig själv.

Först fick han arbeta som smådräng på en gård i Uppland men sedan kom han till Vansta
säteri i Södermanland. Begåvad i räkning fick han där arbeta
som "inspektor". Snart insåg han emellertid att han måste lära
sig latin för att komma någon vart i livet. Han vände sig till
prästen Dryselius och med hjälp av denne lärde han sig latin
på sju månader.  Det latinska lexikon som han hade försetts med
hade han då lärt sig utantill.

Med hjälp av Dryselius kunde han sedan komma in på universitet

i Uppsala. Här studerade han sedan fysik, matematik och mekanik,

bl a för Olof Rudbeck d ä.

Under studietiden reparerade han mekaniken i klockorna i domkyrkan

och det astronomiska uret på samma plats.

1693 fick han i uppgift att förbättra malmupptagningen från Falu koppar-
gruva. Han konstruerade då ett så kallat uppfordringsverk, som drevs
av ett vattenhjul.
 Kungen, KarlXI, uppskattade Polhems uppfinningar
och såg till att han fick en årslön på livstid, uppgående till 500 daler
silvermynt. Kungen ville också att Polhem skulle få möjlighet att
studera tekniska konstruktioner i andra länder och beviljade därför
ett generöst resestipendium åt honom.
1694 gjorde han en resa till Tyskland, Holland, Frankrike och England.
Han studerade tekniska konstruktioner som dammar och slussar.
Hemkommen grundade han " Laboratorium Mechanicum", före-
gångaren till dagens KTH.
1699 grundade han också manufakturverket Stjärnsund i södra

Dalarna, där varor för den svenska marknaden tillverkades.

1716 blev han adlad och bytte då till sig namnet Polhem från

farsnamnet Polhammer.

1747-1755 moderniserades Slussen i Stockholm efter ett förslag från

Polhem.

Tillsammans med KarlXII lades planer upp för att bygga Göta

Kanal. Detta projekt slutfördes 1832. Då var de båda initiativ-

tagarna döda sedan länge.

Den störste av all våra uppfinnare under 1700-talet var Christopher

Polhem, vår svenske Arkimedes.

Vid över 70 års ålder blev han ledamot i den nygrundade Vetenskaps-

akademin och fortfarande som åttioåring var han febrilt aktiv. Han

var över nittio när han avled.

Källor: NE och Herman Lindqvists " Storhet och fall."